Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert
Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken.
Behov av hjälp med Grundläggande behov: personlig hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Andra personliga behov - om behovet inte tillgodoses på annat sätt
Rätten till assistansersättning En försäkrad som omfattas av 1 LSS kan för sin dagliga livsföring få assistansersättning för kostnader för sådan personlig assistans som avses i 9 a samma lag. För rätt till assistansersättning krävs att den försäkrade behöver personlig assistans i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka för sådana grundläggande behov som avses i 9 a LSS.
Delat ansvar för kostnaderna Staten: om den enskilde behöver hjälp med grundläggande behov mer än 20 timmar per vecka. Försäkringskassan handlägger Kommunen: om den enskilde behöver hjälp med grundläggande behov 20 timmar eller mindre per vecka. Kommunen ansvarar alltid ekonomiskt för de 20 första timmar personlig assistans.
Beräkningar 1994 Bruttokostnad: 2,4 miljarder kronor per år Antal personer : 7 000 personer Timmar i genomsnitt: 40 timmar per vecka
Personlig assistans år 2011 Bruttokostnad: cirka 32 miljarder per år Antal personer: cirka 19 000 personer Timmar i genomsnitt: 112 timmar per vecka
Bromsa kostnadsutvecklingen 1995: inte själv anställa någon från det egna hushållet 1996: förtydligande av grundläggande behov rätten till personlig assistans för hälso- och sjukvård tas bort liksom för tid i skola, barnomsorg och daglig verksamhet beakta föräldraansvaret
1997: schablonersättning införs kommunen finansierar de första 20 timmarna 2001: den som beviljats personlig assistans före 65 år får behålla antalet beviljade timmar
Assistansutredningen år 2004 En bred översyn av den statliga assistansersättningen SOU 2005:100 På den assistansberättigades uppdrag SOU 2007:73 Kostnader för personlig assistans SOU 2008:77 Möjlighet att leva som andra
Ändrade regler år 2011 tillstånd från Socialstyrelsen krävs för att yrkesmässigt bedriva personlig assistans den som själv anställer sina personliga assistenter i enskild firma ska anmäla detta Socialstyrelsen har tillsyn över verksamhet med personlig assistans rätt till dubbelassistans endast under vissa förutsättningar
Behovsbedömningsinstrument Komma tillrätta med lokala och regionala variationer i bedömningen av den enskildes behov. Bidra till en enhetlig handläggning och ökad förutsägbarhet och tydlighet. Ett instrument som stöd vid bedömning som använder ICF:s terminologi
Praxis i domstol RÅ 2009 ref. 57 Domslutet slog fast hur grundläggande behov skulle tolkas endast de delmoment som är av mycket personligt och integritetskänsligt slag ska ingå i beräkningen av de grundläggande behoven.
Fusk, oegentligheter och överutnyttjande SOU 2012:6 Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Presentera förslag i syfte att säkerställa assitansreformens långsiktiga hållbarhet samtidigt som den enskildes rättigheter värnas.
Ändrade regler år 2013 skärpta krav för tillstånd och vid tillsyn skyldighet för assistansanordnaren att tillhandahålla all personlig assistans uppgifts- och anmälningsskyldighet för anordnare vissa nya krav för att ersättning för personlig assistans ska lämnas myndigheter ska kunna lämna uppgifter till varandra
Inspektionen för socialförsäkringen utreder Studera flödet från den statliga assistansersättningen till de kommunala stödinsatserna samt vilka insatser som erbjuds personer som får avslag på en ny ansökan om assistansersättning. Analysera eventuella förändringar i FK:s arbetssätt, bedömningar och beslut om assistansersättning samt av rättspraxis. Delrapport: Utfall av beslut om statlig assistansersättning
Nya utredningar och uppdrag Bedöma hur barns möjligheter till självständighet, delaktighet och utveckling påverkas av att de får ekonomisk ersättning för personlig assistans SoS. Analysera och bedöma personlig assistans som utförs av den assistansberättigades gode man, förvaltare eller ombud SoS. Översyn av ersättningen för personlig assistans särskild utredare.
Bilderna som följer kan ses som bakgrundsmaterial LSS och LASS Personkretsen enligt 1 LSS Mål och grundläggande principer i LSS Assistansersättningens schablonbelopp
LSS och LASS lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS lagen (1993:389) om assistansersättning LASS (LASS har sedan 2011 ersatts av 51 kap. socialförsäkringsbalken)
Personkretsen enligt 1 LSS Lagen innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.
Insatserna enligt 9 LSS 1. rådgivning och annat personligt stöd, 2. personlig assistans, 3. ledsagarservice, 4. kontaktperson, 5. avlösarservice i hemmet, 6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet, 7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år,
forts. 9 LSS 8. bostad i familjehem eller i bostad med särskild service för barn eller ungdomar, 9. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna, 10. daglig verksamhet.
Mål och grundläggande principer i LSS frivilliga insatser att leva som andra jämlika levnadsvillkor tillförsäkras goda levnadsvillkor rätt till självbestämmande, inflytande och integritet
Assistansersättningens schablonbelopp 2013: 275 kronor per timme Ur FK:s Vägledning: 87 procent löne-och lönebikostnader 5-8 procent administrationskostnader 1-2 procent assistansomkostnader 2-3 procent utbildningsomkostnader 1-2 procent arbetsmiljö-och personalomkostnader