Antagen av omsorgsnämnden , 90 Enligt beslut gäller vägledningen även för den socialnämnd som bildades detta datum

Transkript

1 Antagen av omsorgsnämnden , 90 Enligt beslut gäller vägledningen även för den socialnämnd som bildades detta datum

2

3 Vägledning för insatser enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Innehållsförteckning Inledning 1. Rådgivning och annat personligt stöd 2. Personlig assistans 3. Ledsagarservice 4. Kontaktperson 5. Avlösarservice i hemmet 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför hemmet 8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad 10. Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder 10 Individuell plan 16 Förhandsbesked Inledning Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) benämns som en rättighetslag, vilket understryker dess betydelse. Detta kan hos den funktionshindrade och deras anhöriga ge berättigade förväntningar och förhoppningar om ett bättre liv. Vidare benämns lagen som en pluslag, vilket innebär att den är ett komplement till andra lagar som till exempel socialtjänstlagen, som är en grundlag som gäller för alla. LSS gäller inte för alla bara vissa. För att omfattas av lagen måste man tillhöra en personkrets. Det finns tre personkretsar. 1 Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer: 1. Med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder eller hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. Med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Prop. 1992/93:159, s , Personer som anges i 1 har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 1-9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personer som anges i 1 1 och 2 har, under samma förutsättningar, även rätt till insatser enligt Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. Lag (2005:125). Prop. 1992/93:159, s. 172.

4 8 Insatser enligt denna lag skall ges den enskilde endast om han/hon begär det. Om den enskilde är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan kan vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare begära insatser för honom/henne. Prop. 1992/93:159, s Insatserna enligt LSS är frivilliga. Det är därför inte möjligt att mot den enskildes vilja genomföra insatser enligt denna lag. En begäran skall alltid utredas och leda fram till ett beslut. Inledningsvis kontrolleras att: - Den sökande är bosatt i kommunen. - Begäran kommer från en behörig sökande. - Att samtliga vårdnadshavare skrivit under då begäran gäller underårig. - Personen har behov av insatsen för att uppnå goda levnadsvillkor. - Den sökande tillhör personkretsen enligt LSS. Handläggning Handläggningen skall präglas av en helhetssyn, det vill säga ett brett perspektiv på den enskilde och dennes situation. Frivillighet och självbestämmande skall vara ledord vid handläggning av enskilda ärenden. Varje insats skall bedömas individuellt och tidsbegränsningen sätts efter detta på de insatser som så kräver. Det finns inga krav på hur en begäran om insatser skall se ut, den kan vara muntlig eller skriftlig. Skriftlig begäran är att rekommendera. I samband med utredningen kan behov uppstå av att få kontakt med andra personer för att inhämta information som har betydelse för bedömningen. Eftersom det rör sig om frivilliga insatser krävs samtycke av den enskilde för att sådana kontakter skall kunna tas. Samtycke och dess omfattning skall noteras i personakten. För att göra rätt bedömningar och fatta rätt beslut är arbetssättet inom handläggning att söka i lagtext och domar. Likaså diskuteras tider och bedömningar i gruppen för likartad handläggning. När det gäller barnperspektivet i LSS-handläggning är det viktigt att komma ihåg att begreppet barnperspektivet innehåller flera delar. Handläggaren skall tänka sig in i det enskilda barnets behov och vad som behövs utifrån barnets perspektiv och sammanhang. Barnet skall ges möjlighet att komma till tals och framföra sina åsikter, barnets önskemål och synpunkter skall kartläggas. Handläggaren skall också ta hänsyn till i vilken utsträckning det är barnets eller föräldrarnas behov som olika insatser tillgodoser och hur olika intressen och motiv kan ställas mot varandra. Om uppgifter inhämtats från utomstående skall dessa kommuniceras med den enskilde eller dess företrädare. Likaså skall utredning (fram till bedömning) alltid kommuniceras vid avslag och vid annan delegat, i övrigt vid behov. Kommunicering kan göras muntligt eller skriftligt. Skriftligt är att föredra. Vid muntlig kommunicering läses hela utredningen upp för den enskilde. Den enskildes synpunkter skall skrivas in under rubriken kommunicering. Verkställighet/genomförande av beslut Verkställigheten skall präglas av en helhetssyn och ett socialt synsätt. Förhållningssätten inriktas på konsekvenserna av funktionshindret och på den enskildes förmågor. Personalen skall genom hjälp och stöd, tillsammans med den enskilde, försöka bevara, utveckla, förändra och skapa livsstrategier för att individuellt hantera olika livssituationer. Den enskildes önskemål om att utforma insatserna skall stå i fokus.

5 Dokumentation 21 a Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om insatser enligt denna lag skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. (Lag 2005:125). Handläggarna har ansvar för att utreda och bedöma den enskildes behov och fatta beslut om insatser utifrån delegation enligt LSS. Denna handläggningsprocess skall dokumenteras. Enhetscheferna har ansvar att dokumentera genomförandet av besluten. Dokumentationen skall ses som ett sätt att notera fakta och betydande händelser. Dokumentationen skall också tydliggöra den enskildes behov, önskemål och upplevelser av den situation man befinner sig i. Genomförandeplan och löpande anteckningar fyller i detta sammanhang en viktig funktion när det gäller rättssäkerheten för såväl den enskilde som för personalen. Insatser enligt LSS 1. Rådgivning och annat personligt stöd Det är landstinget, med få undantag, som ansvarar för denna insats. Råd och personligt stöd är en insats som skall ge hjälp som kan underlätta det dagliga livet. Personer med svåra funktionshinder samt deras anhöriga, vid behov, har rätt till expertstöd där medicinska, psykologiska, sociala och pedagogiska aspekter av funktionshindret beaktas. Insatserna kan vara rådgivande och allmänt stödjande och ges av bland annat kurator, psykolog, dietist, sjukgymnast, logoped eller andra yrkeskategorier som kan behövas för att erbjuda ett fullgott stöd. Avgränsning: Avsikten är inta att ge sjukvårdande behandling, habilitering, rehabilitering eller andra insatser som klart faller inom tillämpningsområdet för hälso- och sjukvårdslagen. 2. Personlig assistans Insatsen beviljas i tid. Tid för grundläggande behov, övriga behov samt totaltid. Med personlig assistans menas ett personligt stöd som ges av en eller ett fåtal personer. Den personliga assistenten är knuten till den enskilde och inte till en verksamhet. Insatsen ges för att tillgodose den enskildes grundläggande behov. Som grundläggande behov räknas; hjälp med att sköta sin personliga hygien, inta sina måltider och klä av och på sig. Det kan också vara hjälp med att kommunicera samt hjälp som förutsätter ingående kunskaper om funktionshindret. Har den enskilde rätt till hjälp med de grundläggande behoven kan också övriga behov tillgodoses genom personlig assistans. Detta är övrig hjälp som behövs för att den enskilde skall kunna leva i likhet med andra. Är den enskilde beviljad personlig assistans ingår ledsagning under övriga behov om man behöver hjälp med detta. Insatsen skall ge den funktionshindrade möjlighet att som andra i samhället kunna studera, delta i fritidsaktiviteter och kunna bo i ett eget boende. Insatsen kan även ges i form av ett ekonomiskt stöd. Ersättning utgår i sådana fall för skäliga kostnader för sådan assistans. Den enskildes behov av assistans kan tillfälligt behöva utökas, exempelvis för att den enskilde skall göra en resa, är sjuk eller skall delta i en konferens. När det gäller tillfällig utökning av assistanstimmar görs denna ansökan hos kommunen. I samband med sjukdom hos den enskilde kan utökning av assistanstimmar behövas omgående och innan kommunen hunnit fatta beslut. Vid sådana situationer bör ansökan om tillfällig utökning göras samma dag eller

6 snarast. Det är alltid kommunen, inte exempelvis en enskild assistanssamordnare, som avgör om en tillfällig utökning av assistanstimmar skall beviljas eller inte. Avgränsning: Insatsen beviljas enbart till personer under 65 år, med vissa undantag. Ej heller beviljas tillfällig utökning av personlig assistans till personer över 65 år som redan är beviljade personlig assistans. 3. Ledsagarservice Insatsen beviljas i tid. Insatsen är till för att bryta den isolering som ofta blir följden av ett omfattande funktionshinder. Den enskilde skall genom insatsen ges möjlighet att till exempel delta i fritidsaktiviteter, besöka vänner, delta i kulturlivet eller promenera, det vill säga att kunna leva som andra. Insatsen är i första hand till att ges i närområdet, men kan även ges för att den enskilde ska kunna genomföra en kortare resa till ett närliggande land. Det finns i lagen inga begränsningar som anger vilka åldrar som insatsen kan beviljas till, utan beviljas så att det främjar jämlikhet i levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet. Den enskilde ansvarar för sina egna kostnader i samband med ledsagningen men också för ledsagarens kostnader, exempelvis entrébiljett eller logi. Se dom i Högsta förvaltningsdomstolen , mål nr Barns behov av ledsagning: Mindre barn och skolbarn har kontakter omkring sig och kan inte sägas vara socialt isolerade. Beroende på barnets ålder är det också ett ansvar för föräldrarna att följa med sina barn till olika aktiviteter, oavsett om barnet har ett funktionshinder eller inte. En bit upp i tonåren ökar barnets behov av att delta i aktiviteter utan att föräldrarna är med. Det är viktigt att se till lämpligheten att föräldrarna följer med då insatsen bedöms. Behov av ledsagning då enskild bor i bostad med särskild service: För den som bor i bostad med särskild service ingår insatsen ledsagarservice till fritidsaktiviteter och kulturella aktiviteter. Utifrån den enskildes behov kan det ändå uppkomma situationer där det finns skäl att bevilja ledsagarservice. Avgränsning: Ledsagarservice ingår under övriga behov i insatsen personlig assistans om den enskilde är beviljad detta. I insatsen ledsagarservice ingår ingen omvårdnad, men det är vanligt att ledsagaren bistår med den hjälp som kan behövas i samband med ledsagningen och som inte kan vänta. Insatsen ledsagarservice ingår i insatsen bostad med särskild service. Insatsen kan beviljas max 20 timmar per månad utan särskild motivering.

7 4. Kontaktperson Insatsen beviljas i tillfällen. Många personer med funktionshinder har få kontakter förutom med sina anhöriga eller med personal, man saknar också gemenskapen med andra människor i fritidssammanhang. Insatsen kontaktperson syftar till att hjälpa den funktionshindrade att bryta sin isolering genom samvaro och hjälp till fritidsaktivitet samt att den enskilde kan ges ett personligt stöd som underlättar ett självständigt liv i samhället. Insatsen kan ges till äldre ungdomar och vuxna med funktionshinder, som vill delta i olika aktiviteter tillsammans med andra och som behöver någon som följer dem till och från, och som finns med under olika aktiviteter. För ungdomar bedöms också om behov av att frigöra sig från föräldrarna föreligger. Avgränsningar: Insatsen har ingen behandlande karaktär och innehåller ingen omvårdnad. Insatsen är inte aktuell för de yngre barnen, som lever ett sådant liv att insatsen behövs för att bryta isolering. Barnen har sin familj, sin förskola och skola samt eventuell barnomsorg och korttidstillsyn. Insatsen utförs av en icke-professionell person, därför kan en begäran om kontaktperson avslås med hänsyn till den enskildes situation och konsekvenserna av funktionshindret utifrån detta. Visar utredningen att insatsen inte är lämplig i förhållande till den enskildes behov, bör begäran avslås och beslutet motiveras. Finns insatser som är lämpligare, utifrån behov, skall den enskilde informeras om detta och ha möjlighet att välja. 5. Avlösarservice i hemmet Insatsen beviljas i tid. Insatsen syftar till att göra det möjligt för anhöriga och familjehemsföräldrar att få avkoppling och uträtta ärenden utanför hemmet. Syftet är även att göra det möjligt för föräldrar att ägna sig åt det funktionshindrade barnets syskon eller att kunna resa bort. Under tiden övertar någon annan person den omvårdnad av den funktionshindrade som annars utförs av anhöriga eller närstående. Insatsen kan erbjudas som en regelbundet återkommande insats men den kan även ges vi akuta behov. Insatsen är till för både barn och vuxna. Det finns inga begränsningar i lagen över hur ofta eller hur många timmar som insatsen kan ges. Den kan även beviljas nattetid, exempelvis om en förälder behöver sova ostört en natt. Avgränsning: Insatsen ges med hemmet som utgångspunkt. Om situationen är sådan att den funktionshindrade inte kan vistas hemma, bör handläggaren ta upp frågan om alternativ insats.

8 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Insatsen beviljas i tillfällen. Ett tillfälle kan vara en timme till 24 timmar. I verkställigheten påbörjas tillfället då den enskilde kommer till korttidsvistelsen. Insatsen syftar till att ge den funktionshindrade miljöombyte och rekreation. Syftet är även att göra det möjligt för anhöriga att få avlösning i omvårdnadsarbetet. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet innebär att den enskilde tillfälligt, under kortare eller längre tid, bor någon annanstans än i det egna hemmet. Insatsen ska också kunna användas som ett led i att bryta ett beroendeförhållande mellan barn och familj eller som en förberedelse för den som skall flytta till eget boende. Insatsen kan organiseras i olika former, tillexempel på ett korttidshem, hos en kontakt-/stödfamilj, genom lägerverksamhet eller genom korta kurser av typen prova-på-kurs på en folkhögskola. Avgränsningar: Insatsen kan beviljas max 12 tillfällen per månad utan att särskild motivering anges. Om den enskilde är beviljad personlig assistans och bor i hushållsgemenskap med den som utför assistansen skall särskild motivering ges om den enskilde ändå begär korttidstillsyn på grund av avlastningsbehov och det ej går att verkställa med att annan assistent utför insatsen personlig assistans. 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför hemmet Insatsen beviljas med rätten till. Insatsen riktar sig till skolungdomar över 12 år och ges vanligtvis utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen och även under lov. Insatsen kan ges under den unges återstående skolgång, det vill säga till och med särgymnasiet. Syftet är att ge funktionshindrade ungdomar till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar hjälp före och/eller efter skoldagen. Funktionshindret skall vara så omfattande att den unge inte själv klarar sig i anslutning till skoldagen eller under lov. I insatsen ingår omvårdnad. Tillsynen måste ges på ett sätt som tryggar föräldrarnas möjligheter att arbeta eller studera och som ger god omvårdnad åt den unge. Tillsynen måste kunna utformas flexibelt med utrymme för individuella lösningar. Den kan ges i former som liknar skolbarnomsorgen, den kan också vara på den reguljära fritidsverksamheten tillsammans med ett personligt extra stöd eller ordnas i särskilda grupper för ungdomar med liknande funktionshinder och i samma situation. Avgränsningar: Om det finns speciella skäl kan den unge behöva få insatsen tillsyn och omvårdnad i hemmet. Detta kan till exempel vara om den unge är den enda i kommunen som behöver korttidstillsyn, om det är för långt för att ta sig till den organiserade korttidstillsynen eller om den unges speciella behov gör att korttidstillsynen bör ges i hemmet. Detta skall vara mycket speciella skäl och kan behöva prövas mot förvaltningsrätt.

9 8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar Insatsen beviljas med rätten till. Målet med insatserna enligt LSS bör vara att svårt funktionshindrade barn och ungdomar så långt det är möjligt skall kunna växa upp i sitt föräldrahem. Barn och ungdomar med funktionshinder kan ibland, trots stödinsatser, inte bo hos sina föräldrar. Behovet kan tillgodoses genom familjehem eller bostad med särskild service. Dessa boendeformer är frivilligt valda och skall i förhållande till barnets hem vara en kompletterande varaktig uppväxtmiljö. Gränsen mellan olika boendeformer bör vara mjuk, och utgångspunkten bör vara att med föräldrahemmet som bas hitta den bästa lösningen för barnet eller den unge. Avgränsningar: Insatsen bostad med särskild service för barn eller ungdomar bedöms enbart utifrån barnets/ungdomens funktionsnedsättning till skillnad från individ och familjeomsorgen som bedömer utifrån barnets/ungdomens hela sociala livssituation och föräldraförmåga. 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad Insatsen beviljas med rätten till. Insatsen syftar till att ge funktionshindrade vuxna en bostad som är anpassad till funktionshindrets krav. Sådana bostäder finns i tre huvudformer; servicebostad, gruppbostad och särskilt anpassad bostad. Servicebostad: Här avses en fullvärdig bostad med god tillgänglighet, där omfattande service och omvårdnad kan ges dygnet runt. Ser vicebostäderna kan ligga samlat i en anläggning med ett visst fast basstöd genom anställd personal på anläggningen samt gemensamma utrymmen för service och gemenskap. Servicebostäder kan också ligga i ett vanligt bostadshus. I denna bostadsform kan den enskilde, om villkoren är uppfyllda, ha rätt till personlig assistans. Gruppbostad: I en gruppbostad skall finnas en fast kollektiv bemanning som i huvudsak skall täcka de boendes hela stödbehov. Syftet med denna boendeform är att vuxna med funktionshinder som inte klarar ett eget boende eller boende i servicebostad ändå skall ha möjlighet att lämna föräldrahemmet och skapa sig ett eget hem. Den som beviljas denna bostadsform skall ha ett så omfattande tillsyns- och/eller omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Annan särskilt anpassad bostad: Denna insats innebär att kommunen beviljar och anvisar en särskilt anpassad bostad. Det är en bostad som är utformad och anpassad så den passar den funktionshindrades behov. I denna insats ingår inte personal och ingen omvårdnad. Den enskildes stödbehov får tillgodoses genom andra insatser, till exempel personlig assistans.

10 Avgränsningar: Insatsen bostad med särskild service är en insats som beviljas av kommunen som också anvisar en bostad. Den kan inte beviljas i den enskildes privata bostad, på korttidshem, hem för vård och boende eller folkhögskola. 10. Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder Insatsen beviljas med rätten till. Syftet med insatsen är att ge personer med funktionshinder ett arbete eller meningsfull sysselsättning som ger livskvalitet och delaktighet i samhället. Att ha ett arbete eller en meningsfull sysselsättning anses svara mot grundläggande mänskliga behov av gemenskap, utveckling och en meningsfull tillvaro. Insatsen är till för personer i yrkesverksam ålder som inte förvärvsarbetar eller studerar. Är det möjligt efter yrkesverksam ålder, och den enskilde önskar det, bör denne ges möjlighet att fortsätta i daglig verksamhet för att därigenom undvika passivisering och isolering. Avgränsning: Rätten till daglig verksamhet enligt LSS innefattar personer som omfattas av personkrets 1 och 2, ej personer som omfattas av personkrets 3. Undantagsvis kan assistansersättning enligt LASS lämnas i samband med daglig verksamhet, annars är det huvudmannens uppgift att se till att de resurser som krävs med hänsyn till den funktionshindrades behov tillförs verksamheten. 10 Individuell plan Den som beviljats en insats skall erbjudas att få en individuell plan upprättad över beslutade och planerade insatser. Planen skall upprättas i samråd med den enskilde, vårdnadshavare eller tillsammans med företrädare. Om andra än kommunen och landstinget skall vidta åtgärder skall detta framgå av planen. Planen skall fortlöpande följas upp, minst en gång om året. Landstinget och kommunen skall hålla varandra underrättade om upprättade planer. Meningen är att planen skall utgå från den enskildes egna mål, intressen och önskemål, både på kort och längre sikt. Syftet med den individuella planen är att ge den enskilde inflytande över de åtgärder som planeras samt att ge en överblick över när i tiden olika insatser kan bli aktuella. Vissa insatser blir inte aktuella i dagsläget, exempelvis en tonårings behov av vuxenboende, men det skall kunna finnas med i planeringen. Ibland behövs insatser från olika kompetensområden, vilket också skall redovisas i planen. En viktig fråga när det gäller planering är den samverkan som kan komma i fråga mellan olika myndigheter och verksamheter. Genom samverkan kan insatser samordnas till nytta för den enskilde. Kommunen är skyldig till att verka för att insatserna samordnas (14, LSS). I detta sammanhang är det viktigt att tänka på att sekretesslagens bestämmelser gäller.

11 16 Förhandsbesked Kommunens ansvar enligt LSS gäller gentemot de som är bosatta i kommunen. Om en person som anges i 1, det vill säga en person som omfattas av personkretsen, tänker bosätta sig i en kommun, skall kommunen på ansökan meddela förhandsked om rätten till insatser från kommunen. Kommunen skall sedan, utan dröjsmål, planera och förbereda insatser som förhandsbeskedet ger den enskilde rätt till om denne bosätter sig i kommunen. Förhandsbeskedet gäller under sex månader, räknat från den dag då insatserna blir tillgängliga för den enskilde. Detta skall underlätta för funktionshindrade personer att flytta mellan olika kommuner. Bestämmelsen har särskilt stor betydelse för den som behöver en bostad med särskild service för att en flyttning skall vara möjlig. Den enskilde som vill flytta från en kommun till en annan har rätt att i förväg få besked från inflyttningskommunen om sin rätt till insatser i den kommunen. Den enskilde behöver inte uppge några skäl eller motiv för sin önskan att flytta. Avsikten att flytta till kommunen måste dock vara klar och bestämd. En begäran om förhandsbesked skall behandlas på samma sätt som om det gällde en person som redan är bosatt i kommunen. Det innebär att en utredning skall göras där det framgår om den enskilde omfattas av personkretsen, vad den enskilde begär för insats och om det finns behov av insatsen för att den enskilde skall uppnå goda levnadsvillkor. Att behovet vid tillfället är tillgodosett i den kommun där personen bor innebär inte att begäran kan avslås med motiveringen att behovet faktiskt är tillgodosett. Om den enskilde samtycker kan utredningsmaterial hämtas in från den nuvarande bosättningskommunen för att skynda på handläggningsprocessen. Varje kommun skall dock göra sina egna bedömningar utifrån det underlag som tas fram. Kommunens skyldighet att ge insatsen träder i kraft först då den enskilde flyttar till kommunen.

12 VIMMERBY KOMMUN Socialförvaltningen VIMMERBY