SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET

Samhällsst llsstöd Distriktordförande- och tjänstemannakonferens september 2012 K R-B SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET

UPPLÄGG Aktuell LOK-stödsstatistik RF:s översyn av LOK-stödsreglerna Föreningar som köper tjänster av privata näringsidkare Fortsatt arbete

BIDRAG TILL IDROTTSVERKSAMHET Styrs av förordningen om statsbidrag till idrottsverksamhet (1999:1177) Fördelas av Riksidrottsförbundet RF:s regler för LOK-stöd Ideella föreningar anslutna till SF Aktiviteter i föreningens regi Ledarledd barn- och ungdomsverksamhet (7-20år)

STATLIGT LOKALT AKTIVTETSSTÖD 500 miljoner kronor totalt Ridsportens föreningar 32,5 Mkr 2011 (Idrottslyftet 11,3 Mkr) 24 kronor per sammankomst 8 kronor per deltagare Ledarledd gruppaktivitet Lägst 3 och högst 30 deltagare Deltagare får räknas en gång per dag och idrott

LOK-stödsstatistik 2009-2011

Utveckling och förändring av godkänt belopp SvRF distrikt 2009 2010 2011 Förändring i kr 2009-2011 Blekinge Ridsportförbund 905 480 kr 770 168 kr 656 568 kr - 248 912 (-27%) Dalarnas Ridsportförbund 1 701 816 kr 1 543 042 kr 1 491 314 kr - 210 502 (-12%) Gotlands Ridsportförbund 315 256 kr 276 304 kr 220 744 kr - 94 512 (-30%) Gävleborgs Ridsportförbund 1 555 736 kr 1 436 464 kr 1 533 916 kr - 21 820(-1%) Göteborg- Bohusläns Ridsportförbund 3 122 436 kr 2 869 069 kr 2 535 620 kr - 586 816 (-19%) Hallands Ridsportförbund 1 488 707 kr 1 185 624 kr 1 108 280 kr - 380 427(-26%) Mittsvenska Ridsportförbundet 1 637 943 kr 1 631 420 kr 1 608 344 kr - 29 599 (-2%) Norrbottens Ridsportförbund 1 518 440 kr 1 469 272 kr 1 380 704 kr - 137 736 (-9%) Skånes Ridsportförbund 4 659 584 kr 4 327 989 kr 4 112 783 kr - 546 801(-12%) Smålands Ridsportförbund 4 043 564 kr 4 016 072 kr 3 646 639 kr - 396 925(-10%) Stockholms Läns Ridsportförbund 6 360 256 kr 5 154 000 kr 3 784 872 kr - 2 575 384 (-40%) Södermanlands Ridsportsförbund 1 483 436 kr 1 337 688 kr 1 260 960 kr - 222 476 (-15%) Upplands Ridsportförbund 1 772 480 kr 1 667 412 kr 1 425 152 kr - 347 328 (-20%) Värmlands Ridsportförbund 1 389 768 kr 1 383 880 kr 1 494 592 kr + 104 824 (+8%) Västerbottens Ridsportförbund 1 500 536 kr 1 333 968 kr 1 269 928 kr - 230 608 (-15%) Västergötlands Ridsportförbund 2 155 992 kr 1 866 744 kr 1 709 586 kr - 446 406 (-21%) Västmanlands Ridsportförbund 1 332 176 kr 1 253 152 kr 1 111 344 kr - 220 832 (-17%) Örebro Län Ridsportförbund 419 285 kr 386 176 kr 369 784 kr - 49 501 (-12%) Östergötlands Ridsportförbund 2 367 350 kr 2 074 576 kr 1 923 616 kr - 443 734 (-19%) Totalt 39 730 241 kr 35 983 020 kr 32 644 746 kr -7 085 495(-18%)

LOK jämförelse mellan förbund Godkänt belopp 2008 2009 2010 2011 2011-2008 Bilsport 296 357 kr 396 756 kr 371 898 kr 364 672 kr 68 315 kr Gymnastik 21 906 670 kr 23 056 954 kr 22 966 434 kr 23 681 342 kr 1 774 672 kr Fotboll 189 411 897 kr 192 777 044 kr 187 202 875 kr 188 137 154 kr -1 274 743 kr Handboll 31 030 668 kr 31 036 020 kr 29 720 165 kr 30 570 172 kr - 460 496 kr Ridsport 41 799 647 kr 39 730 241 kr 35 983 020 kr 32 644 746 kr -9 154 901 kr

Utveckling och förändring av smk SvRF distrikt 2009 2010 2011 Förändring 2009-2010 Blekinge Ridsportförbund 11 220 9 732 7 964-3 256 Dalarnas Ridsportförbund 24 198 21 993 21 654-2 544 Gotlands Ridsportförbund 4 858 4 372 3 546-1 312 Gävleborgs Ridsportförbund 21 648 20 606 21 176-472 Göteborg- Bohusläns Ridsportförbund 39 606 36 625 31 873-7 733 Hallands Ridsportförbund 18 797 15 104 14 550-4 247 Mittsvenska Ridsportförbundet 23 327 23 033 22 512-815 Norrbottens Ridsportförbund 21 384 20 363 20 005-1 379 Skånes Ridsportförbund 61 800 57 146 54 671-7 129 Smålands Ridsportförbund 52 670 53 199 48 466-4 204 Stockholms Läns Ridsportförbund 73 692 61 029 45 523-28 169 Södermanlands Ridsportsförbund 19 032 17 473 15 441-3 591 Upplands Ridsportförbund 24 209 22 214 19 576-4 633 Värmlands Ridsportförbund 19 354 18 950 20 512 1 158 Västerbottens Ridsportförbund 22 855 19 830 19 686-3 169 Västergötalands Ridsportförbund 27 805 24 303 22 117-5 688 Västmanlands Ridsportförbund 17 235 15 795 13 455-3 780 Örebro Län Ridsportförbund 5 612 5 236 3 817-1 795 Östergötlands Ridsportförbund 28 880 25 719 24 730-4 150 Totalt 518 182 440 997 433 285-84 897

Utveckling och förändring av deltagartillfällen SvRF distrikt 2009 2010 2011 2011-2009 Minskning/ Ökning % Blekinge Ridsportförbund 76 239 64 650 41 543-34 696-46% Dalarnas Ridsportförbund 75 072 124 455 116 623 41 551 55% Gotlands Ridsportförbund 24 647 21 222 16 021-8 626-35% Gävleborgs Ridsportförbund 128 067 116 337 97 344-30 723-24% Göteborg- Bohusläns Ridsportförbund 267 304 246 260 171 947-95 357-36% Hallands Ridsportförbund 127 202 101 791 69 408-57 794-45% Mittsvenska Ridsportförbundet 129 101 131 534 109 741-19 360-15% Norrbottens Ridsportförbund 122 076 116 787 88 436-33 640-28% Skånes Ridsportförbund 388 467 363 406 273 539-114 928-30% Smålands Ridsportförbund 339 897 337 016 219 235-120 662-35% Stockholms Läns Ridsportförbund 552 620 454 709 278 049-274 571-50% Södermanlands Ridsportsförbund 125 768 113 171 79 883-45 885-36% Upplands Ridsportförbund 146 733 138 245 100 796-45 937-31% Värmlands Ridsportförbund 113 658 114 085 119 644 5 986 5% Västerbottens Ridsportförbund 114 714 103 870 83 978-30 736-27% Västergötalands Ridsportförbund 182 373 156 946 115 884-66 489-36% Västmanlands Ridsportförbund 113 532 107 433 73 719-39 813-35% Örebro Län Ridsportförbund 34 584 32 225 21 182-13 402-39% Östergötlands Ridsportförbund 206 076 179 623 121 428-84 648-41% Totalt 3 268 130 3 023 765 2 198 400-1 069 730-33%

Förändring av LOK för SvRF 2009-2011 Godkänt belopp - 7 085 495 kr (-18%) Antal sammankomster - 84 897 (-16%) Antal deltagartillfällen - 1 069 730 (-33%)

UTREDNING OM FRAMTIDA LOK-STÖD RF-stämman 2011 beslutade om en total översyn av nuvarande LOK-stödsregler Är LOK-stödet ett rättvis och lämpligt styrinstrument för att fördela bidrag till svensk idrott? Vägledande för utredningen: Verksamheten ska ske utifrån Idrotten Vill och barnrättsperspektivet Enkel administration är en förutsättning framöver Bidraget ska vara ett stimulansbidrag Tidplan: Utredningen presenteras för RS okt 2012 Riksidrottsforum nov Remiss till SF och DF Förslag till RF-stämman 2013 Nya regler gälla från 2014

SvRFs MEDSKICK TILL UTREDNINGEN att statens syfte med LOK-stödet är det primära att föreningarna stimuleras att anordna barn och ungdomsverksamhet att olika idrotters villkor och förutsättningar genomlyses och beaktas att utveckling och framtida former av idrott beaktas att utredningen sker i samverkan med representanter för SF och föreningar med olika typer av verksamhet att överklagandeordningen genomlyses SvRF med i referensgrupp tillsammans med 9 andra idrotter samt representanter för RF och DF

Frågor i referensgruppen Koppling LOK-stöd - Idrottslyftet Åldersspannet 7-20 år Ledarkrav Differentiering i bidrag för framförallt tonåringar och funktionshindrade Policy för barn- och ungdomsidrott Regler för att köpa tjänster KONSEKVENSER?

LOK-STÖDSREGLER SOM SÄRSKILT PÅVERKAR RIDSPORTEN 70/30 regeln Minst 70 % ska vara SF idrott resterande 30 % därtill naturligt anknuten verksamhet Bidrag utgår för verksamhet i föreningens regi Kommentar: Idrottsverksamheten måste ske i föreningens regi. Föreningens har ansvaret gentemot medlemmarna Inget hinder för att köpa externa tjänster eller utrustning i någon form

RELATIONEN RIDKLUBB - RIDSKOLA Grundregel: Bidrag till ideell förening för aktiviteter som sker i föreningens regi Gränsdragning mellan ideell förening och privat näringsverksamhet Kuliss för privat näringsidkare Tolkning och tillämpning av begreppet i föreningens regi Ökat antal överklagningsärenden i LOKstödsnämnden Hur köpa tjänster

Sammanfattning av krav som ställs för samarbete förening ridskola 1) Avtal mellan föreningen och ridskolan 2) Föreningen ansvar, inflytande och kontroll 3) Omfattnings- och kvalitetskrav 4) Säkerhet försäkringar 5) Nyttjande av lokaler 6) Betalningsströmmar 7) Regelbunden uppföljning

Föreningen A-stads Ridklubb Erbjuder ridskoleverksamhet Tecknar avtal om köp av ridskoleverksamhet Ridskolan AB Medlemsavgift Medlem Anmäler sig och betalar för ridskoleverksamhet Genomför på uppdrag av Ridklub-ben avtalad ridskoleverksamhet Fakturerar Ridklubben avtalad kostnad för ridskoleverksamhet När det gäller frågan om Köpta administrativa tjänster A-stads Ridklubb kan naturligtvis köpa administrativa tjänster av extern part. Om föreningen köper medlemsavgifts- och ridavgiftshanteringen av extern part ska inbetalda avgifter (till extern part) betalas till A-stads Ridklubb i sin helhet. Extern part fakturerar därefter särskilt, kostnad för köpt administrativ(a) tjänst(er).med detta får A-stads Ridklubb synliga medlemsavgifter och ridavgifter i sin verksamhet/ ekonomiska redovisning. I kund- och leverantörsförhållandet blir relationerna tydliga. Medlemmen är medlem i A-stads Ridklubb som utöver medlemskapet även tillhandahåller ridskoleverksamhet. A-stads Ridklubb är beställare och kund hos Ridskolan AB. Ridskolan AB är leverantör av tjänst(er) till A-stads Ridskola.

LOK-stöd till föreningar kopplade till privata näringsidkare 2010 Blekinge Ridsportförbund 346 848:- Dalarnas Ridsportförbund 148 496:- Gotlands Ridsportförbund 241 128:- Gävleborgs Ridsportförbund - Göteborg & Bohusläns Ridsportförbund 280 816:- Hallands Ridsportförbund 262 328:- Mittsvenska Ridsportförbundet 66 564:- Norrbottens Ridsportförbund 97 600:- Skånes Ridsportförbund 728 368:- Smålands Ridsportförbund 907 752:- Stockholms Idrottsförbund 2 965 656:- Södermanlands Ridsportförbund 104 568:- Uppland Ridsportförbund 307 576:- Värmlands Ridsportförbund - Västerbottens Ridsportförbund - Västergötlands Ridsportförbund 439 424:- Västmanlands Ridsportförbund 498 672:- Örebro Län Ridsportförbund - Östergötlands Ridsportförbund 871 304:- Klubbar som EJ sökt (motsvarande storlek) 1 238 824:- SUMMA 9 505 924:-

VAD HAR VI GJORT OCH VAD SKA VI GÖRA? Dialog med RF / LOK-stödsnämnden Material på www.ridsport.se/lok-stöd Typavtal för samarbete förening ridskola Informationskampanj Bevaka utvecklingen statistik för 2011 Analysarbete, reagera och agera Juridiska utskottet Plan för påverkansarbete Skrivelse till Riksidrottsstyrelsen därefter vidare. LOK-stödsutredningen Svara på remissen Överväga motioner till RF-stämman 2013 (1/12 2012) ANDRA EXTRA ORDINÄRA ÅTGÄRDER??

Ekonomi, skatter, arvoden och styrelsens ansvar i ideella idrottsföreningar 2012-09-26 Västerbottens Ridsportförbund Postadress: c/o Zone System, Box 806, 931 28 Skellefteå Besöksadress: Hyvelgatan 15, Hedensbyn Industriområde Bg 5425-6755 maggie.zingmark@allt1.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är en förening... 3 Ideell förening... 3 Sektioner... 4 Organisationsnummer... 4 Styrelsens ansvar... 5 Skadeståndsansvar... 5 Straffrättsligt ansvar... 6 Personligt betalningsansvar... 6 Beskattning av ideella föreningar... 7 Krav för att en ideell förening ska betraktas som allmännyttig... 7 Rörelseinkomster... 9 Fastighetsinkomster... 12 Mervärdesskatt för ideella föreningar... 13 Deklaration... 14 Reklamskatt... 15 Reklamskatt på sponsring... 16 Beskattning och ersättningar till personer... 17 Arbetsgivare/uppdragstagare... 17 Halva basbeloppet... 18 Ersättningar i samband med idrottslig verksamhet... 19 Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta idrottsutövare/lag... 23 Kontrolluppgift... 24 Bokföringsskyldighet för ideella föreningar... 25 Revision... 26 1

VAD ÄR EN FÖRENING? En förening är oftast en sammanslutning av flera personer som har ett gemensamt mål. Ibland kan en förening också bestå av andra juridiska personer. Man skiljer på ekonomiska och ideella föreningar. Vilket som är vad bestäms av föreningens ändamål och verksamhet. För att en ekonomisk förening ska bli en juridisk person krävs att den registreras. En ideell förening kan inte registreras för att bli en juridisk person. Ideell förening En ideell förening bygger som namnet antyder på en idé. Syftet är att samla ett antal personer med ett gemensamt intresse i en mer organiserad form. Skillnaden mellan en ekonomisk och ideell förening kan förenklat sägas vara att den ideella föreningen har ett ideellt ändamål och bedriver en ideell verksamhet. Det innebär emellertid inte att en ideell förening inte kan bedriva kommersiell verksamhet och ha anställd personal. Det finns ingen lag för ideella föreningar utan reglerna bygger på praxis som utarbetats genom åren. För att en ideell förening ska bli en juridisk person krävs att den antagit stadgar och utsett en styrelse. Stadgarna måste innehålla vissa formalia såsom föreningens namn, föreningens ändamål, föreningens hemort m m. En ideell förening är en juridisk person vilket betyder att den kan äga saker, ingå avtal, vara arbetsgivare m m. Det innebär, under normalförhållanden, att inga personer behöver svara personligen för handlingar som sker i föreningens namn. En styrelse företräder bara föreningen. Mer om ansvaret i en ideell förening behandlas nedan. 3

Sektioner Det är vanligt att idrottsföreningar är organiserade i sektioner. Det kan vara av praktisk betydelse för att delegera ansvaret och driften av föreningen. Sektionerna kan vara mer eller mindre självständiga. Det är vanligt att de har en egen styrelse och ibland t o m egna årsmöten. En sektion är ingen juridisk person varför den inte kan äga någonting, inte vara part mot tredje man m m. Sektionens styrelse har inte mer ansvar än vad den fått av föreningsstyrelsen. Delegering av ansvar från föreningsstyrelsen till en sektionsstyrelse eller enskild person bör protokollföras eller ges i en skriftlig fullmakt. Ansvaret för hela föreningens förvaltning ligger alltid på föreningsstyrelsen. Organisationsnummer Som tidigare nämnts kan inte en ideell förening registreras. Skatteverket tilldelar emellertid en ideell förening ett organisationsnummer. Organisationsnumret är bara av praktisk betydelse när det gäller t ex om föreningen är arbetsgivare eller om en bank kräver ett det för att föreningen ska få öppna ett bankkonto. Att en förening erhållit ett organisationsnummer är ingen garanti för att det är en ideell förening. 4

STYRELSENS ANSVAR När en person väljs till ledamot av en föreningsstyrelse inträder självfallet ett ansvarstagande. Personen har fått medlemmarnas förtroende att sköta föreningens förvaltning och förväntas göra det på ett korrekt och omsorgsfullt sätt. Skulle styrelseledamoten inte leva upp till detta utan förorsakar föreningen skada kan han eller hon bli ansvarig för detta. En ideell förening är en juridisk person vilket bl a innebär att förening själv svarar för sina åtaganden. Styrelsen går fri från ansvar så länge verksamheten sköts på ett riktigt och korrekt sätt. Under vissa förutsättningar kan styrelsen eller eventuellt andra företrädare för föreningen ställas till ansvar personligen. Man skiljer på tre former av ansvar: skadeståndsansvar straffrättsligt ansvar personligt betalningsansvar. Skadeståndsansvar En styrelseledamot, eller den som av styrelsen har rätt att företräda föreningen, som uppsåtligen eller av vårdslöshet orsakar föreningen skada under fullgörande av sitt uppdrag kan bli skadeståndsansvarig. Skadeståndsskyldigheten kan föreligga både mot föreningen och utomstående. Frågan om ansvar gentemot föreningen uppkommer vid varje årsmöte under punkten styrelsens ansvarsfrihet. Där har medlemmarna möjligheten att ifrågasätta styrelsen eller enskild ledamots sätt att sköta föreningen. Anser man att hela styrelsen eller enskild ledamot har handlat oaktsamt och därigenom orsakat föreningen ekonomisk skada kan årsmötet besluta att inte bevilja ansvarsfrihet. Om ansvarsfrihet inte beviljas har föreningen möjlighet att inom ett år väcka skadeståndstalan mot ledamöterna vid allmän domstol. 5

Straffrättsligt ansvar Föreningens styrelse är skyldig att se till att föreningen följer den lagstiftning som gäller för föreningens verksamhet. Brister styrelsen i detta kan hela styrelsen eller enskild styrelseledamot ställas inför rätta. Inom idrotten har det förekommit att ordförande och kassör dömts till fängelse för skattebrott som begåtts i föreningen. Det är en skyldighet för en styrelseledamot att känna till den lagstiftning som berör föreningen och dess verksamhet. Man kan aldrig skylla på okunskap. Personligt betalningsansvar Det personliga betalningsansvaret kan inträffa om föreningen inte kan betala skatter och avgifter till Skatteverket. Som ledamot i styrelsen har man ett företrädaransvar. Det innebär att om föreningen inte i rätt tid betalat skatt och avgifter eller i övrigt underlåtit att betala skatten, är företrädaren skyldig att betala den. Detta gäller inte om styrelsen vidtagit de åtgärder som krävs (t ex ackord eller konkurs) för att få till stånd en avveckling av föreningens skulder. I de fall där en förening lånat pengar av en bank och banken ställt krav på personlig borgen, av en eller flera styrelseledamöter, är dessa betalningsskyldiga om inte föreningen kan klara av amorteringarna på lånet. 6

BESKATTNING AV IDEELLA FÖRENINGAR Allmännyttig ideell förening Beskattningen av ideella föreningar regleras i Lagen om Statlig inkomstskatt 7 mom 2. Där slås fast att en ideell förening som har ett allmännyttigt ändamål bedriver en allmännyttig verksamhet som motsvarar ändamålet tillämpar en öppen medlemsantagning använder avkastningen i den allmännyttiga verksamheten uppfyller kraven för att bli betraktad som allmännyttig och därmed begränsat skattskyldig för näringsverksamhet. Det innebär att föreningars rörelse- och fastighetsinkomster under vissa förutsättningar kan vara befriade från inkomstskatt. Ideella föreningar som inte uppfyller kraven om allmännyttighet är obegränsat skattskyldiga för all näringsverksamhet. Krav för att en ideell förening ska betraktas som allmännyttig Allmännyttiga ändamål Som allmännyttigt ändamål räknas idrottsliga. religiösa, välgörande, sociala, konstnärliga, politiska m fl. Dessutom måste 75 80 % av föreningens verksamhet vara inriktad på det allmännyttiga ändamålet. Föreningens verksamhet får ej vara begränsad till att tillgodose viss familjs eller familjers, föreningens medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen. 7

Verksamhetens art Föreningens verksamhet måste så gott som uteslutande vara inriktad på det allmännyttiga ändamålet. Öppen medlemsantagning Föreningen får inte vägra någon inträde eller utesluta någon som delar föreningens målsättning och följer dess stadgar. Emellertid godkänns naturliga begränsningar såsom fysiskt handikapp (i en handikappförening) en viss geografisk begränsning (område, skola) en viss minimiålder (t.ex. motorsport) en viss kategoribegränsning (företag) könsbundna medlemskap (om det framstår som naturligt med hänsyn till ändamålet). Ej tillåtna begränsningar är bl a: rekommendationsbrev för att kunna bli medlem väljs in som medlem efter prövning i styrelsen. Inkomstanvändningen Ca 80 % av föreningens avkastning, räknat över en femårsperiod, ska användas till det allmännyttiga ändamålet. Som avkastning (netto) räknas fastighetsinkomster, kapitalinkomster och skattefria rörelseinkomster i den ideella verksamheten. Till dessa inkomster (nettot) ska läggas medlemsavgifter och bidrag från stat och kommun. Om föreningen vill avsätta pengar under några år, för t ex en större investering, kan föreningen, om inte femårsregeln räcker till, ansöka om dispens från användningskravet hos Skatteverket. 8

Rörelseinkomster En allmännyttig ideell förening är begränsat skattskyldig för inkomst av rörelse. Det innebär att vissa rörelseinkomster är befriade från inkomstskatt om de uppfyller vissa krav. Varje inkomstslag bedöms och prövas oberoende av varandra. En allmännyttig ideell förening är undantagen från skattskyldighet om rörelseinkomsten har en naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål är av servicekaraktär av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete eller är av kommersiell karaktär i begränsad omfattning (Huvudsaklighetsprincipen). Naturlig anknytning Som naturlig anknytning räknas intäkter som har ett direkt samband med den ideella verksamheten som t ex: entré och anmälningsavgifter vid matcher och tävlingar försäljningsinkomster av t ex märken, affischer, böcker m m som syftar till att göra föreningen känd. Intäkter av servicekaraktär Under kategorin inkomster av servicekaraktär räknas bl a olika former av försäljningsinkomster. Huvudsyftet med försäljningsverksamheten ska vara att ge service till föreningens medlemmar och andra som besöker eller deltar i föreningens allmännyttiga verksamhet. 9

Som inkomst av servicekaraktär räknas bl a: mindre servering vid idrottsanläggning i samband med match eller träning försäljning av program försäljning av sportartiklar till medlemmarna. En förutsättning är att inkomsterna inte är av sådan omfattning att de kan anses vara av kommersiell karaktär. T ex kan inte föreningen bedriva en permanent caféverksamhet som vänder sig till allmänheten även om den ligger i anslutning till föreningens anläggning. Inkomster som av hävd finansierar ideellt arbete Av tradition har vissa verksamheter varit vanligt förekommande för att finansiera ideella föreningars verksamhet. I lagen kallas dessa verksamheter för hävdvunna. Det innebär att oavsett verksamhetens art är de skattebefriade tack vare att de utgjort finansieringskälla för föreningslivet. Till verksamheter som av hävd utnyttjas för att finansiera ideellt arbete räknas bl a: bingo lotterier fester danser basarer försäljnings- och insamlingskampanjer reklamintäkter från reklamutrymmen på idrottsplatser, klubbdräkter, programblad och liknande (sponsring). Hävd kan enbart förekomma när många föreningar under lång tid har använt sig av samma finansieringskälla. Det räcker alltså inte att en förening gjort likadant under lång tid. Det måste finnas en befäst tradition att verksamheten rent allmänt utnyttjas av många ideella föreningar under en längre tid som finansieringskälla. 10

Kommersiell rörelseinkomst i begränsad omfattning Om en förening har rörelseinkomster som inte faller under någon av de ovan nämnda kategorierna är den föremål för beskattning om den inte är av mindre omfattning jämfört med föreningens totala rörelseinkomster. En förutsättning är att allt arbete utförs med ideell arbetskraft. Om den skattepliktiga rörelseinkomsten är större än 30 % av de totala bruttointäkterna i föreningen kan alla rörelseinkomster beskattas. Det innebär att en kommersiell verksamhet smittar de andra normalt skattebefriade rörelseinkomsterna. Förvärvskällan beskattas eller undantas i sin helhet från beskattning. För skattefrihet krävs att förvärvskällans inkomster till ca 70-80 % härrör sig från den skattebefriade delen, den så kallade huvudsaklighetsprincipen. Det ska förtydligas att bedömning enbart baseras på rörelseinkomster. Inte medlemsavgifter, bidrag eller liknande. Exempel 1 Exempel 2 Bingolotto 150000 50 000 Lotterier 35 000 25 000 Servering vid matcher 50 000 25 000 Sponsring 65 000 50 000 Flytthjälp 75 000 75 000 Summa 375 000 225 000 Samtliga rörelseinkomster utom flytthjälp är av servicekaraktär eller är en hävdvunnen inkomst. Flytthjälp har däremot ingenting med förenings allmännyttiga ändamål att göra. Exempel 1 De totala rörelseinkomsterna uppgår till 375 000. Då flytthjälpen uppgår till 20 % av den totala bruttoinkomsten är hela förvärvskällan befriad från beskattning. 11

Exempel 2 Flytthjälpen uppgår i detta fall till 33 % vilket innebär att hela förvärvskällan ska beskattas. I detta fall ska naturligtvis en nettoberäkning göras. Föreningen får dra av de kostnader som direkt uppstått vid inkomsternas förvärvande. Vill en förening undvika situationen i exempel 2 bör den ta kontakt med Skatteverket och registrera den skattepliktiga verksamheten. Därmed kommer enbart den verksamheten att vara föremål för inkomstskatt och eventuellt omfattas av mervärdesskatt. Fastighetsinkomster En allmännyttig ideell förening är befriad från skattskyldighet för inkomst av fastighet om övervägande del, mer än 50 %, används av föreningen i den allmännyttiga verksamheten eller har en naturlig anknytning till eller av hävd används för att finansiera den allmännyttiga verksamheten. En allmännyttig ideell förening som äger eller disponerar en fastighet kan därmed hyra ut mindre än 50 % av fastighetens yta under ett år eller hyra ut hela fastigheten i mindre än 6 månader under ett år. En allmännyttig ideell förening som äger en fastighet som inte är skattepliktig är heller inte skyldig att betala fastighetsskatt. Fastigheten ska heller inte åläggas ett taxeringsvärde. 12

MERVÄRDESSKATT FÖR IDEELLA FÖRENINGAR En allmännyttig ideell förening som inte har inkomster från näringsverksamhet som är föremål för inkomstskatt är inte heller redovisningsskyldiga för mervärdesskatt. Har föreningen däremot inkomster från skattepliktig näringsverksamhet är föreningen skyldig att redovisa mervärdesskatt, under förutsättning att tjänsten eller varan är momspliktig. Är föreningen redovisningsskyldig för mervärdesskatt omfattas enbart intäkter och kostnader för den skattepliktiga verksamheten. Föreningen kan alltså inte lyfta mervärdesskatt på kostnader som tillhör annan verksamhet. En förening som inte är redovisningsskyldig för mervärdesskatt får inte heller debitera mervärdesskatt på föreningens fakturor avseende t ex sponsring. 13

DEKLARATION En ideell förening ska alltid lämna självdeklaration om underlag ska fastställas för fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader skattepliktiga inkomster överstiger 15 000 kr eller om förmögenheten i beskattningsbar rörelse överstiger 25 000 kr. Om föreningen har anställd personal för vilken man betalar en pensionsförsäkring, är föreningen skyldig att betala särskild löneskatt på inbetalda premier. Redovisningen av detta sker på deklarationen. En förening som är helt skattebefriad ska lämna särskild uppgift på sidan 4 i deklarationen. Föreningen ska svara på frågorna samt bifoga räkenskapsutdrag (resultat- och balansräkning). Allmännyttig ideell förening, som inte är skattskyldig för vissa inkomster, kan ansöka om befrielse från skyldigheten att lämna särskild uppgift hos Skatteverket. 14

REKLAMSKATT Idrottsföreningar ska betala skatt på annonser och reklam enligt Reklamskattelagen. Det är den som offentliggör annonser eller reklam som är skyldig att redovisa och betala in skatten. Understiger de totala annons- och reklamintäkterna 20 000 per år är föreningen inte skyldig att betala någon reklamskatt. Det normala är att idrottsföreningen tar ut reklamskatten från annonsören. De vanligaste fallen som är föremål för reklamskatt för en idrottsförening är: annonser i programblad annonser i medlemstidning som utkommer med mindre än 4 nummer per år reklamskyltar på arenor, läktare, klubbhus och liknande reklam på spelardräkter reklam på bilar ljudreklam i högtalaranläggning. Annonser i en medlemstidning som utkommer med minst 4 nummer per år omfattas inte av reklamskatt. Skatten för reklam är 11 % och kan tas ut av annonsören. Exempel En annons kostar 5 000 kr. När föreningen fakturerar annonsören lägger föreningen på 550 kr i reklamskatt. Totalt blir det 5 550 kr. Givetvis bör det överenskommas med annonsören innan fakturering sker. Om inte reklamskatten debiterats annonsören ska föreningen dra av 9,90 % från fakturerat belopp. Redovisning av reklamskatt sker på särskild deklaration till Skatteverket i Ludvika. Omfattningen beror på reklamvärdet. Kontakta er närmaste skattemyndighet för mer information och blanketter för redovisning. 15

Reklamskatt på sponsring När ett företag sponsrar en förening kan det bestå av mer än bara annonser och reklam. Det kan vara matchbiljetter, aktiviteter som förening anordnar för företaget m m. Den del av sponsorbeloppet som kan vara föremål för beskattning är enbart den del som innebär offentliggörande av annonser och reklam. Värdet av övriga motprestationer som föreningen gör mot sponsorn får räknas av från det belopp som blir föremål för beskattning. Exempel Ett företag sponsrar en förening med 50 000 kr under en säsong. För det får företaget annons i programbladet och skyltreklam på arenan, 20 st entrébiljetter till alla hemmamatcher samt kaffe och bullar för 20 personer varje match, föreningen hjälper även företaget att två gånger under året dela ut reklam till hushållen. I detta fall är enbart annonsen i programbladet och skylten på arenan föremål för reklamskatt. Finns det en prislista enbart för annonser och skyltreklamen ska den användas och det blir värdet av dessa som blir underlag för reklamskatt. Om inte detta finns måste övriga insatser som förening gör åt företaget värderas och det som återstår av sponsorbeloppet blir underlag för reklamskatten 16

BESKATTNING OCH ERSÄTTNINGAR TILL PERSONER Arbetsgivare/uppdragstagare Har föreningen under ett kalenderår betalat ut mer än 1 000 kr i lön samt jämställd ersättning tillsammans med skattepliktiga förmåner till en och samma person, betraktas föreningen skattemässigt som arbetsgivare. Föreningen är då skyldig att betala arbetsgivaravgifter göra avdrag för preliminär skatt månatligen redovisa och betala uppbörd för arbetsgivaravgifter och avdragen A-skatt lämna kontrolluppgifter till Skatteverket. Kan en person som utfört uppdrag åt föreningen uppvisa ett s.k. F-skattebevis är föreningen inte skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter. F-skattebeviset innebär att innehavaren själv svarar för sin skatt och avgifter. Kan inte personen uppvisa ett F-skattebevis är föreningen alltid skyldiga att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Det finns en specialregel för idrottsföreningar som har betalat ut ersättningar i samband med idrottslig verksamhet. Den s k "Halva basbeloppsregeln". Arbetsgivaravgifter och löneskatt Arbetsgivaravgift eller särskild löneskatt ska betalas på skattepliktiga ersättningar och förmåner som överstiger 1 000 kr. Gäller inte ersättning i samband med idrottslig verksamhet som understiger ett halvt basbelopp. Särskild löneskatt är en reducerad arbetsgivaravgift som betalas för personer som gått i ålderspension. 17