Hindersby Hindersby is a village in northern Europe about 25 km from the sea in southern Finland. It is in the region Nyland (Newland) and the municipality Lappträsk (Lake of Lapps). It has been a Swedish village since the arrival of Swedish farmers about 7-800 years ago (nobody knows exactly). The history of Hindersby The teleoperators didn t care much about our village. We had only slow modem and ISDN connections. When the municipality in January 2003 decided to dig water pipes in our village we immediately decided to put down optical fibre cables at the same time. Before that we had plans to build a WLAN network in the village. Click on the the button to learn about our network.
Fiibärnete (å ana) He såm haar me Internet ti djär finns opa Lappnete. Innstellningar för tåm masjiinen såm kåplas ti nete finns jäär: He såm bara haar me våårt eijji net ti djär finns jäär. Te seinast: Löördaain te 17 maj 2008 så droo Dan Nybondas neer kaabel ååt Bos-Lilstu (Nyströms numeiran Maria å Kim Tyskas). Sii opa Kaabelploogand. Å sidan droo vi kaabel fråån Mattas kalvhagan ti Lokaaln. In va tii så man steinar såm man kund ha troodd. Te 9 februaari 2008: He ha int vari någa ana en att ströömn vari bårt imillanååt tå när he ba blååst. Ja ha vari i skooin å i värkstaann å laga tåm masjiinen. Ja ska set inn ackumulatoorär bara ja nu hinnär å åm he int fryysär så bliir he int någa åå te skogsarbeiti Te 15 decembär 2007: Nu sku all boda va instaleera såm haar kaabel. Tåm såm ska haa annsluutning måst grev neer nyyär kaabel. Te 14 augusti 2007: Åskan rådda åmm Hopenback vexeln så att han int meiran gaar. Ja ska försöök byyt uut hånå ti ein anan
men he kan taa liite tiid. He kan å blii liite kråkel för allihoop för tå måst jag byyt Linkåsk vexeln först. Te 7 juli 2007: Hoosmasgåårn e innkåpla å kaabeln ti Sunnsteins laga ti helften. Ein nyyär vexel e innkåpla i Åkes liidre. Men he e brist opa kaabel för Eskilombooana lååna all våår kaabelrullar. Tåm fick bråått när dåm börja grev aavlååp i Eskilom å he int findist kaabel man måst vent TRII MÅÅNAR ti fåå någa nu Å så måst ja lag liite jäär heim å. Men snaart ska noo Sunnsteins kaabeln blii laga. Te 1 juni 2007: Ja sku bör svets tåm nyy kaablan å hann svets ein så foor svetsn söndär. Han måst sjickas ti Stockholm ti lagas nesta viku. Te 13 april 2007: Nu ska kaabeln dragas fråån Sjeggas ti Sunnsteins å snaart ska Hoosmasgåårn å Mosabackan kåplas inn (åm ja nu hinnär för sååandi). 29 decembär 2006: Nete STÄNGS opa LÖÖRDAAIN te 30.12 2006 bakett klockån niie opa aftån för någan tiima för tå ska ja byyt ein skarv vidär Viiksteins op Haavärdjäärdsveein så att man kan kåpel til eitt uuttaag. He djellär Hindersby å Labby å Haarsbööl. 20 decembär 2006: Nu e he SLUUT! Hoopenbackan e innkåpla å ja taar juulleeditt å ska bör hugg i skooin. Rikitt fäärditt bliir he int för he kåmmär til hela tiinn. 19 decembär 2006: Nu e Hoopenback vexeln fäärdi (i eitt kåppi uutanför Sjööbärs halln). Ha gaar ti kåpel inn 24 huushåll å sku boda va fäärditt föri juulen. 19 juni 2006: Idaa börja dåm grev neer fiibärkaablar ti huusen opa Hoopenbackan tiliika me vatuleedningan. Nete stengs op toorsdaain te 8 juni fråån 08:00. Vi svetsar åmm skarvn i Linkåsk ååen så vi måst bryyt annsluutnindjin ti Kouvola för all. He kan va opa ett ein halvtiima, men i värsta
fall kan he va åå leng för tii e för kårt eendar så he kan blii ti grev nyyär kaabel. 6 juni 2006: Vi ha satt inn nyyär vexel i Hindersby skoola å kåpla inn Hermanstad (he e backan kring skoolan). Nu ska fleira paneelär lagas åmm så att vi fåår ruum för all nyy annsluutningar. 27 mars 2006: NU E HE FIIBÄR HELA VEEIN!! Men no ha he vari mytji krångel. Te 23 mars börja linjan ti Kouvola gaa, men he va ennu probleem ti fåå he ti Hindersby å he djick först i daa klockån femm föri femm. GAAMBEL NYYHEITÄR Kabelplogning Kabelplogning Lördagen den 17 maj 2008 plogade vi två kablar i jorden i Hindersby. Först gräver man fram existerande telefonkablar och rör så man inte kör av dem. Och det kan vara bra att träda fiberkabeln
under dem ifall de är grunt placerade. Vanligen gräver man också en grop för plogen så man kan dra på fullt djup genast från början. Under goda förhållanden kan man köra flera kilometer per dag. Kabeln dras vanligen ut i förväg och då behöver man en kabelvagn ifall trummorna är stora (de kan väga flera tusen kilo). Liljenet i Liljendal (Mats Backman) har byggt verkligt fina kabelvagnar. Här Liljenet 1 som kan lyfta upp trumman direkt från marken med hydraulik verkligt käckt! Därefter backar man plogen så nära trädgården som man vågar. Nedan Dan Nybondas från Lindkoski med sin hembygda kabelplog. Kabeln skall vara utdragen bredvid (eller under) traktorn och nu placeras den under nedersta bulten för att komma på dikets botten. Under en annan bult ca. 15 cm högre placeras ett gult märkband SOM ÄR MYCKET VIKTIGT!
Sedan är det bara att köra på krypväxeln. Det behövs en stark och tung traktor för att orka dra plogen som går på ca. 75 cm djup. Det är bra om nån matar in kabeln i plogen så den inte fastnar. Märkbandet är en kilometers rulle. Plogen lyfter upp jorden och då man backar med en hjulet över skåran så kläms jorden ned tilbaka och man kan knappt se spår efter kabeldiket. Brodden tar sej och på hösten ser man ingen skillnad. Plogen är heimlaga av två plåtskivor 3-4 cm från varandra och ett järn som lyfter upp jorden. Te eina å te ana Te eina å te ana tenkt ja set inn jäär. Nu e he såådd å soolen sjiinär å fåglana kvitrar. Fast man e liite slaatjigär bakett sååddn.
Int för att he va så svåårt i åår men he e nu alti liite bakett allt tjöörandi. Ganska jemt tårka he opp uutåm i te djölen baakåmm Silfverhagan å i diitjena vidär Aaltjärrsveein täär vi flytta uutfalli så att he blei liite raakari kant. Sidan va he ju åska redan å tvåå burkar foor i Haarbööl å Labby. Å så måst ja lag fiibär ååt ein engelsmann såm ha flytta ti Labby så att han int måst tjöör kvar daa ti Helsingfors. He börja va nyya tiidär Aadär stell vil fålk haa fiibär så att dåm ska kuna praat me båånen såm ha flytta ti Holland å Frankrike å yvi hela joordkloote. He e noo sluut me tåm småå leendren n. Vi ha blivi europeeär å snaart reckär int he till meir hellär. He e int någan nyttå ti läär se finskå å svenskå meir en man måst. Men engelskån e viktigär te vaanligast språåtji i väärden e ju dååli engelskå. Ja sitär å lesär Albert Engströms saamla värk å han skriivär åmm smååleningar å roospiggar fråån 100 åår tibaaka. Tåm va int så innkröökt tå hellär för tåm va sjöömenn å sigla runt hela väärden. Men Rooslaagsdialekt praata dåm näär dåm kåm heim. Lägg ned fiberkabel NU! Lägg ned fiberkabel NU! Till och med kommunikationsministeriet har upptäckt att det är
väldigt lönsamt att lägga ned optisk fiberkabel tillika med vattenoch avloppsgrävandet. I ett pressmeddelande den 7.5 2008 uppmanar man alla som gräver avlopp att beakta att man år 2015 strävar till att få hastigheter på 100 Mbit/s till hushåll och företag och detta kräver optisk fiber. Kostnaderna är marginella för att dessutom lägga ned kabel och mycket lägre än att gräva skilt. Om vatten och avlopp redan är nedlagda så är det däremot nödvändigt att bygga ett skilt fiberkabelnät. Senast nu då Sonera börjar stänga kopparkabelnätet borde det stå klart för alla att den epoken är över snart. Trådlös teknik är helt värdelös då det gäller stora datamängder möjligen kan man läsa sin epost. Det har inget med tekniken att göra utan det är helt enkelt en naturlag som gör det omöjligt att flytta stora mängder information över smala frekvensband. Så det är ingen idé att hoppas på framtida uppfinningar. I Sverige har man redan 10 % av hushållena uppkopplade till fiber och nu meddelade Allmännyttan att de tänker installera fiberanslutningar på 1 Gbit/s (1000 Mbit/s) i alla sina 800 000 bostäder. Det går framåt snabbare än väntat. Finland är tyvärr ännu väldigt efterblivet med 0 %
fiberanslutningar egentligen är bara Österbotten bra på fibernät. Det gör att snabba tjänster inte kan användas och det värsta är att distansarbete via videokonferens blir omöjligt. Just nu är det bästa tiden att ploga ned fiberkabel vilket är det näst billigaste sättet (efter avloppsdiken). Det kan till och med gå under 1 euro/meter för färdigt nedplogad kabel i bästa fall. Det lönar sej inte att vänta. Efterfrågan på fiberkabel har höjt priserna med 20-30 % på ett år redan och höjningen fortsätter. Att köra ned en fiberkabel över en färdigsådd åker just nu stör inte alls utan på hösten ser man inte ens att man kört över åkern. Det mycket smala diket kläms fast så att det knappt syns ens direkt efter körningen. Och just nu är ytan torr medan det är mjukt under ytan så plogningen är lätt. På hösten är det tvärtom hal yta och hård jord ifall sommaren varit torr. Det är inte så svårt att planera ett fibernät. Det viktigaste är att lämna tillräckligt långa ändar för man måste ha minst 10-20 meter överlopps kabel för att kunna svetsa ihop fibern. Ändarna skall nämligen in i en bil eller svetsbur vid svetsningen som nog inte borde utföras i någon grop på grund av känsligheten för smuts. Kapa inte kabeln förrän den är nedgrävd för om den blir för kort så
kostar en skarv omkring 500 euro. Planera så få skarvar som möjligt och beakta att man inte kan sätta in uttag mitt på kabeln utan bara koppla fibern från punkt till punkt (även om själva kabeln med många fibrer kan förgrenas). Mera om byggandet av byafibernät på http://fiberforum.hindersby.net och http://portal.hindersby.net. Dra ur stöpslarna vid åska! DRA UR stöpslarna vid åska! Alla skydd är begränsade och en del fungerar inte alls för elektronik så DRA UR ELSTÖPSELN och NÄTSTÖPSELN vid åska! De som har långa Ethernetkablar (vanlig kopparkabel) skall dessutom dra ur dessa i BÄGGE ändarna! De fungerar nämligen som antenner och blixtnedslag inducerar farliga spikar i dessa. Natten till måndagen den 9 juni 2008 slog åskan ned vid Österholms i Lindkoski och både routern och mediakonvertern började brinna! Blixten letade sej från elnätet via nätkabeln (koppar) till vår fiberkabeln som har två ståltrådar som är väl jordade. Och brände sönder allt på vägen.
Det finns skydd som det nog är värt att koppla in man hinner inte alltid dra ur stöpslarna. För nätkabel kan man använda APC Protectnet som kostar litet över 20 euro på multitronic.fi. Skall sättas i BÄGGE ändarna på kabeln. Bör absolut användas då kopparkabeln är över 50 meter lång. Men kom ihåg att jorda dem ordentligt annars är de värdelösa! En UPS (reservel med ackumulator) är mycket bra att använda. Den skyddar delvis mot åska och klarar av korta strömbortfall (nån minut). De åskskydd som säljs att sättas i eluttaget är inte så bra men skadar väl inte heller. Att sätta in flera åskskydd i elnätet ända från den punkt där kabeln kommer in hjälper nog. Men de skall vara konstruerade för elektroni, dvs. mycket SNABBA! Skaffa åskskydd till husets elnät! Det bästa är att se till att åskan inte kommer in i huset alls. Därför skall ett åskskydd installeras UTANFÖR huset där elledningarna kommer in. Nisse
Dra ur elstöpslarna vid åska! DRA UR stöpslarna vid åska! Alla skydd är begränsade och en del fungerar inte alls för elektronik så DRA UR ELSTÖPSELN och NÄTSTÖPSELN vid åska! De som har långa Ethernetkablar (vanlig kopparkabel) skall dessutom dra ur dessa i BÄGGE ändarna! De fungerar nämligen som antenner och blixtnedslag inducerar farliga spikar i dessa. Natten till måndagen den 9 juni 2008 slog åskan ned vid Österholms i Lindkoski och både routern och mediakonvertern började brinna! Blixten letade sej från elnätet via nätkabeln (koppar) till vår fiberkabeln som har två ståltrådar som är väl jordade. Och brände sönder allt på vägen. Det finns skydd som det nog är värt att koppla in man hinner inte alltid dra ur stöpslarna. För nätkabel kan man använda APC Protectnet som kostar litet över 20 euro på multitronic.fi. Skall sättas i BÄGGE ändarna på kabeln. Bör absolut användas då kopparkabeln är över 50 meter lång. Men kom ihåg att jorda dem ordentligt annars är de värdelösa! En UPS (reservel med ackumulator) är mycket bra att använda. Den skyddar delvis mot åska och klarar av korta strömbortfall
(nån minut). De åskskydd som säljs att sättas i eluttaget är inte så bra men skadar väl inte heller. Att sätta in flera åskskydd i elnätet ända från den punkt där kabeln kommer in hjälper nog. Men de skall vara konstruerade för elektroni, dvs. mycket SNABBA! Skaffa åskskydd till husets elnät! Det bästa är att se till att åskan inte kommer in i huset alls. Därför skall ett åskskydd installeras UTANFÖR huset där elledningarna kommer in. Nisse