Ett kunskapsunderlag från Kommunförbundet Stockholms län maj 2016. Utbud och efterfrågan av gymnasial yrkesinriktad utbildning i Stockholms län.

Ett kunskapsunderlag från Kommunförbundet Stockholms län maj 2016 Utbud och efterfrågan av gymnasial yrkesinriktad utbildning i Stockholms län.

Innehållsförteckning Inledning... 2 Nya förutsättningar på arbetsmarknaden... 2 Vad säger andra aktörer?... 2 Ny kunskap för bättre matchning... 3 Metod och källor... 3 Rapportens disposition... 4 Utgångspunkter för den yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbildningen... 5 Den med minst utbildning prioriteras i den gymnasiala vuxenutbildningen... 5 Vuxenutbildningens dimensionering styrs av politiska beslut... 5 Nyttig eller rolig utbildning?... 6 Snabbfakta näringsstrukturen i Storstockholm... 7 Analys: Trender och behov av gymnasial yrkesutbildning i Storstockholm.8 Balans mellan utbud och efterfrågan?... 8 Tendenser på inriktningsnivå... 10 Gymnasiala yrkesutbildningar som Storstockholms kommuner erbjuder för vuxna... 11 Förslag på utvecklingsområden för bättre balans mellan utbud och efterfrågan... 13 Bilaga 1... 15 Utbud och behov av yrkesinriktad utbildning inom tolv områden... 15 Snabbfakta om den yrkesinriktade gymnasiala utbildningen i Storstockholm... 15 Barn- och fritidsutbildning... 16 Bygg- och anläggningsutbildning... 20 El- och energiutbildning... 25 Fordons- och transportutbildning... 30 Handels- och administrationsutbildning... 35 Hantverksutbildning...39 Hotell och turismutbildning...43 Industriteknisk utbildning... 46 Naturbruksutbildning... 50 Restaurang- och livsmedelsutbildning... 54 VVS- och fastighetsutbildning... 58 Vård- och omsorgsutbildning...63 1(68)

Inledning Vilket utbud av yrkesutbildning på gymnasial nivå finns i Storstockholm? Hur väl matchar det utbudet arbetsmarknadens efterfrågan? De frågorna är utgångspunkten i den här rapporten. Här redovisar Kommunförbundet Stockholms län, KSL, den aktuella omfattningen och inriktningen av den gymnasiala yrkesinriktade utbildningen i vårt län så som den såg ut under våren 2015. Fokus i rapporten är på yrkesutbildningarna inom den gymnasiala vuxenutbildningen. För att få en helhetsbild av utbudet redovisas emellertid både den yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbildningen och gymnasieskolans yrkesprogram. Nya förutsättningar på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden i Storstockholm är i förändring. Befolkningen ökar, människor från olika delar av Sverige flyttar hit samtidigt som flyktingar hittar ett nytt hemland och en ny vardag i vår region. Utbildningsnivån mellan människor skiftar starkt och det finns därmed ett behov av att anpassa och utveckla utbudet av den yrkesinriktade utbildningen till efterfrågan. Samtidigt fortsätter den utveckling som innebär att Storstockholms invånare rör sig över våra kommungränser, vilket ökar behovet av regional samverkan. En av förutsättningarna för att kunna utveckla Storstockholms utbud av vuxenutbildning är möjligheten att teckna en regional bild över vilka yrkesinriktade gymnasiala utbildningar som ges samt sätta dessa i relation till arbetsmarknadens efterfrågan av gymnasial kompetens. Under 2014 beslutade därför KSLs Arbetsmarknadsberedning att arbetet inom ramen för den gemensamma vuxenutbildningsregionen skulle inriktas på bland annat behovsoch utbudsanalys. Styrgruppen för den gemensamma vuxenutbildningsregionen förtydligade arbetet genom att ge direktiv om att länet ska få en yrkesinriktad vuxenutbildning, som ökar förutsättningarna för tillväxt, integration och minskad arbetslöshet. 1 Vad säger andra aktörer? Det är inte bara på regional nivå som behovet av en sammanställning av utbud och efterfrågan inom området uppmärksammas. Från statligt håll har Skolverket understrukit vikten av att kommunerna intensifierar arbetet med att analysera behovet av utbildningsplatser och att det är viktigt att stärka arbetet med att analysera behovet av utbildningsplatser inom olika yrkesinriktningar på nationell, regional och lokal nivå. 2 Skolverket menar även att en kommuns analyser inte enbart bör omfatta den lokala arbetsmarknadens rekryteringsbehov, då en stor del av eleverna i vuxenutbildningen är unga vuxna, som är geografiskt rörliga och tänker sig att de har möjlighet att etablera sig även utanför den lokala kommunala arbetsmarknaden. Även i Yrkesprogramsutredningens slutbetänkande ägnas ett kapitel åt Yrkesvux. Utredningens förslag handlar om att ansökan om statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå, ska ske i samverkan mellan minst tre kommuner och att samverkan syftar till att öka utbildningsutbudet för den enskilde. Vidare måste kommunerna kunna visa på ett arbetsmarknadsbehov av utbildningen som är 1 Styrgrupp för arbetet med gemensam vuxenutbildningsregion bestod 2015 av Madeleine Sjöstrand, KSL, ordförande - Mats Carlsson, Kommundirektör, Salem - Maria Johansson, Kommundirektör, Upplands-Bro - Mattias Jansson, Kommundirektör, Botkyrka - Arjun Bakshi, Arbetsmarknadsdirektör, Stockholms stad. 2 Skolverket (2015) Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet 2015 2(68)

gemensamt i de kommuner som samverkar. Förslaget är att statsbidraget för yrkesvux villkoras med att kommunerna planerar utbildningen i samråd med aktören med regionalt utvecklingsansvar i länet. 3 Detta hänger även samman med Näringsdepartementets nationella strategi för en hållbar regional tillväxt och attraktionskraft. 4 En viktig fråga som tas upp är bland annat regional samverkan kring utbudet av utbildningar på gymnasial nivå, och utbildningars koppling till det lokala och regionala näringslivet. Ny kunskap för bättre matchning Genom detta kunskapsunderlag vill vi på KSL ta ett första steg i arbetet med att analysera behovet av utbildningsinriktningar i Storstockholm. Underlaget ger både fördjupad kunskap om Storstockholms utbud av yrkesutbildningar på gymnasial nivå, och kunskap om arbetsmarknadens efterfrågan på dessa kompetenser i länet. Genom att teckna denna regionala bild kan det här kunskapsunderlaget ge förutsättningar för viktiga inriktningsbeslut för den gemensamma vuxenutbildningsregionen, och ligga till grund för hur vi effektivare kan matcha utbildning med arbetsliv i Storstockholm. Metod och källor Hittills har det inte funnits någon samlad statistik eller gemensam bild av vilka gymnasial yrkesinriktade vuxenutbildningar som erbjuds i Storstockholm på inriktningsnivå. Skolverket för statistik på en övergripande områdesnivå. Denna statistik rapporteras in en gång per år vilket medför en viss eftersläpning av publiceringen av data. Efter samtal och rekommendation från länets förvaltningschefer och rektorer har vi på KSL därför under våren 2015 genomfört en enkätundersökning för att kartlägga utbildningsutbudet och antalet studerande till utbildningarna, både på en övergripande- och på en detaljerad inriktningsnivå. Enkätundersökning för att kartlägga utbudet Enkäten skickades ut till kommunernas rektorer som fått svara på frågorna i den under tiden 2015-03-03-2015-05-22. Påminnelse har under denna tid skett både via mejl och via telefon till de rektorer som inte svarat. Totalt svarade 16 rektorer vilket täckte in 19 av kommunerna, detta då Kunskapscenter Nordost vid svarstillfället innefattade fyra kommuners vuxenutbildning. För att samla in övriga kommuners svar tog vi kontakt med berörda kommuners rektorer både per mejl och per telefon under hösten 2015. Under november månad hade samtliga rektorer svarat om utbildningsutbudet våren 2015. Därefter har materialet sammanställts och analyserats. Genom detta kan vi nu presentera en bild av vilka vuxenutbildningar som kommunerna erbjöd sina invånare våren 2015. Underlaget presenterar alltså inte vilka kommuner som anordnar utbildningarna, detta för att få ett kommuninvånarperspektiv och vilken tillgång till utbildning invånare i respektive kommun har. Det har funnits vissa metodologiska utmaningar framförallt i sammanställningen av vilka utbildningar respektive kommun erbjuder inom vuxenutbildningen och antalet studerande till dessa. Vad gäller den yrkesinriktade vuxenutbildningen läser exempelvis studerande sällan vad som motsvarar en hel gymnasieutbildning, utan planerar kurssammansättning utifrån individuella behov. Av denna anledning har vissa kommuner valt att svara på en övergripande programnivå. 3 Yrkesprogramsutredningen slutbetänkande, Välja yrke (SOU 2015:97) 4 Näringsdepartementet (2015) En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020 3(68)

För att få en fullständig bild av de gymnasiala yrkesutbildningarna i länet har även material från Gymnasieantagningen i Stockholms län sammanställts. På detta sätt presenterar underlaget en övergripande bild av länets totala utbildningsutbud av yrkesutbildning på gymnasial nivå. Analyser av befintliga prognoser om den framtida arbetsmarknaden Det finns många aktörer som gör prognoser eller analyser om den framtida arbetsmarknaden. Men ingen som tar ett helhetsgrepp när det gäller efterfrågan på gymnasial kompetens utifrån de 12 yrkesprogrammens inriktningar. För att få en bild av arbetsmarknadens efterfrågan på dessa kompetenser studeras och sammanställs därför en rad olika källor som exempelvis Arbetsförmedlingens länsprognoser om Stockholms arbetsmarknad, deras Yrkeskompass och Yrken A Ö samt länsstyrelsens rapporter om läget i länet. I studien har även olika bransch-, intresseoch fackliga organisationers arbete med frågan om kompetensförsörjning vägts in liksom deras publicerade rapporter om kommande behov av kompetensförsörjning. Genom att sammanställa flera olika källor ges en bild av arbetsmarknadens efterfrågan. Kvalitetssäkring av bransch-, intresse- och fackliga organisationerna samt rektorer Till styckena om arbetsmarknadens efterfrågan har de olika bransch-, intresse- och fackliga organisationerna fått möjlighet att lämna synpunkter och kvalitetssäkra det sammanställda materialet. När det gäller statistiken utifrån KSLs enkät och texter om utbildningsutbudet har ett antal av länets rektorer kvalitetssäkrat denna del. Rapportens disposition Kunskapsunderlaget inleds med utgångspunkter för den yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbildningen där viktiga skillnader mellan den gymnasiala vuxenutbildningen och gymnasieskolan lyfts fram. Därefter följer ett samlat analysavsnitt utifrån kartläggningen av utbildningsutbudet och arbetsmarknadens efterfrågan. I bilaga 1 återfinns hela kartläggningen av utbildningsutbudet utifrån Skolverkets tolv yrkesprogram och dess inriktningar. 4(68)

Utgångspunkter för den yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbildningen Det finns flera avgörande skillnader mellan gymnasieutbildningen för ungdomar och den yrkesinriktade vuxenutbildningen på gymnasial nivå. Yrkesutbildningen inom komvux och gymnasieskolan har samma ämnesplaner. En viktig skillnad mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen är att den senare är kursutformad och inte styrs av program. Syftet med yrkesutbildningen inom komvux är att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar utbildningen i gymnasieskolan. Den som deltar i kommunal vuxenutbildning kan få en gymnasieexamen i form av yrkesexamen eller högskoleförberedande examen för den som uppnått 2 400 gymnasiepoäng. 5 Den med minst utbildning prioriteras i den gymnasiala vuxenutbildningen Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan eller grundsärskolan har rätt till en gymnasieutbildning. Vad gäller vuxenutbildningen ska den person som fått minst utbildning prioriteras. För att vara behörig till kurser inom vuxenutbildningen ska deltagaren sakna sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge. Dessutom ska deltagaren ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Syftet med den yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbildningen är dels att motverka brist på arbetskraft med yrkesutbildning, dels att nå grupper som saknar gymnasieutbildning eller behöver komplettera sin kunskap. 6 Vuxenutbildningens dimensionering styrs av politiska beslut Till skillnad från gymnasieskolan avgörs storleken på vuxenutbildningen inte främst av elevernas efterfrågan utan oftast snarare av politiska beslut om dimensionering. Det går alltså inte att betrakta siffrorna till yrkesutbildningar inom kommunernas vuxenutbildning på samma sätt som tillströmningen till gymnasieskolans utbildningar. Siffrorna speglar helt enkelt inte elevernas intresse för olika utbildningsinriktningar på samma sätt som inom gymnasieskolan. Inom vuxenutbildningen styrs antalet platser, såväl totalt som dess fördelning på olika utbildningsinriktningar, till stor del av kommunernas budgetering och planering. De i sin tur påverkas till stor del av de aktuella finansiella bidragen från staten. 7 Detta skiljer sig alltså från gymnasieskolan, där en grundläggande princip är att alla behöriga elever ska erbjudas plats och där fördelningen mellan olika utbildningsinriktningar ska styras av elevernas intresse och val på en övergripande nivå. Det finns också skillnader i utbildningsformerna, inte minst ur individens perspektiv. Utbildningen på gymnasiet har breda syften och ska, vid sidan av att förbereda eleverna för ett yrkesliv direkt efter utbildningen eller för fortsatta högskolestudier, också ge dem en god grund för att utveckla sig personligen och för att kunna delta aktivt i samhällslivet. Yrkesutbildningen i kommunernas vuxenutbildning är också ofta kortare än en utbildning i gymnasieskolan. Den motsvarar alltså inte ett helt yrkesprogram utan kompletterar individens tidigare utbildning. 8 5 www.skolverket.se 6 Skolverket (2015) Statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning 2015. Dnr 8.1.2-2015:45 7 Skolverket (2015) Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet 2015 8 www.skolverket.se 5(68)

Nyttig eller rolig utbildning? Vuxnas önskemål om utbildning överensstämmer oftast med det som framkommer i olika analyser av arbetsmarknadens kompetensbehov. En vuxenstuderande väger till exempel ofta in hur den lokala arbetsmarknaden ser ut och vilka de ekonomiska förutsättningarna för att studera är. Att en vuxen väljer studier som inte leder vidare till arbete eller fortsatta studier är därför sällsynt. 9 Det till skillnad mot en gymnasieelev som ofta inte ser kopplingen mellan den valda utbildningen och efterfrågan på arbetskraft, och i förlängningen utbildningens relevans för den egna etableringen på arbetsmarknaden. En av de viktigaste parametrarna i de ungas val av utbildning är också att den ska vara rolig även om den skulle visa sig inte leda till ett jobb. 10 Det avspeglar sig också i att omkring tre av fyra av dem som gått yrkeskurser inom kommunernas vuxenutbildning redan ett år efter avslutade studier har en anknytning till arbetsmarknaden. Dessutom hade de som läst minst ett år inom en yrkesinriktning i större utsträckning etablerat sig på arbetsmarknaden efter avslutade studier jämfört med dem med kortare studietid. 11 För de som gått yrkesförberedande program på gymnasiet och har en etablerad ställning ett år efter gymnasieskolan är det allra vanligast att vara etablerad bland dem som har gått på ett mansdominerat yrkesförberedande program. Störst är andelen etablerade bland dem som läst fordonsprogrammet, byggprogrammet och energiprogrammet. Omkring hälften av de ungdomar som fått slutbetyg med grundläggande behörighet från dessa program, hade en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år efter gymnasieskolan. Det kvinnodominerade yrkesförberedande program som har störst andel etablerade efter ett år är omvårdnadsprogrammet med strax över 30 procent. 12 9 Skolverket (2015) Redovisning av regeringsuppdrag om insatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning och lärlingsutbildning för vuxna m.m. 10 Ratio och Lunds universitet (2015) Väljer unga fel? Grundskoleelevers attityder till gymnasievalet 11 Skolverket (2015) Redovisning av uppdrag om insatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning och lärlingsutbildning för vuxna m.m. 12 Skolverket (2014) Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan en registerstudie 6(68)

Snabbfakta näringsstrukturen i Storstockholm Totalt var 1 171 245 personer sysselsatta i Stockholms län 2014. Den största näringsgrenen i Storstockholm är företagstjänster som sysselsätter 182 700 personer och det är bara i vårt län det är den största näringsgrenen. 13 För både Västra Götalands län och Skåne län är näringsgrenen vård och omsorg; sociala tjänster den dominerande näringsgrenen. I Storstockholm kommer vård och omsorg först på tredje plats efter näringsgrenen handel. Näringsgrenen jordbruk, skogsbruk och fiske är länets minsta med cirka 4 400 sysselsatta. Figur 1 Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) i Stockholms län utifrån näringsgren, 2014 Handel Utbildning Tillverkning och utvinning Offentlig förvaltning och försvar Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske 0 50000 100000 150000 200000 Källa: Statistiska centralbyrån, RAMS. Förvärvsarbetande dagbefolkning 16-64 år, 2014 13 Inom området ingår bland annat delbranscherna juridisk verksamhet, redovisning och bokföring, revision, skatterådgivning m.m. 7(68)

Analys: Trender och behov av gymnasial yrkesutbildning i Storstockholm Balans mellan utbud och efterfrågan? En förutsättning för att Storstockholm ska klara kompetensförsörjningen är att vi har både gymnasiekompetens och eftergymnasialt utbildade i arbetskraften. Storstockholm skiljer sig från övriga storstadsregioner och riket som helhet på två sätt. Vi har många som inte avslutar gymnasiestudierna och många som avslutar studierna utan högskolebehörighet. Samtidigt har de som avslutar sina gymnasiestudier med behörighet, betydligt högre övergångsfrekvenser till högre studier än på andra håll i landet. Kommunernas vuxenutbildning och gymnasieutbildning är därmed viktiga bidrag till Storstockholms kompetensförsörjning. Ett sätt att analysera ett utbildningsområde är att titta på antalet studerande. Vård- och omsorgsutbildningen är ett tydligt exempel på vuxenutbildningens betydelse. Där är antalet elever inom gymnasieskolan lågt. Medan vuxenutbildningen haft mellan 1 500 och 2 600 studerande personer per år sedan 2011, har gymnasieskolan under samma tid antagits omkring 300 personer per år. Flera utbildningsområden har totalt sett ungefär lika många studerande i länet, omkring 1 100 1 400. Hit hör bland annat de olika utbildningsområdena inom naturbruk, barn och fritid, fordon och transport, restaurang och livsmedel, hantverk, och bygg och anläggning. Inom de områdena återfinns majoriteten av eleverna inom gymnasieskolan. Figur 2 Antal studerande inom yrkesutbildningar i Stockholms län våren 2015 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Vuxenutbildning Gymnasieskolan Källa: KSL-enkät våren 2015 samt Gymnasieantagningen i Stockholms län. Vård och omsorg samt el och energi har flest studerande Två områden sticker ut från de övriga i det stora antalet studerande, med omkring 3 000 vardera, nämligen utbildningarna inom vård och omsorg samt el och energi. Vård och omsorg är den enda utbildning där vuxenutbildningen har fler studerande än gymnasieskolan. El och energi har flest elever inom gymnasieskolan. 8(68)

Utbildningsområdena VVS och fastighet liksom hotell och turism har sammantaget färre än 850 studerande. Länets minsta utbildningsområde är det industritekniska med endast omkring 350 studerande. Utbudet av yrkesutbildningar speglar inte till fullo arbetsmarknadens efterfrågan Det är naturligtvis svårt att med säkerhet veta hur det framtida behovet av arbetskraft inom olika yrkesområden kommer att se ut, och hur många utbildade som kommer att behövas. Flera faktorer påverkar arbetsmarknadens efterfrågan, exempelvis in- och utflyttning, demografi, digitalisering och förändrade branscher, förändrade konsumtionsmönster med mera. Utifrån de analyser som har gjorts i denna studie av de befintliga prognoserna över arbetsmarknadens efterfrågan av gymnasial kompetens, synliggörs såväl bristyrken, som yrken som är i balans och yrken där det råder stor konkurrens om jobben. När detta sätts i relation till Storstockholms utbud av yrkesutbildningar framträder bilden av en viss obalans. Några yrkesutbildningar utbildar ett stort antal studerande samtidigt som prognoserna visar att det kommer råda hård konkurrens om jobben framöver. Andra inriktningar uppvisar ett lågt antal studerande samtidigt som det råder brist på arbetskraft. Utifrån den genomförda studien presenteras en grafisk bedömning av balansen mellan utbudet och efterfrågan här nedanför, det vill säga antalet studerande inom ett utbildningsområde, och bedömningen av arbetsmarknadens behov på 3 till 5 års sikt. Denna bedömning är gjord på en övergripande programnivå. Det kan, inom vissa program, finnas inriktningar som, sett ur ett efterfrågeperspektiv är över- eller underdimensionerade. Figur 3 Utbud och efterfrågan utifrån utbildningarnas inriktning 9(68)

Den övergripande tendensen för de flesta utbildningarna är att det finns en obalans mellan utbud och efterfrågan. Obalansen beror främst på att antalet som utbildas är färre än vad som förväntas komma att efterfrågas av arbetsmarknaden. Att en obalans uppstår kan ha flera orsaker. Intresset bland yngre för att söka sig till yrkesutbildningar har minskat stadigt. Det finns också strukturella hinder, exempelvis brister på lärlingsplatser, att hemkommunen inte erbjuder en viss inriktning eller att kommunernas budget begränsar intaget. Styrningen av utbildningssystemet påverkar utbudet En annan faktor är styrningen av utbildningssystemet. Varken för gymnasiet eller för den yrkesinriktade vuxenutbildningen är efterfrågan på arbetskraft den faktor som är styrande för dimensioneringen av utbildningsplatser. Vad gäller gymnasieskolan är det elevernas val som är styrande för dimensioneringen av utbildningsplatser. Om ungdomarna föredrar teoretiska utbildningsinriktningar framför yrkesinriktade, minskar antalet yrkesutbildade som en konsekvens. Dimensioneringen av vuxenutbildningen styrs av flera olika faktorer. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar, den som fått minst utbildning ska prioriteras. 14 På övergripande nivå ska en anpassning till arbetsmarknadens behov ske. Det finns exempelvis krav på att kommunerna i ansökan om statsbidrag för Yrkesvux, ska föra en dialog med Arbetsförmedlingen, företag, organisationer och andra sammanslutningar som är verksamma inom de branscher som utbildningen är avsedd för. Den bild vi har är dock att denna dialog fungerar olika bra för olika kommuner. Därmed får de signaler som ska förmedlas via Arbetsförmedlingen inte alltid det genomslag som det är tänkt. I praktiken har många andra faktorer än arbetsmarknadens efterfrågan betydligt större betydelse för dimensioneringen av vuxenutbildningen. Kostnaderna för olika inriktningar påverkar utbudet En viktig faktor är de kommunala budgetanslagen till vuxenutbildning. Då kostnaderna för olika utbildningsinriktningar kan skilja sig betydligt åt, i synnerhet mellan teoretiska- och yrkesinriktningar, kan storleken på den kommunala budgeten leda till att invånarna hindras att studera inom de utbildningar arbetsmarknaden efterfrågar. Det finns också en tendens till att billiga utbildningar gynnas i förhållande till sådana som är dyrare. Det positiva med det kan vara att fler invånare får möjlighet att utbilda sig, det negativa är att det finns en risk att utbildning ges inom områden där efterfrågan på arbetsmarknaden är förhållandevis låg. Ett exempel på det är att kostnaderna för en utbildningsplats inom handel och administration är förhållandevis låg jämfört med exempelvis en utbildning inom industriteknik. De flesta kommunerna i Storstockholm erbjuder utbildning inom handel och administration medan färre erbjuder industritekniska utbildningar. Samtidigt pekar arbetsmarknadsutsikterna på hård konkurrens om jobben inom handel och administration medan det förväntas vara låg konkurrens om jobben om man har en utbildning från en industriteknisk utbildning. Tendenser på inriktningsnivå Att titta på det totala antalet studerande i relation till arbetsmarknadens behov säger inte allt om ett utbildningsområde. På en övergripande programnivå kan det se relativt bra ut som helhet, medan det på inriktningsnivå uppenbarar sig obalans. Då 14 1. 20 kap. 2 skollagen (2010:800) 10(68)

framkommer en tydligare bild där vissa inriktningar har ett högt antal studerande medan andra har få, eller ibland inga elever alls. Inom vissa yrkesområden räcker antalet utbildade inte till för arbetsmarknadens kompetensförsörjningsbehov, inom andra områden råder en relativ balans och inom ytterligare andra finns fler utbildade än vad arbetsmarknaden efterfrågar. Inom flera utbildningsinriktningar utbildar både vuxenutbildningen och gymnasieskolan få personer, samtidigt som arbetsmarknadens efterfrågan är stor. Flera inriktningar har få studerande men stor efterfrågan Två exempel på det är inriktningarna automation och energiteknik inom utbildningsområdet el. Inom byggområdet finns få studerande till inriktningarna för mark och anläggning och plåtslageri. Inom dessa områden säger sig branschen behöva arbetskraft, på både fem och tio års sikt. Istället finns merparten av de studerande inom inriktningen husbyggnad och här kan däremot de som söker en lärlingsanställning ha svårare att få jobb. Omvärlden påverkar efterfrågan Efterfrågan påverkas positivt av ett ökat byggande och för de renoveringar av fastigheter där man energieffektiviserar. Här visar analysen att det behövs personer med kompetens från bland annat inriktningarna kyl och värmepumpsteknik och ventilationsteknik, men istället är det inriktningen VVS som har flest antal studerande inom utbildningsområdet. Det trots att det kan vara svårt att få en lärlingsplats för dem som lämnar en gymnasieutbildning som VVS-montör. Vissa inriktningar har stort antal studerande men låg efterfrågan Vissa inriktningar har istället ett högt antal studerande. Hit hör bland annat inriktningen djur inom naturbruksutbildningen, och inriktningarna frisör och hår- och makeupstylist inom hantverksutbildningen. Antalet utbildningsanordnare och utbildningsplatser till frisörer har under flera års tid varit större än efterfrågan, och de som läser inriktningen djur mot hästar eller smådjur, kan komma att få det svårt på arbetsmarknaden, eftersom många väljer denna inriktning. Gymnasiala yrkesutbildningar som Storstockholms kommuner erbjuder för vuxna Tabellen här nedanför ger en övergripande bild av vilka yrkesutbildningsområden inom vuxenutbildningen som kommunerna erbjuder sina invånare. Flera kommuner samarbetar när det gäller utbudet av vuxenutbildningen, exempelvis Kunskapscentrum Nordost (Vallentuna, Täby, Danderyd, Vaxholm och Österåker) samt Södertälje och Nykvarn. På en övergripande nivå ser det ganska bra ut för majoriteten av utbildningsområdena. För några utbildningsområden framkommer det av bilden att de erbjuds i mycket liten utsträckning. Det är framförallt när vi bryter ner dessa utbildningsområden på inriktningsnivå som obalanserna visar sig, se vidare nedan i detta analysavsnitt och i bilaga 1. 11(68)

Barn o Fritid Bygg o anl. El o energi Fordon o transp. Handel o admin. Hantv. Hotell o turism Industrit. Naturbr. Rest. o Livsm. VVS fast. Vård oms. Kommun Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands- Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Relativt god spridning för flera av utbildningsinriktningarna på programnivå, däremot sämre spridning på inriktningsnivå En viktig dimension i utbudet av yrkesutbildningar är också hur spridning i länet ser ut. Erbjuds utbildningarna i så stor utsträckning att de är möjliga för Storstockholms invånare att delta i? Tre av programmen, barn och fritid, handel och administration samt vård och omsorg uppvisar en god spridning i länet för samtliga inriktningar. 12(68)

Två av programmen, restaurang och livsmedel och hotell och turism, har god spridning både på övergripande programnivå och relativt god spridning på inriktningsnivå. Majoriteten av programmen har emellertid god spridning på övergripande programnivå men sämre spridning på inriktningsnivå. Dessa är bygg och anläggning där exempelvis anläggningsfordon enbart erbjuds i Nykvarn och Södertälje, el och energi där inriktningarna automation och energiteknik uppvisar dålig spridning. Inriktningarna godshantering, karosseri och lackering samt lastbil och mobila maskiner inom fordon och transport har en dålig spridning. VVS och fastighet har också god spridning på en övergripande nivå men sämre på inriktningsnivå, där kyl och värmepumpsteknik samt ventilationsteknik erbjuds i mycket liten utsträckning. Industriteknisk utbildning har även den relativt god spridning på en övergripande nivå men inte på inriktningsnivå, där i synnerhet driftsäkerhet och underhåll, produkt och maskinteknik och svetsteknik har dålig spridning. Två utbildningsprogram sticker ut från övriga när det gäller spridningen totalt sett, hantverk erbjuds exempelvis inte på nordostsidan och har överlag dålig spridning i länet. Även naturbruk har en dålig spridning i länet. Förslag på utvecklingsområden för bättre balans mellan utbud och efterfrågan År 2008 antogs överenskommelsen om gemensam vuxenutbildningsregion. Ett viktigt mål i överenskommelsen är att Storstockholms invånare ska ges möjlighet att välja på hela länets utbildningsutbud. En viktig aspekt är också utbudets koppling till arbetsmarknadens efterfrågan. Det kan konstateras att den gemensamma vuxenutbildningsregionen ännu inte uppnått målet om att Storstockholms invånare har möjlighet att välja från hela länets utbud. Det som denna studie visar är bland annat att det finns utvecklingspotential vad gäller utbudets koppling till arbetsmarknadens efterfrågan. Även yrkesprogramutredningens förslag ställer högre krav på kommunerna när det kommer till yrkesvux bland annat genom högre krav på samverkan och tydligare koppling till arbetsmarknadens behov. Utifrån KSLs studie, bedömningar av Storstockholms utbud av yrkesutbildningar och arbetsmarknadens efterfrågan, ger vi här nedanför ett antal förslag på insatser för att förbättra balansen mellan utbud och efterfrågan: Samordnad redovisning av regionens yrkesinriktade utbud av vuxenutbildning. En svårighet i den regionala diskussionen om vuxenutbildningens efterfrågan och utbildningsutbud, är att det saknas strukturer för att få fram aktuella uppgifter om Storstockholms samlade utbud på inriktningsnivå. Att det saknas aktuell information om vilka utbildningar som erbjuds gör att både dimensionering och utbyte mellan kommuner försvåras. För invånarna kan konsekvensen av det bli att man inte får den utbildning man önskar då det saknas elevunderlag i den egna kommunen, samtidigt som kunskap om att utbildningen erbjuds i en grannkommun saknas. Aktuell och lättillgänglig information om vilka utbildningar som erbjuds skulle därför förbättra möjligheterna till regionalt utbyte, och därmed också invånarnas möjligheter att få rätt utbildning. KSL skulle kunna fungera som samlingspunkt för denna information. Det bygger dock på att kommunerna enas om att de regelbundet ska rapportera in vilka utbildningar de erbjuder och var i länet de anordnas. 13(68)

Gemensamma principer för dimensionering och inriktning av den yrkesinriktade vuxenutbildningen. En viktig fråga för kommunerna är vilken vuxenutbildning som ska erbjudas, i vilken utsträckning och var. En ökad regional samordning av utbud och dimensionering bör därmed borga för en bättre tillgänglighet till vuxenutbildning för Storstockholms invånare. För att nå detta bör regionen vara enig om på vilka grunder utbildningssystemet ska dimensioneras. Idag kan vi konstatera att det är andra faktorer än behoven på arbetsmarknaden som är styrande. Regionalt samordnad planering av utbildningsutbudet för den yrkesinriktade utbildningen. Med ökad kunskap om Storstockholms samlade utbildningsutbud ökar också möjligheterna för en samordnad planering av dimensionering och inriktning. Adderas också aktuell kunskap om arbetsmarknadens behov ökar möjligheterna till att regionalt samverka för en dimensionering av utbildningssystemet som är bättre anpassat till arbetsmarknadens behov. En utvecklad dialog och samarbete med Arbetsförmedlingen är ett sätt att få in information om arbetsmarknadens efterfrågan. Ett annat verktyg är en utvecklad dialog med företrädare för näringslivet och arbetsmarknadens parter. I dag sker denna dialog genom de regionala programråden men, också genom den regionala kompetensplattformen. I denna fråga har studie- och yrkesvägledare en viktig roll. En utvecklad användning av dessa verktyg kan bidra till att öka informationen om arbetsmarknadens långsiktiga behov. Utvecklad stödstruktur för förenklat interkommunalt utbyte. Eftersom kommungränserna minskar i betydelse för invånarna bör dessa därmed inte utgöra ett hinder för vad den enskilde vill studera. Av denna anledning bör det utvecklas stödstrukturer som underlättar interkommunalt utbyte. I denna process kan arbetet inom gymnasieregionen Stockholms län eller hur ett regionalt utbyte har byggts upp i andra regioner tjäna som förebild. Gemensam kvalitetsuppföljning för att säkerställa kvalitetsnivån på de utbildningar som ges. En viktig utgångspunkt för ett interkommunalt utbyte är att kvaliteten på de utbildningar som erbjuds är hög och jämn över länet. Vid interkommunalt utbyte bör alla parter vara trygga med att den utbildning som ges uppfyller de krav som ställs på den utbildning som anordnas via den egna kommunen. Genom att utveckla det systematiska kvalitetsarbete som redan görs inom ramen för den gemensamma vuxenutbildningsregionen, skapas dels en transparens i utbildningssystemet och möjligheterna för att öka kvaliteten i utbildningarna ökar. Vilket i sin tur skapar det förtroende som krävs för att interkommunalt utbyte ska fungera. 14(68)

Bilaga 1 Utbud och behov av yrkesinriktad utbildning inom tolv områden Detta är en bilaga till analysen av utbud och efterfrågan av gymnasial yrkesinriktad utbildning i Stockholms län. Beskrivningen av utbildningsområdena utgår från Skolverkets tolv yrkesprogram och de inriktningar som finns inom dessa. Inledningsvis ges en snabbfakta om den yrkesinriktade gymnasiala utbildningen i länet. Därefter följer en genomgång av respektive yrkesprogram. Snabbfakta om den yrkesinriktade gymnasiala utbildningen i Storstockholm Flest antal studerande inom den yrkesinriktade vuxenutbildningen: Vård och omsorg, 1 985 stycken. Flest antal elever inom gymnasieskolans yrkesprogram: El- och energi, 2 725 stycken. Minst antal studerande inom ett utbildningsområde inom den yrkesinriktade vuxenutbildningen: Naturbruk, 2 stycken. Minst antal elever inom gymnasieskolans yrkesprogram: Industritekniskprogrammet, 335 stycken. Flest antal studerande på en inriktning inom den yrkesinriktade vuxenutbildningen: Vård och omsorg, 1 985 stycken. Flest antal elever på en inriktning inom gymnasieskolan: Inriktningen djur på naturbruksprogrammet, 754 stycken. Minst antal studerande på en inriktning inom den yrkesinriktade vuxenutbildningen: Inriktningarna automation, energiteknik, karosseri och lackering samt produkt och maskinteknik har inga studerande. Minst antal elever på en inriktning inom gymnasieskolan: Inriktningen energiteknik på el- och energiprogrammet har inga elever. Flest antal studerande, inom den yrkesinriktade vuxenutbildningen tillsammans med gymnasieskolans yrkesprogram: Vård och omsorg, 2 993 stycken. Minst antal studerande, inom den yrkesinriktade vuxenutbildningen tillsammans med gymnasieskolans yrkesprogram: Industritekniska, 351 stycken. 15(68)

Barn- och fritidsutbildning En delvis motsägelsefull bild Efter en utbildning inom barn- och fritid ska den studerande ha den kunskap som behövs för att arbeta med barn, ungdomar eller vuxna inom pedagogiska och sociala yrkesområden eller inom fritids- och friskvårdssektorn. Utbildningen har tre inriktningar: 15 Fritid och hälsa ska ge kunskap om människors fritid, om olika fritids- och friskvårdsverksamheter, och om människors hälsa och hälsofrämjande arbete. Inriktningen ska förbereda eleverna för arbete inom fritids- och friskvårdssektorerna. Pedagogiskt arbete ska ge kunskap om barns och ungas utveckling, lärande, behov och rättigheter samt om olika pedagogiska verksamheter. Inriktningen ska förbereda eleverna för arbete som till exempel barnskötare i förskolan eller elevassistent i skolan. Socialt arbete ska ge kunskap om sociala processer och förhållanden och om socialpolitiska områden. Inriktningen ska förbereda eleverna för arbete inom exempelvis funktionshinderområdet eller bevakningsområdet. Barn- och fritidsutbildningar i Storstockholm Tabell 1. Stockholms län - antal studerande till yrkesutbildning. Inriktning Vuxenutbildning våren 2015* Barn- och fritidsprogrammet sep. 2015** Pedagogiskt arbete 141 454 595 Fritid och hälsa 33 555 588 Socialt arbete 31 33 64 Inte registrerad*** 148 121 269 Totalt Totalt 353 1163 1516 * KSL-enkät 2015 ** Gymnasieantagningen i Stockholms län *** Att elever inte är registrerade vid någon inriktning, kan handla om att de går i årskurs ett (1) och ännu inte blivit registrerade vid någon av de tre inriktningarna Inriktningarna pedagogiskt arbete och fritid och hälsa är de två största, med vardera omkring 590 elever år 2015. Inriktningen pedagogiskt arbete är den med flest vuxenstuderande medan inriktningen fritid och hälsa är den med flest elever inom gymnasiet. Inriktningen socialt arbete har ungefär lika många studerande från de båda olika utbildningsformerna. Två av kommunerna (Järfälla och Salems kommun) erbjuder även sina invånare utbildning till väktare. 16 15 Skolverket.se 16 KSL-enkät 2015 16(68)

Tabell 2. Stockholms län - antal studerande till yrkesutbildning per år. År 2011 2012 2013 2014 Vuxenutbildning: 596 415 870 471 Barn och fritid* Gymnasieutbildning: 414 350 361 398 Barn- och fritidsprogrammet** Totalt: 1 010 765 1231 869 * Skolverket ** Gymnasieantagningen i Stockholms län. Antalet studerande inom vuxenutbildningen har pendlat under de senaste åren mellan 415 stycken år 2012 till 870 stycken år 2013, för att sedan minska till omkring 470 studerande år 2014. För gymnasieskolan ligger antalet elever på Barn- och fritidsprogrammet relativt stabilt utan några större förändringar. Totalt har det studerat mellan 765-1 230 stycken inom området under åren 2011-2014. Tabell 3. Kommuner i Storstockholm som erbjuder vuxenutbildning inom barn och fritid Kommun Botkyrka Danderyd Erbjuder utbildning Pedagogiskt arbete Fritid och hälsa Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands-Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Socialt arbete 17(68)

Kommun Erbjuder Pedagogiskt utbildning arbete Österåker Fritid och hälsa Socialt arbete Arbetsmarknadens efterfrågan av gymnasiala utbildningar inom barn- och fritid Antalet förvärvsarbetande med barn- och fritidsutbildning i Storstockholm är cirka 17 000 personer, varav 16 procent är över 55 år. 17 Omkring 40 procent av de som har en barn- och fritidsutbildning arbetar som barnskötare och cirka 10 procent arbetar som vårdbiträden. Kompetenskraven inom barnomsorgen höjs och förskolelärare efterfrågas därmed i större utsträckning. Efterfrågan på barn- och fritidsutbildade väntas dock öka i takt med att barnkullarna kommer att ökas. 18 Inriktningen pedagogiskt arbete ska förbereda eleverna för ett arbete som till exempel barnskötare i förskolan. Arbetsförmedlingen bedömer att tillgången på barnskötare kommer att vara god och att behovet av barnskötare kommer minska de kommande tio åren. Behovet av personal inom förskolan kommer ändå sammantaget förbli stort under de närmaste tio åren, detta eftersom antalet barn i förskoleåldrar fortsatt kommer vara stort. 19 I storstadsregionerna byggs barnomsorgen ut snabbare än i övriga landet vilket också skapar fler arbetstillfällen. Bristen på förskollärare innebär också att barnskötare anställs för att väga upp personaltätheten. 20 Kommunal anser också att efterfrågan kommer att öka på personal inom förskolan den närmaste tioårsperioden, bland annat på grund av pensionsavgångar. 21 Det kan innebära att behovet av utbildade barnskötare ökar och inte bara på grund av att bristen på förskollärare är stor. 22 SKL bedömer att omkring 22 000 rekryteringar till barnskötare kommer att ske i hela landet mellan 2013-2022. Under de senaste åren har dock andelen förskollärare ökat, medan andelen barnskötare har minskat inom kommunerna. 23 Arbetsförmedlingen bedömer att för kategorin elevassistenter kommer konkurrensen på arbetsmarknaden att vara hård de kommande fem till tio åren. Kraven på utbildning för elevassistenter kan variera, men det är vanligt att skolor söker personer som har gymnasiekompetens från till exempel Barn- och fritidsprogrammet. Antalet elevassistenter är bland annat beroende av hur mycket varje utbildningsanordnare väljer att satsa på elevstöd. Av de som är aktiva inom yrket är en stor del unga och antalet som förväntas gå i pension är relativt litet. 24 Inriktningen fritid och hälsa syftar bland annat till arbete vid badanläggningar och idrottsanläggningar. Badmästare är ett yrke som tas upp som förslag på en yrkesutgång, 17 Länsstyrelsen (2011) Stockholm 2020 en utbildnings och arbetsmarknadsprogos 18 Arbetsförmedlingen (2014) Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Stockholms län. Prognos för arbetsmarknaden 2015 19 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Barnskötare 2015-09-08 20 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Barnskötare 2015-09-08 21 Kommunal (2015) Trygga famnar är inte utbytbara. Ge yrkesutbildade barnskötare fasta jobb i förskolan. 22 Remissvar Kommunal. Kommunal är Sveriges största fackförbund med över 500 000 medlemmar. De flesta har kommuner som arbetsgivare, men fler och fler är anställda i privata företag. Många är också anställda i landsting. 23 Sveriges kommuner och landsting (2014) Sveriges Viktigaste Jobb i förskolan och skolan. Hur möter vi rekryteringsutmaningen? 24 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Elevassistenter 2015-09-08 18(68)

även om det finns utbildningar inom yrkeshögskolan som leder till det yrket. Utsikterna ser dock goda ut. I takt med att badmästarnas arbetsuppgifter blir allt bredare, blir även möjligheterna på arbetsmarknaden större. 25 Elever som studerar vid inriktningen socialt arbete ska förberedas för arbete inom exempelvis området funktionshinder. Kommunal 26 bedömer att personliga assistenter arbetar med att ge stöd i vardagen åt personer med olika slags funktionsnedsättningar 27 medan Arbetsförmedlingen också anser att denna yrkesgrupp arbetar med äldre. 28 Kommunal bedömer att för att ge stöd i vardagen åt äldre personer så finns det antingen hemtjänst eller äldreboenden och yrkesgruppen som arbetar med den vården är undersköterskor och vårdbiträden. 29 Arbetsförmedlingen och Kommunals bild av arbetsmarknadens efterfrågan på personliga assistenter skiljer sig alltså åt. Arbetsförmedlingen bedömer att yrkesgruppen kommer att möta hård konkurrens om de lediga jobben framöver, 30 medan Kommunal ser ett behov av personliga assistenter, att det behovet ökar för varje år och att man inte ser någon nedåtgående utveckling i yrket. 31 Inriktningen socialt arbete kan även leda till arbete inom bevakningsområdet. Arbetsförmedlingen bedömer att väktare kommer att möta en relativt god arbetsmarknad under det närmaste året. Antalet personer som arbetar inom yrket har ökat under många år. Samtidigt är det hög personalomsättningen bland väktare, vilket skapar många arbetstillfällen för de som söker jobb. Antalet som utbildas är relativt stort tack vare stort intresse, gymnasieutbildning och att arbetsgivarna själva utbildar efter behov. I storstäder med ett större behov, kan tillgången dock bli otillräcklig. 32 Sammanfattande bedömning för barn- och fritidsutbildade i länet Inriktningen pedagogik har omkring 590 studerande sammantaget från både vuxenutbildningen och gymnasieskolan. Därmed är det den inriktning som har flest studerande inom barn- och fritidsutbildningen i Storstockholm. Denna inriktning ska förbereda de studerande för arbete som till exempel barnskötare i förskolan. Både SKL och Kommunal bedömer att barnskötaryrket kommer att fortsätta att vara efterfrågat. Detta eftersom barnkullarna i länet förväntas öka, och bristen på högskoleutbildade förskollärare tillsammans med förskolans budgetramar gör att man inte kan anställa enbart högskoleutbildade. Men Arbetsförmedlingen bedömer trots det att yrkesgruppen kommer få hård konkurens om jobben framöver. Detta gör att bilden av barnskötares arbetsmarknad är motsägelsefull. Fritid och hälsa har omkring 500 studerande, främst gymnasieelever. Fritids- och friskvårdssektorn har vuxit och många kommuner har byggt ut sina bad- och/eller idrottsanläggningar vilket skapar flera arbetstillfällen. För att arbeta som badmästare 25 Sverigesviktigastejobb.se 26 Kommunal är Sveriges största fackförbund med över 500 000 medlemmar. De flesta har kommuner som arbetsgivare, men fler och fler är anställda i privata företag. Många är också anställda i landsting. 27 Remissvar Kommunal 28 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Personliga assistenter 2015-09-08 29 Remissvar Kommunal. Kommunal är Sveriges största fackförbund med över 500 000 medlemmar. De flesta har kommuner som arbetsgivare, men fler och fler är anställda i privata företag. Många är också anställda i landsting. 30 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Personliga assistenter 2015-09-08 31 Remissvar Kommunal. 32 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Väktare 2015-09-08 19(68)

kan det dock krävs dock någon form av påbyggnadsutbildning för att etablera sig på arbetsmarknaden. Inriktningen socialt arbete är den minsta i länet med enbart 60 registrerade deltagare. Också för efterfrågan på personliga assistenter skiljer sig Arbetsförmedlingens och Kommunals syn åt. Kommunal har sett en uppåtgående trend i antalet anställda i yrket. Arbetsförmedlingen bedömer samtidigt att yrkesgruppen kommer att möta hård konkurrens om de lediga jobben framöver. Detta då det inte finns några formella krav på utbildning till personliga assister och yrket ofta ses som ett ingångsjobb för många unga som har mycket olika gymnasiebakgrund. Inriktningen socialt arbete kan även leda till arbete inom bevakningsområdet. Här finns en god arbetsmarknad under de närmaste åren och tillgången på utbildad arbetskraft kan bli otillräcklig. Samtliga kommuner, förutom två i sydost, erbjuder vuxenutbildningen inom barn och fritid. Antalet studerande har ökat för den yrkesinriktade vuxenutbildningen de senaste åren medan det till gymnasieskolan varit relativt stabilt antal elever. Bygg- och anläggningsutbildning Goda eller mycket goda utsikter Efter en utbildning inom bygg och anläggning ska den studerande ha den kunskap som behövs för att arbeta inom något av bygg- och anläggningsbranschens yrken, till exempel som anläggningsarbetare, anläggningsmaskinförare, byggnadsarbetare, byggnadsmålare eller plåtslagare. Utbildningen har fem inriktningar:33 Inriktningen anläggningsfordon ska ge kunskap i markarbeten som schakt- och materialförflyttning inom väg- och ledningsarbete, ballast och trafikkunskap. Inriktningen husbyggnad ska ge kunskap i nybyggnation, renovering och ombyggnation av bostäder och lokaler, liksom av broar och andra anläggningskonstruktioner. Inriktningen mark och anläggning ska ge kunskap i markarbeten för vägar, järnvägar, husgrunder, ledningar, gröna ytor och asfalt-, platt- och stenbeläggningar. Inriktningen måleri ska ge kunskap i ny- och ommålning av invändiga och utvändiga ytor, uppsättning av olika väggbeklädnadsmaterial och kunskap om färgens estetiska och skyddande värden. Inriktningen plåtslageri ska ge kunskap i byggnads- och ventilationsplåtslageri för att förse byggnader med ett yttre klimatskydd och ett fungerande inneklimat, i en kombination av design och teknisk funktion. 33 Skolverket.se 20(68)

Bygg- och anläggningsutbildning i Storstockholm Tabell 4. Stockholms län - antal studerande till yrkesutbildning. Inriktning Vuxenutbildning Bygg och anläggningsprogrammet Totalt våren 2015* sep. 2015** Anläggningsfordon 0 69 69 Husbyggnad 106 575 681 Mark och 9 27 36 anläggning Måleri 86 219 305 Plåtslageri 15 11 26 Inte registrerad*** 13 337 350 Totalt 229 1 238 1 467 * KSL-enkät 2015 ** Gymnasieantagningen i Stockholms län *** Att elever inte är registrerade inom någon inriktning, kan handla om att de går i årskurs ett (1) och ännu inte blivit registrerade inom någon av de fem inriktningarna Husbyggnad är den inriktningen med flest studerande, både när det gäller vuxenutbildningen och gymnasiet med totalt omkring 680 elever. Av de studerande var cirka 100 från vuxenutbildningen. Även inriktningen för måleri har relativt många studerande, med ungefär 300 stycken, varav nästan 90 kommer från vuxenutbildningen. Övriga inriktningar har förhållandevis få studerande och inom vuxenutbildningen finns ingen studerande vid inriktningen för anläggningsfordon. Att ingen studerar vid inriktningen för anläggningsfordon kan bero på att det är en dyr utbildning att bedriva och som inte täcks av statsbidraget från Skolverket. 34 Tabell 5. Stockholms län - antal studerande till yrkesutbildning per år. År 2011 2012 2013 2014 Vuxenutbildning: 104 106 230 194 Samhällsbyggnad och byggteknik* Gymnasieutbildning: 738 535 416 440 Bygg och anläggningsprogrammet ** Totalt: 842 695 646 634 * Skolverket ** Gymnasieantagningen i Stockholms län När det gäller studerande till vuxenutbildningen inom det här området, har antalet legat mellan omkring 100 stycken upp till 230 studerande. För gymnasieskolan har antalet elever till Bygg och anläggningsprogrammet minska med nästan 200 stycken mellan åren 2011-2014. Antalet studerande från vuxenutbildningen har dock gjort att antalet, på det stora hela, hållits på en relativt jämn nivå med omkring 650 studerande de senaste åren. 34 Statsbidrag för yrkesvux lämnas med 50 000 kr per årsstudieplats för ett kalenderår i taget, medan gymnasieskolan kan erhålla 152 000 kr per plats för inriktningen anläggningsfordon. 21(68)

Tabell 6. Kommuner i Storstockholm som erbjuder invånarna vuxenutbildning inom bygg och anläggning Kommun Botkyrka Erbjuder utbildning Anläggnings -fordon Husbyggnad Mark och anläggning Måleri Plåtslageri Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Täby Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Upplands -Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker 22(68)

Arbetsmarknadens efterfrågan av gymnasiala utbildningar inom bygg och anläggning Byggbranschen omfattar omkring 64 200 personer Storstockholm. De arbetar inom både nybyggnation och ombyggnad av bostäder, lokaler och anläggningar. 35 Byggverksamheten i Stockholms län har haft en stark utveckling vad gäller antalet anställda under många år. Bakgrunden till den goda utvecklingen är framförallt den kraftiga befolkningsökningen i Stockholms län under det senaste decenniet, vilken lett till ett ökat behov av bostäder, anläggningar samt lokaler till näringslivet i vårt län. 36 I Storstockholm väntas bostadsbyggandet och ombyggnationerna fortsätta i hög takt, vilket innebär att efterfrågan på arbetskraft inom det här området fortsätter. Inom vissa yrkeskategorier kommer det till och med att råda brist på arbetskraft. 37 Arbetsgivarna täcker dock delar av behovet genom att anställa utländsk arbetskraft. 38 Det pågår också en rad omfattande byggprojekt i hela länet som påverkar byggbranschen. Några av de pågående och kommande stora infrastrukturprojekten är Förbifarten, Citybanan och Slussen. På bostads- och lokalsidan kan projekt som Barkarbystaden, Hagastaden och Norra Djurgårdsstaden nämnas. Trots den goda utvecklingen har bostadsbyggandet ändå varit lågt i förhållande till befolkningstillväxten. Detta har fått som konsekvens att bostadsbristen i länet är stor. 39 Ett stort antal lägenheter planerar att byggas. I Storstockholms kommuners bostadsbyggnadsplaner för 2014-2023 finns planer för omkring 186 600 bostadslägenheter. 40 Samtidigt satsar regeringen på ett stöd för renoveringar av flerbostadshus i miljonprogramsområdena. De ska bland annat bidra till en omfattande energieffektivisering och renoveringar som annars inte skulle ha blivit av. Upprustningarna förväntas dessutom skapa arbetstillfällen i länet. 41 Vid byggnationer krävs många olika yrkeskategorier. Den starka byggkonjunkturen i Storstockholm medför att de flesta av dessa yrkeskategorier möter en god arbetsmarknad. Träarbetare och snickare har goda möjligheter till arbete på både fem och tio års sikt. Det är dock bättre förutsättningar för de med erfarenhet, personer som söker lärlingsanställning kan ha svårare att få jobb. 42 För erfarna målare är arbetsmarknaden också bättre än för de som söker en lärlingsplats, men situationen kan skilja sig även inom regionen. Målaryrket har även ett visst tillskott med personer från andra länder. Arbetsförmedlingen bedömer dock att 35 Arbetsförmedlingen (2015) Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Stockholms län. Prognos för arbetsmarknaden 2015-2016 36 Arbetsförmedlingen (2014) Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Stockholms län. Prognos för arbetsmarknaden 2015 37 Länsstyrelsen (2011) Stockholm 2020 en utbildnings och arbetsmarknadsprogos 38 Arbetsförmedlingen (2015) Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Stockholms län. Prognos för arbetsmarknaden 2015-2016 39 Arbetsförmedlingen (2015) Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Stockholms län. Prognos för arbetsmarknaden 2015-2016 40 Stockholms läns landsting (2014) Bostadsbyggnadsplaner. Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner. Befolkningsprognos 2014 2023/45 41 regeringen.se 42 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos: Träarbetare/Snickare 2015-08-31 23(68)

för målare som söker lärlingsanställning ser arbetsmarknaden god ut både på fem och tio års sikt. 43 Behovet av att rekrytera betongarbetare, som behövs både vid husbyggande och vid olika typer av anläggningsprojekt, kommer att växa under de närmaste tio åren. 44 Golvläggare har också mycket goda möjligheter till arbete både på fem och tio års sikt. Det är en liten yrkesgrupp som det ofta är brist på när byggkonjunkturen är god. 45 Murare är också en yrkesgrupp som Arbetsförmedlingen spår en god arbetsmarknad för på fem och tio år. 46 Plattsättare spås också ha goda möjligheter till arbete både på kort och på lång sikt. 47 Byggnadsplåtslagarna 48 och takmontörer 49 är små yrkesgrupper som på fem och tio års får en mycket god arbetsmarknad, eftersom alltför få utbildar sig inom des områdena. Nyutbildade byggnadsplåtslagare har lätt att få jobb och tillgången på arbetskraft minskar då allt färre väljer att utbilda sig inom området. De pågående och kommande investeringarna i vägar, järnvägar och andra anläggningar kommer dessutom att leda till att anläggningsarbetare 50 och anläggningsmaskinförare 51 har goda möjligheter till arbete på fem och tio års sikt. Arbetsförmedlingen bedömer att tillgången på både anläggningsarbetare och anläggningsmaskinförare inte blir tillräcklig. En annan mindre yrkesgrupp är kranförare. Här kan det snabbt uppstå brist på arbetskraft när behovet av kompetens blir större i takt med att både anläggningssektorn och bostadsbyggandet ökar. Även för denna yrkesgrupp ser möjligheterna till jobb särskilt goda ut i Stockholmsområdet både på kort och på lång sikt. 52 Sammanfattande bedömning för bygg- och anläggningsutbildade i länet De flesta yrkesinriktningarna inom bygg och anläggning kommer möta en god arbetsmarknad på både fem och tio års sikt i Storstockholm. Flest vuxenstuderande och studerande inom gymnasieskolan har utbildningen med inriktningen mot husbyggnad. Det gäller både i Stockholms län och i hela riket. För nyutbildade träarbetare och snickare kan det dock vara svårt att få en lärlingsanställning. På sikt tycks arbetsmarknaden ändå se god ut och merparten av dem som utbildar sig inom området blir snickare. Färre väljer inriktning mot att bli betongarbetare, golvläggare, takmontörer och plattsättare. Det innebära att personer inom de områdena har goda möjligheter till arbete både på kort och lång sikt. Precis som för snickare kan målare få svårt att få tag i en lärlingsanställning. Också här handlar det om att det är många som utbildar sig inom området. Inriktningen måleri är 43 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos: Målare 2015-09-14 44 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos: Betongarbetare 2015-09-14 45 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos: Golvläggare 2015-09-10 46 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos: Murare 2015-09-10 47 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos: Plattsättare 2015-09-10 48 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos: Byggnadsplåtslagare 2015-09-14 49 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos: Takmontör 2015-09-10 50 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos: Anläggningsarbetare 2015-09-10 51 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos: Anläggningsmaskinförare 2015-09-10 52 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos: Kranförare 2015-09-10 24(68)

den med näst flest studerande i länet, både när det gäller vuxna och ungdomar. På fem till tio års sikt väntas dock en medelgod arbetsmarknad. Övriga tre inriktningar anläggningsfordon, mark och anläggning samt plåtslageri är områden som kommer att ha stor brist på arbetskraft både på kort och lång sikt eftersom det utbildas för få inom dessa områden. Ett sätt att för arbetsgivarna att täcka sina behov är att anställa utländsk arbetskraft. 19 kommuner i länet erbjuder vuxenutbildningen inom bygg och anläggning och måleri är den inriktning som flest erbjuder. Kommunerna som erbjuder utbildning är relativt spridda i länet. Antalet studerande inom området har pendlat mellan omkring 100-230 per år för den yrkesinriktade vuxenutbildningen de senaste åren. Inom gymnasiet har det skett en minskning av antalet elever med nästan 200 stycken mellan åren 2011-2014 och här ser Sveriges Byggindustrier 53 vuxenutbildning som ett viktigt komplement som de gärna ser en utveckling av. 54 El- och energiutbildning Trenden går mot ökade kompetenskrav Efter en utbildning inom el- och energi ska eleverna ha den kunskap som behövs för att arbeta med automatiserade produktionssystem, system för energi-, miljö- och vattenteknik, dator- och kommunikationssystem, eller för att arbeta som elektriker inom eldistribution eller installation. Utbildningen har fyra inriktningar: 55 Inriktningen automation ska ge systemorienterad kunskap i brytningen mellan elektroteknik, datorteknik och drift- och underhållsteknik. Det innebär att inriktningen ska utveckla elevernas förmåga att planera, installera och sätta automatiserade produktionssystem i drift. Inriktningen ska också utveckla elevernas förmåga att yrkesmässigt arbeta med underhållsarbete och felsökning i industriella anläggningar. Inriktningen kan leda till yrken som automationstekniker, processtekniker, industrielektriker och mekatroniker. Inriktningen dator- och kommunikationsteknik ska ge kunskap i att yrkesmässigt installera, administrera, underhålla och reparera dator- och kommunikationssystem och kunskap om informationssäkerhet. Inriktningen ska också utveckla elevernas förmåga att arbeta med system för presentation av data, bild, ljud och interaktiva tekniker. Inriktningen kan leda till yrken som till exempel nätverkstekniker, teknisk säljare, supporttekniker och servicetekniker. Inriktningen elteknik ska ge kunskap i att installera, underhålla och reparera elanläggningar, eldistributionsnät, larm och tv- och datanät. Inriktningen kan leda till yrken som elektriker verksamma inom installation eller eldistribution. Andra möjliga yrken är till exempel hisstekniker och larmtekniker. Inriktningen energiteknik ska ge kunskap i att genomföra drift- och underhållsarbeten samt servicefunktioner inom energi-, miljö- och vattenteknikbranscherna, och processbaserade branscher. Inriktningen ska leda till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta med specialiserade funktioner i många olika yrken inom energi- och processbranscherna. Möjliga yrken är drift- och underhållstekniker, driftoperatör, vattenmiljötekniker och laborant. 53 Sveriges Byggindustrier är bransch- och arbetsgivarorganisation för bygg-, anläggnings- och specialföretag verksamma på den svenska byggmarknaden. 54 Remissvar Sveriges Byggindustrier 55 Skolverket.se 25(68)

El- och energiutbildningar i Storstockholm Tabell 7. Stockholms län - antal studerande till yrkesutbildning. Inriktning Vuxenutbildning våren 2015* El- och energiprogrammet sep. 2015** Automation 0 18 18 Totalt Dator- och 51 848 899 kommunikationstekni k Elteknik 98 1335 1433 Energiteknik 0 0 0 Inte registrerad** 47 524 571 Totalt 196 2 725 2 921 * KSL-enkät 2015 ** Gymnasieantagningen i Stockholms län *** Att elever inte är registrerade inom någon inriktning, kan handla om att de går i årskurs ett (1) och ännu inte blivit registrerade på någon av de fem inriktningarna Inriktningen för elteknik är den överlägset största sett till antalet studerande. Nästan hälften av alla som studerar inom området har valt den inriktningen, sammantaget 1 400 elever. Också inriktningen för dator- och kommunikationsteknik är stor. Här finns omkring 900 studerande. Företrädelsevis är det gymnasieskolan som utbildar inom området. El- och energiprogrammet är länets största yrkesprogram på gymnasieskolan sett till antal studerande. Av det totala antalet inom utbildningsområdet är omkring 150 stycken vuxenstuderande. Tabell 8. Stockholms län - antal studerande till yrkesutbildning per år. År 2011 2012 2013 2014 Vuxenutbildning: El 386 225 297 266 och energi* Gymnasieutbildning: 1050 1005 986 911 El- och energiprogrammet** Totalt: 1 436 1 230 1 283 1 177 * Skolverket ** Gymnasieantagningen i Stockholms län Antalet vuxenstuderande var som störst 2011 för att sedan minska med 120 stycken till år 2014. För gymnasieskolan har antalet elever till El- och energiprogrammet också minskat med omkring 100 elever, det samtidigt som årskullarna minskat. Antalet studerande har dock varit ganska jämnt över åren, men minskat med omkring 250 stycken mellan åren 2011-2014. 26(68)

Tabell 9. Kommuner i Storstockholm som erbjuder invånarna vuxenutbildning inom el Kommun Botkyrka Danderyd Erbjuder utbildning Dator- och komm.teknik Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Elteknik Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Energiteknik Upplands- Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Automation Arbetsmarknadens efterfrågan av gymnasiala utbildningar inom el och energi Elmontörer är en stor yrkesgrupp som finns i flera branscher och som har olika arbetsuppgifter. Elmontörer bedöms ha medelgoda möjligheter till arbete medan elmontörer med kompetens inom el och teknik har goda möjligheter. 56 Caverion (före detta YIT) är ett av de ledande företagen inom elbranschen. De anser att behovet av eltekniker inom svagströmsområdet kommer att växa, särskilt inom data- och telekommunikation och programmering. 57 56 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Elmontörer 2015-09-15 57 Elektriska installatörsorganisationen (2012) Framtiden är elektrisk. Elektriker-ett yrke med tusen möjligheter. 27(68)

Elektriska installatörsorganisationen (EIO) 58 bedömer att möjligheterna till arbete för elektriker framöver är goda. 59 För distributionselektriker är jobbmöjligheterna goda och för personer med elteknisk utbildning och praktisk erfarenhet från arbete med låg- eller högspänningsanläggningar, ser det bra ut på både fem och tio års sikt. Energibranschen står inför stora infrastruktursatsningar som gör den snabba ITutvecklingen liksom utvecklingen av sol- och vindenergi möjlig. De satsningarna, i kombination med att många distributionselektriker går i pension, ökar behovet av både ny- och ersättningsrekryteringar. 60 Lärlingar får inte jobba självständigt med elinstallationer. Det leder till att konkurrensen om lärlingsjobben är hård för bland annat installationselektriker enligt både Arbetsförmedlingen 61 och Elektriska installatörsorganisationen. 62 Däremot förväntas färdigutbildade och erfarna installationselektriker ha goda möjligheter till arbete på fem och tio års sikt, särskilt i Stockholmsområdet. Att möjligheterna till jobb förväntas goda beror bland annat på byggande av bostäder fortsätter att öka. 63 Svensk Energi 64 har kartlagt branschens samlade rekryterings- och kompetensbehov i sin branschrekryteringsstudie 2014. 65 Störst rekryteringsbehov ser man inom området eldistribution med en efterfrågan på omkring 850 personer. Av dem behövs nästan hälften i Svealand. För området kraft-/fjärrvärme efterfrågas omkring 100 personer, omkring 60 stycken av dem i Svealand. Området kärnkraft efterfrågar även de cirka 100 personer, varav nästan hälften i Svealand. Yrkesroller som återfinns inom detta område är bland annat distributionselektriker, ledningsmontör/anläggningsmontör, stationsmontör, vindkrafttekniker och vattenkrafttekniker och de kräver i normalfallet en gymnasieexamen eller en yrkeshögskoleutbildning. 66 I området tekniker inom telekominfrastruktur ingår yrkesroller som till exempel teleinstallatör, telemontör, drifttekniker och IP-telefonitekniker. Gemensamma drag för dessa är att de installerar och underhåller infrastruktur som kablage, tele och datanät och basstationer. 67 IT & Telekomföretagen 68 anser att utbildningsbakgrunden kan vara gymnasieexamen inom el-/teleteknik. Efterfrågan på dessa roller ser vissa utvecklingstendenser, bland annat bedöms de öka till följd av den ständigt pågående utbyggnaden och installationen av infrastrukturen, och på längre sikt också på grund av stora kommande pensionsavgångar. 69 58 Elektriska Installatörsorganisationen är en bransch- och arbetsgivarorganisation för Sveriges el- och teleteknikföretag med cirka 2 800 medlemsföretag 59 Eio.se 60 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Distributionselektriker 2015-09-15 61 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Installationselektriker 2015-09-15 62 Remissvar Elektriska installatörsorganisationen 63 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Installationselektriker 2015-09-15 64 Svensk Energi är en branschförening med cirka 380 företag. 65 Svensk Energi (2014) Svensk Energis branschrekryteringsstudie 2014 Behovet av nyrekrytering på tre års sikt och matchningen från skolan. 66 Remissvar Svensk Energi 67 IT&Telekomföretagen (2012) IT- och telekomsektorns kompetensbrist. En översikt över behovet av olika yrkesroller samt förslag på åtgärder 68 IT&Telekomföretagen är en medlemsorganisation för företag inom IT- och telekomsektorn 69 IT&Telekomföretagen (2012) IT- och telekomsektorns kompetensbrist. En översikt över behovet av olika yrkesroller samt förslag på åtgärder 28(68)

Viktigt att förtydliga är att de allra flesta yrkesroller inom it- och telekom förutsätter en eftergymnasial utbildning. Det är bara en liten del som efterfrågar gymnasieutbildning. 70 Inom området för tekniker inom IT-infrastruktur finns roller som nätverksadministratör och drifttekniker. När det gäller utbyggnad och installation av infrastruktur ökar efterfrågan på arbetskraft. Däremot är den stabil eller minskande när det gäller driften av den befintliga infrastrukturen, bland annat på grund av utvecklingen av molntjänster. 71 När det gäller behovet av underhållstekniker uppskattas de, tillsammans med ett antal andra yrkesroller, till omkring 600 stycken under åren 2014-2016. 72 För styr- och reglertekniker, som även kan kallas för automationstekniker, finns stora möjligheter till arbete. Störst möjlighet finns dock för erfarna styr- och reglertekniker med kunskap om automationsteknik. 73 Sammanfattande bedömning för utbildade inom el och energi i länet Gymnasieskolans el- och energiprogram är länets största yrkesprogram och har så varit under flera år. Det utbildas ett stort antal elever. När det gäller vuxenutbildningen har cirka 220 till 400 personer per år studerat utbildningen. Majoriteten av de studerande finns inom inriktningarna elteknik och dator- och kommunikationsteknik. Det har inneburit att arbetsmarknaden är i balans inom vissa områden. De flesta yrkesroller inom it- och telekom förutsätter en eftergymnasial utbildning. Endast en liten del av arbetsmarknaden efterfrågar enbart gymnasieutbildning. Trenden går alltså mot ökade kompetenskrav inom teknikbranschen, vilket kan innebära högre krav på utbildning. Även tillgången på utbildade installationselektriker är tillräcklig för att täcka arbetsmarknadens behov, då antalet personer som utbildar sig täcker arbetsmarknadens behov. Det kan också vara svårt att få plats som lärling inom området. Färdigutbildade och erfarna installationselektriker har däremot goda möjligheter till arbete på fem och tio års sikt. Ingen registrerad elev går på inriktningen energiteknik och endast 18 personer har valt automation. Arbetsmarknaden inom automation ser mycket god ut. Även inom området energiteknik finns ett stort rekryteringsbehov, liksom inom området eldistribution. 22 kommuner i Storstockholm erbjuder vuxenutbildning inom el och energi och det är inriktningen för elteknik som flest erbjuder. Inriktningarna automation och energiteknik är det endast ett fåtal som erbjuder. Antalet studerande inom området har minskat med omkring 100 stycken för den yrkesinriktade vuxenutbildningen mellan åren 2011-2014. Även inom gymnasiet har det skett en minskning av antalet elever med omkring 100 stycken mellan åren 2011-2014. 70 IT&Telekomföretagen (2015) Akut och strukturell kompetensbrist i IT- och telekomsektorn. 71 IT&Telekomföretagen (2012) IT- och telekomsektorns kompetensbrist. En översikt över behovet av olika yrkesroller samt förslag på åtgärder 72 Svensk Energi (2014) Svensk Energis branschrekryteringsstudie 2014 Behovet av nyrekrytering på tre års sikt och matchningen från skolan. 73 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Styr- och reglertekniker 2015-09-15 29(68)

Fordons- och transportutbildning Framtiden ser ljus ut Efter examen från en fordons- och transportutbildning ska eleverna ha den kunskap som behövs för att arbeta som exempel mekaniker, yrkesförare, lager- eller terminalarbetare. Utbildningen har fem inriktningar: 74 Inriktningen godshantering ska ge kunskap inom system för godshantering och logistik. Inriktningen kan leda till arbete som lager- eller terminalarbetare. Inriktningen karosseri och lackering ska ge kunskap i lackering av fordon, och diagnostik och reparation av karosserier. Inriktningen kan leda till arbete som bilskadereparatör eller billackerare. Inriktningen lastbil och mobila maskiner ska ge kunskap inom diagnostik, reparation och service av tunga fordon och mobila maskiner. Inriktningen kan leda till arbete som lastbilsmekaniker eller maskinmekaniker. Inriktningen personbil ska ge kunskap inom diagnostik, reparation och service av lätta fordon. Inriktningen kan leda till arbete som personbilsmekaniker. Inriktningen transport ska ge kunskap inom trafikkunskap, transportsystem och logistik. Inriktningen kan leda till arbete som yrkesförare. Fordons- och transportutbildningar i Storstockholm Tabell 10. Stockholms län - antal studerande till yrkesutbildning. Inriktning Vuxenutbildning våren 2015* Fordon och transportprogrammet sep. 2015** Godshantering 39 2 41 Totalt Karosseri och 0 22 22 lackering Lastbil och mobila 50 77 127 maskiner Personbil 26 514 540 Transport 50 346 396 Inte registrerad*** 0 243 243 Totalt 165 1 204 1 369 * KSL-enkät 2015### ** Gymnasieantagningen i Stockholms län *** Att elever inte är registrerade på någon inriktning, kan handla om att de går i årskurs ett (1) och ännu inte blivit registrerade på någon av de tre inriktningarna Inriktningen personbil är den med flest studerande, 540 stycken. Därefter kommer inriktningen transport med nästan 400 studerande. För dessa två inriktningar är det främst gymnasiet som har ett stort antal elever. För vuxenutbildare kan ett särskilt statsbidrag sökas för de nationella kurser som ingår i en utbildning till yrkesförare för persontransporter eller godstransporter per deltagarplats. När det gäller inriktningen för lastbil och mobila maskiner är det relativt jämt i antalet studerande från vuxenutbildningen och gymnasiet. Inriktningen har nästan 130 studerande. Båda inriktningarna för godshantering samt karosseri och lackering har förhållandevis få studerande med omkring 40 respektive 20 studerande. Värt att notera 74 Skolverket.se 30(68)

är att inriktningen godshantering har fler vuxenstuderande än elever från gymnasiet, vilket är högst ovanligt för alla områden i länet. Att bedriva utbildning inom detta område kräver att man har en maskinpark, vilket är dyrt att upprätthålla. När det gäller statsbidrag för yrkesförare inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå 75 skiljer sig detta från gymnasieskolan. 76 Det kan vara en anledning till att det är få vuxna som studerar inom detta område. Tabell 11. Stockholms län - antal studerande till yrkesutbildning per år. År 2011 2012 2013 2014 Vuxenutbildning:* 144 66 194 153 Gymnasieutbildning** 388 349 385 380 Totalt: 532 415 579 533 * Skolverket ** Gymnasieantagningen i Stockholms län För både vuxenutbildningen och gymnasieskolan ligger antalet studerande ganska jämnt och utan några större förändringar i elevantal under åren 2011-2014. År 2012 sticker dock ut för vuxenutbildningen då 66 personer studerade. Därefter har nivån varit ungefär lika stor igen som 2011. I länet har antalet studerande till Fordon- och transportprogrammet legat strax under 400 per år sedan 2011, vilket däremot är betydligt lägre än rikssnittet. 77 Tabell 12. Kommuner i Storstockholm som erbjuder vuxenutbildning inom fordon och transport Kommun Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Erbjuder utbildning Nykvarn Godshantering Nynäshamn Salem Karosseri och lackering Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport Sigtuna Sollentuna 75 Skolverket (2015) Statsbidrag för yrkesförare inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå 2015. Dnr: 2015:94 76 Skolverket.se - Riksprislista 77 Motorbranschens yrkesnämnder (2014) Tempen på motorbranschen kompetens- och rekryteringsbehov 2015 31(68)

Kommun Erbjuder utbildning Karosseri och lackering Lastbil och mobila maskiner Personbil Solna Stockholm Tyresö Täby Godshantering Sundbyberg Södertälje Upplands- Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Transport Arbetsmarknadens efterfrågan av gymnasiala utbildningar inom fordon och transport Gymnasiekompetens är ofta ett krav i branschen. Det anser Motorbranschens yrkesnämnder 78 och det beräknade anställningsbehovet kommer att öka med cirka 5 000 personer över hela landet år 2015-2017. 79 Antalet förvärvsarbetande i Storstockholm är idag drygt 29 000 personer inom fordon och farkostsektorn. Det vanligaste yrket är maskin och motorreparatör. 80 Branschen bedömer att det finns en risk för kompetensbrist på grund av sjunkande elevantal på Fordons och transportprogrammet i riket. 81 Motorbranschen är mindre konjunkturberoende än andra branscher och nästan hälften av rekryteringarna som sker beror på ökad efterfrågan och expansion. När det är högkonjunktur är nybilsförsäljningen den viktigaste delen av branschen medan efterfrågan på service och reparationer ökar när det är lågkonjunktur. För arbetssökande med rätt utbildning innebär det att de snabbt kommer i arbete efter examen. 82 Lättast att etablera sig på arbetsmarknaden har elever från Fordons- och transportprogrammet, som ligger i topp tillsammans med elever från Bygg- och anläggningsprogrammet och från El- och energiprogrammet. 83 Transportbranschen däremot är beroende av utvecklingen för bland annat byggnadsverksamheten och industrin. 84 78 Motorbranschens yrkesnämnder är organiserade i två nämnder, Motorbranschens Yrkesnämnd (MYN) och Lackerarnas Yrkesnämnd (LYN) 79 Motorbranschens yrkesnämnder (2014) Tempen på motorbranschen kompetens- och rekryteringsbehov 2015 80 Länsstyrelsen (2011) Stockholm 2020 en utbildnings och arbetsmarknadsprogos 81 Motorbranschens yrkesnämnder (2014) Tempen på motorbranschen kompetens- och rekryteringsbehov 2015 82 Motorbranschens yrkesnämnder (2014) Tempen på motorbranschen kompetens- och rekryteringsbehov 2015 83 Skolverket (2014) Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan en registerstudie 84 Arbetsförmedlingen (2015) Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Stockholms län. Prognos för arbetsmarknaden 2015-2016 32(68)

Inriktningen godshantering ska ge kunskap inom system för godshantering och logistik. Inriktningen kan leda till arbete som lager- eller terminalarbetare. 85 Enligt Arbetsförmedlingens yrkesprognos för lagerarbetares arbetsmarknad i Storstockholm är konkurrensen om jobben hård. Samtidigt rekryteras många lagerarbetare varje år, vilket gör att det finns många lediga jobb att söka. Jobbmöjligheterna för lagerarbetare hänger främst ihop med utvecklingen inom de branscher som säljer varor, exempelvis industrin och handeln. 86 Inriktningen karosseri och lackering ska ge kunskap i lackering av fordon samt diagnostik och reparation av karosserier. Inriktningen kan leda till arbete som bilskadereparatör eller billackerare. 87 Prognosen från Motorbranschens arbetsgivarförbund 88 visar ett behov av cirka 450 bilskadereparatörer och 240 fordonslackerare fram till 2017 över hela landet. 89 Arbetsförmedlingens prognos för industrilackerare och billackerare 90 visar att det råder liten konkurrens om jobben. Det beror främst på att det inte utbildas tillräckligt många lackerare för att täcka behovet på arbetsmarknaden eftersom det är få elever som väljer inriktningen mot karosseri och lackering. Inriktningen lastbil och mobila maskiner ska ge kunskap inom diagnostik, reparation och service av tunga fordon och mobila maskiner och kan leda till arbete som lastbilsmekaniker eller maskinmekaniker. 91 Prognosen från Motorbranschens arbetsgivarförbund visar ett behov på omkring 460 lastbilsmekaniker och 290 maskinmekaniker fram till 2018. Arbetsförmedlingen bedömer att lastbilsmekaniker möter mycket goda möjligheter till arbete både på fem och tio års sikt, då det utbildas för få lastbilsmekaniker för att täcka efterfrågan.92 Inriktningen personbil ska ge kunskap inom diagnostik, reparation och service av lätta fordon och kan leda till arbete som personbilsmekaniker. 93 Motorbranschens arbetsgivarförbund uppskattar behovet av nyanställning inom personbilsverkstaden med cirka 400 mekaniker fram till 2018 i hela landet. 94 Arbetsförmedlingens bedömer att bilmekaniker har goda möjligheter till arbete både på fem och tio års sikt. Även i detta fall bedömer Arbetsförmedlingen att det utbildas för få, 95 trots att inriktningen har flest studerande i länet. Inriktningen transport ska ge kunskap inom trafikkunskap, transportsystem och logistik. Inriktningen kan leda till arbete som yrkesförare. 96 Lastbilsförare förväntas möta en medelgod arbetsmarknad under de närmsta åren, men viss osäkerhet kvarstår 85 Skolverket.se 86 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos: Lagerarbetare 2015-09-22 87 Skolverket.se 88 Motorbranschens Arbetsgivarförbund ingår i Transportföretagen, en samarbetsorganisation inom Svenskt Näringsliv som består av åtta arbetsgivar- och/eller branschförbund inom transportnäringen. 89 Motorbranschens yrkesnämnder (2014) Tempen på motorbranschen kompetens- och rekryteringsbehov 2015 90 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos: Lackerare 2015-11-03 91 Skolverket.se 92 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos: Lastbilsmekaniker 2015-11-03 93 Skolverket.se 94 Motorbranschens yrkesnämnder (2014) Tempen på motorbranschen kompetens- och rekryteringsbehov 2015 95 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos: Bilmekaniker 2015-11-03 96 Skolverket.se 33(68)

på arbetsmarknaden. Bland annat är det oklart i vilka delar efterfrågan påverkas av konkurrens från åkerier i andra länder. Varor som ska transporteras väntas dock öka och därmed bör antalet sysselsatta lastbilsförare också bli fler. 97 För bussförare är utsikterna till jobb också medelgoda på både fem till tio års sikt. Det beror bland annat på förväntade pensionsavgångar 98 men också på att omsättningen på är stor personal i vårt län, vilket ger fler möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden för truckförare påverkas av både säsong- och konjunktursvängningar. Trots det bedömer Arbetsförmedlingen att yrkesgruppen kommer att möta en relativt god arbetsmarknad på både fem och tio års sikt. 99 Sammanfattande bedömning för fordons- och transportutbildade i länet Arbetsmarknadens ser förhållandevis god ut för flera av inriktningarna inom området och gymnasiekompetens är ofta ett krav i branschen. Inriktningen personbil är områdets största inriktning med över 500 studerande. Här är det främst gymnasieskolans elever som återfinns och det var knappt 30 studerande från vuxenutbildningen. Området bedöms ha goda framtidsutsikter på fem och tio års sikt. Inriktningen lastbil och mobila maskiner har ett relativt jämnt antal studerande från både vuxenutbildningen och gymnasiet med totalt omkring 130 personer. Också inom detta område bedöms framtidsutsikterna mycket goda på både kort och lång sikt. För dem som valt inriktningen karosseri och lackering råder liten konkurens om jobben. Inriktningen har bara 22 studerande vilket inte är tillräckligt många för att täcka efterfrågan på arbetsmarknaden. Lastbilsförare förväntas möta en medelgod arbetsmarknad. Inriktningen transport har nästan 400 studerande och av dessa kommer 50 stycken från vuxenutbildningen. Från denna inriktning kommer även bussförare ha medelgoda framtidsutsikter på både fem till tio års sikt. Två yrken där det förväntas hårdare konkurrens om jobben är lagerarbetare samt truckförare. Båda yrkena påverkas av säsong- och konjunktursvängningar. När det gäller konkurrens från företag i andra länder är det oklart i vilka delar efterfrågan kommer att påverka transportsektorn. 20 kommuner erbjuder vuxenutbildning inom fordon och transport. Av de kommuner som inte erbjuder utbildning inom området återfinns majoriteten i söder. Inriktningen till karosseri och lackering är det bara tre kommunerna som erbjuder inom vuxenutbildningen. 97 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos: Lastbilsförare 2015-11-03 98 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos: Bussförare 2015-11-03 99 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos Truckförare 2015-11-03 34(68)

Handels- och administrationsutbildning Hård konkurrens väntar Efter en utbildning inom handel och administration ska eleverna ha den kunskap som behövs för att arbeta inom handelsyrken som säljare, inköpare och butiksledare, eller inom administrativa yrken som personal-, ekonomi- och IT-administratör. Utbildningen har två inriktningar: 100 Inriktningen administrativ service ska ge fördjupade kunskap för arbete med administrativa och organisatoriska arbetsuppgifter inom företag och offentlig förvaltning. Inriktningen kan leda till jobb inom till exempel personaladministration och organisation, kommunikation, ekonomi, konferensoch receptionsarbete eller kundservice. Inriktningen handel och service ska ge fördjupade kunskap för arbete inom detaljoch partihandel. Inriktningen kan leda till jobb inom till exempel försäljning och marknadsföring, butikskommunikation, butiksledning, inköp och logistik eller kundservice. Handels- och administrationsutbildning i Storstockholm Tabell 13. Stockholms län - antal studerande till yrkesutbildning Inriktning Vuxenutbildning våren 2015* Handels- och administrationsprogrammet sep. 2015** Totalt Administrativ 282 38 320 service Handel och 285 962 1247 service Inte registrerad*** 0 119 119 Totalt 567 1 119 1 686 * KSL-enkät 2015 ** Gymnasieantagningen i Stockholms län *** Att elever inte är registrerade på någon inriktning, kan handla om att de går i årskurs ett (1) och ännu inte blivit registrerade på någon av de tre inriktningarna De flesta av länets studerande inom en handels- och administrationsutbildning går på inriktningen handel och service där omkring 1 250 studerande av totalt cirka 1 700 går år 2015. Majoriteten av de studerande kommer från gymnasieskolan. Inriktningen administrativ service hade sammantaget 320 personer år 2015. Här är det vuxenutbildningen som höjer upp antalet studerande för inriktningen med cirka 280 personer, att jämföra med omkring 40 elever vid gymnasieskolan. 100 Skolverket.se 35(68)

Tabell 14. Stockholms län - antal studerande till yrkesutbildning per år. År 2011 2012 2013 2014 Vuxenutbildning: Ekonomi, administration och 470 488 684 441 handel* Gymnasieutbildning: Handels- och 451 364 347 399 administrationsprogrammet ** Totalt: 921 852 1031 840 * Skolverket ** Gymnasieantagningen i Stockholms län Antalet studerande till en utbildning inom handel och administration har under de senaste åren pendlat mellan omkring 850 och 1 000 stycken. Området har haft fler studerande inom vuxenutbildning än inom gymnasiet. Tabell 15. Kommuner i Storstockholm som erbjuder invånarna vuxenutbildning inom handel och administration Kommun Botkyrka Danderyd Erbjuder utbildning Administrativ service Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands-Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Handel och service 36(68)

Arbetsmarknadens efterfrågan av gymnasiala utbildningar inom handel och administration Handeln, som bland annat består av detalj-, parti- och provisionshandel, förser omkring 150 000 personer med jobb i den privata tjänstesektorn i Stockholms län. 101 Den vanligaste högsta utbildningsnivån för de anställda inom detaljhandeln är gymnasieutbildning, vilket 62 procent hade under 2013. Andelen sysselsatta i detaljhandeln med eftergymnasial utbildning är betydligt lägre, 23 procent. 102 Därmed är branschen den enskilt viktigaste arbetsgivaren för unga med hela 19 procent sysselsatta i åldern 16-24 år. 103 Många av tjänsterna inom området kräver ingen eftergymnasial utbildning. 104 Handeln är dock dynamisk där många företag startas varje år, och där många företag också läggs ner. 105 Inriktningen handel och service kan leda till arbete inom till exempel försäljning, inköp och logistik. 106 Det finns många yrken i branschen, yrken som är i ständig förändring och ofta kräver egenskaper som sälj- och serviceförmåga av den anställde. Vid rekrytering tittar företagen ofta mer på individens utvecklingsbarhet och karriärdriv än på hans eller hennes utbildningsbakgrund. 107 För att arbeta som butiksledare och inköpare menar Svensk Handel 108 att det krävs vidare studier, antigen internt på ett större bolag eller på eftergymnasial nivå. 109 Kassaarbete och butikssäljare är de största instegsjobben i handeln. Det är exempel på yrken där det ofta inte finns några specifika utbildningskrav. För en kvalificerad butikssäljare kan inriktning handel och administration vara en bra grund att stå på, men oftast krävs även minst fem års branscherfarenhet för att komma i fråga för denna typ av jobb. 110 Arbetsförmedlingen bedömer att försäljare inom både daglig- och fackhandeln är så kallade överskottyrken, vilket har sin grund i att utbildningskraven oftast är låga för yrkena och många kan konkurrera om jobben. 111 Det väntas alltså bli hård konkurrens om jobben för försäljare inom både dagligvaruhandeln 112 och fackhandeln 113 på fem och tio år. På grund av en hög personalomsättning kommer det finnas många jobb att söka, samtidigt som många söker dessa jobb. Gymnasieutbildning brukar ofta vara ett grundkrav, men det finns också jobb som kräver både erfarenhet och specialkompetens. Trots att konkurrensen är hård är möjligheterna till jobb bättre i större städer. 114 Administratörer och sekreterare jobbar inom flertalet branscher på arbetsmarknaden. Grundutbildning finns inom inriktningen administrativ service, och kan leda till arbete 101 Arbetsförmedlingen (2015) Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Stockholms län. Prognos för arbetsmarknaden 2015-2016 102 HUI Research och Handelns Utvecklingsråd (2015) Snabbfakta 2015. Information om svensk detaljhandel 103 Svensk Handel (2011) Handelns kompetensbehov 104 HUI Research och Handelns Utvecklingsråd (2015) Snabbfakta 2015. Information om svensk detaljhandel 105 Svensk Handel (2011) Handelns kompetensbehov 106 Skolverket.se 107 Svensk Handel (2011) Handelns kompetensbehov 108 Svensk Handel företräder landets handelsföretag i arbetsgivarfrågor och näringspolitik och organiserar 11 000 medlemsföretag 109 Remissvar Svensk Handel 110 Svensk Handel (2011) Handelns kompetensbehov 111 Arbetsförmedlingen (2015) Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Stockholms län. Prognos för arbetsmarknaden 2015-2016 112 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Försäljare, dagligvaror 2015-11-10 113 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Försäljare, fackhandel 2015-11-10 114 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Försäljare, fackhandel 2015-11-10 37(68)

inom bland annat personaladministration och receptionsarbete. Utbildningskraven för administratörer varierar dock beroende på roll och inriktning, och till vissa tjänster kan det krävas utbildning på högskolenivå. Det spås bli hård konkurrens om jobben för både administratörer och sekreterare på fem och tio års sikt. 115 Flera löne- och personalassistenter beräknas gå i pension det närmaste året, vilket gör att det kommer att finnas lediga jobb att söka. Samtidigt väljer många andra att läsa olika slags utbildningar inom ekonomi- och personalområdet, vilket gör att personer från olika utbildningar konkurrerar om samma jobb. För arbete inom personaladministration finns grundutbildning både på Ekonomiprogrammets ekonomiska inriktning och på Handels- och administrationsprogrammet. Ofta krävs det dock en eftergymnasial utbildning för att jobba inom personalområdet. Som för många andra yrken i branschen bedöms det blir hård konkurrens om jobben på fem och tio års sikt. 116 Receptionister finns idag inom många olika områden, samtidigt sker en utveckling som gör att behovet av receptionister minskar. Det finns många jobb att söka men det är också många som konkurrerar om de lediga platserna. Erfarenhet av serviceyrken, kunskap i flera språk eller kunskap om olika bokningssystem ger ofta fördelar. Vissa tjänster kräver också en eftergymnasial utbildning. 117 Sammanfattande bedömning för handel och administrationsutbildade i länet Andelen unga som arbetar i handelsbranschen är hög vilket visar att ett vanligt första jobb finns inom handeln och att utbildningsnivån i branschen oftast är gymnasial. Branschen kännetecknas av att det både startas och läggs ner många företag i snabb takt och att personalomsättningen är hög. Vid rekrytering ses individens utvecklingsbarhet och karriärdriv som viktig medan utbildningsbakgrunden ofta ses som sekundär. Trots det är en utbildning inom handel och administration en bra grund att stå på även om personer från flera olika utbildningar på gymnasial nivå konkurrerar om samma jobb. För flera av yrkena inom branschen väntas konkurrensen om jobben bli hård på både på fem och tio års sikt. Bland annat för försäljare inom dagligvaruhandeln och fackhandeln. I den gruppen är trots det möjligheten till arbete bättre i storstäder än på små orter. Även för administratörer och sekreterare, löne- och personalassistenter liksom receptionister bedöms konkurrensen om jobben blir hård på fem och tio års sikt. 20 kommuner i Storstockholm erbjuder sina invånare vuxenutbildning inom området och de är spridda runt om i länet. I sydost erbjuds dock ingen utbildning inom handel och administration. 115 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Administratörer och sekreterare 2015-11-10 116 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Löne- och personalassistenter 2015-11-10 117 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Receptionister 2015-11-10 38(68)

Hantverksutbildning Stor spridning mellan yrkena Efter en utbildning inom hantverk ska den studerande ha den kunskap som behövs för att arbeta inom floristyrket, frisörbranschen, snickeribranschen, textilbranschen eller branschen inom det valda hantverket. Utbildningen har fem inriktningar: 118 Inriktningen finsnickeri ska ge kunskap om och färdigheter i tillverkningsmetoder och hantering av verktyg och maskiner, och kunskap om de material som används inom branschen. Inriktningen kan leda till arbete inom snickeribranschen. Inriktningen florist ska ge kunskap om och färdigheter i att kombinera olika material för att skapa blomsterarbeten av teknisk och estetisk kvalitet, och ge kunskap om krukväxter, snittblommor och övrigt förekommande material inom branschen. Inriktningen kan leda till arbete inom floristyrket. Inriktningen frisör ska ge kunskap om och färdigheter i olika behandlingar, tekniker och hantering av verktyg, och kunskap om de material som förekommer inom branschen. Inriktningen kan leda till arbete inom frisörbranschen. Inriktningen textil design ska ge kunskap om och färdigheter i konstruktion, tillverkningsmetoder och hantering av verktyg och maskiner, liksom kunskap om de material som används inom hantverksområdet. Inriktningen kan leda till arbete inom textilbranschen. Inriktningen övriga hantverk ska ge kunskap om och färdigheter i arbetsuppgifter, tekniker och hantering av verktyg, och kunskap om de material som förekommer inom den valda profilen. Inom inriktningen är ett stort antal hantverksyrken representerade, till exempel glasblåsare, guld- eller silversmed, stylist och tapetserare. Hantverksutbildning i Storstockholm Tabell 16. Stockholms län - antal studerande till yrkesutbildning Inriktning Vuxenutbildning Hantverksprogrammet Totalt våren 2015* sep. 2015** Finsnickeri 0 55 55 Florist 32 26 58 Frisör 2 468 470 Textil design 0 174 174 Övriga hantverk 42 526 568 Inte 0 48 48 registrerad*** Totalt 76 1297 1373 * KSL-enkät 2015 ** Gymnasieantagningen i Stockholms län *** Att elever inte är registrerade på någon inriktning, kan handla om att de går i årskurs ett (1) och ännu inte blivit registrerade på någon av de tre inriktningarna Inriktningen frisör är den största inriktningen i länet med 470 studerande år 2015. Av dessa återfinns endast två studerande inom vuxenutbildningen. Inriktningen övrigt hantverk är också stor med vitt skilda områden och antal studerande till olika 118 Skolverket.se 39(68)

utbildningar. Hår- och makeup-stylist har över 500 elever inom gymnasieskolan, guldsmed har åtta studerande och låssmed har bara sju elever. Som utbildningsområde är hantverk ett av de minsta när det gäller vuxenutbildningen i länet med endast 76 studerande våren 2015. Tabell 17. Stockholms län - antal studerande till yrkesutbildning per år. År 2011 2012 2013 2014 Vuxenutbildning: Uppgift - - - - saknas* Gymnasieutbildning: 606 480 432 395 Hantverksprogrammet** Totalt: 606 480 432 395 * Skolverket presenterar ingen statistik för området hantverk ** Gymnasieantagningen i Stockholms län Skolverket redovisar inga uppgifter för det gemensamma området hantverk inom vuxenutbildningen, därför kan ingen jämförelse över studerande per år göras. För gymnasieskolan har antalet elever till programmet minskat med 35 procent åren 2011-2014. Tabell 18. Kommuner i Storstockholm som erbjuder invånarna vuxenutbildning inom hantverk Kommun Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Erbjuder utbildning Finsnickeri Florist Frisör Textil design Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands- Bro Upplands Väsby Övriga hantverk 40(68)

Kommun Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Erbjuder utbildning Finsnickeri Florist Frisör Textil design Övriga hantverk Arbetsmarknadens efterfrågan av gymnasiala utbildningar inom hantverk Inriktningen finsnickeri ska bland annat ge kunskap om och färdigheter i tillverkningsmetoder och hantering av verktyg och maskiner. Trä och möbelföretagen (TMF) 119 bedömer att en passande utbildningsnivå för merparten av branschens kommande rekryteringar främst är den yrkesinriktade gymnasiekompetensen. TMF bedömer att det är för få som söker de yrkesutbildningar som företagen i branschen rekryterar ifrån. Det finns alltså en risk att det blir brist på utbildad arbetskraft inom det här området. Arbetsmarknaden ser god ut för individer med yrkesteknisk gymnasieutbildning och då gärna med erfarenhet och specialkunskap. I Stockholms län förväntas en ökning av antalet anställda med strax över 10 procent till år 2019. 120 Till frisöryrket har antalet utbildningsanordnare och utbildningsplatser varit större än efterfrågan under flera års tid och intresset för utbildningen har varit stort. Det gör att det är många som söker färdigutbildning (tidigare lärlingsutbildning). Av dem som arbetar som frisörer har de allra flesta eget företag, men i takt med att det blir allt vanligare med större salonger och anställd personal ökar möjligheterna till anställning. Samtidigt finns en överetablering av frisörsalonger i storstäder vilket gör att jobbmöjligheterna blir fler. Frisörer med gesällbrev har medelgoda möjligheter till arbete på både på fem och tio år. 121 Efterfrågan på florister är för närvarande låg och floristyrket är konkurrensutsatt. En del av förklaringen är att vanliga affärer numera säljer blommor och att färre människor väljer att gå till blomsterhandlare. 122 I takt med att arbetsmarknaden har förändrats från blomsterbutiker till garden center har efterfrågan på florister har alltså minskat. 123 Samtidigt anser Floristernas Yrkesråd 124 att det varit ett lågt antal sökande till inriktningen sedan gymnasiereformen 2011, vilket gör att det ändå kommer uppstå en brist inom området. Yrkesrådet bedömer också att det är lättare att få arbete i Stockholm och Göteborg än i övriga landet. 125 Inriktningen textil design kan leda till arbete inom textilbranschen. Antalet anställda inom modebranschen i Sverige var omkring 56 000 personer under 2014. 126 Då produktion som tidigare var utlagd till andra länder nu återvänt till Sverige finns 119 TMF är bransch- och arbetsgivarorganisationen för hela den träförädlande industrin och möbelindustrin i Sverige. TMF företräder cirka 700 medlemsföretag med knappt 30 000 anställda. 120 Trä och möbelföretagen (2015) Rekryteringsbehovet inom trä- och möbelindustrin fram till september 2019 121 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Frisörer 2015-11-12 122 Utbildningsforum.se 123 Region Halland (2015) Tjänsteskrivelse; Program och inriktningar 2015-03-12 124 Floristernas Yrkesråd är en ideell förening som verkar för kvalitetshantverk för florister i Sverige och Europa 125 Telefonsamtal med Mikael Sörensson, ordförande i Floristernas Yrkesråd 2015-11-12 126 Sveriges Textil- och Modeföretag (2015) Modebranschen i Sverige statistik och analys 2015 uppdatering 41(68)

numera ett behov av sömmerskor och textila operatörer. Det finns också ett behov av kompetenser på eftergymnasial nivå, både inom yrkeshögskole- och högskolenivå. För flera av dessa utbildningar är ofta en gymnasial textilutbildning ett förkunskapskrav. Kunskap i mönsterkonstruktion och sömnad behövs för att kunna söka de högre utbildningarna. 127 Inriktningen övriga hantverk innehåller en rad olika yrken och områden som till exempel låssmed och stylist. För låssmeder ser arbetsmarknaden god ut då behovet av säkerhetslösningar i fastigheter fortsätter att växa i framför allt storstäderna. Få personer utbildar sig till låssmeder vilket leder till att arbetsgivare kan ha svårt att hitta rätt kompetens och istället får lära upp nyutbildade på arbetsplatsen. 128 Svenska estetikers yrkesförbund (SEYF) 129 bedömer att studerande som gått en av SEYF:s godkända skolor inom hår- och makeup-stylist, och som efter utförd utbildning erhållit ett godkänt diplom, lättare får arbete på ett modehus eller skönhetssalong. Branschen finns även representerad inom äldreomsorgen där man kan arbeta med bland annat pedikyr. Det går bra för branschen i stort, men salonger i storstäder har det svårare än på landsbygden, på grund av höga hyror och större konkurrens. 130 Sammanfattande bedömning för hantverksutbildade i länet Som utbildningsområde i stort är det svårt att uttala sig generellt om hantverksutbildningen i länet eftersom de olika inriktningarna skiljer sig mycket åt. Det avspeglar sig också i antalet studerande per inriktning. Flera av branscherna är små men kan ändå uppvisa god efterfrågan för branschens storlek. Inom några av områdena pekar branscherna redan idag på brist, bland annat för florister, låssmeder och inom finsnickeri och textil där det utbildas alltför få. Det skiljer sig dock från inriktningarna frisör och hår- och makeup-stylist, där antalet utbildningsanordnare och utbildningsplatser under flera års tid varit större än efterfrågan. Mindre än hälften av länets kommuner erbjuder sina invånare vuxenutbildning inom hantverk, som också är det minsta utbildningsområdet, sett till antalet studerande. Det är tio kommuner som erbjuder utbildning inom området. I både sydväst och nordväst finns det flera kommuner som inte erbjuder utbildningar inom hantverk. 127 Tina Lundell, BoråsRegionens Vuxenutbildningar 128 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Låssmeder 2015-11-12 129 SEYF är ett yrkesförbund och är öppet för att alla estetiker med godkänd yrkesutbildning såsom: hudterapeuter, kosmetologer, SPA- och kropps-terapeuter, make-up artister, aromaterapeuter, nagelterapeuter, färgkonsulenter samt övriga terapeuter/estetiker. 130 Telefonsamtal med ordförande för SEYF Raija Zallot 2015-11-17 42(68)

Hotell och turismutbildning Stockholm motorn i svensk turism Efter en utbildning inom hotell och turism ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom hotell-, konferens- och turismnäringen. Utbildningen har två inriktningar: 131 Inriktningen hotell och konferens ska ge kunskap för arbete inom ett hotells olika avdelningar och inom konferensverksamhet. Den ska ge fördjupad kunskap i service och bemötande liksom förmåga att organisera, planera och genomföra möten och evenemang. Inriktningen kan till exempel leda till arbete i reception och med våningsservice, konferens, mässor och evenemang, och försäljning. Inriktningen turism och resor ska ge kunskap för arbete med turistinformation, organisation och planering av resor, aktiviteter och upplevelser av olika slag, till exempel natur- och kulturturism. I inriktningen betonas förmåga att informera samt förmåga att organisera och leda aktiviteter och resor. Dessutom betonas kunskap om resmål och resvägar. Inriktningen kan till exempel leda till arbete med turistinformation och guidning, upplevelser och aktiviteter liksom reseplanering, resebyråarbete och försäljning. Hotell och turismutbildning i Storstockholm Tabell 19. Stockholms län - antal studerande till yrkesutbildning. Inriktning Vuxenutbildning våren 2015* Hotell- och turismprogrammet sep. 2015** Totalt Hotell och 88 175 263 konferens Turism och resor 59 270 329 Inte registrerad*** 5 144 149 Totalt 152 589 741 * KSL-enkät 2015 * Gymnasieantagningen i Stockholms län *** Att elever inte är registrerade vid någon inriktning, kan handla om att de går i årskurs ett (1) och ännu inte blivit registrerade vid någon av de tre inriktningarna Turism och resor är den inriktning med flest studerande totalt sett, med nästan 330 stycken. Däremot är inriktningen hotell och konferens med omkring 260 stycken den största när det gäller vuxenutbildningen, med nästan 90 studerande jämfört med omkring 60 vuxenstuderande för turism och resor. Tabell 20. Stockholms län - antal studerande till yrkesutbildning per år. År 2011 2012 2013 2014 Vuxenutbildning: Hotell, restaurang 314 334 415 349 och turism* Gymnasieutbildning: Hotell och 268 210 228 195 turismprogrammet** Totalt: 582 544 643 544 * Skolverket ** Gymnasieantagningen i Stockholms län 131 Skolverket.se 43(68)

Antalet studerande till en utbildning inom handel och administration har under de senaste åren legat relativt stabilt, runt 550 stycken per år. 2013 var det dock omkring 650 studerande och här var det antalet studerande inom vuxenutbildningen som ökade med ungefär 100 stycken fler jämfört med 2011. Samtidigt har antalet elever till gymnasieskolan minskat med ungefär 70 stycken mellan åren 2011-2014. Tabell 21. Kommuner i Storstockholm som erbjuder vuxenutbildning inom hotell och turism Kommun Botkyrka Danderyd Erbjuder utbildning Hotell och konferens Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands-Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Turism och resor Arbetsmarknadens efterfrågan av gymnasiala utbildningar inom hotell och turism Stockholm är motorn i svensk turism. Sju av tio av länets gästnätter sker i Stockholm och resten i övriga länet. 132 Hotell och restaurangbranschens framtidsutsikter är goda och 2014 var antalet anställda i branschen cirka 155 000 i riket 133 och 49 000 i länet. 134 132 Stockholm Business Region (2014) Stockholms hotellrapport 2014 133 Besöksnäringens forsknings och utvecklingsfond (2014) Tillväxtvärk? En kartläggning av kompetensbehovet inom hotell- och restaurangbranschen till år 2023 134 Arbetsförmedlingen (2014) Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Stockholms län. Prognos för arbetsmarknaden 2015 44(68)

Branschen förväntas öka kraftigt och omfatta totalt 190 000 personer år 2023, alltså en ökning med 35 000 anställda. 135 Även Arbetsförmedlingens bedömning för hotell- och restaurangverksamhet är att antalet förvärvsarbetande kommer att öka starkt i branschen. 136 Med nära 11 miljoner kommersiella gästnätter per år, som fördelar sig relativt jämt under året, rankas Stockholm som en av Europas topp tio destinationer. 137 Det internationella resandet har ökat kraftigt och mycket tyder på att ökningen fortsätter. Fortfarande är det turister från Europa som är den största marknaden men besökare från nya marknader som Ryssland, Kina och Indien hittar också hit, vilket betyder att bland annat hotellmarknaden växer. Gästnätterna för samtliga utländska turister på hotell, vandrarhem, camping och stugbyar förväntas öka med 23 procent fram till 2023. 138 Hälften av besökarna är affärsresenärer och hälften privatresenärer. Svenska turister står för två tredjedelar av alla övernattningar i Stockholms län. 139 I hotell och restaurangbranschen förekommer mycket säsongsarbete, personalomsättningen är hög och åldersfördelningen inom branschen är övervägande ung. Det innebär att mycket arbetskraft behövs till branschen. Samtidigt utbildas inte tillräckligt många personer på de gymnasiala utbildningarna inom området. Varken i Stockholms län eller i övriga landet utbildas tillräckligt många för att fylla behovet, om det ska täckas av personer med relevant utbildning. Trots flera specialiserade utbildningar på högskolenivå är det framför allt från gymnasieskolans program som majoriteten av de hotell och restaurangutbildade kommer. 140 Visita 141 påtalar att hotell- och restaurangutbildning har haft en nedåtgående trend vad gäller elevantal på gymnasiet ända sedan 1994. Därför täcker inte gymnasieutbildningarna det framtida branschbehovet. Inriktningen hotell och konferens kan leda till arbete inom bland annat reception, konferens, mässor och evenemang, liksom försäljning. Antalet receptionister uppskattas till cirka 5 900 i landet varav många arbetar inom hotell och konferensanläggningar. 142 Men i takt med att receptionsarbete allt mer samordnas med andra arbetsuppgifter, minskar behovet av receptionister. 143 Yrkesgruppen bedöms därför minska med 2 procentenheter fram till 2023. 144 Kunskaper i språk och bokningssystem ökar möjligheterna till jobb, även om konkurrensen om jobben för receptionister är hård. 145 135 Besöksnäringens forsknings och utvecklingsfond (2014) Tillväxtvärk? En kartläggning av kompetensbehovet inom hotell- och restaurangbranschen till år 2023 136 Arbetsförmedlingen (2014) Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Stockholms län. Prognos för arbetsmarknaden 2015 137 Stockholm Business Region (2014) Stockholms hotellrapport 2014 138 Besöksnäringens forsknings och utvecklingsfond (2014) Tillväxtvärk? En kartläggning av kompetensbehovet inom hotell- och restaurangbranschen till år 2023 139 Stockholm Business Region (2014) Stockholms hotellrapport 2014 140 Besöksnäringens forsknings och utvecklingsfond (2014) Tillväxtvärk? En kartläggning av kompetensbehovet inom hotell- och restaurangbranschen till år 2023 141 Visita är en bransch och arbetsgivarorganisation för den svenska besöksnäringen 142 Besöksnäringens forsknings och utvecklingsfond (2014) Tillväxtvärk? En kartläggning av kompetensbehovet inom hotell- och restaurangbranschen till år 2023 143 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos: Receptionister 2015-11-18 144 Besöksnäringens forsknings och utvecklingsfond (2014) Tillväxtvärk? En kartläggning av kompetensbehovet inom hotell- och restaurangbranschen till år 2023 145 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos: Receptionister 2015-11-18 45(68)

Inriktningen turism och resor kan bland annat leda till arbete inom turistinformation och guidning, upplevelser och aktiviteter samt reseplanering, resebyråarbete och försäljning. Resesäljare arbetar bland annat med försäljning och med att informera om och genomföra bokningar och reservationer. Även om bokningar via internet har ökat har yrkesrollen större möjligheter till jobb i storstäder, inte minst om man behärskar branschens bokningssystem. Arbetsförmedlingen bedömer dock att konkurrensen om jobben är hård. 146 Sammanfattande bedömning för hotell- och turismutbildade i länet Åren 2011-2014 minskade antalet elever vid gymnasieskolans Hotell- och turismprogram med 27 procent. Antalet vuxenutbildade har legat på relativt jämna nivåer med omkring 350 studerande de senaste åren. Men totalt sett är volymerna små. Med tanke på att Stockholm är motorn i svensk turism är branschen oroad över att de gymnasiala utbildningarna inte utbildar tillräckligt många, varken i Stockholms län eller i övriga landet, eftersom det framför allt är gymnasiekompetens som rekryteras. Vissa yrken håller samtidigt på att förändras. Medan turistbranschen i Sverige förväntas växa med 35 000 personer till år 2023 visar Arbetsförmedlingens prognoser för både receptionister och resesäljare att konkurrensen om jobben kommer att bli hård. Det beror både på ny teknisk utveckling och med det nya vanor. Allt fler resor bokas till exempel på nätet och självincheckning vid hotell har blivit vanligare. Det ger en dubbelbottnad bild av behoven inom turistbranschen där ny kompetens förmodligen kommer att efterfrågas inom vissa yrken. 19 kommuner erbjuder utbildning inom hotell och turism, däremot så erbjuds den inte i det sydöstra hörnet av länet. Inriktningarna hotell och konferens samt turism och resor erbjuds i lika hög utsträckning av länets kommuner. Industriteknisk utbildning Alltför få utbildar sig inom området En utbildning inom industriteknik ska ge eleverna den kunskap som behövs för att arbeta inom områden som processinriktad eller maskinell materialbearbetning och produktframställning, driftsäkerhet och underhåll, samt svetsning och annan sammanfogning. Utbildningen har fyra inriktningar: 147 Inriktningen driftsäkerhet och underhåll ska ge kunskap om det strategiska och systematiska underhållets betydelse för utrustningars funktionalitet och en säker drift. Inriktningen kan leda till arbete med att analysera och säkerställa driften vid komplexa industrianläggningar, och arbete med dagligt underhåll av utrustningar och anläggningar. Inriktningen processteknik ska ge kunskap om kemiska eller mekaniska industriprocesser, kvalitetskontroll och styr- och reglerteknik. Inriktningen kan leda till arbete med att planera och sköta driften vid kemiska eller mekaniska anläggningar där arbetet också kan innefatta flödeskontroller, tillståndsbedömningar och kvalitetsbedömningar. Inriktningen produkt och maskinteknik ska ge kunskap om hantering av verktyg och industriella utrustningar, och om hantering och bearbetning av ett visst material. Inriktningen kan leda till arbete som maskinoperatör, där bedömningar av produktens utformning och kvalitet också är väsentliga. Inriktningen kan även 146 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos: Resesäljare 2015-11-18 147 Skolverket.se 46(68)

leda till ett mer produktnära arbete som innefattar såväl design och konstruktion som produktion. Inriktningen svetsteknik ska ge kunskap om och handlag med olika svetstekniker, plåtbearbetning och tillhörande arbetsmoment. Inriktningen kan leda till arbete som svetsare inom många olika yrken där man behöver kunna svetsa. Det kan även leda till jobb som godkänd, internationell svetsare. Industriteknisk utbildning i Storstockholm Tabell 22. Stockholms län antal studerande till yrkesutbildning. Inriktning Vuxenutbildning Industritekniska Totalt våren 2015* programmet sep. 2015** Driftsäkerhet 0 51 51 och underhåll Processteknik 1 0 1 Produkt och 0 1 1 maskinteknik Svetsteknik 13 67 80 Inte 2 216 218 registrerad*** Totalt 16 335 351 * KSL-enkät 2015 ** Gymnasieantagningen i Stockholms län *** Att elever inte är registrerade vid någon inriktning, kan handla om att de går i årskurs ett (1) och ännu inte blivit registrerade vid någon av de tre inriktningarna Den industritekniska utbildningen är länets minsta utbildningsområde. Totalt studerade 351 personer. Endast 16 av dem kom från vuxenutbildningen. En majoritet av de studerande är inte registrerade på någon av de fyra inriktningarna och av dessa går cirka 140 stycken på gymnasiet i årskurs 2 eller 3. Förmodligen innebär det att de har valt en specifik inriktning, utan att ha blivit registrerade. Det innebär att antalet studerande per inriktning ska tolkas med försiktighet. Inriktningen svetsteknik är dock störst av de registrerade med 80 studerande. Inom den inriktningen finns det största antalet vuxenstuderande. Inriktningen driftsäkerhet och underhåll är den näst största med ungefär 50 registrerade studerande inom gymnasieskolan. Tabell 23. Stockholms län antal studerande till yrkesutbildning per år. År 2011 2012 2013 2014 Vuxenutbildning: Teknik och 111 99 246 161 tillverkning* Gymnasieutbildning: Industritekniska 55 98 103 97 programmet** Totalt 166 197 349 258 * Skolverket ** Gymnasieantagningen i Stockholms län. Både när det gäller vuxenutbildningen och gymnasieskolan är antalet studerande till det här området det minsta jämfört med alla andra yrkesutbildningar. Det är också ett av de områden där vuxenutbildningen har fler studerande totalt sett än gymnasieskolan. Antalet studerande inom vuxenutbildningen har pendlat mellan ungefär 100-250 47(68)

stycken per år medan gymnasieskolan ungefär haft 100 elever per år, de senaste tre åren. Tabell 24. Kommuner i Storstockholm som erbjuder vuxenutbildning inom industriteknik Kommun Botkyrka Danderyd Erbjuder utbildning Driftsäkerhet och underhåll Ekerö Haninge Produkt och maskinteknik Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Processteknik Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Tyresö Täby Sundbyberg Södertälje Upplands- Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Svetsteknik Arbetsmarknadens efterfrågan av gymnasiala utbildningar inom industriteknik I Storstockholm arbetar nästan 79 000 personer inom industrin. De största områdena är telekom, läkemedel och lastbilsproduktion. Endast två kommuner i länet har en högre andel sysselsatta inom industrin än med rikssnittet, och det är Södertälje och Järfälla. Lägst andel jobb inom industrin har Salem, Vaxholm och Danderyds kommun. 148 148 Arbetsförmedlingen (2015) Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Stockholms län. Prognos för arbetsmarknaden 2015-2016 48(68)

Gymnasiets yrkesutbildningar har stor betydelse för att ge en grund till många industriyrken. Branschen anser att det därför är oroande att intresset för yrkesutbildningarna har minskat successivt under en längre tid. 149 Alltför få examinerade gör att en brist kan uppstå. 150 Omkring 60 procent av företagen inom Teknikföretagen, 151 menar också att de har haft svårt att rekrytera medarbetare. 152 Också industrin har svårt att rekrytera personer med rätt kompetens och var femte rekryteringsförsök misslyckas helt. 153 Inriktningen driftsäkerhet och underhåll kan leda till arbete med att analysera och säkerställa driften vid komplexa industrianläggningar, och arbete med dagligt underhåll av utrustningar och anläggningar. Arbetsförmedlingen bedömer att maskinreparatörer och underhållstekniker möter goda möjligheter till arbete både på fem och tio års sikt. Det bland annat för att alltför få utbildar sig inom området för att täcka efterfrågan på arbetsmarknaden. Dessutom är medelåldern bland de anställda hög och många maskinreparatörer går i pension under de närmaste åren, vilket skapar fler jobbmöjligheter. 154 Även Industriarbetsgivarna 155 menar att det är stort behov utbidade inom drift och underhåll. 156 Inriktningen produkt och maskinteknik kan leda till arbeten som innefattar såväl design och konstruktion som produktion. CNC-operatör är en av de yrkesroller som inriktningen kan leda till. Under lång tid har det varit brist på CNC-operatörer och Arbetsförmedlingen bedömer att för få utbildar sig på gymnasienivå för att tillgången på CNC-operatörer ska bli tillräcklig. De utbildade kommer därför att ha goda möjligheter till jobb på fem och tio års sikt. Störst efterfrågan finns i storstadsregionerna. 157 För maskinoperatörsyrken bedöms däremot behovet sjunka de kommande tio åren, främst på grund av automatisering och robotisering införs, som gör att behovet av personal inom industrin minskar. 158 Inriktningen svetsteknik kan leda till arbete som svetsare i många olika yrken, både inom verkstadsindustrin och vid till exempel bygg- och anläggningsföretag. Även om behovet av svetsare minskar något de närmaste tio åren bedöms yrket på fem och tio års sikt ha en god arbetsmarknad 159 och speciellt om man har diplom som Internationell svetsare. 160 Inom industrin finns en rad olika slags montöryrken. Något som berör dem alla är att det pågår ständiga rationaliseringar inom industrin. Därför har antalet personer som arbetar som montörer minskat under flera år. Arbetsförmedlingen har inte gjort någon långsiktig bedömning för 149 Industrirådet (2014) Industrirådets syn på kompetensförsörjning 2014. 150 Länsstyrelsen (2011) Stockholm 2020 en utbildnings och arbetsmarknadsprogos 151 Teknikföretagen är en av Sveriges största arbetsgivarorganisationer med 3 800 medlemsföretag 152 Svenskt Näringsliv (2014) Rekryteringsenkäten 2014. Bättre matchning med fler inträdesjobb 153 Regeringen (2015) Nyindustrialisera Sverige. 13 november 2015 154 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos: Maskinreparatör/Underhållstekniker 2015-11-19 155 Industriarbetsgivarna är arbetsgivarorganisationen för gruv-, massa-, papper-, stål-, metall- och sågverksindustrin samt svetsmekanisk industri. Industriarbetsgivarna företräder drygt 800 medlemsföretag med cirka 80 000 anställda. 156 Remissvar Industriarbetsgivarna 157 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos: CNC-operatörer 2015-11-19 158 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos: Maskinoperatörer 2015-11-19 159 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos: Svetsare 2015-11-19 160 Remissvar Industriarbetsgivarna 49(68)

montörer, men troligen kommer de att möta hård konkurrens om jobben under de närmaste åren. 161 Sammanfattande bedömning för industritekniskt utbildade i länet Utbildningsområdet industriteknik är Storstockholms minsta sett till det totala antalet studerande. De senaste åren har vuxenutbildningen utbildat fler personer än gymnasieskolan. Det till en bransch som säger sig behöva kvalificerade yrkespersoner, till exempel maskinreparatörer, underhållstekniker och CNC-operatörer. Med andra ord är det brist på personer med rätt kompetens. Vart femte rekryteringsförsök misslyckas till exempel helt. Elva kommuner erbjuder vuxenutbildningar inom området. Södertälje är den kommun i länet med flest anställda inom industri och här finns även möjlighet att studera. Samtidigt erbjuder Salems kommun utbildning inom området, även om kommunen är en av de i länet med minst andel jobb inom sektorn, närheten till Södertälje kan dock vara avgörande här. Järfälla som också har en hög andel sysselsatta inom industrin erbjuder dock ingen utbildning inom industri. På inriktningsnivå så är det bara Österåker som erbjuder utbildning inom driftsäkerhet och underhåll. Bedömningen är att efterfrågan är betydligt större än utbudet, och att det med andra ord finns en stor potential inom området. Naturbruksutbildning Nyanlända kan täcka en del av behovet Efter en utbildning inom naturbruk ska eleverna ha den kunskap som behövs för att arbeta inom naturbrukssektorn med till exempel växter, djur, mark, vatten eller skog. Utbildningen har fyra inriktningar: 162 Inriktningen djur ska ge kunskap om djur, djurs beteende och behov, och samspelet mellan djur och människa. I inriktningen ska eleverna, utifrån ett vetenskapligt synsätt, lära sig att arbeta yrkesmässigt med djur och att sköta djuranläggningar. Inriktningen betonar sambandet mellan tekniska, biologiska och ekonomiska kunskap för en god djurhållning. Inriktningen kan till exempel leda till arbete som hästskötare, arbete med hundar, arbete som djurvårdare eller som djurskötare inom lantbruk. Inriktningen lantbruk ska ge kunskap om mark, vatten, växter, djur, ekonomi och teknik. Inriktningen ska också ge kunskap om växternas betydelse för naturbruket, miljön och människors hälsa. De biologiska samband som ligger till grund för olika verksamheter betonas. Inriktningen ska ge kunskap om produktion av varor och tjänster och om lantbrukets betydelse för landsbygdsutveckling, och miljö-, naturoch landskapsvård. Arbeten efter utbildningen kan till exempel vara inom växtodling, lantbruksmaskiner, kombinationslantbruk eller landsbygdstjänster. Inriktningen skog ska ge kunskap om skogen som en förnybar och uthållig resurs. Inom inriktningen betonas tekniska och biologiska kunskap för en hög avkastning med bibehållen biologisk mångfald och med höga värden på produkter och tjänster. Kunskap om skogen för rekreation och upplevelser ska också läras ut. Arbeten efter utbildningen kan vara skogsmaskinförare, arbete med skogsmaskinservice eller inom skogs-, vilt- och vattenvård. 161 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos: Montörer 2015-11-19 162 Skolverket.se 50(68)

Inriktningen trädgård ska ge kunskap om mark, växter, växtmiljöer och trädgårdens betydelse i samhället. I inriktningen betonas biologiska, tekniska, och ekonomiska kunskap för god kvalitet på produkter och tjänster. Kunskap om växter är centralt för allt arbete inom trädgårdsbranschen. Arbeten efter utbildningen kan vara inom trädgårdsanläggning, odling, skötsel av utemiljöer eller inom trädgårdstjänster. Naturbruksutbildning i Storstockholm Tabell 25. Stockholms län - antal studerande till yrkesutbildning. Inriktning Vuxenutbildning Naturbruksprogrammet Totalt våren 2015* sep. 2015** Djur 1 753 754 Lantbruk 0 74 74 Skog 0 51 51 Trädgård 1 19 20 Särskild variant: 0 217 217 Marinbiologi/vattenbruk Inte registrerad* 0 8 8 Totalt 2 1 122 1 124 * KSL-enkät 2015 ** Gymnasieantagningen i Stockholms län *** Att elever inte är registrerade på någon inriktning, kan handla om att de går i årskurs ett (1) och ännu inte blivit registrerade vid någon av de tre inriktningarna Det är främst gymnasieskolan som utbildar personer inom detta område. Endast två personer återfanns inom vuxenutbildningen. Inom utbildningsområdet har inriktningen djur över hälften av alla elever. Cirka 750 stycken studerade djurinriktningen under 2015. Den särskilda varianten 163 marinbiologi/vattenbruk finns bara inom gymnasieskolan och har omkring 220 elever. De övriga inriktningarna lantbruk, skog och trädgård har däremot bara mellan 20-75 stycken elever per inriktning. Tabell 26. Stockholms län - antal studerande till yrkesutbildning per år. År 2011 2012 2013 2014 Vuxenutbildning: 15 15 36 43 Miljövård/naturbruk* Gymnasieutbildning: 369 345 364 387 Naturbruksprogrammet** Totalt: 384 360 400 430 * Skolverket ** Gymnasieantagningen i Stockholms län Utbildningsområdet är det minsta när det gäller antalet studerande per år. Detta både historiskt sett och jämfört med övriga yrkesinriktade vuxenutbildningar. Trots att antalet studerande ökat med över 50 procent åren 2011-2014 var endast 43 stycken i utbildning under 2014. För gymnasieskolans del har antalet elever legat omkring 400 per år under denna tidsperiod. 163 En särskild variant i gymnasieskolan är en utbildning där hela eller delar av det utrymme som motsvarar inriktning och programfördjupning avviker från det nationella programmet. 51(68)

Tabell 27. Kommuner i Storstockholm som erbjuder vuxenutbildning inom naturbruk Kommun Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Erbjuder utbildning Djur Lantbruk Skog Trädgård Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands-Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Arbetsmarknadens efterfrågan av gymnasiala utbildningar inom naturbruk Jord- och skogsbruk omfattar ungefär 2 900 personer av samtliga förvärvsarbetande i Stockholms län och är därmed den minsta näringsgren i länet. 164 I länet är Ekerö, Norrtälje och Vallentuna de kommuner som har den högsta andelen förvärvsarbetande inom näringsgrenen medan Stockholms stad har den lägsta. 165 I länet är det växtodling som är den största näringen medan arbete med djur minskar och mjölkbönderna är få. Hästnäringen är relativt sett stor i länet och sysselsätter omkring tio procent av lantbrukarna. 166 164 Arbetsförmedlingen (2014) Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Stockholms län. Prognos för arbetsmarknaden 2015-2016 165 Arbetsförmedlingen (2014) Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Stockholms län. Prognos för arbetsmarknaden 2015 166 Arbetsförmedlingen (2014) Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Stockholms län. Prognos för arbetsmarknaden 2015-2016 52(68)

Åldersmässigt har området högst andel sysselsatta i åldrarna 55-64 år, vilket innebär att en i en stor generationsväxling sker. Samtidigt är det inte ovanligt att fortsätta arbeta även efter att man uppnått pensionsålder just i den här näringsgrenen. 167 Antalet personer i branschen mellan 18 till 34 år var endast omkring 2 500 i hela landet år 2103. 168 Branschens är alltså i behov av ett stort antal utbildade, mot bakgrund av de många pensionsavgångar samt de många ägar- och generationsskiften, som förväntas de närmaste åren. 169 Då det finnas potential att skapa fler jobb inom de gröna näringarna, bland annat inom skogs-, jordbruks- och trädgårdsnäringarna, har regeringen gett ett uppdrag 170 till Arbetsförmedlingen att analysera behovet av arbetskraft inom de gröna näringarna och naturvården. Det i samverkan med bland annat Skogsstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet och andra berörda aktörer. Detta för att ta tillvara på nyanlända invandrares kompetens och täcka ett visst arbetsmarknadsbehov. Inriktningen djur kan leda till arbete som hästskötare, arbete med hundar, arbete som djurvårdare och djurskötare inom lantbruk. Arbetsförmedlingen bedömer att djuruppfödare och djurskötare kommer att ha medelgoda jobbmöjligheter på både fem och tio års sikt eftersom det är få som väljer inriktning mot mjölkkor eller grisar på gymnasiet. Samtidigt kommer pensionsavgångarna framöver vara stora. Däremot kommer djurskötare med inriktning mot hästar eller smådjur få det tuffare på arbetsmarknaden eftersom fler väljer denna inriktning. 171 Inriktningen lantbruk kan till exempel leda till arbete med lantbruksmaskiner. Allt färre arbetar dock inom jordbruket i länet och utvecklingen nedåt väntas fortsätta. Maskinförare inom lantbruket förväntas få medelgoda möjligheter till arbete, även om Stockholm inte utmärker sig som den bästa jobbregionen. Det är snarare i de södra delarna av landet det kan vara lättare att hitta arbete. 172 Stockholms län har 284 000 hektar produktiv skogsmark. 173 Inriktningen skog ska leda till arbete som till exempel skogsmaskinförare, med att serva skogsmaskiner eller att arbeta med skogs-, vilt- och vattenvård. På fem och tio års sikt bedöms skogsmaskinförare att ha en god arbetsmarknad. Den främsta anledningen är att få personer med efterfrågad kompetens och utbildning kommer att finnas. 174 Antalet personer som arbetar inom skogsbruket har minskat, en utveckling som väntas fortsätta. Eftersom skogsvårdsåtgärder som plantering och röjning i huvudsak utförs under sommarsäsongen, är arbetsmarknaden för skogsarbetare är i stor utsträckning säsongsbetonad. Arbetsgivarna har haft svårt att hitta tillräckligt med arbetskraft i Sverige, och har rekryterat utländsk arbetskraft. Det finns ingen specifik analys för 167 Arbetsförmedlingen (2014) Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Stockholms län. Prognos för arbetsmarknaden 2015 168 Jordbruksverket (2014) Jordbruksstatistisk årsbok 2014 169 Naturbrukets Yrkesnämnd, skrivelse till Utbildningsdepartementet, juni 2015 170 Arbetsmarknadsdepartementet (2015) Uppdrag avseende åtgärder för att utbilda och ge praktik inom de gröna näringarna för nyanlända invandrare 171 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Djuruppfödare/Djurskötare 2015-11-20 172 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Maskinförare, lantbruk 2015-11-23 173 Skogsstyrelsen (2013) Skogsstatistik årsbok 2013 174 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Skogsmaskinförare 2015-11-23 53(68)

Storstockholm, men Arbetsförmedlingen bedömer att skogsarbetare kommer att ha medelgoda möjligheter till jobb framöver. 175 Inriktningen trädgård kan bland annat leda till arbete med trädgårdsanläggning, odling, skötsel av utemiljöer och trädgårdstjänster. Trenden i odlingsbranschen går mot färre men större producenter. Mycket av arbetet utförs under sommarsäsongen då odling och skörd sker. 176 Jobbmöjligheterna kommer att vara god för de som har en utbildning till parkarbetare, eftersom få personer har den utbildningen. 177 Branschen är orolig att det inte utbildas tillräckligt många med inriktning trädgård och att några av skolorna endast har ett fåtal elever med denna inriktning. En konsekvens av det kan bli att antalet skolor som kan erbjuda inriktningen trädgård kommer att minska. Yrkesvux utgör en viktig rekryteringsbas för trädgårdsnäringen och många i branschen upplever det som en viktig utbildningsform. 178 Sammanfattande bedömning för utbildade inom naturbruk i länet Jord- och skogsbruk är den minsta näringsgrenen i länet. Det avspeglas i utbudet av vuxenutbildning då endast tio kommuner erbjuder utbildning inom området. Sex av dessa kommuner erbjuder inriktningen trädgård. Med tanke på att det under de senaste åren studerat omkring 400 personer per år till utbildningar inom naturbruk och de allra flesta finns registrerade vid inriktningen djur på gymnasiet så är det bra att denna inriktning är störst inom vuxenutbildningen. Få har dock studerat inom vuxenutbildningen. Antalet studerande på inriktningsnivå matchar inte arbetsmarknadens efterfrågan där förväntan är att tillgången på utbildade djurskötare blir i stort sett tillräcklig. Inom inriktningarna lantbruk, skog och trädgård däremot är det få som utbildar sig, varför arbetskraften riskerar att bli för liten. En möjlighet att få in nyanlända invandrares kompetens i branschen vilket skulle kunna täcka ett visst behov på arbetsmarknaden. Restaurang- och livsmedelsutbildning Arbetsmarknaden är god i Storstockholm Efter en utbildning inom restaurang och livsmedel ska eleverna ha den kunskap som behövs för att arbeta inom till exempel restaurang och bageri eller med färskvaror. Utbildningen har tre inriktningar: 179 Inriktningen bageri och konditori ska ge kunskap framför allt för arbete inom den hantverksmässiga delen av dessa näringar för såväl små- som storskalig verksamhet. Inriktningen kan till exempel leda till yrken som bagare eller konditor. Inriktningen färskvaror, delikatesser och catering ska ge kunskap inom livsmedelsområdet i syfte att sälja, och kunskap om måltiden och dess delar, som råvaruval, tillagning, drycker, dukning och uppläggning. Inriktningen kan till exempel leda till yrken som matinformatör eller säljare med specialisering mot exempelvis matlagning, bageri eller konditori. Inriktningen kök och servering ska ge kunskap inom matlagning i offentlig eller privat restaurangverksamhet, servering och arbete i bar, och arbete inom 175 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Skogsarbetare 2015-11-23 176 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Trädgårdsarbetare 2015-11-20 177 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Parkarbetare 2015-11-20 178 Sveriges lantbruksuniversitet (2012) Branschbeskrivning Trädgård område hortikultur, utemiljö 179 Skolverket.se 54(68)

besöksnäringen. Inriktningen kan till exempel leda till yrken som kock, kallskänka, servitris eller servitör. Restaurang- och livsmedelsutbildning i Storstockholm Tabell 28. Stockholms län - antal studerande till yrkesutbildning. Inriktning Vuxenutbildning våren 2015* Restaurang- och livsmedelsprogrammet sep 2015** Bageri och 173 210 383 konditori Färskvaror, 2 0 2 delikatesser och catering Kök och 231 687 918 servering Inte registrerad* 8 61 69 Totalt Totalt 414 958 1 372 * KSL-enkät 2015 ** Gymnasieantagningen i Stockholms län *** Att elever inte är registrerade på någon inriktning, kan handla om att de går i årskurs ett (1) och ännu inte blivit registrerade på någon av de tre inriktningarna För vuxenutbildningen är utbildningsområdet, sett till antal studerande, det största efter områdena Hälsa, vård och omsorg, och Ekonomi, administration och handel. Vuxenutbildningen har nästan lika många studerande inom inriktningen bageri och konditori som inom gymnasieskolans har inom årskurserna 1-4. Även för inriktningen kök och servering finns många studerande inom vuxenutbildningen, cirka 230 stycken. Detsamma gäller för gymnasieskolan där flest, nästan 700 elever, studerar. Två personer återfanns till en utbildning inom färskvaror, delikatesser och catering och dessa platser erbjöds inom den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Tabell 29. Stockholms län - antal studerande till yrkesutbildning per år. År 2011 2012 2013 2014 Vuxenutbildning: Hotell, restaurang och 314 334 415 349 turism* Gymnasieutbildning: Restaurang- och 385 362 355 333 livsmedelsprogrammet** Totalt 699 696 770 682 * Skolverket ** Gymnasieantagningen i Stockholms län Det senaste åren har utbildningsområdet har legat på en jämn nivå med cirka 700 studerande per år. Bara år 2013 antog vuxenutbildningen fler personer än gymnasiet då totalt 770 studerade inom utbildningsområdet. Gymnasieskolan har haft en liten nedåtgående trend och minskat med omkring 50 elever år 2011-2014. 55(68)

Tabell 30. Kommuner i Storstockholm som erbjuder vuxenutbildning inom restaurang och livsmedel Kommun Botkyrka Danderyd Erbjuder utbildning Bageri och konditori Färskvaror, delikatesser och catering Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands- Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Kök och servering Arbetsmarknadens efterfrågan av gymnasiala utbildningar inom restaurang- och livsmedel Hotell- och restaurang sysselsätter omkring 49 000personer i länet 180 och restaurangpersonal är den vanligaste yrkeskategorin. 181 Bedömningen av branschen är att den kommer ha en god jobbtillväxt framöver. 182 En prognos 183 för hotell- och restaurangbranschen visar att branschen har ett rekryteringsbehov på cirka 44 000 180 Arbetsförmedlingen (2015) Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Stockholms län. Prognos för arbetsmarknaden 2015-2016 181 Länsstyrelsen (2011) Stockholm 2020 en utbildnings och arbetsmarknadsprogos 182 Arbetsförmedlingen (2015) Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Stockholms län. Prognos för arbetsmarknaden 2015-2016 183 Besöksnäringens forsknings och utvecklingsfond (2014) Tillväxtvärk? En kartläggning av kompetensbehovet inom hotell- och restaurangbranschen till år 2023 56(68)

personer de närmaste åren, där de flesta av rekryteringarna är ersättningsrekryteringar. Antalet anställda på restauranger har under åren 2000-2011 ökat antalet anställda med 51 procent och har omkring 95 000 anställda i hela landet. Utbildning inom hotell och restaurang har haft en nedåtgående trend vad gäller elevantal på gymnasiet ända sedan 1994. Därför täcker inte gymnasieutbildningarna det framtida branschbehovet. Dessutom säger tre av fyra arbetsgivare att gymnasieutbildningarnas innehåll matchar arbetsgivarnas behov väldigt dåligt. 184 Inriktningen bageri och konditori kan leda till yrken som bagare eller konditor. Här ser arbetsmarknaden god ut för båda yrkeskategorierna på fem och tio års sikt. Behovet av bagare och konditorer väntas fortsätta öka under de kommande åren, och jobbmöjligheterna förväntas vara störst i Stockholmsregionen. 185 Under 2015 har det förekommit brist på bagare/konditorer. Två vanliga effekter på det är att man sänkt kraven på yrkeserfarenhet och att den befintliga personalen har fått arbeta mer. 186 Inriktningen kök och servering kan leda till yrken som kock, kallskänka, servitris eller servitör. Hotell- och restaurangsektorn bedöms fortsätta växa. Den stora efterfrågan på personal handlar till största del om gymnasieutbildade kockar och serveringspersonal. 187 Framskrivningar av branschen till år 2023 är ett behov av 6 000 fler kockar, kokerskor och kallskänkor. 188 Det innebär att jobbmöjligheterna för kockar väntas bli goda även under de kommande tio åren. Inte minst för kockar med specialkompetens 189 och i storstäder med sina många restauranger. Nyexaminerade kockar som saknar erfarenhet kan däremot ha svårare att få jobb. 190 Även för servitörer ser arbetsmarknaden god ut på kort och lång sikt. Branschens bedömning fram till 2023 visar ett behov av 7 000 fler servitörer i hela landet. 191 Också Arbetsförmedlingen bedömer att behovet av servitörer kommer att öka de kommande tio åren. Liksom för kockar är det framförallt servitörer med utbildning och erfarenhet som har störst chans till arbete. Bäst möjligheter till jobb finns i storstäder med många restauranger och på turistorter under högsäsong. 192 Över hälften av Livsmedelsföretagen 193 säger att de har svårt att rekrytera personer med rätt utbildning. 194 Köksbiträden och restaurangbiträden är ingen yrkesutbildning på gymnasial nivå. Dessa blir istället oftast upplärda på arbetsplatsen. 195 Trots ett ökat antal anställda i 184 Besöksnäringens forsknings och utvecklingsfond (2014) Tillväxtvärk? En kartläggning av kompetensbehovet inom hotell- och restaurangbranschen till år 2023 185 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Bagare/konditorer 2015-11-24 186 Arbetsförmedlingen (2014) Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Stockholms län. Prognos för arbetsmarknaden 2015 187 Remissvar Visita. Visita är en bransch och arbetsgivarorganisation för den svenska besöksnäringen 188 Besöksnäringens forsknings och utvecklingsfond (2014) Tillväxtvärk? En kartläggning av kompetensbehovet inom hotell- och restaurangbranschen till år 2023 189 Arbetsförmedlingen (2014) Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2015 och en långsiktig utblick 190 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Kockar 2015-11-24 191 Besöksnäringens forsknings och utvecklingsfond (2014) Tillväxtvärk? En kartläggning av kompetensbehovet inom hotell- och restaurangbranschen till år 2023 192 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Servitörer 2015-11-24 193 Livsmedelsföretagen är en arbetsgivar- och branschorganisation som verkar för livsmedelsföretagen i Sverige och har cirka 850 medlemsföretag 194 Livsmedelsföretagen.se 195 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Köks- och restaurangbiträden 2015-11-24 57(68)

branschen listar Arbetsförmedlingen köks- och restaurangbiträden som ett överskottsyrke. 196 För att få jobb som köks- och restaurangbiträde krävs inte alltid någon särskild erfarenhet eller utbildning. Därmed är det ett vanligt ingångsyrke för både unga och andra som är nya på arbetsmarknaden. 197 Inriktningen färskvaror, delikatesser och catering kan leda till yrken som matinformatör eller säljare med specialisering mot exempelvis matlagning, bageri eller konditori. Både mat och dryck har blivit viktigare och branschens framtidsutsikter är goda. En livsstilsförändring mot mer umgänge, och mat och dryck utanför hemmet, kan innebära att chanserna till arbete ökar för den som studerar inom området. Sammanfattande bedömning för utbildade inom restaurang och livsmedel i länet Branschen förväntas ha en god jobbtillväxt framöver. Vuxenutbildningen har relativt många i utbildning inom restaurang och livsmedel jämfört med många andra utbildningsområden. Det kan till viss del väga upp den nedgång som gymnasieskolan haft. De allra flesta kommuner erbjuder vuxenutbildning inom området och inriktningarna bageri och konditori samt kök och servering är de som erbjuds hos flest. Flera av yrkena inom utbildningsområdet väntas få en god arbetsmarknad på både fem och tio års sikt. Inte minst för bagare och konditorer där jobbmöjligheterna förväntas vara störst i Storstockholm. Det gäller också för kockar och servitörer, eftersom det finns många restauranger i vårt län. Däremot kan de nyexaminerade ha svårare att få jobb än de med erfarenhet eller specialistkunskap. Nästan samtliga kommuner erbjuder utbildningar inom utbildningsområdet. Flest erbjuder inriktningarna kök och servering samt bageri och konditori. Inriktningen färskvaror, delikatesser och catering erbjuds av sju kommuner. VVS- och fastighetsutbildning Möjligheterna till jobb ökar i takt med att det byggs mer Efter en utbildning inom VVS och fastighet ska eleverna ha den kunskap som behövs för att arbeta inom sektorerna fastighet, kyl- och värmepump, ventilation och VVS. Utbildningen har fyra inriktningar: 198 Inriktningen fastighet ska ge fördjupad kunskap om uppbyggnad av system i energitekniska anläggningar, och om funktioner hos system med tillhörande komponenter och den tekniska dokumentation som används i yrket. Inriktningen ska också ge fördjupad kunskap i service, drift och underhåll, och utom- och inomhusmiljö. Den ska även ge fördjupad kunskap för att kunna kommunicera med beställare och kunder i olika boendemiljöer. Inriktningen kan leda till arbete som fastighetstekniker, fastighetsskötare och fastighetsvärd. Inriktningen kyl- och värmepumpsteknik ska ge fördjupad kunskap i installation, service, drift och underhåll av olika anläggningar, till exempel isbanor, kyl- och frysdiskar och värmepumpar. Inriktningen ska också ge grundläggande kunskap om energioptimering och utveckla förmåga till systemtänkande. Eleverna ska ge få kunskap om miljö och säkerhet, särskilt gällande hantering av köldmedier. 196 Arbetsförmedlingen (2014) Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Stockholms län. Prognos för arbetsmarknaden 2015 197 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Köks- och restaurangbiträden 2015-11-24 198 Skolverket.se 58(68)

Inriktningen kan leda till arbete som kylmontör eller kyltekniker inom bland annat fastighet och industri. Inriktningen ventilationsteknik ska ge fördjupad kunskap i service, drift och underhåll, och mätning och injustering. Den ska ge fördjupad kunskap om hur olika ventilationssystem fungerar samt hur man utför felsökning och åtgärdar fel med hjälp av rätt typ av utrustning och verktyg. Inriktningen ska utveckla förståelse av plan- och sektionsritningar för installationer, flödesscheman och styr- och reglerscheman. Den ska också ge kännedom om vikten av fungerande ventilation för att uppnå god inomhusmiljö. Inriktningen kan leda till arbete som ventilationstekniker. Inriktningen VVS ska ge fördjupade kunskap i installation, service och underhåll av till exempel värme- och sanitetssystem. Den ska ge eleverna kunskap för att bygga system med givna funktioner och enligt gällande installationsregler och bygglagstiftning. Inriktningen ska även ge fördjupade kunskap om energi- och miljöfrågor och om säkerhet inom VVS-teknik. Inriktningen kan leda till arbete som till exempel montör inom områdena VVS, industrirör och isolering av tekniska installationer. VVS och fastighetsutbildningar i Storstockholm Tabell 31. Stockholms län - antal studerande till yrkesutbildning. Inriktning Vuxenutbildning våren 2015 VVS- och fastighetsprogrammet sep 2015 Fastighet 68 10 78 Kyl och 1 7 8 värmepumpsteknik Ventilationsteknik 6 0 6 VVS 112 384 496 Inte registrerad 0 230 230 Totalt 187 631 818 * KSL-enkät 2015 ** Gymnasieantagningen i Stockholms län Totalt *** Att elever inte är registrerade vid någon inriktning, kan handla om att de går i årskurs ett (1) och ännu inte blivit registrerade vid någon av de tre inriktningarna Inriktningen VVS är den med flest studerande under 2015, nästan 500 stycken. Av dessa är ungefär 110 stycken inom vuxenutbildningen. Inriktningen fastighet har nästan 80 studerande och här studerar majoriteten inom en vuxenutbildning i länet. Inriktningarna kyl och värmepumpsteknik och ventilationsteknik har få studerande, både inom vuxenutbildningen och inom gymnasieskolan. Ventilationsteknik har ingen elev på gymnasiet medan sex finns inom vuxenutbildningen. 230 elever inom gymnasieskolan finns inte registrerade på någon inriktning, och cirka 140 av dessa går i årskurs 2 eller 3, vilket innebär att de borde finnas registrerade på en inriktning. Eftersom det erbjuds få inriktningar till fastighet, kyl och värmepumpsteknik och ventilationsteknik i vårt län är det därför troligt att de som inte är registrerade går på inriktningen VVS. 59(68)

Tabell 32. Stockholms län - antal studerande till yrkesutbildning per år. År 2011 2012 2013 2014 Vuxenutbildning: Fastighet, VVS och 0 71 200 171 underhåll* Gymnasieutbildning: VVS- och 257 230 235 226 fastighetsprogrammet** Totalt 257 301 435 397 * Skolverket ** Gymnasieantagningen i Stockholms län Inom gymnasieskolan har antalet studerande till utbildningsområdet legat på en relativt jämn nivå under åren 2011-2014 med omkring 230 elever per år. För vuxenutbildningen har det däremot varierat. Medan det under 2011 inte fanns någon studerande till utbildningsområdet har det under åren 2013 och 2014 nästan studerat 200 stycken till utbildningen per år. Eftersom vuxenutbildningen de senaste åren gett ett nytt tillskott, har detta totalt sett gett ett rejält tillskott, jämfört med år 2011 då cirka 250 studerade till omkring 400 studerande 2013 och 2014. Tabell 33. Kommuner i Storstockholm som erbjuder vuxenutbildning inom VVS och fastighet Kommun Botkyrka Danderyd Erbjuder utbildning Fastighet Kyl och Ventilationsteknik värmepumpsteknik Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands-Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm VVS 60(68)

Kommun Värmdö Österåker Erbjuder utbildning Fastighet Kyl och Ventilationsteknik värmepumpsteknik VVS Arbetsmarknadens efterfrågan av gymnasiala utbildningar inom VVS och fastighet År 2012 hade närmare 30 700 personer en VVS- och fastighetsutbildning i landet 199 och under 2009 var antalet förvärvsarbetande i Stockholms län cirka 5 000 med denna utbildning. 200 Åldersstrukturen inom gruppen gör att pensionsavgångarna beräknas vara små, åtminstone fram till början av 2030-talet. 201 Området gynnas av en ökad bostadsproduktion samt ett stort renoverings- och behov av energieffektivisering för äldre fastigheter. Inriktningen fastighet kan leda till ett arbete som till exempel fastighetstekniker, fastighetsskötare och fastighetsvärd. Branschen är i stort behov av utbildad personal då stora pensionsavgångar väntas de närmaste åren. Det behövs nya medarbetare inom flera olika områden, till exempel behövs 7 100 nya fastighetstekniker och fastighetsingenjörer anställas fram till och med år 2021. Totalt sett behövs 16 000 ny medarbetare i hela landet. 202 Arbetsförmedlingen förtydligar även att fastighetstekniker väntas ha goda möjligheter till arbete, speciellt om man både har utbildning och erfarenhet inom yrket. 203 Efterfrågan på fastighetstekniker påverkas positivt av ett ökat byggande och för de renoveringar av fastigheter där man energieffektiviserar 204 för en hållbar utveckling. 205 För fastighetsvärdar kommer arbetsmarknaden däremot vara relativt tuff om man inte har rätt kunskap och erfarenhet. 206 Inriktningen kyl- och värmepumpsteknik kan leda till arbete som kylmontör och kyltekniker inom bland annat fastighet och industri. Det råder brist på gymnasialt utbildade inom kylteknik som dessutom har yrkeserfarenhet. 207 Allteftersom systemen blir mer avancerade och kräver mer service och underhåll, ökar efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. 208 Inriktningen ventilationsteknik kan leda till arbete som ventilationstekniker. Branschorganisationen Svensk Ventilation 209 anser att branschen främst utvecklas tack vare bostadsbyggandet och av det privata och offentliga lokalbyggandet med ökade krav på energianvändning. Ventilationsmarknaden förväntas därför att öka och att det finns 199 Statistiska centralbyrån (2014) Trender och prognoser 2014 200 Länsstyrelsen (2011) Stockholm 2020 en utbildnings och arbetsmarknadsprogos 201 Statistiska centralbyrån (2014) Trender och prognoser 2014 202 Fastighetsbranschens utbildningsnämnd (2014) Kompetens Utveckling - Behov. Undersökning av fastighetsbranschens kompetensförsörjningsbehov 203 Arbetsförmedlingen (2015) Var finns jobben? Bedömning för 2015 och en långsiktig utblick 204 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Fastighetstekniker 2015-11-25 205 Remissvar Fastighetsbranschens yrkesnämnd. Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd är en ideell förening som arbetar för kompetenssäkring av branschen. 206 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: Vaktmästare 2015-11-25 207 Statistiska centralbyrån (2014) Arbetskraftsbarometern 2014 208 Arbetsförmedlingen.se 209 Svensk Ventilation företräder ventilationsföretagen i Sverige. Tillsammans sysselsätter medlemsföretag cirka 10 000 personer. 61(68)

många jobb inom branschen som också står inför att många kommer att gå i pension inom en snar framtid. 210 Att inte hitta rätt personal är ett avgörande hinder för företag i branschen att klara en generationsväxling och kunna expandera. 211 Inriktningen VVS kan leda till arbete som montör inom områdena VVS, industrirör och isolering av tekniska installationer. VVS-montör listas som ett bristyrke av Arbetsförmedlingen. För dem som lämnar en gymnasieutbildning kan det samtidigt vara svårt att få en lärlingsplats och det gäller framförallt i storstadsregioner. 212 Jobbmöjligheterna är alltså bättre för färdigutbildade och erfarna VVS-montörer. 213 VVS Företagen 214 anser att kompetensbehovet ökar inom branschen på grund av kraven på effektiv energiförbrukning, ökat bostadsbyggande och renoveringsbehov av befintliga byggnader. 215 Svenskt Näringslivs 216 rekryteringsenkät 217 visar att medlemsföretagen inom VVS har stora svårigheter att hitta rätt kompetens och att det främst är praktisk gymnasieutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning som eftersöks. Sammanfattande bedömning för VVS och fastighetsutbildade i länet Majoriteten som utbildas inom området finns vid inriktningen till VVS, både när det gäller vuxenutbildningen och gymnasiet. Det innebär att det kan finnas en risk för att det är svårt att få en lärlingsplats för dem som lämnar en utbildning från VVSinriktningen. De övriga tre inriktningarna inom området har däremot få studerande. Fastighetsinriktningen sticker ut med nästan 70 studerande inom vuxenutbildningen medan bara tio elever återfanns vid gymnasieskolan. Trots få studerande inom inriktningarna kyl och värmepumpsteknik, åtta elever, och ventilationsteknik, sex elever, förväntas arbetsmarknaden bli god för hela utbildningsområdet. Detta i takt med att bostadsbyggandet ökar samtidigt som det finns ett stort renoveringsbehov av det äldre fastighetsbeståndet, där dessa kompetenser efterfrågas. Det är 20 kommuner som erbjuder vuxenutbildning inom VVS och fastighetsområdet. Inriktningarna VVS samt fastighet erbjuds av flest kommuner medan inriktningarna kyl och värmepumpsteknik och ventilationsteknik endast erbjuds av en respektive fyra kommuner. 210 Svenskventilation.se 211 Svensk Ventilation (2015) Konjunkturrapport nr. 2 2015 212 Arbetsförmedlingen (2015) Var finns jobben? Bedömning för 2015 och en långsiktig utblick 213 Arbetsförmedlingen Yrkesprognos: VVS-montörer 2015-11-25 214 VVS Företagen är ett bransch- och arbetsgivarförbund inom värme, ventilation och sanitet 215 Industrifakta (2014) Rekryteringsundersökning Q3 2014 216 Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag. Dessa är organiserade i 49 bransch- och arbetsgivarförbund 217 Svenskt Näringsliv (2014) Rekryteringsenkäten 2014 Bättre matchning med fler inträdesjobb 62(68)

Vård- och omsorgsutbildning Efterfrågan på arbetskraft ökar starkt Efter en utbildning inom vård och omsorg ska den studerande ha den kunskap som kan leda till ett arbete inom hälso- och sjukvård och inom socialtjänst. Inom hälso- och sjukvården kan man arbeta på till exempel sjukhus, vårdcentral eller i hemsjukvård. Inom socialtjänsten kan man arbeta i till exempel särskilt boende, gruppbostad, daglig verksamhet, hemtjänst eller som personlig assistent. Vård- och omsorgsprogrammet har inga valbara inriktningar. 218 Vård- och omsorgsutbildning i Storstockholm Tabell 34. Stockholms län - antal studerande till yrkesutbildning per år. Inriktning Vuxenutbildning våren 2015* Vård och omsorgsprogrammet sep. 2015** Totalt Vård och 0 1008 1008 omsorgsprogrammet Hälsa, vård, omsorg 1985 0 1985 Inte registrerad*** 0 0 0 Totalt 1985 1008 2993 * KSL-enkät 2015 ** Gymnasieantagningen i Stockholms län *** Att elever inte är registrerade på någon inriktning, kan handla om att de går i årskurs ett (1) och ännu inte blivit registrerade på någon av de fem inriktningarna Inom vuxenutbildningen återfanns under våren 2015 omkring 2 000 studenter. De studerande finns inom inriktningarna äldreomsorg, akutsjukvård, psykiatri, demens, hälsa och sjukvård, funktionsnedsättning, socialt arbete och personlig assistent. Inom gymnasieskolan återfanns cirka 1 000 elever på programmet 2015. Vuxenutbildningen utbildar nästan dubbelt så många som inom gymnasieskolan. Utbildningsområdet är också det som utbildar flest i länet och det enda utbildningsområde som alla kommuninvånare har tillgång till. Tabell 35. Stockholms län - antal studerande till yrkesutbildning per år. År 2011 2012 2013 2014 Vuxenutbildning: Hälsa, vård, omsorg* 1510 1215 2604 1730 Gymnasieutbildning: Vård och 305 281 299 325 omsorgsprogrammet** Totalt: 1815 1496 2903 2055 * Skolverket ** Gymnasieantagningen i Stockholms län Utbildningsområdet vård och omsorg har de senaste åren haft flest studerande inom vuxenutbildningen, med en topp under år 2013 med omkring 2 600 studerande. För gymnasieskolan har antalet elever legat runt 300 stycken under 2011-2014. 218 Skolverket.se 63(68)

Tabell 36. Kommuner i Storstockholm som erbjuder vuxenutbildning inom vård och omsorg Kommun Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands-Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Erbjuder utbildning Arbetsmarknadens efterfrågan av gymnasiala utbildningar inom vård och omsorg på Antalet förvärvsarbetande med en gymnasial vård- och omsorgsutbildning är cirka 23 000 i länet. 219 Yrkesgruppen undersköterska/vårdbiträde är Sveriges vanligaste jobb. Fram till år 2023 beräknas befolkningsökningen och de kommande pensionsavgångarna öka efterfrågan på personal inom omvårdnadssektorn. 220 Var fjärde person i Storstockholm är äldre än 55 år. 221 Under de närmsta tio åren kommer alltså många att uppnå pensionsåldern. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beräknas det behövas cirka 233 000 nya medarbetare fram till år 2023 i vård och omsorg hos kommuner, landsting och privat sektor. Av dessa beräknas 60 procent står för pensionsavgångarna medan hela 40 procent, cirka 90 000 personer, 219 Länsstyrelsen (2011) Stockholm 2020 en utbildnings och arbetsmarknadsprogos 220 Sveriges Kommuner och Landsting (2014) Sveriges Viktigaste jobb i vården och omsorgen. Hur möter vi rekryteringsutmaningen? 221 Länsstyrelsen (2011) Stockholm 2020 en utbildnings och arbetsmarknadsprogos 64(68)

beror på en ökad efterfrågan på vård. Att efterfrågan ökar beror på att vi lever allt längre. Särskilt snabbt ökar gruppen 80 år och äldre efter år 2020. Detta skapar fler jobb både i äldreomsorgen och i hälso- och sjukvården. 222 Statistiska centralbyrån (SCB) flaggar också för att det kommer att bli brist på ett stort antal kompetenser inom landets hälso- och sjukvård, och att det finns risk för brist inom flertalet utbildningsgrupper. SCB menar att den största bristen finns bland gymnasialt utbildade inom vård- och omsorgsutbildade. Samtidigt som behovet av utbildade inom det här området ökar väntas tillgången på arbetskraft minska. Främst beror det på att intresset för vård- och omsorgsutbildningen inom gymnasieskolan inte är tillräckligt stort. Om den trenden håller i sig beräknas det komma fler utbildade från vuxenutbildningen än från gymnasieskolan. 223 Också arbetsförmedlingen visar på att undersköterskor kommer att ha goda jobbmöjligheter på fem till tio års sikt, framförallt erfarna undersköterskor inom äldreomsorgen och hemtjänsten. För nyexaminerade med liten yrkeserfarenhet väntas en medelgod arbetsmarknad. Men trots det stora behovet finns många deltidsarbetslösa och timanställda inom yrkeskategorin. 224 För vårdbiträden ser konkurrens om jobben hård ut 225 och många arbetsgivare ersätter vårdbiträden som går i pension med undersköterskor. 226 För att öka sina jobbmöjligheter till ett arbete som personlig assistent, är ett bra sätt att utbilda sig på Vård- och omsorgsprogrammet. Samtidigt som det finns många lediga jobb för personliga assistenter, är det många som söker jobben. Konkurrensen om jobben är med andra ord hård. 227 Skötare inom psykiatrisk vård har medelgoda möjligheter till arbete. Det finns regionala variationer och möjligheterna att få arbete för personer med erfarenhet ökar. Möjligheterna ökar också för den som efter Vård- och omsorgsprogrammet har kompletterat sin utbildning med ytterligare kurser inom psykiatri. Även på fem och tio års sikt väntas skötare ha medelgoda möjligheter till arbete. 228 Sammanfattande bedömning för vård- och omsorgsutbildning i länet Samtliga kommuner erbjuder sina invånare vuxenutbildning inom området. Arbetsmarknaden ser också ljus ut för merparten av de blivande vård- och omsorgsutbildade i Storstockholm. Främst är det den beräknade befolkningsökningen och de kommande pensionsavgångarna som gör att efterfrågan av personal inom sektorn ökar. För nyexaminerade undersköterskor väntas en medelgod arbetsmarknad medan erfarna undersköterskor har en mycket god arbetsmarknad. Även för utbildade 222 Sveriges Kommuner och Landsting (2014) Sveriges Viktigaste jobb i vården och omsorgen. Hur möter vi rekryteringsutmaningen? 223 Statistiska centralbyrån (2014) Trender och prognoser 2014. Befolkningen, utbildningen, arbetsmarknaden med sikte på år 2035 224 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos: Undersköterskor 2015-09-21 225 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos: Vårdbiträden 2015-09-22 226 Sveriges Kommuner och Landsting (2014) Sveriges Viktigaste jobb i vården och omsorgen. Hur möter vi rekryteringsutmaningen? 227 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos: Personliga assistenter 2015-09-22 228 Arbetsförmedlingen Yrkeprognos: Skötare 2015-09-22 65(68)

personliga assistenter och skötare inom psykiatrin förutses en relativt bra framtid på fem till tio års sikt. Vuxenutbildningen står för ett viktigt bidrag för kompetensförsörjningen till vård- och omsorgsarbeten i länet. Här finns flest studerande inom länets vuxenutbildningar. Sedan 2011 har vuxenutbildningen utbildat mellan omkring 1 600 till 3 100 personer medan gymnasiet har bidragit med omkring 300 per år de senaste fyra åren. 66(68)

BOX 38145, 100 64 STOCKHOLM, BESÖKSADRESS SÖDERMALMSALLÉN 367(68) KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN TEL. 08-615 94 00