Socialnämndens vägledande bestämmelser för handläggning av ärenden enligt LSS

MELLERUDS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Socialnämndens vägledande bestämmelser för handläggning av ärenden enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) Antagna av socialnämnden den 29 oktober 2013

1 VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER DEL 1- Inledning... 2 1. INLEDNING... 2 1.1 SYFTET MED VÄGLEDANDE BESTÄMMELSERNA... 2 1.2 MÅL... 2 1.3 LEX SARA... 2 1.4 LEX MARIA... 2 1.5 BARNPERSPEKTIV... 3 VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER DEL 2- Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 3 2.1 INDIVIDUELL PLAN... 4 2.2 VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER AVSEENDE ANSVARSFÖRDELNINGEN MELLAN BOSÄTTNINGSKOMMUN OCH VISTELSEKOMMUN... 4 2.3 VÅRD- OCH BOSÄTTNINGSKOMMUN... 7 VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER DEL 3 handläggning av ärende... 7 3.1 ANSÖKAN... 7 3.2 DOKUMENTATION... 8 3.3 FÖRHANDSBESKED... 9 3.4 UTREDNING/BEDÖMNING... 9 3.5 KOMMUNICERING... 12 3.7 ÖVERKLAGAN... 14 3.8 OMPRÖVNING... 15 VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER DEL 4- insatser enligt 9 LSS... 16 4.1 RÅDGIVNING OCH ANNAT PERSONLIGT STÖD... 16 4.2 PERSONLIG ASSISTANS... 16 4.3 LEDSAGARSERVICE... 19 4.4 KONTAKTPERSON... 19 4.5 AVLÖSARSERVICE I HEMMET... 20 4.6 KORTTIDSVISTELSE UTANFÖR DET EGNA HEMMET... 20 4.7 KORTTIDSTILLSYN... 20 4.8 BOENDE I FAMILJEHEM ELLER BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE FÖR BARN OCH UNGDOMAR SOM BEHÖVER BO UTANFÖR FÖRÄLDRAHEMMET... 21 4.9 BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE FÖR VUXNA... 21 4.10 DAGLIG VERKSAMHET... 22 VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER DEL 5- övriga insatser... 22 5.1 INDIVIDUELL PLAN... 22 5.2 GOD MAN/FÖRVALTARE... 23 5.3 TANDVÅRD... 24

2 VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER DEL 1- Inledning 1. INLEDNING Vägledande bestämmelserna är ett hjälpmedel för personal inom kommunens socialtjänst, vid bedömning av insatser för människor med funktionsnedsättning. Det och den enskildes behov som styr insatsens och dess omfattning. utifrån lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), enligt socialnämndens vägledande bestämmelser. Insatsen ska ge möjlighet till att den enskilde uppnår goda levnadsvillkor. Ambitionen är att beslut ska hålla hög rättsäkerhet och kvalité. 1.1 SYFTET MED VÄGLEDANDE BESTÄMMELSERNA Syftet med vägledande bestämmelserna är att det ska bidra till att rättsäkerhetskraven tillgodoses Vägledande bestämmelserna ska vara vägledning för handläggaren, från inkommen ansökan av insats till att beslut ska tas. Individuell bedömning ska alltid göras utifrån lagstiftningen med vägledande bestämmelserna som stöd. 1.2 MÅL Alla ska ges möjlighet till att leva ett socialt värdigt och självständigt liv. Respekt för enskildas behov och önskemål utgör en central och viktig kvalitetsfaktor. Målet är att insatserna ska vara individuellt anpassade, motsvara den enskildes behov och förväntningar. Verksamheterna ska präglas av rättssäkerhet och ett professionellt förhållningssätt, vilket innebär rättssäkerhet i beslut, hög tillgänglighet, korrekt och vägledande information, respekt för personlig integritet och självbestämmande, ärenden ska handläggas så korrekt och skyndsamt som möjligt. 1.3 LEX SARA Enligt 24 b LSS ska personal genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som rör den som får eller som kan komma ifråga för insatser inom LSS. Rapportering av missförhållande eller påtaglig risk för ett missförhållande ska alltid rapporteras till socialnämnden i enlighet med fastslagna rutiner. Ytterligare bestämmelser avseende anmälning och rapporteringsskyldighet finns reglerat i 14 kap. 1 och 3 SoL. För Lex Sarah finns utarbetade rutiner i Melleruds kommun, socialförvaltningen. 1.4 LEX MARIA Enligt 6 kap 4 (Lex Maria) lag (2010:659) Patientsäkerhetslag är yrkesverksamma inom hälso- och sjukvårdens område skyldiga att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personal ska rapportera risker för vårdskador och händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada.

3 1.5 BARNPERSPEKTIV I barnkonventionens tredje artikel betonas att barnets bästa ska vara i fokus vid alla åtgärder som rör barn, vilket innebär att all bedömning ska grunda sig på vad som är bäst för barnet. Barnets bästa ska alltid beaktas, utredas och redovisas. LSS 6 a innebär att när åtgärder rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Barn och ungas möjligheter till inflytande ska stärkas när det gäller insatser enligt LSS 9. Barnperspektivet finns även reglerat i SoL 1 kap 2. VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER DEL 2- Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och service åt personer 1. med utvecklingstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranled av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. LSS 5 Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. LSS 7 Personer som anges i 1 har rätt till insatser i form av särskilt stöd och service enligt 9 1-9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personer som anges i 1 1 och 2 har, under samma förutsättningar, även rätt till insatser enligt 9 10. Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärka deras förmåga att leva ett självständigt liv. LSS 9 Insatserna för särskilt stöd och service är: 1. rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder,

4 2. biträde av personlig assistans eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken, 3. ledsagarservice, 4. biträde av kontaktperson, 5. avlösarservice i hemmet, 6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet 7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov 8. boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet 9. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 10. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Lag (2010:480). 2.1 INDIVIDUELL PLAN LSS 10 I samband med att en insats enligt denna lag beviljas ska den enskilde erbjudas att en individuell plan med beslutade och planerade insatser upprättas i samråd med honom eller henne. Den som har beviljats en insats ska när som helst kunna begära att en plan upprättas, om det inte redan har skett. I planen ska även åtgärder redovisas som vidtas av andra än kommunen eller Regionen. Planen ska omprövas fortlöpande och minst en gång om året. Regionen och kommunen ska underrätta varandra om upprättade planer. Lag (2010:480). LSS 14 Kommun skall verka för att insatser som skall tas upp i planer som avses i 10 samordnas. En individuell plan har till syfte att klargöra den enskildes behov av insatser samt underlätta samordning mellan de olika organ som den enskilde får stöd av. 2.2 VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER AVSEENDE ANSVARSFÖRDELNINGEN MELLAN BOSÄTTNINGSKOMMUN OCH VISTELSEKOMMUN Bosättningskommunen ska även ansvara för det stöd och den service enligt LSS som den enskilde kan behöva under en tillfällig vistelse i en annan kommun (om det inte handlar om ett akut behov av stöd). Det gäller oavsett hur lång vistelsen är. Bosättningskommunens ansvar gäller t.ex. i samband med en längre tids studier eller arbete på annan ort, men även med tillfällig vistelse under sommaren, en kurs på annan ort eller ett teaterbesök med behov av ledsagning.

5 Med bosättningskommun avses enligt 2 a kap. 3 1 SoL den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt. Den kommun som den enskilde är stadigvarande bosatt i är i de allra flesta fall också den kommun där han eller hon är folkbokförd enligt folkbokföringsreglerna (12 folkbokföringslagen 1999:481). I de allra flesta fall är vistelsekommunen och bosättningskommunen en och samma kommun. I vissa fall kan en enskild ha starkare anknytning till en annan kommun än den där han eller hon är stadigvarande bosatt, det kan t.ex. gälla personer som flyttar ofta eller när uppgifterna i folkbokföringen av andra skäl inte är uppdaterad. För dessa personer ska bosättningskommunen anses vara den kommun till vilken den enskilde har starkast anknytning (2 a kap. 3 2 SoL). Om den enskilde saknar stadigvarande bostad ska den kommun till vilken han eller hon har sin starkaste anknytning anses vara bosättningskommun (2 a kap. 3 3 SoL). Det kan t.ex. gälla personer som är hemlösa eller som flyttar mellan tillfälliga boenden. De ska anses bosatta i den kommun till vilken de har starkast anknytning även om de inte är folkbokförda i den kommunen. Starkast anknytning Bosättningskommunen ska vara den kommun till vilken den enskilde har starkast anknytning. Vid bedömningen av vilken kommun som är bosättningskommun bör det vara av betydelse var den enskilde har sitt sociala nätverk och vilken uppfattning den enskilde själv har om till vilken kommun han eller hon har sin starkaste anknytning. Vistelsekommunens ansvar Ett undantag från bosättningskommunens ansvar är när någon vistas i en kommun och behöver ett omedelbart stöd. Det är då vistelsekommunen som sak ansvara för det stöd enligt LSS som kan behövas i den akuta situationen, (16 fjärde stycket LSS) Vistelsekommunen har, enligt 2 kap. 2 SoL, även ansvar för stöd och hjälp enligt SoL som kan behövas i en akut situation. Ansvar för den kommun som beslutat om boende i annan kommun. Ytterligare ett undantag från huvudregeln om bosättningskommunens ansvar för insatser enligt LSS regleras i 16 LSS. Undantaget gäller dem som är bosatt i en kommun genom ett beslut om boende för barn enligt 9 8 eller för vuxna enligt 9 9 LSS av en annan kommun. Ansvaret gäller för alla insatser enligt 9 LSS utom för insatsen rådgivning och annat personligt stöd enligt 9 1 LSS som andstinget ansvarar för. I det fall en person är bosatt i en kommun till följd av en annan kommuns beslut om boende, ska den kommun som beslutat om boendet behålla ansvaret för LSS-insatser. Detta sammanhållna ansvar inkluderar även insatser som blir aktuella först sedan den enskilde flyttat till den nya bosättningskommunen. Detta innebär att den nya bosättningskommunen inte ska pröva en ansökan om insatser från den enskilde utan ska hänvisa honom eller henne till den kommun som fattat beslut om boendet Akuta situationer Med akuta situationer avses sådana situationer som uppstår oväntat och oförutsett. Även andra fall kan förekomma då en enskild inte kan invänta insatser från en annan kommun. Det ankommer då på vistelsekommunen att tillhandahålla de insatser som den akuta situationen kräver. Vistelsekommunens ansvar i den akuta situationen omfattar utredning, beslut, verkställighet och

6 kostnader för de insatser som omedelbart behövs. Särskilda skäl krävs Ett beslut om boende i en annan kommun får, liksom tidigare, bara fattas om det finns särskilda skäl enligt 16 c LSS. Särskilda skäl kan t.ex. råda för att underlätta för personer som har en ovanlig diagnos eller komplicerade funktionsnedsättningar att få tillgång till anpassade boendelösningar. Målet bör vara att den enskilde efter en kortare eller längre tid ska flytta hem. Den kommun som verkställt ett beslut om boende i annan kommun får ett sammantaget ansvar för LSS-insatser. Utökad möjlighet till förhandsbesked enligt LSS För att inte inskränka den enskildes rätt att själv bestämma var han eller hon vill bosätta sig permanent infördes i 16 tredje stycket LSS en utökad möjlighet till förhandsbesked. En enskild som redan är bosatt i en kommun kan ansöka om förhandsbesked i denna kommun under förutsättning att det är en annan kommun som har det ursprungliga ansvaret för de LSS-insatser som redan är beviljade. Kommunen har kvar ansvaret till dess att den nya bosättningskommunen, efter att ha meddelat förhandsbesked, börjar verkställa insatser för den enskilde. Det räcker inte med att en ansökan om förhandsbesked har prövats utan den enskilde måste även ha möjlighet att välja om han eller hon vill utnyttja de erbjudna insatserna. Skyldighet för vistelsekommun att i vissa fall bistå bosättningskommunen Vistelsekommunen är i vissa fall skyldig att på begäran av bosättningskommunen bistå med utredning och ansvara för att verkställa ett beslut (16 a LSS). Det gäller när en person under en kortare tid (upp till sex månader) vistas i en annan kommun och har behov av stöd och service. Vistelsen ska vara föranledd den enskildes önskemål och ske på hans eller hennes initiativ. Tillfälliga vistelser kan vara längre än sex månader men i sådana fall har inte vistelsekommunen någon skyldighet att bistå med utredning och verkställighet. Det är då bosättningskommunen som ansvarar för detta. Bistå med utredning och beslut Vistelsekommunen ska på begäran bistå med en utredning som bosättningskommunen behöver för att kunna besluta i ärendet. Den enskilde kan eventuellt behöva helt eller delvis andra insatser i vistelsekommunen. Vistelsekommunen ska också verkställa ett beslut om bosättningskommunen begär det. Vistelsekommunen kan välja att själv utföra insatsen eller genom avtal enligt 17 LSS låta någon annan utföra den. Vistelsekommunen svarar för kvaliteten i insatsen. Ersättning mellan kommuner Bosättningskommunen ska ersätta vistelsekommunen för kostnader för att verkställa ett beslut som bosättningskommunen fattat (16 b LSS). Sådan ersättningsnivå ska betalas enligt bosättningskommunens ersättningsnivå för motsvarande insats.

7 Särskild avgift för dröjsmål med verkställighet När bosättningskommunen begärt att vistelsekommunen ska verkställa ett beslut ska vistelsekommunen ansvara för särskild avgift enligt 28 a LSS om sådan blir aktuell. 2.3 VÅRD- OCH BOSÄTTNINGSKOMMUN LSS 16 En kommuns ansvar enligt denna lag gäller gentemot dem som är bosatta i kommunen. Ansvaret för insatser enligt 9 2-10 omfattar dock inte dem som är bosatta i kommunen genom beslut av en annan kommun i fall som avses i 16 c eller 16 d. Om en person som anges 1 tänker bosätta sig i en kommun, ska kommunen på ansökan meddela förhandsbesked om rätten till insatser enligt 9. Vid prövningen av en ansökan om förhandsbesked ska bestämmelserna i denna lag gälla. Kommunen ska utan dröjsmål planera och förbereda insatser som förhandsbeskedet ger den enskilde rätt till om han eller hon bosätter sig i kommunen. Förhandsbeskedet gäller under sex månader räknat från den dag då insatserna blir tillgängliga för de enskilde. Förhandsbesked enligt andra stycket ska också meddelas på ansökan av en person som redan är bosatt i kommunen, om en annan kommun enligt 16 c eller 16 d har ansvaret enligt denna lag, och om ansökan avser 1. insats enligt 9 8 eller 9, eller 2. andra insatser enligt 9 och den enskilde ordnar eget boende. Om behov av insatser enligt denna lag uppkommer under en tillfällig vistelse i en kommun ska kommunen ansvara för det stöd och den hjälp som behövs i akuta situationer. I fråga om Regionens förpliktelser gäller vad som sägs i denna paragraf om kommunen i stället för Regionen. VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER DEL 3 handläggning av ärende 3.1 ANSÖKAN FL 7 Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttrande från andra myndigheter om sådan behövs. Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med en att göra. Underskrift av båda vårdnadshavarna krävs när ansökan om en insats görs. LSS 8 Insatser enligt denna lag ska ges den enskilde endast om han eller hon begär det. Om den enskilde är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan kan vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare begära insatser för honom eller henne. När en insats rör ett barn ska

8 barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Ansökan kan göras muntligt, skriftligt, genom besök, telefonkontakt, brev, fax eller e-post. Ansökan kan endast göras av den enskilde, om den enskilde är under 15 år krävs att vårdnadshavare inkommer med ansökan. Barnet/den unge ska ges möjlighet till inflytande oavsett ålder. Saknar den enskilde uppenbart egen förmåga att ta ställning i frågan kan ansökan göras på begäran av vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare. Aktualiseringsdatum är det datum som ansökan kommit handläggaren tillhanda. Handläggaren ska ta kontakt med den enskilde som ansökt om LSSinsats inom 14 dagar. Den enskilde ska även informeras om de handlingar som behövs för att utreda behovet. 3.2 DOKUMENTATION LSS 21 a Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om insatser enligt denna lag skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. LSS 21 b Dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas. Dokumentationen ska följa hela processen från aktualisering till beslut. Dokumentationen ska innehålla tillräcklig, väsentlig, korrekt och ändamålsenlig information. Endast de uppgifter som har betydelse för att kunna utreda behovet av den sökta insatsen ska dokumenteras. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet och får inte innehålla ovidkommande värdeomdömen av allmänt nedsättande eller kränkande karaktär. Det ska tydligt framgå av dokumentationen vilken personkrets den enskilde tillhör.

9 3.3 FÖRHANDSBESKED 16 LSS Den som omfattas av LSS personkrets och som vill flytta till en annan kommun har rätt att före flyttningen få besked av inflyttningskommunen om rätt till insatser i den kommunen. Denna bestämmelse har till syfte att underlätta för personer med funktionsnedsättning att flytta mellan kommuner. Förhandsbeskedet gäller gentemot den kommun som man ska flytta till. Den enskilde kan dock inte kräva förhandsbesked från flera kommuner samtidigt. Ett förhandsbesked innebär att personen med funktionsnedsättning får veta vilka insatser han eller hon kan erhålla, vilket ökar tryggheten inför inflyttningen till den nya hemkommunen. En ansökan om förhandsbesked ska behandlas på samma sätt som om sökanden var bosatt i kommunen. Skyldigheten att tillhandhålla insatsen träder dock först ikraft sedan den sökande flyttat till kommunen. Inflyttningskommunen ska förbereda för att ta emot den funktionshindrade personen med de insatser som förhandsbeskedet ger rätt till när han eller hon flyttat till kommunen. Ett förhandsbesked gäller under 6 månader, räknat från den dag då insatserna blir tillgängliga för den enskilde. 3.4 UTREDNING/BEDÖMNING Alla människor som har en funktionsnedsättning omfattas inte av LSS. För att få ta del av de insatser som anges i lagen måste den funktionshindrade tillhöra en så kallad personkrets. I LSS 1 definieras personkretsen i tre punkter. PERSONKRETS BEDÖMNING (1 p 1 LSS) Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. I punkt 1 anges personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd ingår i personkretsen. Med utvecklingsstörning avses en intellektuell funktionsnedsättning som inträffar under den enskildes utvecklingsperiod, vilket i regel är före 16 års ålder. Funktionsnedsättning ska vara så betydande att den enskilde behöver särskilt stöd och service i sin livsföring. Autism eller autismliknande tillstånd innebär en djupgående personlighetsstörning som i regel debuterar före 7 års ålder.

10 Personlighetsstörningens konsekvenser tar sig uttryck i omfattande avvikelser i sociala och känslomässiga relationer samt svåra störningar i språkförmågan. Till autism räknas Aspergers syndrom, men inte ADHD. I punkt 2 ingår personer som har fått ett begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada i vuxen ålder. Hjärnskadan skall ha orsakat ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionsnedsättning. Hjärnskadan kan exempelvis ha uppstått genom yttre våld, sjukdom eller olycksfall. Personer med psykiska sjukdomstillstånd som medför begåvningshandikapp som exempelvis sjukdomar som är en följd av missbruk eller demens kan endast omfattas av lagen om de uppfyller kriterierna i tredje punkten. I punkt 3 ingår personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som är så stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och har därmed ett omfattande behov av stöd och service. För att tillhöra tredje punkten måste samtliga kriterier vara uppfyllda. Att en person tidigare har bedömts tillhöra personkrets och blivit beviljad insats enligt LSS innebär inte att den enskilde med automatik alltid tillhör personkretsen, då den enskildes behov av stöd och service kan minska. Vilket kan leda till att den enskilde inte har sådana svårigheter i den dagliga livsföringen som krävs för att den enskilde ska omfattas av personkrets enligt 1 LSS. Domar som berör personkretstillhörighet: 2008-11-07 mål nr.3034-08. 2004-12-20 mål nr.2802-03. Stora funktionshinder I specialmotiveringen till LSS anges funktionshinder vara den begränsning eller det hinder som gör att en människa till följd av skada eller sjukdom inte kan utföra en aktivitet på det sätt eller inom de gränser som kan anses normalt. Funktionshindret skall vara stort på så sätt att det inkräktar på viktiga livsområden som t ex i hemmet, på arbetet, eller under fritiden samt förmågan att ta till sig information, att kommunicera, strukturera, organisera och förstå den egna vardagen eller förstå sin ekonomi. Exempel på funktionshinder som gör att en enskild omfattas av personkrets 3 kan vara t ex uttalade förlamningar, svårartade och invalidiserande effekter av t ex. diabetes eller hjärt- och lungsjukdomar, grava syn- och hörselskador och olika former av psykiska funktionshinder. Varaktiga funktionshinder Funktionshindren skall vara varaktiga, d v s inte vara av tillfällig eller mer övergående karaktär. Det kan vara svårt att avgöra hur ett funktionshinder kan komma att utvecklas både pga. funktionshindrets karaktär men även pga. att den beviljade insatsen kan påverka behovets varaktighet och omfattning. Funktionshindret skall betraktas som varaktigt.

11 Betydande svårigheter I specialmotiveringen till LSS anges betydande svårigheter i den dagliga livsföringen kunna vara att inte klara vardagsrutiner som toalettbestyr och hygien, påklädning, mathållning, kommunikation (t ex direkt samtal med andra och telefonering), förflyttning inom- eller utomhus, sysselsättning och nödvändig träning och/eller behandling. Det kan också handla om att kunna göra sig förstådd eller förstå sin ekonomi. Omfattande behov av stöd eller service Detta kan vara behov av hjälp med toalettbesök, påklädning, matlagning, skrivning och läsning, kommunikation, förflyttning, sysselsättning och rekreation. Med omfattande menas att den enskilde i allmänhet har ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd i olika situationer och miljöer. Ibland kan det dock behövas återkommande insatser av så speciell art att de trots mindre tidsåtgång är att betrakta som omfattande. En enskilds behov av stöd och service skall ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer. För människor med flera funktionshinder måste den samlade effekten bedömas. Små men flera funktionshinder kan sammantaget förorsaka betydande svårigheter. Personkretsbedömning av små barn Vid personkretsbedömning av små barn kan det vara svårt att avgöra om funktionshindret kan komma att förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen eftersom alla små barn har mer eller mindre svårigheter med att gå, äta själv, tala o s v. En bedömning ska då göras om barnet med stigande ålder kan antas komma att få onormalt stora svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Om det inte går att bedöma om barnet kommer omfattas av personkretsen i framtiden uppfylls inte kraven på varaktighet i funktionshindret. Vårdnadshavaren skall dock informeras om att en ny ansökan om insatser enligt LSS kan göras längre fram. Om barnet har t ex allvarligt ryggmärgsbråck eller en grav CP skada kan man dock anta att barnet kommer få betydande svårigheter även på längre sikt och det finns därmed ingen anledning att inte bedöma personkretstillhörigheten. Personer med missbruksproblem Personer som till följd av missbruksproblem får ett stort och varaktigt funktionshinder som förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och som därmed har ett omfattande behov av stöd eller service kan omfattas av LSS. Hjälp för att komma till rätta med missbruksproblematiken ges dock inte inom ramen för LSS. Personer med psykisk störning Personer vars psykiska störning är stor och varaktig och att den därmed förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen vilket medför ett omfattande stödbehov omfattas av personkrets 3. Dessa personer handläggs av avdelningen för socialpsykiatri inom Arbetsmarknads och socialförvaltningen.

12 Personer över 65 år Personer över 65 år vars funktionshinder uppenbart inte beror på normalt åldrande kan omfattas av LSS. Även när åldrandet förstärker ett funktionshinder kan den enskilde omfattas av LSS. Undantaget är insatsen personlig assistans som inte kan beviljas personer som ansöker efter 65-årsdagen. Det är endast den begärda insatsen som kan utredas. LSS-handläggaren ska utreda om den enskilde har behov av insatsen. LSS-handläggaren ska bedöma om den enskilde tillhör personkrets enligt LSS. Personkrets enligt 1 punkt 1 och 2 LSS skall alltid intygas med psykolog och/eller läkarutlåtande, där diagnosen uttryckligen överensstämmer med begreppen i lagtexten. Personkrets enligt 1 punkt 3 LSS ska handläggaren begära in intyg på diagnos där varaktigheten tydligt skall framgå, för att kunna göra en bedömning om den enskilde till hör personkrets. Det kan även behövas kompletterande intyg från exempelvis psykolog, sjukgymnast och/eller arbetsterapeut. LSS-handläggaren ska ha den enskildes medgivande för att kunna inhämta intyg och underlag från olika myndigheter för att på ett rättssäkert sätt kunna utreda om den enskilde tillhör personkrets. Handläggningstiden bör inte överskrida fyra månader. 3.5 KOMMUNICERING FL 17 Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom själv och han har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan så har skett - om avgörandet inte går part emot, om uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövligt. - om det kan befaras att den annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet eller - om avgörandet inte kan uppskjutas. Myndigheten bestämmer hur underrättelsen ska ske, muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på annat sätt. Ärendet ska kommuniceras skriftligt vid avslag eller efter sökandes önskemål. Synpunkter från den sökande ska vara inkomna till socialnämnden inom två veckor från utskickets datum.

13 3.6 BESLUT FL 20 Ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende skall innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis - om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen, - om beslutet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning, betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart, - om det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något jämförbart förhållande, - om ärendet är så brådskande att det inte finns tid att utforma skälen, eller - om ärendet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande. Har skälen utelämnats, bör myndigheten på begäran av den som är part om möjligt upplysa honom om dem i efterhand. FL 21 En sökande, klagande eller annan part skall underrättas om innehållet i det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Parten behöver dock inte underrättas, om det är uppenbart obehövligt. Om beslutet går parten emot och kan överklagas, skall han underrättas om hur han kan överklaga det. Han skall då också underrättas om sådana avvikande meningar som avses i 19 eller som har antecknats enligt särskilda bestämmelser. Myndigheten bestämmer om underrättelsen skall ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Underrättelsen skall dock alltid ske skriftligt, om parten begär det. Denna paragraf tillämpas också när någon annan som får överklaga beslutet begär att få ta del av det. FL 22 Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. FL 29 En myndighet som skall pröva ett överklagande får bestämma att det överklagande beslutet tills vidare inte skall gälla.

14 LSS 7 Personer som anges i 1 har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 1-9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personer som anges i 1 1 och 2 har, under samma förutsättningar, även rätt till insatser enligt 9 10. Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. Beslut tas i enlighet med lagstiftning och socialnämndens Vägledande bestämmelser. Beslut ska innehålla det lagrum som beslutet fattades utifrån, vem beslutet avser, vad som har beslutats, när beslutet fattades, vem som fattade beslutet och eventuell tidsbegränsning av beslutet. I beslutet ska det framgå den enskildes särskilda behov. Dokumentera att underrättelse av beslutet sker i kommunens gällande verksamhetssystem samt hur, när och av vem underrättelse har gjorts. Vid helt eller delvis avslag underrättas den sökande om beslutet genom att bifoga utredning och besvärshänvisning till den enskilde. När handläggaren fattat beslut ska bevakning skickas till berörd verkställighet. Bevakningar skickas via kommunens gällande verksamhetssystem. Alla beslut av LSS-insatser ska följas upp kontinuerligt, handläggaren ska ta kontakt med en enskilde innan beslutet går ut för att på nytt utreda om behovet finns av insatsen. Ett avslag på en begäran om en insats enligt 9 LSS ska kunna hänföras till någon av följande grunder, den sökande tillhör inte personkrets, den sökande har inte behov av insatsen eller den sökande får behovet tillgodosett på annat sätt. 3.7 ÖVERKLAGAN FL 22 Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. FL 22 a Beslutet överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagan till kammarrätten. FL 23 Ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen skall klagande ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han begär. Skrivelsen ges in till myndighet som har meddelat beslut. Den skall ha inkommit in dit inom tre veckor från den dag då klagande fick del av beslutet. FL 24 Den myndighet som har meddelat det överklagande beslutet prövar om

15 skrivelsen med överklagandet har inkommit i rätt tid. Har skrivelsen kommit för sent skall myndigheten avvisa den. FL 25 Om skrivelsen inte avvisas enligt 24 skall den myndighet som har meddelat beslut överlämna skrivelsen och övriga handlingar i ärendet till den myndighet som skall pröva överklagandet. LSS 27 Beslut av en sådan nämnd som avses i 22 eller av socialstyrelsen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol om beslutet avser 1. insatser för en enskild enligt 9, 2. utbetalning till någon annan enligt 11, 3. återbetalning enligt 12, 4. förhandsbesked om rätt till insatser enligt 16 andra stycket, 5. tillstånd till enskild verksamhet enligt 23, 6. omhändertagande av personakt enligt 23 d, 7. föreläggande enligt 26 c och 26 f, eller 8. återkallelse av tillstånd och förbud enligt 26 g-26 i. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. I fråga om överklagande av Socialstyrelsens beslut enligt 23 c gäller i tillämpliga delar bestämmelser i 6 kap. 7-11 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. Förvaltningsrätten eller kammarrätten får dock förordna att dess beslut ska gälla först sedan det vunnit laga kraft. Lag (2010:480). Skicka alltid med besvärshänvisning som finns med i kommunens gällande verksamhetssystem. Informera den sökande vad som gäller avseende överklagan. Handläggaren ska vara den sökande behjälplig med att upprätta skrivelse om den enskilde så önskar. Dokumentera datum för när sökande underrättats beslutet och hur underrättelsen sker. Handläggaren ansvarar för att ärendet med samtliga handlingar tillsammans med eget yttrande vidarebefordras till Förvaltningsrätten. I de fall socialnämnden vill överklaga avseende ett domslut ska besvären lämnas in till berörd förvaltningsdomstol snarast och senast tre veckor från dom/beslutsdatum. Ansökan om inhibition av förvaltningsdomstolens beslut ska handläggas skyndsamt. Vid enbart begäran om inhibition ska denna vara kammarrätten tillhanda inom en vecka efter delgivning. 3.8 OMPRÖVNING FL 27 Finner myndighet att ett beslut, som den meddelat som första instans, är

16 uppenbart oriktig på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall myndigheten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Skyldigheten gäller även om beslutet överklagas, såvida inte klagande begär att beslutet tills vidare inte skall gälla (inhibition). Skyldigheten gäller inte, om myndigheten har överlämnat handlingar i ärendet till en högre instans eller om det i annat fall finns särskilda skäl mot att myndigheten ändrat beslut. Omprövning ska ske om de förhållanden/förutsättningar och/eller behov som ligger till grund för beslutet väsentligen förändras. VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER DEL 4- insatser enligt 9 LSS Vid bifall av insatser ska beslut gå till enhetschefen via meddelande i verksamhetssystemet (Procapita). 4.1 RÅDGIVNING OCH ANNAT PERSONLIGT STÖD Är en stödinsats som Regionen primärt ansvarar för. Insatserna kan vara av rådgivande och stödjande karaktär som exempelvis kan ges av kurator, sjukgymnast, psykolog, dietist, arbetsterapeut, talpedagog osv. LSS-handläggaren ska vara den enskilde behjälplig vid ansökan av insatsen råd och stöd. 4.2 PERSONLIG ASSISTANS Är en insats som är avsedd för personer med stora och varaktiga funktionshinder som behöver hjälp med den personliga hygienen, att inta måltider och annan personlig service. Den enskilde kan få biträde av personlig assistans eller ekonomisk stöd till skäliga kostnader för sådan assistans. Kommunen har ansvaret för de första 20 timmarna (grundläggande behov) per vecka, överstiger de grundläggande behoven 20 timmar per vecka är det försäkringskassan som utreder, fattar beslut och finansierar överstigande antal timmar. Vilket regleras i socialförsäkringsbalken kap. 51. Ålder Den som fyllt 65 år kan inte beviljas personlig assistans. Enskild som haft personlig assistans innan 65 årsdagen får dock behålla den beviljade tiden även efter den fyllt 65 år. Om den enskilde ansökt om personlig assistans senast dagen innan 65 årsdagen och därefter beviljas insatsen får även den behålla den beviljade tiden. Någon utökning av assistansen beviljas inte utan ett eventuellt utökat behov skall tillgodoses genom hemtjänst enligt Socialtjänstlagen Personlig assistans kan beviljas till barn om de har

17 sådana behov som anges i lagen. Vid bedömning av tidsåtgång för att tillgodose behoven skall hänsyn tas till föräldrars omvårdnadsansvar för sina barn, vilket innebär att ju mindre barnet är desto mer omfattande är föräldrars ansvar. I fråga om små barn med andningssvårigheter och som därmed behöver en artificiell luftväg, så kallad trakeostomi, har Kammarrätten i Stockholm (2004-03-19,mål nr 8190-02, 4634-02, 926-03) med ledning av RÅ 1997 not. 60 konstaterat att detta i huvudsak handlar om egenvård och därmed skall berättiga till assistansersättning. Personlig assistans och särskilt boende/bostad med särskild service Personlig assistans beviljas inte enskild som är beviljad särskild boende enligt SoL eller bostad med särskild service enligt LSS för behov som skall tillgodoses genom boendet. Personlig assistans kan dock beviljas enskild för sådana behov som inte tillgodoses via boendet om den enskilde har behov som berättigar till personlig assistans. Kammarrätten i Stockholm (domar 2003-09-30, mål nr 6015-03 och 6018-03) har beslutat att två yngre personer (24 och 26 år gamla) som bodde i gruppboende enligt LSS skulle beviljas personlig assistans enligt LSS för att besöka föräldrahemmet. Om den enskilde har personlig assistans skall ansökan om särskilt boende eller bostad med särskild service avslås då behovet är tillgodosett inom ramen för assistansen. Om en enskild med assistans fyllt 65 år och ansöker om särskilt boende kan detta beviljas om den enskilde har sådana omvårdnadsbehov som berättigar till särskilt boende enligt SoL. Den enskilde får då välja personlig assistans i det egna hemmet eller särskilt boende enligt Sol. Personlig assistans och korttidsvistelse Enskilda med personlig assistans kan beviljas korttidsvistelse. Korttidsvistelse kan fylla två funktioner. Dels fungera som miljöombyte och rekreation för den enskilde men också som avlastning för föräldrar eller make/maka/sambo. Syftet med insatsen skall vara direkt kopplad till den funktionshindrades behov och/eller vårdnadshavares behov av avlastning. I första hand kan denna kombination av insatser beviljas när det är fråga om avlastning. Syftet med korttidsvistelse är inte att erbjuda avlastning till en anställd. Personlig assistans och daglig verksamhet För daglig verksamhet gäller normalt att den enskildes grundläggande behov ska tillgodoses inom ramen för den dagliga verksamheten. Vid tidsberäkning av grundläggande behov medräknas därför inte tid som den enskilde är på daglig verksamhet. För enskilda med ersättning enligt Socialförsäkringsbalken kan dock assistanstid beviljas för den tid den enskilde är på daglig verksamhet om särskilda skäl finns. Den enskilde skall då hänvisas till försäkringskassan för prövning enligt Socialförsäkringsbalken 51 kap. Exempel på särskilda skäl har angetts vara situationer där den enskildes funktionshinder skapar särskilda svårigheter att kommunicera med andra än sin eller sina personliga assistenter (prop. 1995/96:146, sid. 15). Ett annat exempel är när funktionshindret är sådant (eller kombinationen av funktionshinder sådan) att den funktionshindrade behöver tillgång till någon person med ingående kunskap om den funktionshindrade och dennes hälsotillstånd. (Riksförsäkringsverkets allmänna råd 1998:6). Personlig assistans och egenvård/hsl Det går inte att dra någon knivskarp gräns mellan egenvård (som berättigar till

18 assistanstid) och delegerad hemsjukvård som kommunen har det finansiella ansvaret för. Bedömningen måste vara individuell Tillsyn/aktiverande och motiverande insatser Ständig tillsyn som kräver kontinuerliga, aktiva insatser kan berättiga till personlig assistans (aktiv tillsyn). Ett exempel är vid ständig tillsyn på grund av andningssvårigheter och där det därför behövs en artificiell luftväg, så kallad trakeostomi. (RÅ 1997 not.60 samt kammarrätten i Stockholm, domar 2004-03- 19, mål nr 8190-02, 4634-02, 926-03). Ett annat exempel är ett barn som beviljades personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken för behov av ständig tillsyn för att hindra att han förstörde föremål eller skadade sig själv eller andra. Pojken behövde praktisk hjälp för att klara sina grundläggande behov och regeringsrätten ansåg att tid för behov av tillsyn skulle medräknas vid bedömningen om rätt till personlig assistans förelåg (RÅ ref 1997:23). Tillsyn för situationer som eventuellt kan inträffa berättigar normalt inte till personlig assistans (passiv tillsyn). Behov av hjälp med aktiverande/motiverande insatser för att klara sina grundläggande behov berättigar normalt inte heller till personlig assistans. Regeringsrätten har i en dom beslutat att en person som på grund av psykiskt funktionshinder inte klarade av sina grundläggande behov med annat än att någon motiverade honom att sköta behoven inte hade rätt till personlig assistans (RÅ ref 1997:28). Eftersom personen med hjälp av motiverande/aktiverande insatser själv kunde tillgodose de grundläggande behoven ansågs han inte ha rätt till assistans. Tillfällig utökning av personlig assistans Kommunen ansvarar för tillfällig utökning av personlig assistans (utöver vad som beräknas som statlig assistansersättning). När behov av utökning uppstår ska den enskilde göra en ansökan hos kommunen som utreder behovet i sedvanlig ordning. Ett exempel på ett tillfälligt behov kan vara behov av utökning vid en semesterresa. Vid bedömningen av om en person har behov av en insats enligt LSS måste en jämförelse göras med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder. I praxis har det ansetts rimligt att en person i aktiv ålder någon gång ges möjlighet att göra en kortare resa till närliggande länder. (RÅ 2003 ref. 79). Praxis i dagsläget är restriktiv gällande insatser enligt LSS i samband med utlandsresor. (Kammarrätten i Göteborg 2012-06-04 mål nr 5223-11). Handläggaren ska utreda om den enskilde har behov av hjälp för sina grundläggande behov. Handläggaren ska utreda om behoven är av privata eller integritetskänslig karaktär, förutsätter hjälpen specifik kompetens samt hur ofta hjälpen behövs. Har den enskilde behov av hjälp för grundläggande behov, ska handläggaren se om den enskilde har behov av hjälp för övriga behov. Personlig assistans beviljas med visst antal minuter och timmar per vecka. Överstiger de grundläggande behoven 20 timmar per vecka lämnas ärendet över till Försäkringskassan. Om den enskilde är beviljad personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken och ansöker om tillfällig utökning, är

19 det kommunen som utreder den tillfälliga utökningen av personlig assistans. Handläggaren ska vid utredningen beakta makars/sambos ansvar för varandra och det gemensamma hushållet med hänvisning till Äktenskapsbalken (1987:230). När utredning gäller barn och unga ska hänsyn tas till barnets utveckling samt föräldraansvaret med hänvisning till Föräldrabalken (1949:381). Vid bifall avseende insatsen personlig assistans kan den enskilde välja biträde av personlig assistans eller ekonomiskt stöd för sådan assistans. I beslutet ska framgå assistansens omfattning. Beslutet följs upp kontinuerligt en gång per år. Vägledande domar vid utredning av insatsen personlig assistans, (Mål 6232-7 och 5321-07). 4.3 LEDSAGARSERVICE Är en insats som har till syfte att underlätta för den funktionshindrade i kontakt med andra. Insatsen ledsagarservice har till syfte att bryta den enskildes isolering och möjliggöra en aktiv fritid utanför det egna hemmet, insatsen ska vara individuellt utformad. Insatsen ledsagarservice är en insats för vardagliga sammanhang, enklare aktiviteter och utförs i närområdet. Ledsagarservice beviljas som regel inte om den enskilde bor i gruppbostad, men kan om behov föreligger och om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt beviljas. Beviljas för enklare aktiviteter i närområdet. Insatsen beviljas vanligtvis i antal gånger och timmar per månad. Enhetschef skriver ledsagarkort till ledsagaren, ledsagarkortet kan ge fri entré vid vissa arrangemang. LSS-handläggare ska informera den enskilde, som blir beviljad insatsen, om att den enskilde står för sina egna samt ledsagarens utgifter, se (Mål 2746-09). Beslutet ska följas upp. Nytt beslut ska tas innan beslutet löper ut eller tidigare om de förhållanden som ligger till grund för beslutet väsentligen förändras. Uppföljning sker av LSS-handläggaren. 4.4 KONTAKTPERSON Är en insats som har till syfte att ge råd till den enskilde som inte är av komplicerad natur, bryta den enskildes isolering och att underlätta ett självständigt liv i samhället. Kontaktperson beviljas som regel inte när personen bor i gruppbostad men kan om