RAPPORT 2015:33 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING EL TILL NYA TOMTER I SKÖLSTAD INVID RAÄ 86, 114-117 OCH 133 SKÖLSTAD 1:3, 1:6 OCH 1:9 VIKINGSTAD SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANN-CHARLOTT FELDT MARCUS ASSERSTAM
El till nya tomter i Skölstad Innehåll Sammanfattning......................................................... 2 Inledning................................................................ 4 Områdesbeskrivning...................................................... 4 Syfte.................................................................... 5 Metod och dokumentation................................................ 5 Resultat................................................................. 5 Referenser............................................................... 5 Tekniska uppgifter....................................................... 6 Omslagsbild: ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box 232 581 02 Linköping 013-23 03 00 www.ostergotlandsmuseum.se 1
Sammanfattning Östergötlands museum utförde i december 2003 en arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll inom fastigheterna Skölstad 1:3, 1:6 och 1:9, Vikingstad socken, Linköpings kommun. Anledning var att ledningsdragning och anläggning av elserviser för två avstyckade tomter skulle utföras. Förundersökningen motiverades av närheten till ett gravfält samt ledningssträckningens nära passage av en kulturlämning i form av en kvarnlämning. Totalt undersöktes ca 150 löpmeter av ledningssträckan som huvudsakligen förlades till nederkant av befintlig vägbank. Ingenting av arkeologiskt intresse framkom. Ann-Charlott Feldt antikvarie Marcus Asserstam arkeolog Finspång Motala Norrköping Linköping Vadstena Mjölby Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2
525000 526000 Vikingstad 115:1 Vikingstad 114:1 Vikingstad 115:1 Vikingstad 241 Vikingstad 86:1 Vikingstad 116:1 Vikingstad 117:2 Vikingstad 117:1 Vikingstad 133:1 Vikingstad 233 Vikingstad 234 Vikingstad 117:1 6468000 6468000 6469000 6469000 Lantmäteriverket MS2008/06551 525000 526000 Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningssträckan markerad. Skala 1:10 000. 3
Inledning Östergötlands museum utförde i december 2003 en arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll i samband med grävning för elserviser inom Skölstad 3:1, 1:6 och 1:9 i Vikingstad socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. Förundersökningen utfördes efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Uppdragsgivare var Linköpings Kraftnät AB vilka även svarade för de arkeologiska kostnaderna. Ansvarig för förundersökningen i fält var Anders Lundberg och rapporten har sammanställts av Ann-Charlott Feldt och Marcus Asserstam. Områdesbeskrivning Det aktuella området är beläget i ett något småböljande och småbrutet jordbrukslandskap med åkrar, ängs- och hagmarker. Det finns även mindre områden med ung skog. På flera platser går berget i dagen, ofta i form av impediment i den brukade marken. Ur ett kulturhistoriskt perspektiv och möjligen också ur fornlämningssynpunkt, ligger området mot övergångszonen mellan slätt- och skogsbygd. De registrerade fornlämningarna inom området har sin kronologiska tyngdpunkt i den äldre järnåldern. De utgörs av ett flertal grav- och stensträngsområden. Områdets äldre skikt av bebyggelsenamn synes också kunna härledas till äldre järnålder med en dominans för ändelser på -stad. 525250 525500 Vikingstad 115:1 Vikingstad 114:1 Vikingstad 115:1 Vikingstad 241 Vikingstad 86:1 Vikingstad 117:2 Vikingstad 233 Vikingstad 234 6469250 Vikingstad 117:1 6469250 6469500 6469500 Vikingstad 133:1 Vikingstad 117:1 Lantmäteriverket MS2008/06551 525250 525500 Figur 3. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningssträckan markerad. Skala 1:2 500. 4
Platsen för exploateringen omfattar vad som under historisk tid utgjort inägomark till Skölstad säteri. Skölstad omnämns i skriftliga källor redan år 1327 och då med huvudgårdsindikationer (SDHK 3481 & 3482). Gården kan sedan följas i det skriftliga materialet genom medeltiden, tidigmodern tid och vidare fram till nutid. Förutom två attungar jord som testamenterats till S:t Ingrids kloster i Skänninge omkring år 1400, tycks gården kontinuerligt utgöra frälsegods fram till slutet av 1800-talet. Som exempel finns här en väpnare vid namn Sune Haraldsson av ätten Silfversparre omnämnd 1481 (Raneke 1985:236). I nära anslutning till ledningssträckningen återfinns ett gravfält, RAÄ 86, med 10 st runda stensättningar. Söder om detta, på andra sidan vägen, är ett område med bebyggelselämningar markerat på fornlämningskartan. Här tangerar både vägen och ledningssträckningen bl a delar av en kallmurad kvarnanläggning. I närområdet finns även ett antal stensträngar, RAÄ 115 och 117, samt ytterligare ett par stensättningar, RAÄ 117 och 133. I juni 2003 utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning i samband med tomt avstyckning för uppförande av två enfamiljshus inom Skölstad 1:3. Inom de två tomterna påträffades två härdar, varav den ena via 14 C-analys givit en datering till 120-340 e Kr, d v s romersk järnålder. Dateringen passar väl ihop med de närliggande stensättningarna och stensträngarna, vilket stärker bilden av Skölstad som en kulturmiljö med rötter i den äldre järnåldern. Sedan den här aktuella undersökningen utförts har Skölstads bytomt registerats som bevakningsobjekt i FMIS under RAÄ 241 i Vikingstads sn. Skölstad omnämns som Skiølstadum 1327 (Sofi). Schaktsträckningen berör den sydöstligaste delen av bytomten. Tidigare har den norra delen av bytomten berörts av kabelschaktning. Då påträffades inget av arkeologiskt intresse (Hörfors 2011). Utifrån fornlämningsbilden bedömdes det inte kunna uteslutas att fornlämningar kunde komma att beröras inom de delar av det planerade arbetsföretaget som ligger utanför de avstyckade tomterna. Syfte Syftet med den arkeologiska förundersökningen var primärt att styra markingreppet som ledningsschaktet innebar så att eventuella fornlämningar berördes i så liten omfattning som möjligt. Metod och dokumentation Förundersökningen genomfördes i form av antikvarisk kontroll i samband med grävningen för elserviser. Resultat Totalt kontrollerades ca 150 löpmeter av ledningssträckan som huvudsakligen förlades till nederkant av befintlig vägbank. Då inget av arkeologiskt intresse framkom gjorde Östergötlands museum bedömningen att arbetsföretaget kunde fortsätta utan ytterligare arkeologiska åtgärder. Referenser Hörfors O. 2011. Elkablar på Vikingstads landsbygd. Gustads och Skölstads medeltida bytomter, Klovsten 1:1, Gustad 2:1, 4:1, 1:2, 5:1, 3:6, och Skölstad 1:3, Vikingstads socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands museum. Rapport 2011:90. SDHK Svenskt diplomatarium, huvudkartotek. http://sok. riksarkivet.se/sdhk Raneke, J. 1982. Svenska medeltidsvapen I-III. Lund. 5
Tekniska uppgifter Lokal Skölstad 1:3, 1:6, 1:9 Socken/Stad Vikingstad Kommun Linköping Län och landskap Östergötland Fornlämningsnummer Invid RAÄ 86, 114-117, 133 Digitala fastighetkartans blad 64F 6c NO Koordinater X6471330-6471255, Y1478180-1478345 Koordinatsystem RT 90 2,5 gon V Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Länsstyrelsens dnr 431-19353-03 Länsstyrelsens handläggare Bror-Tommy Sturk Länsstyrelsens beslut Muntligt ÖLM dnr 613/03 ÖLM projektnr Ä6896 Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Linköpings Kraftnät AB Linköpings Kraftnät AB Projektledare Anders Lundberg Personal - Rapportarbete Ann-Charlotte Feldt och Marcus Asserstam Fältarbetstid 2003-12-02 Totalt undersöktes 150 löpmeter Fynd Inga fynd Foto - Analyser - Grafik Marcus Asserstam Renritning - Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN 1403-9273 Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2015:33 Östergötlands museum 6
7
8
Östergötlands museum utförde i december 2003 en arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll inom fastigheterna Skölstad 1:3, 1:6 och 1:9, Vikingstad socken, Linköpings kommun. Anledning var att ledningsdragning och anläggning av elserviser för två avstyckade tomter skulle utföras. Förundersökningen motiverades av närheten till ett gravfält, samt ledningssträckningens nära passage av en kulturlämning i form av en kvarnlämning. Totalt undersöktes ca 150 löpmeter av ledningssträckan som huvudsakligen förlades till nederkant av befintlig vägbank. Ingenting av arkeologiskt intresse framkom. ISSN 1403-9273 Rapport 2015:33