Utbildning för myndigheter statliga betalningar och lån Tisdagen den 29 september 2009 Olympia i Salénhuset
Riksgälden Riksgälden (Riksgäldskontoret) (Swedish National Debt Office, SNDO) Bildades 1789 Myndighet under Finansdepartementet Ca 160 medarbetare Ca 70 procent har akademisk examen, de flesta i nationalekonomi eller finansiell ekonomi 54 procent kvinnor, 46 procent män
Riksgälden ansvarar för statens finansförvaltning Statens internbank: Cash Management Sköter statens betalningssystem, statens centralkonto (SCR), ansvarar för in- och utlåning till myndigheter m.fl., utbetalar anslagsmedel, säkrar myndigheternas valutaflöden Mål: effektiv likviditetsstyrning i staten Statsskuldsförvaltning: Debt Management Finansierar och förvaltar statsskulden genom att ge ut statspapper Mål: så låg kostnad som möjligt med beaktande av risk Garantier och krediter: Utfärdar statliga garantier och lån Mål: avgifterna ska på sikt motsvara kostnaderna Bankstöd: Ger lånegarantier, kapitaltillskott till solventa banker och stöd till banker i kris via stabilitetsfonden Mål: lindra effekterna av finanskrisen för svenska hushåll och företag
Betalningsmodellen Anita Nyqvist
Den statliga betalningsmodellen Statsskuldsförvaltning Hög automatiseringsgrad i betalningssystemet Bankkonton med saldo, t.ex. valutakonton Riksgälden behöver låna 100 kr SCR centralkonto i Riksbanken Ramavtal Bankkonton anslutna till SCR (SCR-flöde och räntebärande flöde) En myndighet tar emot en insättning på 400 kr En myndighet bemyndigar en betalning på 500 kr
Den statliga betalningsmodellen vad är det i ord? Riksgälden lånar den likviditet som behövs (statsskulden) Likviditeten hanteras över statens centralkonto i Riksbanken (SCR) Likviditetsanvändningen budgeteras i statsbudgeten som Beräknat lånebehov Centralkontot förs i SEK, betalningar i valuta måste växlas Riksgälden upphandlar betalningstjänster via ramavtalsbank Myndigheten kan förvalta likviditet (i SEK eller valuta) utanför centralkontot enligt regeringsbeslut Myndigheten disponerar pengar enligt villkoren i regleringsbrev Myndigheten ansvarar för sina bankkonton och betalningar
Varför ett centralkonto med betalningar hos myndigheten? Central pooling av likviditet är mycket kostnadseffektivt det minimerar det dagliga behovet av likviditet Minimeringen ger lägre räntekostnader, lägre risk Förvaltningen av de samlade likvidflödena kräver finansiell kompetens, ger djupare kunskap och högre kvalitet Användningen av kommersiella banktjänster minskar dyra statliga särlösningar, ändring och utveckling av gemensamma tjänster underlättas Myndigheten har incitamentet att använda effektiva banktjänster kan använda pengarna till annat
Statsbudgetens indelning Utgiftsområde (anslag) Minskning av anslagsbehållningar Summa utgifter Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto Kassamässig korrigering Summa Inkomsttyp (inkomsttitlar) Summa inkomster Beräknat lånebehov Summa Enligt budgetpropositionen 2009, Prop. 2008/09:1, volym 1
Den statliga betalningsmodellen Betalningar Statsskuldsförvaltning Hög automatiseringsgrad i betalningssystemet Bankkonton med saldo, t.ex. valutakonton Riksgälden behöver låna 100 kr SCR centralkonto i Riksbanken Ramavtal Bankkonton anslutna till SCR (SCR-flöde och räntebärande flöde) En myndighet tar emot en insättning på 400 kr En myndighet bemyndigar en betalning på 500 kr
Betalningar Samhällsbetalningar, transfereringar och bidrag såsom: - inbetalningar av skatter, tull, och avgifter - utbetalningar av pensioner, barnbidrag, stöd och andra förmåner Ca 90 % av alla betalningar Typiska kännetecken: små belopp, regelbundet återkommande, grundade på lagregler och myndighetsbeslut Finansiella betalningar - överföringar mellan konton, amorteringar, räntor Fakturabetalningar - köp av varor och tjänster Ca 8 % av alla betalningar
Betalningar ett led i genomförandet av politiska beslut Betalningarna och hur de utförs är viktigt för att säkert, effektivt och utan fördröjningar kunna genomföra politiska beslut om samhällsutveckling och välfärd Skatter Socialförsäkringar, Bidrag, Social service, Sjukvård Utbildning Driften av myndigheter etc.
Den statliga betalningsverksamheten sköts av myndigheterna Statsbudgetens utgifter 2008, 781 079 miljoner SEK Statsbudgetens inkomster 2008, 871 582 miljoner SEK Utestående lån 2008 till myndigheter, statliga bolag m.fl. (netto) 149 694 miljoner SEK 240 myndigheter innehar 4 000 bankkonton Staten använder tre ramavtalsbanker: Statens betalningar under 2008, 4 847 000 miljoner SEK (1½ gånger BNP) Statens lånebehov 2008, - 90 503 miljoner SEK
De största betalningsmyndigheterna under 2008 Antal, milj In, mrdr kr Ut 18 1 553 753 58 242 657 16 58 51 15 29 46 Motsvarar 81 % respektive 75 % av alla statliga betalningar
Statliga betalningsflöden per dag Miljarder kronor In- och utbetalningar per dag, 2008 60 40 20 0-20 -40-60 Jan Febr Mar Apri Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Inbetalningar Utbetalningar
Statliga betalningsflöden, in- och utbetalningar oktober 2008 M iljard SEK 60 40 20 Moms Överföring från AP-fonder Bolagsskatt Prel.skatt 0-20 -40-60 Överföring till AP-fonder 1 2 3 6 7 8 9 10 13 14 15 16 17 20 21 22 23 24 27 28 29 30 31 IN P ension Barnbidrag UT Skatt till kommuner/landsting, Löner
Den statliga betalningsmodellen Statens centralkonto och SCR-flödena Statsskuldsförvaltning Hög automatiseringsgrad i betalningssystemet Bankkonton med saldo, t.ex. valutakonton Riksgälden behöver låna 100 kr SCR centralkonto i Riksbanken Ramavtal Bankkonton anslutna till SCR (SCR-flöde och räntebärande flöde) En myndighet tar emot en insättning på 400 kr En myndighet bemyndigar en betalning på 500 kr
Central likviditetshantering vad menar vi? Statens centralkonto ( koncernkonto /Cash pool/treasury Single Account (TSA)) Statens centralkonto (SCR) finns i Riksbanken och innehas av Riksgälden Internbanken utvecklar, upphandlar och förser myndigheterna med betalningssystem (infrastruktur) och betalningstjänster för effektiva och säkra betalningar i affärsbankerna (ramavtalsbankerna) Vi hämtar in och lämnar ut likviditet från SCR för att tömma eller täcka myndigheternas betalningar i ramavtalsbankerna Vi lånar (tar emot placeringar) till myndigheter, affärsverk och statliga bolag
Treasury Single Account modell Toppkonton (Riksgälden) T T TT T TTTT TTTTT TTTTTT TTTTTTTT TTTTTTTTT SCR (Statens centralkonto i Riksbanken) Affärsbanker (ramavtalsbanker) Myndigheterna lämnar betalningsuppdrag Riksgälden Penning- och obligationsmarknaden IN UT
Krav på betalningssystemet Systemet består av en kombination av regler, tekniska system och avtal med banker Regler, tekniska system och stora delar av avtalen med bankerna bildar tillsammans den infrastruktur som möjliggör betalningar till och från staten OBS! Det statliga betalningssystemet är alltså inte bara ett datasystem. Det statliga betalningssystemet ska: vara kostnadseffektivt ta hänsyn till statens redovisning och ge information om betalningarna skapa valfrihet och konkurrens för långsiktig effektivitet garantera hög säkerhet vid betalningar (Statens grundsyn enligt prop. 1992/93:100, bilaga 1, sid 132)
Det statliga betalningssystemet vilka aktörer deltar? hur ser infrastrukturen ut? Riksbanken med RIX-systemet Det kommersiella banksystemet Nordea SEB Swedbank Riksgälden Plusgiro BGC med bankgiro Betalare och mottagare Privatpersoner, företag m.fl. Myndigheter
SCR betalningar hur ser kontostrukturen ut? Avveckling tre ggr/dag Statens centralkonto i Riksbanken (SCR) Toppkonton i respektive ramavtalsbank Myndigheternas bankkonton i ramavtalsbankerna (2 600 bankkonton, varav 12 % är nettokonton) IN UT IN UT IN UT IN UT IN UT IN UT IN UT IN UT IN UT Skatter, uppbörd och transfereringar, betalningar för förvaltning (löner, hyror m.m.) Bank 1 Bank 2 Bank 3
Central likviditetsförvaltning hur går det till? Riksgälden följer dagligen myndigheternas in- och utbetalningar och ser till att inga över- eller underskott finns på konton i bankerna från en dag till nästa dag Myndigheternas samlade inbetalningar ska i första hand används för finansiering av utbetalningar samma dag Är inbetalningarna större än utbetalningarna placerar Riksgälden överskottet på kapitalmarknaden Är inbetalningarna mindre än utbetalningarna lånar Riksgälden på kapitalmarknaden för att eliminera underskottet
Daglig likviditetsförvaltning och en långsiktig skuldförvaltning Skuld Statsskuld utan direkt koppling i tid till faktiska betalningar. Tidigare ackumulerade underskott i betalningarna. Tid
Prognos och uppföljning Riksgälden har en databas med daglig betalningsinformation. Databasen används för: Underlag för prognoser av framtida likviditetsbehov baserat på dagligt utfall för förra året kompletterat med särskilda prognoser från ett 50-tal större myndigheter Genomförda betalningar ställt mot prognoserna Uppföljning av myndigheternas användning av banktjänster och kostnader
Ramavtalen som Riksgälden ansvarar för Björn Wallgren
Den statliga betalningsmodellen Ramavtal Statsskuldsförvaltning Hög automatiseringsgrad i betalningssystemet Bankkonton med saldo, t.ex. valutakonton Riksgälden behöver låna 100 kr SCR centralkonto i Riksbanken Ramavtal Bankkonton anslutna till SCR (SCR-flöde och räntebärande flöde) En myndighet tar emot en insättning på 400 kr En myndighet bemyndigar en betalning på 500 kr
Bakgrund till upphandling av ramavtal Riksgälden har regeringens uppdrag att ansvara för och vidareutveckla statens betalningsmodell: Upphandla och teckna ramavtal för betalningstjänster Kostnadseffektivitet Säkerhet Informationsbehov Valfrihet Konkurrensneutral Riksgälden upphandlar ramavtal för statens in- och utbetalningar åt ca 240 myndigheter.
Ramavtalen Riksgälden ansvarar för två ramavtal Betalkort-, resekonto- och inköpstjänster Avtalsperiod: 1 januari 2009 till 31 december 2011 + 1 år Betalningstjänster m.m. Avtalsperiod: 1 april 2007 till 31 mars 2011. Riksgälden håller på att upphandla ytterligare ett ramavtal En kortlösning kallad kontantkort (eng. Prepaid Card)
Ramavtalen, forts. Alla statliga myndigheter som ingår i den statliga redovisningen omfattas Det är obligatorisk för myndigheterna att använda Riksgäldens ramavtal. Affärsverken har möjlighet att avropa
Ramavtalen, forts. Myndigheterna köper betalningstjänster från bankerna och betalar med anslagsmedel Fördelar för myndigheten att avropa ramavtalen Myndigheten behöver inte lägga ner tid på att upphandla tjänsterna själva bara göra en utvärdering och avropa. Statens kostnader = ca 23.000 kr per avropande myndighet. Konkurrens mellan bankerna leder till bättre service och lägre priser Utvecklingskostnaderna delas av flera parter Enhetliga och dokumenterade krav i ramavtalen.
Ramavtalen, forts. Statens totala kostnaden för banktjänsterna Statliga betalningar och kostnader Miljoner kr onor 250 200 150 100 50 0 Antal 250 200 150 100 50 0 20 03 K a l ky l 2 004 2 005 2 006 2 007 2 008 Kostnader Antal betalningar År 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Totalt antal betalningar i miljoner 100 120 125 123 127 132 Total kostnad i miljoner kronor 208 176 161 152 122 114 Snittkostnad per betalning, i kronor 2,08 1,47 1,28 1,23 0,95 0,86
Ramavtal avseende betalningstjänster m.m. för statliga myndigheter 2006-09-29
Betalningstjänster m.m. Lag (2007:1091) om offentlig upphandling innebär: Att avrop ska ske enligt rangordning eller förnyad konkurrensutsättning Vi har valt att kombinera kraven för att uppnå bästa pris för stort antal betalningar Rangordning av tjänsterna (ca 31 st) över 1 miljon transaktioner per år i en tjänst = förnyad konkurrensutsättning
Betalningstjänster m.m, fort. Betalningstjänster Infrastrukturtjänster Bankkonton Kundstöd, support och tillgänglighet Teknik och säkerhet Likviditetshantering och avveckling Återrapportering till Riksgälden
Statliga bankkonton 7 000 6 500 6 000 5 500 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Bankkonton 6 699 6 655 5 623 4 624 4 789 4 720 4 143 3 996
Valutakonto Skriftlig ansökan om valutakonto skickas till Riksgälden Myndigheten ska beskriva behovet av valutakonto och ange volymer Ränteberäkning sker. Ränta utbetalas till myndigheten kvartalsvis. Total i staten finns det ca 220 valuta konton (ca 170 EUR-konton) Myndigheten kan terminsäkra sin betalning via Riksgälden
Inbetalningstjänster Autogiro OCR-inbetalningar via Plusgirot eller Bankgirot Inbetalningar som inte är OCR (Manuella gireringar) Bankgiro inbetalningar och Total In Kortinlösen Dagskassor Internetbank Utlandsbetalningar
Internetbetalningar Följande myndigheter har en webbplats som medborgaren kan göra en inbetalning till myndigheten: Transportstyrelsen Bolagsverket Länsstyrelserna VHS CSN (ny från 2009) De använder antingen Direktbetalning och/eller Kortinlösen som betalningsalternativ.
Hur e-betalning via myndighetens webbplats fungerar Medborgare Myndighets webbshop Betalväxel Ramavtal Infratjänst 2003 Kammarkollegiet Dibs PayEx Betalningtjänst Ramavtal Betalningstjänster Riksgälden Swedbank Nordea SEB Kort (-inlösen) Direktbetalning Avstämning Backoffice Support
Utbetalningstjänster Leverantörsbetalningar via Plusgirot eller Bankgirot Utbetalningskort Löner och andra ersättningar Samhällsutbetalningar Internetbank Utlandsbetalningar
Bastjänstpaket Små och mindre myndigheter behöver endast en bank (bastjänstpaket) Syftar till att underlätta avrop för mindre myndigheter Inbetalningar Inbetalningar som inte är OCR (Manuella gireringar Utlandsbetalning Utbetalningar Leverantörsbetalningar Löner och andra ersättningar Utlandsbetalning
Hur en löneutbetalning fungerar inom staten Björn Wallgren
Utbetalning av lön Måndag Tisdag Tisdag Torsdag Fredag Fredag kväll/natt klockan 00:01 Klockan 09:00 Myndighet sammanställer och gör lönekörning Banken bokför beloppet på mottagarens konto med fredag som utbetalningsdag Utbetalningsfil skickas till bank Myndighet stämmer av och ger betalningsbem yndigande Mottagaren kan disponera pengarna Banken får likvid från Riksgälden Lägg särskilt märke till tidpunkterna 00:01 och 09:00 på fredag. Banken ligger ute med pengarna i 9 timmar eller längre om den anställda har sitt lönekonto hos en annan bank än banken som har utbetalningsuppdraget, skickar banken likviden till den andra banken på torsdagen. Dvs. banken ligger ute med pengarna en dag innan banken får likvid från Riksgälden.
Risk och sårbarhet Anita Nyqvist
Den statliga betalningsmodellen Risk och sårbarhet Statsskuldsförvaltning Hög automatiseringsgrad i betalningssystemet Bankkonton med saldo, t.ex. valutakonton Riksgälden behöver låna 100 kr SCR centralkonto i Riksbanken Ramavtal Bankkonton anslutna till SCR (SCR-flöde och räntebärande flöde) En myndighet tar emot en insättning på 400 kr En myndighet bemyndigar en betalning på 500 kr
Risk och sårbarhet vilka risker har vi uppmärksammat? Regeringsrapport 28 maj 2008 (finns på www.riksgalden.se) Identifierat fyra riskområden Staten är en stor kund i bankerna Statens betalningsmodell är komplex Viktigt med god intern styrning och kontroll Finansiella risker Vilka risker prioriterar vi just nu? Fullmakter Reservrutiner Komplexiteten i modellen, vi ska beskriva modellen och flödena, utbilda och identifiera möjligheterna att minska komplexiteten
Statistik Januari till december 2008
Betalningstjänster m.m. Stora betalningsvolymer: Det statliga betalningssystemet omslöt 2008: 4 847 miljarder kronor 132 miljoner betalningar Kan jämföras med BNP: ca 3 200 miljarder kronor Statsbudgeten: ca 780 miljarder kronor Statens skatteintäkter: ca 810 miljarder kronor
Betalningstjänster m.m, fort. Fördelningen i det statliga betalningssystemet, 2008: Inrikes Inbetalningar 2 400 miljarder kronor 45 miljoner betalningar Utbetalningar 2 300 miljarder kronor 86 miljoner betalningar Utrikes Inbetalningar 60 miljarder kronor 0,2 miljoner betalningar Utbetalningar 40 miljarder kronor 1,3 miljoner betalningar
Betalningstjänster m.m, fort. Ca 128 miljoner (97%) elektroniska betalningar Ca 10 miljoner (7,5%) autogiro Ca 21 miljoner (16%) OCR-inbetalningar Ca 7 miljoner (5%) leverantörsbetalningar Ca 3 miljoner (2,3%) manuella betalningar Ca 2 miljoner (1,5%) utbetalningskort Ca 0,7 miljoner (0,5%) manuella utbetalningar Ca 0,3 miljoner (0,3%) manuella inbetalningar Ca 0,8 miljoner (0,6%) kortinlösen transaktioner
Topp 15 i antal betalningar inrikes 2008 Myndighet Typ Antal Volym Försäkringskassan Avgående 55 316 195 672 745 127 568 Vägverket Ankommande 22 172 819 62 918 329 854 Skatteverket Ankommande 11 380 752 1 779 943 792 660 Centrala studiestödsnämnden Ankommande 8 277 894 28 938 677 969 Centrala studiestödsnämnden Avgående 6 544 655 46 425 595 545 Skatteverket Avgående 6 447 874 752 782 360 288 Statens pensionsverk Avgående 3 896 047 21 075 145 019 Kronofogden Avgående 3 115 952 9 615 033 420 Vägverket Avgående 2 037 963 53 904 555 923 Försvarsmakten Avgående 1 346 651 63 838 754 860 Försäkringskassan Ankommande 1 155 386 243 025 006 962 Polisväsendet Avgående 1 078 094 29 809 815 523 Polisväsendet Ankommande 1 048 865 23 780 289 685 Kronofogden Ankommande 876 087 16 487 653 469 Arbetsförmedlingen Avgående 763 290 52 539 839 233
Topp 15 i volym utrikes 2008 Myndighet Typ Antal Volym Kärnavfallsfonden Ankommande 70 409 428 238 794 Premiepensionsmyndigheten Ankommande 3 765 269 753 927 392 Skatteverket Ankommande 40 858 11 442 765 416 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Avgående 2 548 10 800 136 364 Utrikesdepartementet Avgående 2 830 7 712 566 670 Försäkringskassan Avgående 1 078 272 3 729 135 098 Försvarets materielverk Avgående 1 987 3 429 709 627 Skatteverket Avgående 45 916 3 347 674 116 Banverket Avgående 2 610 2 200 666 610 Tullverket Ankommande 3 985 1 972 414 037 Riksgälden Ankommande 39 1 947 122 002 Försvarets materielverk Ankommande 89 1 743 889 507 Försvarsmakten Avgående 5 225 965 246 609 Premiepensionsmyndigheten Avgående 454 865 700 602 Luftfartsverket, affärsverk Ankommande 4 445 619 237 836
Statliga betalningars fördelning mellan banker, betalningsvolym 2 500 2 000 1 50 0 1000 500 Miljarder kronor 0 2003 2004 2005 2006 2 007 2 008 Nordea Swedbank SEB Riksgälden
Statliga betalningars fördelning mellan banker, antal betalning Tusental 60 000 45 000 30 000 15 000 0 2004 2005 2006 2 007 2008 Nordea SEB Swedbank
Risk och sårbarhet Fördjupande information
Staten är en stor kund i bankerna 240 myndigheter, 4 000 bankkonton, 127 miljoner betalningar, 4 600 miljarder Flera banker, sprida risker, exponering mot en enskild bank minskar Krav på rating, uppsägning i avtalet Krav på infrastruktur och betalningstjänster, men också på tillgänglighet, redundans i kommunikation och drift, information vid avbrott, övervakning och krishantering Det förekommer förseningar och avbrott i bankernas betalningsverksamhet, i myndigheternas system Åtgärder Identifiera, avropa och dokumentera reservrutiner för system, kommunikation och använda tjänster Använda standardtjänster, utreda vilka specialtjänster som fortfarande används och hur vi ska agera för att minska beroendet
Statens betalningsmodell är komplex Staten har en egen betalningsmodell (myndigheterna har en obegränsad dragningsrätt på SCR, koncernkontostruktur med nollsaldon) Modellen tillgodoser många krav och är svår att samordna (central likviditet, effektiva betalningar, information om betalningar, räntekontomodellen, uppdelning av betalningsflöden (ränteb/ej ränteb/övrigt), intern omföring i Riksgälden, verksamhetsindelning, bokföring under Avräkning med statsverket m.m.) Åtgärder Tydligare gränsdragning mellan Riksgälden och ESV Utreda hur kontostrukturen kan moderniseras (hur göra med den obegränsade dragningsrätten?) Utreda hur likviditetsstyrningen kan effektiviseras
Viktigt med god intern styrning och kontroll Korrekta betalningsuppdrag rätt tid, rätt belopp, rätt mottagare, bekräfta betalningsorder med bemyndigande, stämma av Behörig användning 2 400 medarbetare med obegränsad dragningsrätt, avsevärt fler som skapar eller hanterar betalningsuppdragen Åtgärder Information och utbildning om de statliga regler som gäller vid utbetalning, vikten av rätt krav på och säkra system för betalningsuppdrag (särskilt vid ändringar i system) Utbildning om hur betalningssystemet fungerar och hur betalningar hanteras Införa regler för myndighetsledningens centrala ansvar att utse behöriga personer att företräda myndigheten utåt vid betalningar, särskilt viktigt vid betalningar över bankkonton anslutna till SCR Föreskrifter och allmänna råd om fullmakt vid betalningar tas in i Betalningsförordningen, utreda om fullmakten ska dokumenteras i ett registreringsbevis som en firmateckning, informera återkommande om behovet av god kontroll mot fullmakter Ersätta kvarvarande manuella betalningsuppdrag med elektroniska Kvalitetssäkra bankernas rutiner vid tilldelning, ändring av bankgironummer med flera åtgärder.
Finansiella risker Kontobehållning på Riksgäldens toppkonton, ca 1-2 miljarder kr Kontobehållning på myndigheternas bankkonton utanför den centrala likviditetshanteringen, ca 1,2 miljarder kr Kontobehållning på myndigheternas valutakonton, motsvarar ca 325 miljoner kr Kursrisker vid växling, ca 22 miljarder kr växlas per år till avistakurs (mest EUR, USD, JPY) Valutaterminer, ca 5 miljarder kr utestående Omsättningen på valutakontona, motsvarar ca 9 miljarder kr per år (mest EUR) Åtgärder Redovisa Riksgäldens kontobehållningar på toppkonton i balansräkningen Utreda behoven och möjligheterna att ha ett valutakoncernkonto i staten
Lånehanteringen m.m. Tommy Widell
Budgetlagen 20 Inom låneramar som riksdagen årligen fastställer får regeringen besluta att anläggningstillgångar ska finansieras med lån i Riksgälden 21 Inom en kreditram som riksdagen årligen fastställer får regeringen besluta att rörelsekapital ska finansieras med krediter i Riksgälden 23 För en viss myndighet eller för viss anskaffning kan riksdagen besluta kan riksdagen besluta att finansiering ska ske på annat sätt
INSTRUKTION FÖR RGK Utlåning och inlåning på konto MÅL: Att ge i första hand andra statliga myndigheter lån och placeringsmöjligheter - Så goda villkor som möjligt - Verksamhet får ej subventioneras
Likviditetsstyrning Utbetalning av anslagsmedel Administration av myndigheternas räntekonton Utlåning och inlåning till myndigheter, affärsverk och bolag Kvalificerad rådgivning till våra kunder Övergripande ansvar för kassahållningsfrågor Ansvar för statens betalningssystem Valutaterminer
Regelverk och styrning Regleringsbrev och andra regeringsbeslut Kapitalförsörjningsförordningen Anslagsförordningen Relationer till typisk myndighet Räntekonto med kredit (kreditram) Lån till anläggningstillgångar (låneram) Räntebelagda anslag
Regleringsbrevet utbetalningsplan 5.2 Utbetalningsplan Till Riksgäldskontorets räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell: Utbetalningsdatum Belopp 2009-01-25 24 673 2009-02-25 24 673 2009-03-25 24 673 2009-04-25 24 673 2009-05-25 24 673 2009-06-25 24 673 2009-07-25 24 673 2009-08-25 24 673 2009-09-25 24 673 2009-10-25 24 673 2009-11-25 24 673 2009-12-25 24 675 Summa 296 078 Belopp angivna i tkr Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Riksgäldskontorets disposition enligt detta regleringsbrev är: 1:12 ap.1 Förvaltningskostnader
Anslagsutbetalning Filer från Hermes läses in i SIBSYS Cirka 150 miljarder per år Tillförs räntekontona genom utbetalning/autogiro
Regleringsbrevet låne- och kreditramar 5 Övriga villkor 5.1 Låneram och krediter Låneram (enl 20 budgetlagen) 35 000 Räntekontokredit (enl 21 budgetlagen) 29 000 Övriga kreditramar (enl 23 budgetlagen) Belopp angivna i tkr
In- och utlåning Lån/placering inte matchad på marknaden Normalt tecknas inga avtal Räntan speglar Riksgäldens upplåningskostnad I vissa fall tas avgifter ut Marknadsvärdering vid förtidsinlösen
Låne/Placeringsformer Typ Avista Kort 30-360 dgr Lång 1-30 (40) år FR/RR Räntebas reporänta statsskuldväxlar statsobl/ssvx
INLÅNING 2009-08-31 (mdr) Myndigheter 120,2 Räntekonton 37,0 Premiereservsystemet 35,6 Stabilitetsfonden och Garantireserver (EKN,RGK,BKN) 29,0 Kärnavfallsfonden 12,7 Statliga bolag 1,8 Affärsverk 0,6 Totalt 122,6
UTLÅNING 2009-08-31 (mdr) Myndigheter 211,6 CSN 156,5 Infrastruktur m.m. 23,9 Lån anl.tillg. 21,6 Räntekonton 2,4 Affärsverk 8,1 Statliga bolag 21,4 Utlåning i valuta 66,2 Totalt 307,2 mdr
Den statliga betalningsmodellen Statsskuldsförvaltning Hög automatiseringsgrad i betalningssystemet Bankkonton med saldo, t.ex. valutakonton Riksgälden behöver inte låna 1 mkr SCR centralkonto i Riksbanken Ramavtal Bankkonton anslutna till SCR (SCR-flöde och räntebärande flöde) En myndighet amorterar 1 mkr En myndighet lånar 2 mkr
Den statliga betalningsmodellen Statsskuldsförvaltning Hög automatiseringsgrad i betalningssystemet Bankkonton med saldo, t.ex. valutakonton Riksgälden behöver låna 2 mkr SCR centralkonto i Riksbanken Ramavtal Bankkonton anslutna till SCR (SCR-flöde och räntebärande flöde) En myndighet amorterar 1 mkr Ett affärsverk lånar 2 mkr
Myndighetens räntekonto hos Riksgälden När myndigheten använder medel för betalningar i det räntebärande flödet påverkas saldot på räntekontot Information om myndighetens räntebärande flöde överförs till ett räntekonto hos Riksgälden för beräkning av ränta Myndigheten har en kreditram för räntekontot Konto Räntebärande flöde Räntekonto hos Riksgälden
Räntekurva Nollkupongränta 4.0 3.5 3.0 2.5 Obl 2 Obl 1 Obl 3 Nominell (effektiv 30E/360) 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 Jul-2009 Apr-2012 Dec-2014 Sep-2017 Jun-2020 Mar-2023 Dec-2025 Sep-2028 Jun-2031
Räntor 22 september 2009 Placeringar Lån 2 år 1,285 1,325 3 år 2,110 2,150 4 år 2,536 2,576 5 år 2,863 2,903 6 år 3,067 3,107 7 år 3,217 3,257 8 år 3,332 3,372 9 år 3,421 3,461 10 år 3,504 3,544
Bakgrund Vissa myndigheter har ett stort valutaberoende och har behov av att få tillgång till valutasäkring Små möjligheter och begränsad kompetens att hantera valutaflöden och valutarisker Problem att prognostisera budget och anslagsförbrukningen
Vad är en valutatermin? En valutatermin är en rättighet och skyldighet att köpa eller sälja valuta mot en annan: Till en förutbestämd kurs På en förutbestämd dag
Modell för terminssäkring 2. Terminsaffär RGK 3. Vid terminens förfall Likvid sätts in på myndighetens valutakonto Myndighet Bank 1. Avtal 4. Betalning Leverantör
Valutasäkring Terminskontrakt erbjuds i första hand i de valutor som ingår i riktmärkesportföljen dvs EUR, USD, CHF, GBP och JPY Initialt inga begränsningar vad gäller löptider eller belopp Ansökan om att få teckna valutaterminer görs hos Riksgälden Myndigheterna måste teckna avtal med Riksgäldskontoret Myndigheterna behöver ha tillgång till valutakonton
Fördelar Ökad planeringssäkerhet Samlad riskhantering inom staten LÅG RISK Effektivare valutahantering inom staten
Skuldförvaltning Statsskuld och lånebehov September 2009 Lisa Dohlvik
Statsskuld och lånebehov Man skulle önska. men så är inte fallet!
Mål för statsskuldsförvaltningen Målet är fastlagt i 5 lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning: Statens skuld ( ) skall förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Förvaltningen skall ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer. Tre aspekter (argument som inte kan kopplas till dessa är i princip ogiltiga i beslut om statsskuldspolitiken): Kostnad Risk Penningpolitikens krav
Statsskuldens utveckling 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Statsskuldens andel av BNP % 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 EMU-området Sverige
Belgien Frankrike Tyskland Portugal Statsskulden, % av BNP 120 100 80 Snitt för eurozonen: 79.2 % 60 40 20 0 Källa: OECD Danmark Finland Sverige Spanien Nederländerna Österrike England
Statsskuldens uppdelning Realskuld Skuld i utländsk valuta Nominell kronskuld 25,0% 60,0% 15,0%
Våra instrument Nominella statsobligationer Reala statsobligationer Statsskuldväxlar Obligationer i utländsk valuta Likviditetshantering
Hur vi lånar Återförsäljare Auktioner innebär att vi bestämmer instrument och löptid beroende på vårt finansieringsbehov och policy innebär att marknaden bestämmer räntan är en effektiv (resurssnål) försäljningsform som lämpar sig väl för hög grad av automatisering är en väl inarbetad och välkänd försäljningsform för svenska statspapper Syndikering
Likviditetsförvaltningen förändringar under en månad Mdkr 50 40 30 20 10 0-10 -20-30 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 On tap-försäljning av statsskuldväxlar Likviditetsväxlar Deposits Återköp av statsskuldväxlar Repor
SITS Samordnat IT-stöd för statliga betalningar Tisdagen den 29 september 2009 Olympia i Salénhuset
Innehåll SITS Vad är? Din nytta av Så här använder du Saknar du några funktioner?
Vad är SITS? Samordnat IT-stöd för statliga betalningar SITS är ett affärssystem för uppföljning av statliga betalningar SITS utgör en viktig del i vår likviditetshantering och används för avveckling med bankerna Informationen i SITS ger oss ett betydelsefullt underlag som vi använder när vi gör ramavtalsavstämningar eller upphandlar nya ramavtal
Vad är SITS? forts. I SITS samlar vi information om alla myndigheters: Bankkonton In- och utbetalningar per dag Produktstatistik om vilka banktjänster myndigheten använder och kostnaderna för dessa Dessutom används SITS för att: Utföra stora internstatliga betalningar Stödja Riksgäldens prognosverksamhet Ni kan enbart ta av de uppgifter som rör er myndighet
Skillnad mellan SITS och SIBWebb SITS är ett statistik- och analysverktyg för dig som arbetar med Cash management och betalningar på en statlig myndighet SIBWebb fungerar som en internetbank och ni använder systemet för att hantera era anslag, lån och placeringar
Din nytta av SITS Du kan med hjälp av SITS på ett enkelt sätt hålla koll på din myndighets dagliga betalningar på era bankkonton. Du har tillgång till information om: Antal betalningar Betalningarnas volym Kostnaderna för betalningarna och de banktjänster som din myndighet använder Du kan dessutom hålla reda på din myndighets betalningsflöden i olika valutor, om det är aktuellt för din myndighet