Uppföljningsrapport. av Renhållningsordning. Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby

Uppföljningsrapport av Renhållningsordning Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby 2013 Gäst rik e Återv innare ansv arar f ör den k omm unala av f alls hant eringen i Gäv le, H of ors, Ock elbo, Sandv ik en oc h Älv karleby. Post Box 722 801 28 Gäv le Besök U tm arksv ägen 16 Tf n 020 63 00 63 F ax 026 14 37 64 E-post inf o@gast rik eat erv innare. se www. gas t rik eat erv innare.s e

Innehållsförteckning Förord 3 1 Uppföljning av mål 2013 4 1.1 Målen i avfallsplanen 4 2 Uppföljning av åtgärdsprogrammet 2013 13 2.1 Åtgärder som Gästrike återvinnare ansvarar för 13 2.2 Åtgärder som kommunerna ansvarar för 24 2.3 Åtgärder som producenterna ansvarar för 28 3 Befolkning 29 4 Avfallsmängder 2013 30

Förord Beskrivning av renhållningsordningen Renhållningsordningen består av Föreskrifter om avfallshantering samt Avfallsplan, och är det dokument som styr verksamheten för kommunalförbundet Gästrike återvinnare och därmed avfallshanteringen hos fastighetsägare och medborgare i Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun. Gällande version Gällande version av renhållningsordningens föreskrifter och avfallsplan finns på Gästrike återvinnares webbplats www.gastrikeatervinnare.se. Föreskrifter och avfallsplan kan även beställas hos Gästrike återvinnare. Uppföljning Gästrike återvinnare gör varje år en uppföljningsrapport om renhållningsordningen. Uppföljningsrapporten omfattar bland annat måluppfyllelse och statistik från verksamhetsområdet. Med vänlig hälsning Thomas Nylund Förbundsdirektör Gästrike återvinnare 3

1 Uppföljning av mål 2013 Det övergripande målet för svensk miljöpolitik liksom för avfallshanteringen i vår region är att främja en hållbar utveckling. Det innebär att nuvarande och kommande generationer ska tillförsäkras en hälsosam och god miljö. 1.1 Målen i avfallsplanen Avfallsplanen har tre olika målområden: 1. Förebygga avfall 2. Säkra hanteringen av farligt avfall 3. Ta tillvara avfall som resurs Under varje målområde finns ett inriktningsmål samt flera mätbara mål. 4

1 Förebygga avfall Inriktningsmål Uppföljning Exempel på åtgärder Hushåll och verksamheter bidrar till att minska ökningen av avfallsmängderna, genom att konsumera medvetet och hushålla med resurser. Hushåll (Bedömning GÅ) Hushållens avfallsmängder minskade under 2012 med knappt 6% Verksamheter (bedömning B&M) Gävle: Uppfattar att de flesta verksamheter försöker dra ner på avfallsmängderna med tanke på att avfall kostar att bli av med. Hofors: Tillsyn av resurshushållningen har inte bedrivits på ett systematiskt och genomtänkt sätt. Behöver utvecklas. Sandviken: Avfallsfrågorna är en av de betydande miljöaspekterna i kommunens miljöledningssystem Älvkarleby: Ockelbo: Generellt försöker verksamheterna minska avfallsmängderna där möjlighet finns. Webbplatsen är omgjord 2013 bl.a i syfte att lägga mer fokus på att klättra i avfallstrappan. Kunden ska lätt kunna hitta alternativet att återvinna och återbruka istället för att slänga,kunderna kan vara mer aktiv på webbplatsen, t.ex. finns flera av kundservice blanketter för. Gästrike återvinnare har i samarbete med Avfall Sverige skapat Sopskolan.se Skolwebben som ligger på Gästrike återvinnares hemsida är direkt riktad till skolverksamhet. Där finns mängder av uppslag för elever och lärare. Även material från Tänk före används tankfore.se Inom Avfall Sveriges kampanj Europa minskar avfallet har Gästrike återvinnare arrangerat InspirationsKICK med föreläsningar samt shoppingchock med utdelning av miljösmarta shoppingtips som även sändes i Radio Gävleborg. Mätbara mål Uppföljning Exempel på åtgärder 1.1 Andelen människor som uppger att de medvetet väljer att konsumera på ett sådant sätt att de ger upphov till mindre avfall ska öka fram till år 2015. Utfall: 64 % 2012 65 % 2011 Material från Tänk före används fortfarande. Webbplatsen och material från skolwebben används Aktiviteter under avfallsminimeringsveckan : InspirationsKICK och shoppingchock. Miljöpedagogen har träffat 3 933 elever på 53 skolor samt 596 vuxna vi olika 5

träffar. Utöver detta har Gästrike återvinnare vid olika event, föreläsningar och miljöutbildningar träffat 12 840 personer. 1.2 Mängden matavfall som slängs inom skolans verksamhet ska minska med 20 procent fram till år 2015 Målet är mätt i tre av fem kommuner 2013. Ockelbo:Matsvinnsmätningar har gjorts i tre skolor under 2013. Sista mätningen visar ett medel för kastad mat på 27,3 gr/person, portion vilket är en minskning med 10,23gr/person, portion (27%) mellan mätningarna. Mätningar har även gjorts vid två tillfällen på äldreboendet. Även där blev resultatet en minskning. Sandviken: Mätningar har utförts kontinuerligt vid kommunens alla skolor 2011-2013. Sist utförd mätning visar ett medel på 19,7 gr/ person, vilket är en minskning med 5,6 gr/person, portion. (22%) mellan mätningarna Gävle: Matsvinnsmätningar görs varje dag på Gävles alla förskolor, skolor och äldreomsorg. Tallrikssvinnet är 13 gr/portion, person vilket är en minskning med 5,2 gr(23%). Sammanslaget 2013 minskade tallrikssvinnet med 28,6 ton i Gävle kommuns skolor. Älvkarleby: I kommunens 7 förskolor, 3 skolor och 2 äldreboenden lagas all mat på plats från hösten 2013 i syfte att minska mängden matavfall. Ockelbo: Kommunens tre skolor har deltagit i Svinnkampen och ökat elevernas engagemang för matsvinnet. Även serveringssvinnet har minskat genom information och medvetenhet som skapat förändrad planering av mängder och innehåll. På äldreboendet har bl.a. minskad storlek på kantinerna bidragit till minskad mängd matavfall. Sandviken: Målet för matsvinnet 2015 är satt till 18 gr/person, portion. Hofors: arbetar med att minska svinnet till mottagningsköken. Vi har även arbetat med att förbättra rutiner för att avbeställa mat vid elevers praktik, friluftsdagar Gävle: Sodexo mäter allt svinn. Förråds-, berednings-, överproduktions-, serverings-, och tallrikssvinn. Totalt sett har det skett en minskning från 56 till 43 gr/portion, person vilket ger en minskning på 33 ton mindre mat som kastas. 6

1.3 Människors kunskap om hur den egna konsumtionen av varor påverkar miljön ska öka fram till år 2015. Utfall: 42 % 2012 Webbplatsen och material från skolwebben används Aktiviteter under avfallsminimeringsveckan : InspirationsKICK och shoppingchock. Miljöpedagogen har träffat 3933 elever på 53 skolor. Gästrike återvinnare har vid olika event, föreläsningar och miljöutbildningar träffat 13 436 personer. Miljöpedagogerna var tillsammans med ABF, Sandviken Hus och Murgårdsskolan delaktiga i ett projekt kring sortering med elever. Elever var soprumsvakter, de träffade sopbilen. De spikade fast olika material på en planka som grävdes ner. Våren 2014 grävs den upp och eleverna får se vad som händer i naturen med skräp. 7

2 Säkra hanteringen av farligt avfall Inriktningsmål Uppföljning Exempel på åtgärder Hushåll och verksamheter hanterar sitt farliga avfall på rätt sätt. Hushåll (Bedömning GÅ) I hushållens soppåse förekommer det ca 1,5 % farligt avfall. Verksamheter (bedömning B&M) Gävle: Hantering av farligt avfall på verksamheter kontrolleras vid varje inspektion. Tillsyn av avfallstransporter i samarbete med polismyndigheten har utförts tre gånger under 2013. Hofors: Tillsyn bedrivs av hanteringen av farligt avfall vid verksamheter och bostadsföretag. Sandviken: Tillsyn av avfallssorteringen sker regelbundet vid tillsyn av miljöfarliga verksamheter Älvkarleby: Målet med tillsynen 2013 har hittills varit att verksamheterna ska sortera rätt och att avfallet ska hamna på rätt ställe. Då avfall kostar om det hanteras fel (inom systemet) så är företagen mycket medvetna om detta Ockelbo: Alla större verksamheter inspekterades under 2013, hantering av farligt avfall är en del i tillsynen. Rullande miljöbilen hämtar farligt avfall på 42 platser i Gästrikland och Älvkarleby. Hämtschema i Ren information. Införandet av insamlingsskåpet EL:IN i matbutiker. Ny bemannad avfallsstation i eget hus är tagen i drift på ÅVC Gävle. Huset är det första kunden möter på området. Uthyrning av FA-skåp och boxar till företag. Dessa märks upp så personal har lätt att göra rätt. Hämtas efter överenskommelse. Medlemskommunerna har gemensamt påbörjat framtagning av broschyr om farligt avfall till verksamheterna. Utbildningspaket i FA för företag är under uppbyggnad. Mätbara mål Uppföljning Exempel på åtgärder 2.1 År 2015 ska minst 95 procent av människorna kunna beskriva hur de på rätt sätt lämnar farligt avfall från hushållet Utfall: 97 % 2012 99 % 2011 Den rullande miljöstationen samlade in farligt avfall från 894 besökare på 42 ställen. Alla hushåll fick ett informationsblad om 8

2.2 År 2015 ska det inte finnas något farligt avfall i de hushållssopor och grovavfall som hushållen slänger insamlingen. Samarbete med fastighetsägare vid om- och nybyggnation. Miljöpedagogerna har informerat i skolor och vid studiebesök. Utfall: 1,5 % 2011 Som 2.1 Möjligheten att slänga farligt avfall har blivit tydligare med nya miljöstationen på Gävle ÅVC. Insamlingsskåpet EL:IN för smått elavfall, batterier och lampor finns i 27 butiker. 9

2 Ta tillvara avfall som resurs Inriktningsmål Uppföljning Exempel på åtgärder Hushåll och verksamheter sorterar sitt avfall rätt, så att det sedan kan återvinnas på bästa sätt för en hållbar utveckling. Hushåll (Bedömning GÅ) Av hushållens avfall gick 2,5 % till deponi, övrigt avfall kunde materialåtervinnas eller förbrändes så att energin kunde omhändertas Verksamheter (bedömning B&M) Gävle: Avfallssorteringen kontrolleras vid samtliga inspektioner hos verksamheter. Inga större kända dåliga sorteringar har noterats Hofors: Tillsyn av avfallssorteringen vid verksamheter och bostadsföretag har inletts. Sandviken: Tillsyn av avfallssorteringen sker regelbundet vid tillsyn av miljöfarliga verksamheter Älvkarleby: Avfallshanteringen är en aspekt vid tillsynsbesök. Företagen är vanligen välinformerade med enstaka undantag. Ockelbo: Sortering av avfall kontrollerades vid samtliga tillsynsbesök 2013. information via webbplatsen och broschyren Ren information som skickas till alla hushåll. Miljöpedagogen har träffat 3933 elever på 53 skolor. Gästrike återvinnare har vid olika event, föreläsningar och miljöutbildningar träffat 13 436 personer. Mätbara mål Uppföljning Exempel på åtgärder 3.1 År 2015 sorterar hushåll, restauranger, storkök och butiker ut minst 70 procent av matavfallet så att det kan komposteras eller rötas. Utfall: 65 % 2011 61% 2011 Ockelbo: Alla tillagnings- och mottagningskök sorterar matavfall från servering och matlagning som kompost. 10

3.2 År 2011-2015 håller det matavfall som lämnas till central kompostering eller rötning en renhet på minst 99 procent i påsarna. 3.3 År 2011-2015 används all den färdiga komposten eller rötresten från matavfallet så att växtnäringen kan utnyttjas. 3.4 År 2015 sorterar hushållen ut minst 80 procent av alla tidningar och förpackningar och lämnar till återvinning 3.5 Utsläppen av fossil koldioxid från de sopbilar som hämtar hushållssopor minskar med minst 5 procent fram till 2015. 3.6 År 2015 tycker minst 90 procent av människorna att det är enkelt att lämna sitt avfall Utfall: 98 % 2011 Utfall: All färdig kompost har använts till jordblandningar under 2013. Utfall: 65 % 2012 61 % 2011 Utfall: 20% 2013 13 % 2011 Utfall: 94 % 2012 97% 2011 Utöver miljöpedagogernas arbete, events, studiebesök genomfördes inga särskilda under 2013. Aktiv dialog förs för att hitta rätt kvalitet för att kunna användas i jordbruket. Miljöpedagogen har träffat 17 400 ungdomar och vuxna under 2013. Två nummer av broschyren Ren information har skickats ut till alla hushåll. Artiklar och annonser i olika tidningar/magasin. Delaktig i utformning av soprum med Gavlegårdarna. Gästrike återvinnare deltar i fokusgrupper kring nya bostadsområden. Köpt 1 sopbil som går på 50/50 gas/diesel. Alla bilar drivs av biodiesel med en inblandning av 20-30% råtallolja. Den rullande miljöstationen Insamlingsskåpet EL:IN finns i 27 butiker för insamling av smått elavfall, batterier och lampor. ÅVC i Gävle är ombyggt och erbjuder idag en miljöstation i eget hus, större utrymme på rampen vilket minskar kötider och gör det lättare att hitta rätt ställe att slänga sitt avfall. Planering är påbörjad för att etablera en ny modernare ÅVC i Älvkarleby kommun. Även där kommer det att bli trevligare miljö, större yta och lättare att hitta rätt. Även förändringar för 11

3.7 Andelen slam från kommunala avloppsreningsverk som tas omhand så att fosforföreningarna kan utnyttjas som växtnäring ska öka. Utfall: 14% 2012 11% 2011 Hedesunda ÅVC finns på planeringsstadiet. Förändringen innebär enklare hantering och avlastning för trädgårdsmaterial och fyllnadsmassa i markplan. Järbo är utökat med en ny dygnet runt öppen yta för trädgårdsavfall. Gästrike återvinnare deltar i fokusgrupper kring nya bostadsområden Gästrike Vatten: Slammet transporteras till återvinningsanläggningar. Älvkarleby: 904 ton 22,1% TS till Dragmossen, fyllnadsmassa och jordförbättringsmedel Norrsundet: 456 ton 20,5% TS till lokal entreprenör, upparbetning till jordförbättring. Följande går till SITA i Forsbacka för sluttäckning av deponi. Ockelbo: 604 ton 19,2% TS Duvbacken: 1267 ton Hedesunda: 217 ton 22%TS Hofors: 1174 22% TS Sandviken Energi: 2013 har Hedåsen varit under ombyggnad. Därav går allt slam till Mullbacka, Forsbacka för kompostering. 12

2 Uppföljning av åtgärdsprogrammet 2013 I åtgärdsprogrammet finns åtgärder för de närmaste åren. Åtgärderna syftar till att uppfylla uppsatta regler och mål renhållningsordningen och nationellt avfallet ska tas om hand på ett riktigt sätt ur resurshushållnings- och miljöskyddssynpunkt. Åtgärdsprogrammet är delat i tre avsnitt: 1. Åtgärder som Gästrike återvinnare ansvarar för. 2. Frågor som kommunerna ansvarar för. 3. Frågor som producenterna ansvarar för. Avsnitt två och tre är i nuläget övergripande formulerade. Om kommunerna önskar utveckla och konkretisera åtgärder i avsnitt två så kan dessa föras in i åtgärdsprogrammet. Till åtgärderna finns en kommentar om vad som skett under 2013. 2.1 Åtgärder som Gästrike återvinnare ansvarar för Åtgärd År Uppföljning 2013 Renhållningsordning och renhållningstaxa 1.1 Utreda om viktbaserade avgifter för hushållssopor vore lämpligt i regionen. 2012 Inte aktuellt att utreda detta. Förebygga avfall 1.2 Utreda möjligheten att utveckla samverkan med biståndsorganisationer för att öka återanvändningen. Vid fyra ÅVC finns möjlighet att lämna textilier, möbler, husgeråd, hobbyartiklar för återbruk. Detta görs i samarbete med Biståndsgruppen, Myrorna, och Erikshjälpen i Gävle. I Ockelbo finns ett samarbete med Missionskyrkan, i Järbo med Erik Edins stiftelse samt i Sandviken med Ånyo och Viggen. 13

1.3 Utreda möjligheten skapa återanvändningscentraler för bygg- och rivningsavfall (plåt, trä, fönster, tegel mm). 2013 Utredning utförs 2014. 1.4 Utreda möjligheten att ta emot och mellanlagra användbara saker på återvinningscentralerna, och sedan förmedla dessa till biståndsorganisationer för begagnatförsäljning. 1.5 Minska mängden mat som slängs genom att öka människors medvetenhet om matens miljöpåverkan. 2011-2014 Detta sker idag på 4 ÅVC tillsammans med Biståndsgruppen, Myrorna, och Erikshjälpen i Gävle. I Ockelbo finns ett nystartat samarbete med Missionskyrkan, i Järbo med Erik Edins stiftelse samt i Sandviken med Ånyo och Viggen. Diskussioner pågår med övriga kommuner. Ny webbplats, pressmeddelanden, artiklar i Ren information Miljöpedagogen har träffat 3933 elever på 53 skolor. Gästrike återvinnare har vid olika event, föreläsningar och miljöutbildningar träffat 13 436 personer. Gästrike återvinnare har varit delaktiga i möten med kostchefer för de kommunala skolorna. 1.6 Stimulera kommunala verksamheter att återanvända material och hushålla med resurser, i samarbete med till exempel inköpsansvariga. 1.7 Uppmuntra olika verksamheter (t ex restauranger, butiker) att arbeta för att minimera matavfall Se även åtgärder under Information och kommunikation 2012-2014 2011-2014 Ingen specifik insats är gjord 2013. Inget gjort under 2013. Avhängigt hur ny lagstiftning blir på området. Insamling och behandling av farligt avfall 1.8 Samverka med fastighetsägare och erbjuda lösningar för sortering av lampor och batterier i miljörum för att öka tillgängligheten för hyresgäster och bostadsrättsinnehavare. Samråd med Gavlegårdarna kring utformning av soprum för att underlätta för hyresgästerna att sortera rätt. Kontinuerliga avstämningar genomförs med allmännyttan i regionen. 14

1.9 Öka tillgängligheten för insamling av batterier, lampor och elavfall t ex genom fler insamlingsplatser. 1.10 Göra det lättare för hushållen att lämna sitt farliga avfall t ex genom att erbjuda hämtning vid bostaden av farligt avfall. 1.11 Utreda behovet av att utöka den rullande miljöstationen till att hämta oftare eller på fler platser. 1.12 Utreda möjligheter för företag att vända sig till Gästrike återvinnare med sitt farliga avfall. 2012 Insamlingsskåpet EL:IN finns i 27 butiker för insamling av smått elavfall, batterier och lampor. Fastigheter, förskolor, skolor mm. Informeras löpande om hur farligt avfall kan samlas in lättare. 2013 Rullande miljöbilen har hämtat farligt avfall fastighetsnära vid 42 ställen i Gästrikland och Älvkarleby. 2011 Ingen utredning gjord 2013. 2012 Gästrike återvinnare har utvecklat system för att hantera och samla in farligt avfall hos företag. Startades 2012. Under 2013 har antalet hämtningar ökat med det dubbla och antalet abonnemang har ökat med 800%. Insamling och behandling av hushållssopor, matavfall, tidningar och förpackningar 1.13 Samverka med medlemskommunerna för att förbättra sopsortering inom de kommunala verksamheterna. 1.14 Samverka med fastighetsägare och erbjuda lösningar för sortering av tidningar och förpackningar i miljörum för att öka tillgängligheten för hyresgäster och bostadsrättsinnehavare. 1.15 Arbeta för att förbättra förutsättningarna för personer med funktionshinder. Sker löpande i kommungemensam projektgrupp. Samverkan med lokala fastighetsbolag sker löpande. Gästrike återvinnare har deltagit i olika fokusgrupper vad gäller nya bostadsområden. Kontinuerliga avstämningar genomförs med allmännyttan i regionen. Vid samtliga ÅVC finns möjlighet att beställa tid för funktionshindrade att få personlig hjälp med sortering och avlastning. Vid ÅVC Gävle finns 2 specialtelefoner för den som behöver hjälp. Där finns även handikapptoalett. 15

1.16 Samråda med hamnägare i regionen om avfallshanteringen i hamnar. 2012 Det sker en löpande kontakt om möjligheter till utveckling. 1.17 Samråda med medlemskommunerna och producenterna (via Förpacknings- och tidningsinsamlingen) för att förbättra insamlingen av tidningar och förpackningar. FTI och Gästrike återvinnare jobbar för kommungemensamma träffar kring insamling av tidningar och förpackningar. 1.18 Utreda om det vore miljömässigt och ekonomiskt motiverat att införa hämtning av tidningar och förpackningar vid villor. 1.19 Utreda om det vore möjligt att samla in avfall i materialströmmar istället för i förpackningsströmmar. Följa upp Naturvårdsverkets rekommendation att plast och metall bör samlas in som material, och samråda med producenterna om detta är möjligt att genomföra. 2012 En första utredning har gjorts av co-opstudenter. Ytterligare beräkningar behövs. Avvaktar fortfarande ny lagstiftning inom området. 2012 Inget utfört 2013. Avvaktar nationell lagstiftning på området. 1.20 Förbättra sorteringen av avfall i den egna verksamheten, så att Gästrike återvinnare föregår med gott exempel. 1.21 Bevaka teknikutveckling, identifiera behov och utveckla insamlingssystemet för hushållsavfall för att säkra kvalitet och miljö samt göra det lätt för människor att göra rätt. I Gävle och Sandviken finns sorteringsmöbler i lunchutrymmen. På övriga ÅVC sorteras hushållsavfall och övriga material vid ÅVS. Alla bilar drivs av biodiesel med en inblandning av 20-30% råtallolja. Gästrike återvinnare har tillsammans med Gavlegårdarna varit delaktiga i t.ex. avfallsfrågor i stadsdelsförnyelsen på Sätra. Där har även arbete pågått för att förenkla ytterligare i +55husen bl.a. genom att öppna upp sopnedkasten igen. Studiebesök har gjorts för att titta på bl.a. optisk sortering, underjordshantering, vakuumtransportering av avfall. 1.22 Certifiera komposten/rötresten från matavfallet. 2012 Inte aktuellt att certifiera komposten i dagsläget. 1.23 Medverka i det arbete som pågår för att skapa en produktion av biogas i regionen. Beslut taget att köpa Mullbacka som ett steg mot biogasproduktion. 16

1.24 Arbeta för att behålla och förbättra sorteringskvalitén på det komposterbara, i samarbete med större fastighetsägare. 1.25 Minska mängden matavfall som slängs i de brännbara hushållssoporna, så att matavfallet kan återvinnas genom kompostering eller rötning. 1.26 Arbeta för att den färdiga komposten eller rötresten kommer till nytta, till exempel via nätverk och samverkan med lantbruk och jordtillverkare. 1.27 Arbeta för att livsmedelsavfall från verksamheter sorteras ut och behandlas biologiskt (till exempel genom kommunikation med verksamheter och entreprenörer). 1.28 Utreda utsortering av matavfall från fritidshus. 1.29 Arbeta för att skapa möjlighet att ta hand om kasserat, paketerat livsmedel och flytande organiskt avfall. Samverkan med lokala fastighetsbolag sker löpande. Gästrike återvinnare har deltagit i olika fokusgrupper vad gäller nya bostadsområden. Ingen kampanj på matavfall 2013. Men en mängd andra insatser har gjorts Webbplatsen och material från skolwebben används. Europa minskar avfallet: InspirationsKICK och shoppingchock. Miljöpedagogen har träffat 3933 elever på 53 skolor. Gästrike återvinnare har vid olika event, föreläsningar och miljöutbildningar träffat 13 436 personer. Den färdiga komposten har i huvudsak avsatts som inblandning i jordprodukter. Planering av biogasutveckling pågår. Information om det biologiska avfallet kommuniceras i det löpande arbetet. 2013 betraktas livsmedelsavfall från verksamheter som brännbart. Avvaktar fortfarande ny lagstiftning inom området. 2011 Möjligheten finns tillgänglig för den som frågar efter tjänsten. Ingen ytterligare information kommuniceras 2012 Inget projekt genomfört 2013. Avvaktar fortfarande ny lagstiftning inom området. Insamling och behandling av grovavfall 1.30 Etablera en ny, alternativt utöka befintlig återvinningscentral i Gävle. 2011-2014 Projektet slutfördes under 2013 17

1.31 Arbeta för att ha god tillgänglighet på återvinningscentralerna, bland annat genom att anpassa öppettiderna. Ny dygnet runt öppen plats för trädgårdsavfall utanför området har tagits i drift vid ÅVC i Järbo under 2013. Planerat att hålla Hofors öppet 2 lördagar/mån samt att alla helgöppna centraler har samma öppettider. Startar 2014. 1.32 Förbättra tillgängligheten för boende i glesbygd och tätort t ex genom att erbjuda hämtning av grovavfall nära fastigheten, samt samverka med kommunala och privata fastighetsägare kring detta. 1.33 Utreda möjligheten att införa fastighetsnära insamling av trädgårdsavfall för att öka tillgängligheten. 1.34 Om möjligt införa sortering av fler fraktioner på återvinningscentralerna, till exempel däck, gips och plast som inte är förpackningar. 2011 Inga projekt är påbörjade under 2013. 2012 Testprojektet fortsatte 2013 med utökade provområden. Beslut togs att införa fastighetsnära insamling av trädgårdsavfall under 2014. 2012 Sortering av gips i Gävle är taget i drift. Planering pågår för start av gipssortering i Kungsgården under 2014. Utredning pågår för sortering av däck. 1.35 Förbättra förutsättningarna på återvinningscentralerna för personer med funktionshinder och diskutera förbättringsmöjligheter med den lokala handikapprörelsen. Handikapprörelsen var delaktiga i planeringen vid ombyggnationen av ÅVC Gävle, vilket resulterade i handikapptoalett för kunder, hjälptelefoner och tidsbeställning vid samtliga ÅVC för personlig hjälp vid sortering och avlastning. Insamling och behandling av slam från enskilda avlopp samt latrin 1.36 Utreda vad som krävs för en fungerande urinseparering från hushållen från transport till behandling. 2012 Inget gjort 2013. Teknikutveckling pågår. Framtiden är oklar gällande vissa avloppsfraktioner. 18

1.37 Utreda möjligheten att återföra slam från enskilda avlopp till produktiv mark. 1.38 Utreda ansvaret för latrin från campingplatser och liknande. 1.39 Utreda ansvaret för latrin från fritidsbåtar och fritidsbåtshamnar. 2012 Visst arbete har utförts under 2013. GÅ deltar i ett projekt gällande alternativ behandling av slam från enskilda avlopp. Att få ut denna fraktion i större omfattning på åkermark bedöms inte vara realistiskt på grund av dåliga näringsvärden och relativt höga halter tungmetaller. Däremot förs diskussioner kring alternativa sätt att omhänderta denna fraktion. 2012 Campingplatserna erbjuder gästerna sophantering, därefter är det kommunalt ansvar att hämtas. 2011 Hamnen ska tillse att avfallet kan lämnas hos dem, och därefter är det kommunalt ansvar att hämtas. Insamling och behandling av slam från fettavskiljare samt frityroljor 1.40 Arbeta för att fler restauranger, gatukök med mera samlar upp sina frityroljor och matlagningsfett och lämnar till återvinning. 1.41 Tillsammans med fastighetsägare och VA-huvudmän undersöka behovet av eventuell separat insamling av frityroljor från hushåll. 2012 Gästrike Vatten och Sandviken Energi har tagit fram informationsbroschyr. 2012 Inga särskilda insatser har genomförts. Transporter 1.42 Minska miljöbelastningen vid transporter genom att optimera transporterna av avfall samt bevaka fordonsutvecklingen och välja miljöanpassade fordon. 1.43 Arbeta för att transporter sker till exempel på järnväg, för att minska miljöbelastningen. Avfall i containrar på ÅVC komprimeras för att minska antalet transporter. Ruttoptimering hålls ständigt uppdaterad. Transporter med järnväg är inte aktuellt att utveckla i nuläget. Information och kommunikation 19

1.44 Utveckla kommunikationen med fastighetsägare, verksamheter och kommuninvånare. Det innebär bland annat att använda nya kanaler och ständigt anpassa informationen efter behov och målgrupp. 1.45 Kommunicera hur människor kan minska avfallsmängderna genom medveten konsumtion och återanvändning. Utvecklat miljöutbildningar till företag. Ny webbplats. Tagit fram skyltar till återvinningscentralerna enligt nytt koncept. Personalen på ÅVC med möjlighet till inlämning för återbruk, informerar och uppmanar kunderna till återbruk istället för återvinning. Inom Avfall Sveriges kampanj Europa minskar avfallet har Gästrike återvinnare arrangerat InspirationsKICK och delat ut miljösmarta shoppingtips på Valbo Köpcentrum. Artiklar i Ren information. Kampanjen Tänk före används. tankfore.se Ny webplats med inriktning mot kunskap. Pressmeddelanden. Miljöpedagogen har träffat 3933 elever på 53 skolor. Gästrike återvinnare har vid olika event, föreläsningar och miljöutbildningar träffat 13 436 personer. 1.46 Marknadsföra webbplatser där människor kan skänka bort, byta och ta emot användbara saker i syfte att minska mängden avfall. 2012 Länklista finns på webben. 1.47 Informera om sortering: hur man ska sortera, vad som händer med det avfall människor sorterar, nyttan med sorteringen och kostnaderna för avfallshanteringen. ÅVC-personal finns tillgänglig vid sorteringsrampen för att informera. i Ren information och i pressmeddelanden. Webben med den speciellt inriktade skolwebben. Sopskolan.se och Websidan tankfore.se. 20

1.48 Genomföra riktade informationskampanjer. 1.49 Kommunicera via personliga möten till exempel i skolor, vid studiebesök och i verksamheter. Årligen Sopor på jobbet! kampanj med inriktning att nå företagare. Aktiviteter under avfallsminimeringsveckan: InspirationsKICK och ShoppingCHOCK. Individuell kommunikation med kunderna sker på samtliga ÅVC. Miljöpedagogen har träffat 3933 elever på 53 skolor. Gästrike återvinnare har vid olika event, föreläsningar och miljöutbildningar träffat 13 436 personer. 1.50 Utreda om det vore lämpligt att ta fram ett informationsmaterial till företag om farligt avfall i ett samarbetsprojekt mellan kommuner, länsstyrelser, entreprenörer och Gästrike återvinnare. 1.51 Kommunicera goda exempel om avfallshantering. 1.52 Informera i skolor om att inte slänga mat, och ta fram ett informationsmaterial kring detta som kan användas i skolan. 2011 Arbetet påbörjades 2013 och fortsätter 2014. Ren Information och webbplatsen. Workshop Skapa av skräp. Miljöpedagogerna hade sportlovspyssel med skräp i Hofors och Ockelbo. Designprogram på gymnasier har fått prova på att skapa nytt av gammalt. 2011 Miljöpedagogen har träffat 3933 elever på 53 skolor. Dessutom tas detta upp även i skolwebben, sopskolan.se och tankfore.se. 1.53 Informera om hur förbrukade frityroljor och matfett ska hanteras. 1.54 Utveckla kommunikationen mot invandrargrupper. Projektplan framtagen 2012 för hur insamling av frityrfett från flerbostäder skulle kunna genomföras. Projektet finns nu hos Gästrike vatten och Gavlegårdarna. Ett koncept finns för Hållbar integration där miljöfrågan utgör basen för att arbeta med integration. Utökat kontaktnätet i kommunerna, t.ex. SFI. 21

Kvalitet, utveckling och uppföljning 1.55 följa hushållens åsikter och kunskaper som underlag för att utveckla verksamheten. Detta görs via t ex - attitydundersökningar - fokusgrupper - uppföljning av synpunkter som människor lämnar vid tillexempel telefonsamtal och besök - avvikelserapporter - kommentarsfunktioner på webben. 1.56 Genomföra plockanalyser av hushållssopor och grovavfall. 1.57 Följa upp de avgifter som fastighetsägarna betalar för sin avfallshantering så att de leder till avsedda effekter, till exempel att de bidrar till att nå målen i avfallsplanen. 1.58 Initiera och följa upp utvecklings- och forskningsuppdrag via forskningsstiftelsen Gästrikeregionens miljö. Enkät för att mäta hushållens kunskap och attityder genomfördes under 2012. Planeras att utföras månatligen från april 2014. Gästrike återvinnare deltar i fokusgrupper kring nya bostadsområden. Plockanalys av hushållssopor genomförd 2011. Under 2013 gjordes ingen förändring i taxan. Avgiftsnivån ligger alltså fortfarande kvar på 2007 års nivå. HIT- Hållbar innovativ tillväxt, har skapats för att ge bättre förutsättningar för att klara miljö- och klimatmålen. Gästrike återvinnare genom för detta tillsammans med Gävle Energi AB, Gästrike Vatten, Gävle Kommun samt Högskolan i Gävle. Gästrike återvinnare är en viktig aktör i att få till en lokal produktion av biogas eftersom vi samlar in en stor mängd matavfall som kan användas i biogasproduktion. Samverkan och nätverk 22

1.59 Aktivt delta i olika nätverk samt framföra synpunkter och behov till departementet, statliga verk, branschorganisationer och producentorganisationer för att bidra till utveckling av avfallshanteringen. Vi har deltagit i länsstyrelsens arbete med regionala miljömål. Deltar i CO-OP utbildningen Miljöteknik på HIG med bl.a. praktikplatser och föreläsningar. Gästrike återvinnare sitter i styrgruppen för projektet Klimatneutralt Gävleborg 2050 tillsammas men Högskolan i Gävle, Gävle Energi AB, BillerudKorsnäs AB med flera. Finns representerade i flera av Avfall Sveriges arbetsgrupper. Tillsammans med Gävle Energi AV, Gästrike Vatten, Gävle kommun samt Högskolan i Gävle genomförs en regional samverkan HIT-Hållbar innovativ tillväxt för att öka förutsättningarna för att klara miljö- och klimatmålen. 1.60 Utreda möjligheten att bidra med kunskap om avfallshantering till andra länder. 2011 Gästrike återvinnare har även 2013 tagit mot studiebesök från andra länder. Under 2013 har gästrike återvinnare varit engagerat i avfallsprojekt i Kina och i Serbien. Förberedelser har gjorts för ett stort utbildningsuppdrag i Polen som startar 2014. 1.61 Utveckla samverkan med entreprenörer och leverantörer. Samverkar med Västblekinge Miljö AB kring byggandet av en behandlingsanläggning för matavfall. Samarbetar med Gävle Energi i införandet av nytt systemstöd. Framtagandet av en långsiktig slamstrategi sker i samverkan med Gästrike Vatten. 1.62 Aktivt delta i samhällsdebatten. Gästrike återvinnare förekommer ofta i tidningsartiklar, radioinslag. 23

1.63 Samverka och ha en bra dialog med medlemskommunerna. Service Deltagit i Gävle kommuns framtagning av Miljöstrategiskt program. Vi finns med i nätverk av handläggare från kommunernas bygg- och miljöförvaltningar för utbyte av information och samordning. 1.64 Utveckla tillgänglighet, kundbemötande och service. 1.65 Införa e-tjänster för att öka tillgängligheten och höja servicegraden. Ny återvinningscentral är invigd i Gävle 2013. Projekt för etablerande av ny central i Älvkarleby kommun är pågående. All personal som kommer i kontakt med kunder utbildas löpande i kundbemötande. 2012 Flera av kundservice blanketter för kundärenden finns från och med 2013 även på webbplatsen 24

2.2 Åtgärder som kommunerna ansvarar för Åtgärd År Ansvar Uppföljning 2013 2.1 Utreda om det vore lämpligt att ta fram ett informationsmaterial till verksamheter om farligt avfall i ett samarbetsprojekt mellan kommuner, länsstyrelser, entreprenörer och Gästrike återvinnare. 2.2 Projekt för att minska mängden kasserad mat i kommunala storkök och bespisningar. I projektet ingår regelbundna träffar med kommunernas kostchefer. 2013 Bygg- och miljöförvaltnin garna 2011 Kommunens kostchefer och inköpare Arbetet med att ta fram ett gemensamt informationsmaterial kring farligt avfall startade med projektmöten under 2013. Materialet beräknas vara färdigt för tryck 2014. Kostchefer i kommunerna träffas i nätverk. Sandviken: Tallrikssvinnet har mätts vi 6 tillfällen vid samtliga skolor under 2013. I snitt slängs 20gram/elev per dag. Produktionsköken tillagar efter antal beställda portioner i syfte att undvika överskott. I mottagningsköken serietillagas maten för att kunna sparas och serveras vid senare tillfälle. Gävle: Allt matsvinn från leverans till tallrik är mätt vid samtliga enheter(dagis till äldreomsorg). Svinnet har minskat med 13 gr/portion från VT -13 till HT -13 vilket innebär en minskning av matsvinnet med ca 33 ton över året. 2.3 Föra in uppgifter om nedlagda deponier i kommunernas geografiska informationssystem som underlag vid kommunal planering. löpande Kommunernas avdelningar för översiktsplanering Gävle: Utfört 2013. Hofors: Upphandling av kommungemensamt GISsystem pågår fortfarande. Ockelbo: Ja, gjort. Sandviken: Ja, genomfört. Älvkarleby: Ja, det finns. 25

2.4 Arbeta med sorteringen av avfall i de respektive kommunala verksamheterna, så att de kommunala verksamheterna föregår med gott exempel. löpande Verksamhetschefer med flera inom kommunerna Gävle: I det nya miljöstrategiskt program finns delmål för att alla verksamheter ska ha källsortering. Ockelbo: Inom alla kommunala verksamheter sker sortering av avfall enligt uppföljning av kommunens miljöprogram. Sandviken: Samtliga enhetschefer och en del övriga medarbetare har utbildats i avfallskunskap av Gästrike återvinnare. Arbetet kommer att fortsätta under 2014. 2.5 Ansvara för kontrollen av fettavskiljare, för att minska utsläpp av fett till spillvattennätet. löpande Gästrike Vatten och Sandviken Energi Sandviken Energi: Inventering av alla berörda verksamheter i Sandvikens kommun är genomförd 2013. B&M följer upp de anläggningar som behöver åtgärdas under 2014. Gästrike Vatten: handläggning av fettavskiljare som fungerar bristfälligt. info till nystartade verksamheter. 2.6 Utreda möjligheterna till att utnyttja fosforföreningarna i slam/spillvatten som växtnäring. löpande Gästrike Vatten och Sandviken Energi Sandviken Energi: Inga specifika åtgärder har gjorts 2013. Gästrike Vatten: Fortsatt arbete med slamstrategi. 26

2.7 I kommunernas tillsynsplaner särskilt beakta behovet av tillsyn av farligt avfall hos små och medelstora företag. löpande Bygg- och miljöförvaltnin garna Gävle: Tillsynsplanen styrs till stor del av tillsynsbehovet. Farligt avfall är alltid prioriterat i tillsynen. Hofors: I tillsynsplan med behovsutredning nämns avfallsfrågor som ett tillsynsområde Ockelbo: Det finns inte direkt angivet i tillsynsplanen. Farligt avfall ingår alltid som en del i tillsynen. Sandviken: Tillsynsplanen styrs till stor del av tillsynsbehovet. Farligt avfall är alltid prioriterat i tillsynen Älvkarleby: Ingår i ordinarie tillsyn. FA är alltid prioriterat. Ingen egen punkt i tillsynsplanen för 2013, däremot oljeavskiljare dvs skötsel, tömning och provtagning. 2.8 Säkerställa att farligt avfall tas upp på dagordningen vid miljötillsyn hos små och medelstora företag. löpande Bygg- och miljöförvaltningarn a Gävle: Ingår alltid i tillsynen. Inga särskilda åtgärder 2013. Hofors: Tillsyn bedrivs av hanteringen av farligt avfall vid verksamheter. Ockelbo: Det ingår alltid som en del i tillsynen. Sandviken: Finns med på myndighetens checklistor vid tillsyn Älvkarleby: Ingen särskilt projekt 2013. Ingick i ordinarie tillsyn. 2.9 Tillsammans med Gästrike återvinnare utreda konsekvenser av att tillåta avfallskvarnar 2013 Gästrike Vatten och Sandviken Energi Gästrike Vatten: Avfallskvarnar är ej tillåtet att installera. Lednignsnät är ej dimensionerat och konstruerat för detta. Sandviken Energi: Ingen utredning har gjorts 2013. 27

2.3 Åtgärder som producenterna ansvarar för Åtgärd Ansvar Uppföljning 2013 3.1 Tillhandahålla återvinningsstationer. FTI Antalet stationer har minskat i samband med geografisk anpassning utifrån behovet. 3.2 Städa återvinningsstationer. FTI 3.3 Samråda med Gästrike återvinnare och kommunerna för att förbättra insamlingen av tidningar och förpackningar. FTI Intresset har varit lågt. Gästrike återvinnare och FTI jobbar fram nytt upplägg för samråd. 3.4 Samla in tidningar och förpackningar. FTI Eventuell förändring inväntar resultat av avfallsutredningen. 3.5 Samla in elavfall. El-Kretsen Eventuell förändring inväntar resultat av avfallsutredningen. 3.6 Samla in däck. SDAB Eventuell förändring inväntar resultat av avfallsutredningen. 3.7 Samla in läkemedel. Eventuell förändring inväntar resultat av avfallsutredningen. 28

3 Befolkning Antal invånare i december 2013 Kommun Gävle 93 509 94 352 95 055 95 428 96 170 97 236 Hofors 9 896 9 873 9 741 9 578 9 521 9 511 Ockelbo 6 027 5 982 5 936 5 907 5 850 5 785 Sandviken 36 879 36 978 36 916 36 995 37 089 37 250 Älvkarleby 9 064 9 068 9 103 9 089 9 059 9 132 Summa 155 375 156 253 156 751 156 997 157 689 158 914 Antal besökare på återvinningscentralerna 2008-2013 Kommun Sörby Urfjäll 152 269 162 962 168 184 187 017 165 460 197 010 Hagalund 8 248 9 011 8 733 9 999 8 740 8 766 Hedesunda 6 354 7 230 6 849 7 945 7 030 7 424 Sandviken 94 990 101 473 104 325 108 854 102 125 111 192 Årsunda 5 039 5 525 5 349 6 035 5 502 5 527 Järbo 6 028 5 953 5 934 7 005 6 460 6 345 Österfärnebo 2 820 2 975 3 289 3 647 3 326 3 437 Kungsgården 8 036 8 482 8 382 9 413 8 498 8 983 Dragmossen 12 033 12 622 11 704 12 670 11 446 12 587 Torsåker 5 620 5 774 5 829 6 645 6 268 6 741 Hofors 17 714 17 670 17 013 18 193 19 068 19 796 Forsbacka 13 076 13 652 13 874 13 977 14 209 15 627 Ockelbo 14 091 13 74 13 785 15 216 13 513 15 175 Summa 346 318 367 083 373 250 406 616 371 645 418 610 29

4 Avfallsmängder 2013 Samtliga uppgifter avser den sammanlagda mängden från de fem kommunerna Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby. Tabell 1.1 Hushållssopor. Ton. Komposterbart 8 970 9 362 9 669 9 856 9 786 9 803 Brännbara + blandade sopor 25 739 25 254 24 888 25 314 25 016 25 218 Totalt 34 709 34 616 34 557 35 170 34 802 35 021 Tabell 1.2 Hushållssopor. Kilo per invånare. Komposterbart 58 60 62 63 62 61 Brännbara + blandade sopor 166 162 159 161 159 159 Totalt 224 222 220 224 221 220 Tabell 2. Grovsopor som lämnats till återvinningscentraler. Ton. Rent trä 8 342 8 197 8 963 9 775 8 730 9 622 Brännbart 6 234 6 249 6 721 7 339 6 733 7 202 Metallskrot 3 212 3 578 3 233 3 189 2 530 2 835 Trädgårdsavfall 3 468 4 139 3 356 4 084 3 817 4 120 Fyllnadsmassor 2 054 2 363 2 762 2 970 2 699 3 323 Gips 59 396 Inte återvinningsbart Tabell 3.1 Småbatterier. Ton. 2 796 2 647 2 477 2 604 1 995 1 899 Småbatterier 34 34 * 49 52 42 35 Tabell 3.2 Småbatterier. Kilo per invånare. Småbatterier 0,22 0,31 0,33 0,27 0,2 30

Tabell 4.1 Mängd lysrör och lampor. Ton. Lysrör 52 43 35-31 31 Lågenergilampor 7,9 4,0 3,7 62,5 a 14 b 14 Glödlampor 9,3 11,1 10,6 11,1 - b - b Tabell 4.2 Mängd lysrör och lampor. Kilo per invånare. Lysrör 0,33 0,28 0,23 0,20 0,2 Lågenergilampor 0,051 0,03 0,02 0,40 a 0,09 b 0,1 Glödlampor 0,06 0,07 0,07 0,07 - b - b Tabell 4.3 Mängd lysrör och lampor. Stycken. Lysrör 260 200 216 200 176 830 - c - c - c Lågenergilampor 130 500 64 800 60 770 - c - c - c Glödlampor 422 100 504 700 480 636 - c - c - c a El-kretsen redovisar mängderna som gasurladdningslampor (lysrör och lågenergi) samt icke-gasurladdning (glödlampor mm) b From 2012 redovisas glödlampor och lågenergilampor som ljuskällor. c redovisas ej längre statistik per stycke. Tabell 5.1 Farligt avfall som lämnats till återvinningscentraler och rullande miljöstation. (Exkl. batterier, lysrör, kylskåp och el-avfall). Ton. Kemikalier mm 440 475 473 524 480 512 Asbest 20 32 45 66 33 27 Impregnerat trä 780 908 933 924 913 1 007 Bilbatterier - - 49 79 100 276 Tabell 5.2 Farligt avfall som lämnats till återvinningscentraler och rullande miljöstation.(exkl. batterier, lysrör, kylskåp och el-avfall). Kg per invånare. Kemikalier mm 2,8 3,1 3,0 3,4 3,1 3,3 Asbest 0,1 0,2 0,3 0,4 0,2 0,2 Impregnerat trä 5 5,8 6 5,9 5,9 6,5 Bilbatterier - - 0,3 0,5 0,6 1,7 31

Tabell 5.3 Farligt avfall som lämnats till rullande miljöstationen. (Mängden inkluderar kemikalier, batterier, ljuskällor och smått el-avfall). Ton. Hämtställen 37 35 39 42 42 42 Besökare 1 552 2 086 1 876 1 725 1 458 894 Total mängd 11 259 9 043 12 193 10 985 8 560 6 461 Kg/besök 7,3 4,3 6,5 6,4 5,9 7,2 Tabell 6.1 Kylar och frysar. Ton. Kylar och frysar 575 525 528 518 408 432 Tabell 6.2 Kylar och frysar. Stycken. Kylar och frysar 11 500 10 500 10 550 10 350 8 160 8 635 32

Tabell 7.1 Diverse elektronik exklusive vitvaror (tvättmaskiner, spisar mm). Ton Diverse elektronik 1 386 1 634 1 521 1 654 1 528 1 475 Tabell 7.2 Diverse elektronik exklusive vitvaror (tvättmaskiner, spisar mm). Kilo per invånare. Diverse elektronik 8,9 10,5 9,7 10,5 9,7 9,4 Tabell 8.1 Vitvaror (tvättmaskiner, spisar mm). Ton. Vitvaror 666 679 710 656 639 651 Tabell 8.2 Vitvaror (tvättmaskiner, spisar mm). Stycken Vitvaror 15 500 15 800 16 500 15 200 14 700 15 143 Tabell 9 Slam från enskilda avloppsanläggningar i permanent- och fritidsbostäder. Ton. Slam från enskilda avlopp 24 673 25 497 25 221 24 035 24 186 24 499 Tabell 10 Latrinhämtning från permanent- och fritidsbostäder. Ton. Latrintömning 82,58 76,57 69,03 71,01 71,02 59,38 Tabell 11 Fetthaltigt slam från fettavskiljare. Ton. Slam från fettavskiljare 2 554 2 115 2 368 2 479 2 526 2 423 Tabell 12 Fett (frityrfett, matoljor och liknande) från restauranger och liknande. Ton. Fett 64,1 77,7 66,4 60 64 70 33

Tabell 13.1 Tidningar och förpackningar av papper, glas, metall och plast. Ton Tidningar 8 150 7 648 7 450 7 024 6 718 5 996 Pappersförpackningar 2 487 2 941 2 595 2 578 2 660 2 600 Glasförpackningar 2 840 2 915 2 903 3 015 2 833 2 949 Metallförpackningar 440 315 460 468 376 374 Hårda plastförpackningar Mjuka plastförpackningar 610-678 (1) - Plastförpackningar 1 083 (2) 1 330 1 461 1 428 1 355 Summa 15 205 14 901 14 739 14 546 14 016 13 274 (1) Statistik endast från Gästrike återvinnares åkeri (2) Hårda och mjuka plastförpack ningar redovisas från och med detta år samm anlagt f rån m aterialbolagen. Tabell 13.2 Tidningar och förpackningar av papper, glas, metall och plast. Kilo per invånare (1). Tidningar 52,5 48,9 47,5 44,7 42,6 41,3 Pappersförpackningar 16,0 18,8 16,6 16,4 16,9 14,5 Glasförpackningar 18,3 18,7 18,5 19,2 18,0 26,6 Metallförpackningar 2,8 2,0 2,9 3,0 2,4 2,1 Hårda plastförpackningar Mjuka plastförpackningar 3,9 4,4 (2) Plastförpackningar 6,9 8,5 9,3 9,1 7,5 Totalt per person * 98 95 94 93 89 92 (1) totala tonnaget delat m ed total a invånarantalet (2) Statistik endast från hushållsinsamlingen. Tidigare år har insamling från företag inkluderats. 34

Tabell 13.3 Tidningar och förpackningar av papper, glas, metall och plast. Kilo per invånare för hela Sverige (källa: FTI AB ). Tidningar 53,3 45,4 42,1 37,9 34,4 31,5 Pappersförpackningar 10,6 11,5 11,9 12,2 11,9 12,4 Glasförpackningar 18,2 18,6 18,8 19,3 19,1 19,5 Metallförpackningar 2,0 1,6 1,7 1,7 1,5 1,59 Hårda plastförpackningar Mjuka plastförpackningar Hårda och mjuka plastförpackningar 2,2 i:u 3,8 4,4 4,9 4,9 5,27 Totalt per person 86,2 80,9 78,9 75,9 71,8 70,3 35