Affärsverksavtal SJ (AVASJ)

Giltigt fr o m 1998-10-01 t o m 2003-09-30 1 INNEHÅLL: Affärsverksavtal SJ (AVASJ) 1.0 Presentation...2 1.1 ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR...2 1 AVTALETS OMFATTNING... 2 2 ANSTÄLLNING... 2 2a ÖMSESIDIG LOJALITET OCH FÖRTROENDE... 2 3 STATIONERING OCH FLYTTNINGSERSÄTTNING M M... 2 4 BISYSSLA... 6 5 LÖN... 6 6 ARBETSTID... 7 7 ÖVERTID... 8 8 MERTID... 11 9 RESTIDSERSÄTTNING... 12 10 ERSÄTTNING FÖR OB, JOUR OCH BEREDSKAP... 13 11 SEMESTER... 15 12 SJUKLÖN MM... 21 13 FÖRÄLDRALEDIGHET MM... 25 14 LEDIGHET... 26 15 UPPSÄGNING... 29 16 FACKLIG FÖRTROENDEMAN... 30 17 FÖRHANDLINGSORDNING MM... 30 18 AVTALETS GILTIGHETSTID... 31 1.2 FASTA OCH RÖRLIGA LÖNETILLÄGG...31 1.2.1 Fasta lönetillägg... 31 1.2.2 Vissa rörliga lönetillägg... 31 1.3 ARBETSTID...33 1.3.1 Bestämmelser om den ordinarie arbetstidens förläggning... 39 1.4 FÖRHANDLINGSORDNING M M...42 1 Fredsplikt... 42 2 Lokal arbetstagarorganisation... 42 3 Förhandlings avslutande... 42 4 Lokala kollektivavtal i andra frågor än arbetstidens förläggning och lön... 42 5 Arbetstidens förläggning... 43 6 Lön för en arbetstagare... 45 7 Lokala förhandlingar om löner... 45 8 Anställningsvillkor för nyanställd... 45 9 Ändring av anställningsvillkor... 46

1.0 Presentation SJF 200.2-1 Giltigt fr o m 1998-10-01 t o m 2003-09-30 2 Mellan parterna överenskomna ändringar i AVASJ fr.o.m. 1 oktober 1998 har tagits in. Ändringar har gjorts i 3, 7, 8, 15 och avsnitt 1.2. Avsnitt 1.3.2 är slopat och inarbetat i 7. Beloppsbilagan (f d avsnitt 1.4) har slopats och beloppen har införts under respektive avtalsbestämmelse i avsnitt 1.1, 1.2 och 1.3. 1.1 ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR 1 AVTALETS OMFATTNING Med arbetsgivare avses i detta avtal statens järnvägar. Avtalet gäller på arbetstagarsidan alla arbetstagare med följande undantag arbetstagare vars anställning är mindre än 40 % av heltidstjänstgöring arbetstagare anställda i beredskapsarbete, på ungdomsplats eller på särskilda inskolningsplatser (motsv) arbetstagare anställda med arvode enligt särskilt avtal arbetstagare med avlöning enligt chefsavtalet arbetstagare som är kontraktsanställd. 2 ANSTÄLLNING 1 mom. Anställning tills vidare Anställning gäller tills vidare om inte annat överenskommits enligt 2 mom. 2 mom. Tidsbegränsad anställning Avtal om tidsbegränsad anställning får utöver vad som anges i LAS träffas i följande fall: när en arbetstagare anställts för att arbeta av arbetsanhopning kan denna förlängas under ytterligare högst 6 månader om det huvudsakligen gäller samma arbetsuppgifter och det finns särskilda skäl härför när en arbetstagare under högst sex månader eller under den längre tid som överenskommits mellan arbetsgivaren och berörd lokal arbetstagarorganisation uppehåller en ledigbliven befattning i avvaktan på att en ny innehavare av befattningen har utsetts. 2a ÖMSESIDIG LOJALITET OCH FÖRTROENDE Anställningsförhållandet skall grunda sig på ömsesidig lojalitet och förtroende. Arbetstagaren skall ta tillvara och främja arbetsgivarens intressen samt iakttaga diskretion såväl inåt som utåt i företagets angelägenheter. Anmärkning: Bestämmelsen innebär inget avsteg från vad som tidigare gällt. 3 STATIONERING OCH FLYTTNINGSERSÄTTNING M M Anmärkning: Paragrafen har nedanstående lydelse fr.o.m. 98-10-01 (avtal 98-09- 08). 1 mom. Vissa definitioner

Giltigt fr o m 1998-10-01 t o m 2003-09-30 3 Egen begäran: Ett byte av stationeringsort anses föranledd av arbetstagarens egen begäran om denne själv tagit initiativet till bytet. Om en övertalig arbetstagare anmäler intresse till en ledig befattning eller eljest anger önskemål om omplacering anses detta inte som arbetstagarens eget initiativ. Om en arbetstagare som ej själv är övertalig anmäler sig villig att byta stationeringsort i stället för en övertalig arbetstagare anses detta inte heller som arbetstagarens egen begäran. Eget hushåll: En arbetstagare har eget hushåll när minst ytterligare en familjemedlem/sammanboende är folkbokförd på arbetstagarens bostad. Förrättning: Tjänstgöring som en arbetstagare - utan att få annan anställning - fullgör på annan ställe än tjänstestället. Godtagbar bostad: En bostad av tillräcklig storlek som är belägen inom för stationeringsorten normalt dagpendlingsavstånd från tjänstestället och som kan erhållas för en kostnad som är rimlig i förhållande till familjens ekonomiska situation. Omstationering: Beslut om en ny stationeringsort för en arbetstagare från och med viss dag. Påkallad flyttning: Att bytet av stationeringsort med hänsyn till alla omständigheter skäligen innebär att arbetstagaren behöver byta bostad. Om den nya stationeringsorten ligger inom den tidigare vanliga verksamhetsorten eller arbetstagaren företar dagliga arbetsresor mellan bostaden och det nya tjänstestället anses flyttning påkallad bara om särskilda skäl föreligger. Stationeringsort: Den ort där en arbetstagare i huvudsak ska utföra arbetet i sin befattning. Kan denna ort inte anges beslutar arbetsgivaren om arbetstagarens stationeringsort. Tillfälligt arbete: Tidsbegränsat arbete på en annan ort än stationeringsorten. Tjänsteställe: Den plats på stationeringsorten där en arbetstagare fullgör huvuddelen av sitt arbete. Vanliga verksamhetsorten: Ett område inom ett avstånd av 50 kilometer från tjänstestället. Med vanlig verksamhetsort likställs ett område med ett avstånd av 50 kilometer från arbetstagarens bostad. Definitionen grundad på 33 kommunalskattelagen. 2 mom. Omstationeringstillägg En arbetstagare som utan egen begäran omstationeras får omstationeringstillägg om nedanstående villkor är uppfyllda: Arbetstagaren ska vid omstationeringen ha eget hushåll. Flyttning ska vara påkallad och arbetstagaren ska aktivt medverka till att bostad kan erhållas på den nya stationeringsorten eller i dess närhet. Tillägget betalas ut från och med den dag då arbetstagaren omstationeras och fram till dess att han/hon kunnat flytta in i en godtagbar bostad på den nya stationeringsorten eller i dess närhet; dock högst i 18 månader. En arbetstagare, som vid omstationeringen har högst tre år kvar till det datum, då oreducerad ålderspension kan erhållas, har rätt till omstationeringstillägg fram till detta datum. Denna regel gäller dock inte om omstationeringen föranletts av arbetstagarens egen begäran. Rätten gäller

Giltigt fr o m 1998-10-01 t o m 2003-09-30 4 även om arbetstagaren inte avser att flytta till den nya stationeringsorten eller dess närhet; dock ej om dagliga resor företas mellan bostaden och tjänstestället. Om arbetstagaren flyttar till den nya stationeringsorten eller dess närhet erhålls omstationeringstillägg fram till dess att arbetstagaren flyttar in i den nya bostaden. Om arbetstagaren flyttar till den nya stationeringsorten före omstationeringen betalas omstationeringstillägg för tiden mellan flyttningen och omstationeringen. Omstationeringstillägg betalas ut med 5 000 kronor per månad. Om tillägget ska betalas för del av månad reduceras beloppet i relation till antalet dagar för vilka det ska betalas. Semestertillägg är inkluderat i beloppet. 3 mom. Tillfälligt arbete Tillfälligt arbete föranleder inte byte av stationeringsort. Om det tillfälliga arbetet inte utgör förrättning betalas omstationeringstillägg med belopp enligt 2 mom. om arbetstagaren har eget hushåll och det tillfälliga arbetet utförs utanför arbetstagarens vanliga verksamhetsort samt om dagliga arbetsresor inte företas. 4 mom. Ersättning för dubbelhyra Under tid då en arbetstagare har omstationeringstillägg betalas ersättning för styrkta hyreskostnader på den nya stationeringsorten. Sådan ersättning betalas också under högst 18 månader till en arbetstagare utan eget hushåll som omstationeras eller tillfälligt arbetar på annan ort och till följd därav har hyreskostnader på två orter. En förutsättning för ersättning är att arbetstagaren kunnat få omstationeringstillägg om han/hon haft eget hushåll. 5 mom. Ersättning för flyttningskostnader En arbetstagare som omstationeras inom landet får - om flyttning är påkallad - ersättning för flyttningskostnader enligt nedan. Arbetsgivaren får dock besluta att ersättning inte ska erhållas om omstationeringen föranletts av arbetstagarens egen begäran. a.) Transport av bohag m.m. Transport av bohag om högst 15 000 kg betalas i sin helhet av arbetsgivaren förutsatt att transporten upphandlas av arbetsgivaren enligt gällande avtal om bohagstransporter för statstjänstemän. Alternativt ersätts kostnaderna för transport med eget eller förhyrt fordon. Flyttningskostnader enligt ovan betalas också för transport av bohag från en tillfällig till en fast bostad på den nya stationeringsorten eller dess närhet när en fast bostad inte kunnat erhållas vid tillträdet av det nya arbetet. Ersättning betalas vidare för kostnader för transport av egen bil som behövs i arbetet om bilen inte använts för flyttningen. b.) Gardinpengar Gardinpengar betalas med 2 000 kronor om den tidigare bostadsytan var högst 50 kvadratmeter. För varje påbörjat 25-tal kvadratmeter därutöver höjs beloppet med 300 kronor. c.) Resekostnader och traktamente

Giltigt fr o m 1998-10-01 t o m 2003-09-30 5 Vid resa i samband med flyttning betalas resekostnadsersättning och traktamente som vid tjänsteresa. Resekostnadsersättning betalas också för medflyttande familjemedlem/sammanboende. Arbetstagare som utan egen begäran omstationeras har rätt till resekostnadsersättning och traktamente som vid tjänsteresa för högst tre resor till den nya stationeringsorten innan arbetet där påbörjas. Resekostnadsersättning betalas också för medföljande familjemedlem/ sammanboende. Vid här avsedd resa får arbetstagaren normalt en dags ledighet med lön. Arbetstagare som utan egen begäran omstationeras har vidare rätt till resekostnadsersättning som vid tjänsteresa för högst tre resor till den tidigare stationeringsorten inom två år efter flyttningen. Resekostnadsersättning betalas också för medföljande familjemedlem/ sammanboende. När det ovan sägs att resekostnadsersättning och traktamente erhålls som vid tjänsteresa, avses att ersättningarna skall betalas med motsvarande belopp som om resan företagits i tjänsten. Eftersom resorna definitionsmässigt inte är tjänsteresor blir dock utbetalt belopp skattepliktigt i sin helhet. d.) Förskott för flyttningskostnader Arbetstagaren har rätt till förskott för flyttningskostnader. 6 mom. Resekostnadsersättning En arbetstagare, som omstationeras utan egen begäran och som inte flyttar till den nya stationeringsorten eller dess närhet, får ersättning för de ökade resekostnader som uppstår. Ersättningen betalas under motsvarande tid som omstationeringstillägg hade kunnat erhållas enligt 2 mom. Ersättningen får inte överstiga beloppet för reducerat traktamente; 126 kronor per arbetsdag. Anmärkning: Om egen bil används betalas skattepliktig ersättning med 150 öre per kilometer. 7 mom. Ersättning enligt förmånligare grunder Arbetsgivaren kan besluta om ersättningar m m enligt förmånligare grunder än som anges i denna paragraf. Exempelvis kan arbetsgivaren besluta att en övertalig arbetstagare som omstationeras får ersättning för förlust vid försäljning av bostad som innehas med bostadsrätt. 8 mom. Fria hemresor m m En arbetstagare som har omstationeringstillägg eller är på förrättning utanför den vanliga verksamhetsorten har varannan vecka rätt till resekostnadsersättning för vissa resor i samband med tjänstgöringsfria dygn. Om inte särskilda skäl föranleder annat ersätts resekostnader högst till det belopp som tågresa i andra klass skulle ha medfört. De resor för vilka ersättning kan erhållas är: Resa till och från förutvarande stationeringsort eller familjens vistelseort; Resa till och från den vanliga verksamhetsorten eller bostadsorten under pågående förrättning eller vid uppehåll i förrättningen på grund av semester. När resekostnadsersättning betalas får arbetstagaren inte traktamente under tjänstgöringsfritt kalenderdygn i samband med resan.

Giltigt fr o m 1998-10-01 t o m 2003-09-30 6 4 BISYSSLA 1 mom. Uppgiftsskyldighet Arbetstagare är skyldig att på anfordran lämna uppgift till arbetsgivaren huruvida och i vilken omfattning han innehar bisyssla. Uppgift om bisyssla får avkrävas arbetstagare endast om arbetsgivaren finner anledning därtill med hänsyn till arbetstagarens sätt att sköta sitt arbete. Arbetsgivaren får ålägga arbetstagare att helt eller delvis upphöra med bisyssla som enligt arbetsgivarens bedömande inverkar hindrande på tjänsteutövningen. 2 mom. Konkurrensbisyssla Arbetstagare får inte inneha anställning eller uppdrag hos, ha del i eller själv eller genom annan driva företag inom området för affärsverkets verksamhet och inte heller annars i förvärvssyfte utöva verksamhet som berör nämnda område (konkurrensbisyssla). Det som sägs i första stycket gäller inte i den mån arbetsgivaren medger annat. Har sådant medgivande lämnats, är arbetstagaren skyldig att på anfordran lämna uppgift till arbetsgivaren om arten och omfattningen av konkurrensbisysslan. 5 LÖN 1 mom. Månadslön och fast lön Med månadslön avses: för arbetstagare med individuell lönesättning den fastställda I-lönen för arbetstagare med befattningslön summan av månadsbeloppet för grundlönedelen och förekommande befattningslönedel respektive personliga lönedelar Med fast lön avses: månadslönen och eventuella fasta lönetillägg som utgår för månad. 2 mom. Löneutbetalning Lön utbetalas per månad och löneutbetalning sker normalt den 25:e i varje månad. Om detta datum infaller på en lördag, söndag eller dag som enligt 6 1 mom ingår i begreppet helg görs utbetalningen i stället på närmast föregående helgfria måndag-fredag utom då denna dag infaller den 22:a eller tidigare. Då görs utbetalningen i stället på den helgfria måndag-fredag som följer närmast efter helgen. I december görs utbetalningen dock alltid på den måndag fredag som närmast föregår julafton. Rörliga tillägg betalas normalt ut månaden efter intjänandet. Detta gäller på motsvarande sätt för avdrag på lönen. I den mån avdrag inte kan göras är arbetstagaren skyldig att inom den tid och i den ordning arbetsgivaren bestämmer betala in ett belopp motsvarande avdraget. 3 mom. Lön för del av löneperiod Om en arbetstagare börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad eller får löneförändring utbetalas en daglön för varje kalenderdag som anställningen omfattar. Daglönen beräknas genom att den fasta lönen divideras med antalet dagar i respektive månad.

Giltigt fr o m 1998-10-01 t o m 2003-09-30 7 Om en arbetstagare som avlider har fått för mycket lön skall någon reglering av denna inte göras. 4 mom. Arbetstagare som omplaceras Arbetstagare som utan egen ansökan har omplacerats till en annan anställning inom SJ skall behålla den fasta lön som betalades i den tidigare anställningen. Detta gäller endast om omplaceringen skett på grund av arbetsbrist eller på grund av sjukdom eller skada. Med omplacering avses inte det fall när en arbetstagare som samtidigt har innehaft två anställningar återgår till den anställning som han varit ledig från. Om arbetstagaren omplaceras till en anställning inom befattningslönesystemet skall grundlönedel och eventuella befattningslönedelar fastställas med utgångspunkt i den nya anställningen. Resterande belopp upp till den fasta lönen i den tidigare anställningen erhåller arbetstagaren som personlig lönedel. Inför sitt beslut om lönesättningen skall arbetsgivaren informera och förhandla i den ordning som anges i 8, 3 mom förhandlingsordningen till AVASJ(avsnitt 1.4) Personlig lönedel enligt föregående stycke skall minskas med belopp motsvarande förekommande höjning av grundlönedel eller höjning/inrättande av befattningslönedel för arbetstagaren. Minskningen skall dock aldrig inkräkta på förekommande individuell lönehöjningsgaranti vid lönerevision. 6 ARBETSTID 1 mom. Definitioner Med helg avses helgdag som infaller måndag till och med lördag samt påskafton, pingstafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Med egentlig arbetstid avses tid då arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räkning samt tid för uppehåll i arbetet som understiger 30 minuter. 2 mom. Arbetstidens längd Den ordinarie arbetstiden får ej överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt, under en begränsningsperiod om 4 veckor. För arbetstagare med skiftarbete eller oregelbunden förläggning av arbetstiden, får den ordinarie arbetstiden i genomsnitt per helgfri vecka ej överstiga 38 timmar Om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid mellan klockan 23 och 05 samt med minst två timmar mellan klockan 23 och 05. 38 timmar Om den egentliga arbetstiden slutar klockan 21 eller senare mer än två gånger i genomsnitt per vecka och om listan därutöver innehåller i genomsnitt mer än två arbetsdagar som slutar före klockan 21. 36 timmar Om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst 1,4 gånger på tid mellan klockan 23 och 05 samt med minst två timmar mellan klockan 23 och 05 samt

Giltigt fr o m 1998-10-01 t o m 2003-09-30 8 till någon del på lördag eller söndag. 36 timmar Om arbetstagaren huvudsakligen har underjordsarbete. Lokalt avtal kan träffas om annan begränsningsperiod eller om olika lång arbetstid under olika delar av året. För åkande personal får begränsningsperioden inte överstiga 12 veckor. Anmärkning Ytterligare bestämmelser om arbetstid och därtill anknytande bestämmelser om lön finns i avsnitt 1.3. 7 ÖVERTID 1 mom. Övertidsarbete Med övertidsarbete avses arbete som heltidstjänstgörande arbetstagare har utfört utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för arbetstagaren. 2 mom. Skyldighet att utföra övertidsarbete När särskilda skäl föreligger är en arbetstagare skyldig att fullgöra allmän övertid med högst 200 timmar per kalenderår (48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad). Timtalen får överskridas när det behövs för att arbetstagaren skall kunna slutföra ett uppdrag, som inte kan avbrytas utan stora olägenheter för verksamheten. För tjänstgöring på allmän övertid bör i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig sådan tjänstgöring. Partiellt sjukskrivna, partiellt tjänstlediga med stöd av lag eller för vård av barn har inte skyldighet att utföra övertidsarbete. Delpensionärers skyldighet är begränsad till högst 25 timmar per kalenderår. Ytterligare övertid kan tas ut efter lokalt avtal med berörd arbetstagarorganisation. För chefer och kvalificerade handläggare med månadslön överstigande 16 380 kronor/månad (heltid) kan överenskommelse träffas direkt med arbetstagaren. 3 mom. Nödfallsövertid Dessa bestämmelser om nödfallsövertid grundar sig på 9 arbetstidslagen. Nödfallsövertid får inte tas ut under längre tid än två dygn från arbetets början utan att enighet härom har nåtts med lokal arbetstagarorganisation eller att tillstånd har erhållits från arbetarskyddsstyrelsen. Berörd lokal arbetstagarorganisation skall underrättas om uttagen nödfallsövertid snarast möjligt efter slutfört arbete. Nedan följer exempel på situationer, då arbete utöver ordinarie arbetstid är att betrakta som nödfallsövertid. 1. Röjnings- och räddningsinsatser vid olyckor och missöden, då risk för skada på liv och hälsa föreligger inklusive insatser för kamratstöd vid sådana tillfällen. 2. Svåra naturhinder, t ex när tåg blir stående på grund av att linjen är blockerad av snömassor eller nedfallna träd och det inte inom rimlig tid

Giltigt fr o m 1998-10-01 t o m 2003-09-30 9 med godtagbar säkerhet går att evakuera tåget. 3. Bränder som medför risk för liv, hälsa eller egendom. 4. Fastighetsskador orsakade av vattenläckage, värmeavbrott eller inbrott i sådan omfattning att det inte går att bedriva verksamhet i fastigheten eller att miljön för anställda eller allmänheten blir oacceptabel. 5. Elolycksfall eller missöde som medför risk för sådant olycksfall. 6. Driftavbrott i järnvägstrafiken till dess att trafiken kan framföras på ett säkerhetsmässigt godtagbart sätt. 7. Bevakning av plankorsning när vägskyddsanordning är ur funktion på grund av tekniskt fel eller skadegörelse. 8. Fel på rörliga broar, innebärande att bro inte kan trafikeras, öppnas eller stängas. 9. Driftavbrott i datasystem för trafik, säkerhet, försäljning, underhåll eller information. 10. Insatser inklusive kamratstöd för att lösa den akuta situationen i samband med rån, våld eller hot. Protokollsanteckning: Parternas avsikt med den nya texten är inte att vidga begreppet nödfallsövertid. 4 mom. Rätt till kompensation för övertidsarbete En arbetstagare som enligt arbetsgivarens bestämmande har arbetat på övertid har rätt till kompensation för övertid såvida det inte följer av 5 mom nedan att sådan rätt inte föreligger. Övergångsbestämmelse: En arbetstagare som inte hade rätt att gottgöra sig för övertid enligt momentets lydelse den 31 dec. 1995 har inte heller rätt till ersättning för övertid enligt denna paragraf. 5 mom. Överenskommelse om undantag Överenskommelse kan träffas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om att övertidskompensation inte skall utges. Förekomsten av övertidsarbete skall därvid beaktas vid fastställande av lönen. Sådan överenskommelse kan träffas om arbetstagaren har frihet att själv bestämma arbetstidens förläggning och normalt självständigt avgöra om han skall utföra arbete på övertid. Överenskommelsen skall vara skriftlig. 6 mom. Arbete som medför rätt till övertidskompensation Rätt till övertidskompensation föreligger om övertidsarbetet har beordrats på förhand övertidsarbetet har godkänts i efterhand. 7 mom. Övertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till ordinarie arbetstid

Giltigt fr o m 1998-10-01 t o m 2003-09-30 10 Om en arbetstagare beordras att utföra övertidsarbete på tid som inte är förlagd i direkt anslutning till den ordinarie arbetstiden ges övertidskompensation som om övertidsarbetet hade utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om endast rast om högst 30 minuter skiljer övertidsarbetet från den ordinarie arbetstiden. 8 mom. Ersättning för resekostnader vid övertidsarbete Arbetsgivaren skall ersätta uppkomna resekostnader om arbetstagaren inställer sig till övertidsarbete eller om övertidsarbete i övrigt avslutas inom tiden kl 22-06 och annat inte överenskoms i lokalt avtal. Detta gäller även för arbetstagare som inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete. Anmärkning: Om egen bil används betalas skattepliktig ersättning med 150 öre per kilometer. 9 mom. Olika typer av övertidskompensation Kompensation för övertidsarbete kan ges antingen i pengar (övertidsersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet). Kompensationsledighet ges om arbetstagaren själv vill det och arbetsgivaren inte av särskilda skäl bestämmer annat. När arbetsgivaren överlägger med arbetstagaren om när kompensationsledigheten skall läggas ut bör arbetsgivaren beakta arbetstagarens önskemål om tidpunkt. Arbetstagare som så önskar kan i maj eller november varje år få sparad tid för kompensationsledighet omvandlad till kontant ersättning. Det kan gälla antingen all sparad tid eller en del av den sparade tiden. Ansökan om kontant utbetalning skall göras skriftligen och vara inlämnad senast den 15 april respektive den 15 oktober. Utbetalning sker i maj-respektive novemberlönen och beräknas på den månadslön, som då ligger till grund för utbetalning av övertidsersättning. 10 mom. Beräkning av övertidsersättning Övertidsersättning per timme betalas enligt följande: a.) För övertidsarbete kl 06.00 20.00 helgfria måndagar fredagar Månadslönen 94 b.) För övertidsarbete på annan tid Månadslönen 72 c.) För evalverad övertid enligt 9 mom sista stycket Månadslönen 141 Övertidsarbete på vardagar som är arbetsfria för den enskilde arbetstagaren samt på påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton jämställs med övertidsarbete på annan tid. Ersättning betalas ej för kortare tid än 15 minuter i följd. Denna begränsning gäller dock inte för åkande personal.

Giltigt fr o m 1998-10-01 t o m 2003-09-30 11 Vid beräkning av övertidsersättning för deltidsanställda skall arbetstagarens lön räknas upp till den lön som motsvarar full ordinarie arbetstid. Semestertillägg är inkluderat i beloppet. 11 mom. Beräkning av kompensationsledighet Kompensationsledighet per övertidstimme ges enligt följande: 1. För övertidsarbete kl 06.00-20.00 helgfria måndagar fredagar = 1 1/2 timme 2. För övertidsarbete på annan tid enligt 10 mom = 2 timmar. 8 MERTID 1 mom. Mertidsarbete Med mertidsarbete avses arbete som deltidsarbetande arbetstagare utför utöver den ordinarie dagliga arbetstid, som gäller för arbetstagarens deltidsarbete, men som ligger inom det ordinarie arbetstidsmåttet för heltidsarbetande. Arbete på mertid är ordinarie arbetstid. Arbete för deltidsarbetande är övertid om arbetstagaren - arbetar utöver ordinarie arbetstidsmåttet för heltidsarbetande under ett kalenderdygn, - arbetar på Fp-dag eller dag som ingår i begreppet helg som enligt gällande arbetsschema är arbetsfri, - arbetar lördag, söndag eller dag som ingår i begreppet helg utöver det egna arbetstidsmåttet för denna dag, - arbetar mer än det tillåtna antalet mertidstimmar eller - arbetar under tid som inte är ordinarie arbetstid för motsvarande heltidsarbetande. I de fall villkoren i 7 7 mom är uppfyllda, ges ersättning enligt det momentet. 2 mom. Skyldighet att utföra mertidsarbete När särskilda skäl föreligger är en deltidstjänstgörande arbetstagare skyldig att fullgöra mertidsarbete. Allmän mertid och allmän övertid får tas ut av deltidstjänstgörande med sammanlagt högst 250 timmar per kalenderår Den allmänna övertiden får inte överstiga 200 timmar per kalenderår (48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad). Den allmänna mertiden får inte överstiga 175 timmar per kalenderår. För tjänstgöring på allmän mertid bör i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig sådan tjänstgöring. Partiellt sjukskrivna, partiellt tjänstlediga med stöd av lagstiftning eller för vård av barn har inte skyldighet att utföra mertidsarbete. Delpensionärers skyldighet är begränsad till högst 25 timmar per kalenderår. Timtalen får överskridas om det behövs för att kunna slutföra ett uppdrag som inte kan avbrytas utan stora olägenheter för verksamheten.

Giltigt fr o m 1998-10-01 t o m 2003-09-30 12 Ytterligare övertid eller ytterligare mertid kan tas ut under kalenderåret efter lokal överenskommelse med berörd arbetstagarorganisation. För chefer och kvalificerade handläggare med månadslön överstigande 16 380 kronor/månad (heltid) kan överenskommelse träffas direkt med arbetstagaren. 3 mom. Nödfallsmertid Bestämmelserna i 7 3 mom om nödfallsövertid skall ha motsvarande tillämpning för nödfallsmertid. 4 mom. Arbete som medför rätt till mertidskompensation Rätt till mertidskompensation föreligger om mertidsarbetet har beordrats på förhand eller mertidsarbetet har godkänts i efterhand. 5 mom. Mertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till den deltidsanställdes ordinarie arbetstid Om en arbetstagare beordras att utföra mertidsarbete på tid som inte är förlagd i direkt anslutning till den ordinarie arbetstiden ges mertidskompensation som om mertidsarbetet hade utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om endast rast om högst 30 minuter skiljer mertidsarbetet från den ordinarie arbetstiden. 6 mom. Olika typer av mertidskompensation Kompensation för mertidsarbete kan ges antingen i pengar (mertidsersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet). Kompensationsledighet ges om arbetstagaren själv vill det och arbetsgivaren inte av särskilda skäl bestämmer annat. När arbetsgivaren överlägger med arbetstagaren om när kompensationsledighet skall läggas ut bör arbetsgivaren beakta arbetstagarens önskemål om tidpunkt. 7 mom. Beräkning av mertidsersättning Vid mertidsarbete utbetalas följande ersättning per timme: Månadslönen 3,5 x veckoarbetstiden Med veckoarbetstid avses den deltidstjänstgörandes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt per begränsningsperiod. Ersättning utbetalas ej för kortare tid än 15 minuter i följd. Denna begränsning gäller dock inte för åkande personal. Semestertillägg är inkluderat i beloppet. 8 mom. Beräkning av kompensationsledighet vid mertidsarbete Kompensationsledighet beräknas timme för timme. 9 RESTIDSERSÄTTNING 1 mom. Rätt till restidsersättning Arbetstagaren har rätt till restidsersättning enligt 2-4 mom nedan för resa som företagits på grund av förrättning utanför den vanliga verksamhetsorten om inte

Giltigt fr o m 1998-10-01 t o m 2003-09-30 13 arbetsgivaren och arbetstagaren har enats om att arbetstagaren skall vara undantagen från bestämmelsen om restidsersättning (gäller endast arbetstagare som inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete). lokalt avtal har träffats om att undanta vissa grupper av arbetstagare. Anmärkning: Vanliga verksamhetsorten är definierad i 3 1 mom. 2 mom. Restid Med restid avses den tid under en beordrad förrättning som går åt för själva resan till bestämmelseorten och i förekommande fall ofrivillig väntetid till förrättningens början respektive från förrättningens slut. Om arbetsgivaren bekostar sovplats på tåg eller båt under resan eller under en del av denna, skall tiden som arbetstagaren kunnat disponera sovplatsen mellan kl 00.00-06.00 inte räknas med. Resan skall anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning (motsvarande). Vid tjänsteresor till utlandet betalas restidsersättning endast för resan till den första förrättningsorten och återresan från den sista förrättningsorten. 3 mom. Ersättning Restidsersättning betalas med nedanstående undantag med 70 kronor/timme. För tid från klockan 19.00 dag före tjänstgöringsfritt kalenderdygn till klockan 07.00 påföljande tjänstgöringsdag uppgår i stället tillägget till 90 kronor/per timme. Semestertillägg är inkluderat i beloppet. Restid som faller inom klockslagen 07.00-18.00 under resdag som är arbetsdag berättigar inte till restidsersättning under timmen närmast före arbetstidens början och timmen närmast efter arbetstidens slut. Restid som faller inom klockslagen för arbetstagarens ordinarie dagliga arbete räknas som arbetstid och berättigar inte till restidsersättning. För restid under utryckning som berättigar till utryckningstillägg berättigar inte till restids- ersättning. Restiden tillgodoräknas i stället som arbetstid. 10 ERSÄTTNING FÖR OB, JOUR OCH BEREDSKAP 1 mom. Obekväm arbetstid Arbetstagare, som fullgör tjänstgöring på obekväm tid, har obekvämtidstillägg. Obekvämtidstillägg utbetalas endast för sådan i ordinarie arbetstid ingående tjänstgöring som enligt tjänstgöringslista eller motsvarande föreskrift eller enligt beslut av överordnad fullgörs på obekväm tid. Tid för fulltidsvärderat tjänstgöringsfritt uppehåll samt all jour likställs härvid med tjänstgöring. Obekvämtidstillägg betalas inte för tid då en arbetstagare arbetar in arbetstid för att vara tjänstgöringsfri viss dag. 2 mom. Obekvämtidstillägg Enkel obekväm tid är tid mellan klockan 19 och 22, i den mån det inte är fråga om tid som sägs nedan. Belopp: 11 kronor/timme.

Kvalificerad obekväm tid är SJF 200.2-1 Giltigt fr o m 1998-10-01 t o m 2003-09-30 14 a.) tid från klockan 19.00 på fredag till klockan 07.00 på måndag, b.) tid från klockan 19.00 på dag före Trettondedag Jul, Första Maj eller Kristi Himmelsfärds dag till klockan 07.00 på närmast följande vardag, c.) tid från klockan 19.00 på dag före Långfredagen till klockan 07.00 på dagen efter Annandag Påsk, d.) tid från klockan 19.00 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till klockan 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen, e.) all tid på vardag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag samt f.) tid i övrigt mellan klockan 22.00 och 06.00. Belopp: 26 kronor/timme utom för tid enligt punkterna c) eller d) då beloppet är 57 kronor/timme. Semestertillägg är inkluderat i samtliga belopp enligt detta moment. 3 mom. Jour Jour är tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen eller annan anvisad plats utom bostaden för att när behov uppkommer utföra arbete. Tid för jour tillgodoräknas som arbetstid enligt följande: Tid mellan 4-24 Tid mellan 0-4 Full arbetstid Ingen arbetstid om vila i bäddad säng bereds, annars full arbetstid Om uppdrag avslutas efter kl 24 skall därefter infallande jour tillgodoräknas som full arbetstid. 4 mom. Beredskap Beredskap är tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid är skyldig att vara anträffbar för att efter varsel infinna sig på arbetsplatsen. Tid för beredskap ersätts antingen med beredskapstillägg per timma eller med beredskapsersättning för beredskap som omfattar en vecka. 1. Följande gäller när tid för beredskap ersätts med beredskapstillägg: Beredskapstillägg betalas med 10 kronor/timme för de första 130 timmarna under en kalendermånad. För övrig tid är beloppet 20 kronor/timme. Beloppen höjs med 100 procent för beredskap som fullgörs a.) mellan klockan 19 på fredag och kl 7 på måndag samt b.) mellan klockan 19 på dag före Trettondedag Jul, Första Maj eller Kristi Himmelsfärds dag och klockan 7 på närmast följande vardag. Beloppen höjs med 200 procent för beredskap som fullgörs c.) mellan klockan 19 på dag före Långfredagen och klockan 7 på dagen efter Annandag Påsk samt d.) mellan klockan 19 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och klockan 7 på vardag närmast efter helgdagsaftonen.

Giltigt fr o m 1998-10-01 t o m 2003-09-30 15 För varje beredskapspass utgår beredskapstillägg för minst åtta timmar. Antalet timmar för vilket tillägg skall utgå minskas dock med den arbetstid som infaller under ett beredskapspass. Protokollsanteckning Det förutsätts att tillfälligt ingripande under beredskapspass i form av mottagande av enstaka kortare telefonsamtal inte utgör arbetstid vid tillämpning av gällande arbetstidsbestämmelser. Här avsedd beredskap får inte utan överenskommelse åläggas arbetstagare mer än 7 gånger under en tid av fyra veckor. 2. Beredskapsersättning betalas för beredskap som omfattar en vecka. Beloppet är 1 350 kronor/hel passningsvecka. Semestertillägget är inkluderat i samtliga belopp enligt detta moment. 11 SEMESTER 1 mom. Allmänna bestämmelser Varje arbetstagare har rätt till semester enligt lag med de ändringar och tillägg som gjorts nedan. Intjänandeår och semesterår sammanfaller och utgörs av kalenderår. Anmärkning Semesterlagen är i sin helhet intagen i SJF 200.2:4. 2 mom. Semesterns längd Antalet semesterdagar framgår av tabellen. Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar. Till och med det år då arbetstagaren fyller 29 år Från och med det år då arbetstagaren fyller 30 år Från och med det år då arbetstagaren fyller 40 år månadslön upp till 10500 kronor/månad (heltid) månadslön överstigande angivet belopp 25 28 31 28 31 34 Semestern för året skall förlängas med en dag om minst en tredjedel av årssemestern förläggs till annan tid än månaderna april-september. Förutsättningen är dock att arbetstagaren är anställd enligt avtalet hela året. Vid tillämpning av föregående stycke skall hänsyn inte tas till sparad semester som tas ut och inte heller till obetald semester. 3 mom. Olika årssemestrar Gäller olika årssemestrar för skilda delar av samma kalenderår beräknas antalet semesterdagar för varje del för sig varefter det sammanlagda antalet i förekommande fall avrundas till närmast högre dagantal. 4 mom. Semesterlönegrundande frånvaro

Giltigt fr o m 1998-10-01 t o m 2003-09-30 16 Utöver den semesterlönegrundande frånvaron enligt 17 semesterlagen gäller att frånvaro av följande anledningar är semesterlönegrundande under den tid som anges i tabellen. Frånvaroanledning Tid som är semesterlönegrundande Sjukdom då rätt till sjuklön föreligger Föräldraledighet med föräldrapenning Insjuknandeåret samt följande kalenderår Ingen begränsning Offentligt uppdrag när det Ingen begränsning inte är fråga om anställning eller uppdrag som riksdagsman Vid hel frånvaro där icke semesterlönegrundande tjänstledighet (utan lön) kombineras med föräldraledighet med föräldrapenning är frånvaron semesterlönegrundande enbart till den del som föräldrapenning utbetalas. Anmärkning 17 i semesterlagen har följande lydelse: Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om 1. ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbetsskada, 2. ledighet enligt föräldraledighetslagen (1995:584) dels under tid för vilken havandeskapspenning utges enligt 3 kap 9 lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels under tid för vilken föräldrapenning utges i anledning av barns födelse eller adoption enligt 4 kap 3 och 5 samma lag, i den mån frånvaron för varje barn, eller vid flerbarnsbörd sammanlagt, icke överstiger 120 dagar eller, för ensamstående förälder, 180 dagar, dels under tid för vilken tillfällig föräldrapenning utges enligt 4 kap 10, 10a, 11 och 11a samma lag, 3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbetstagaren är berättigad till ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar, 4. ledighet för utbildning, som ej enligt annan lag medför rätt till semesterlön, om arbetstagaren erhåller korttidsstudiestöd eller vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349), särskilt utbildningsbidrag eller ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) eller om utbildningen till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhängande frågor, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar, 5. ledighet på grund av grundutbildning om högst 60 dagar eller repetitionsutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, om frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 60 dagar, 6. ledighet enligt lagen (1986:163) om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare, eller 7. ledighet enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, i den mån frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 45 dagar.

Giltigt fr o m 1998-10-01 t o m 2003-09-30 17 Har arbetstagare av anledning som anges i första stycket varit frånvarande från arbetet utan längre avbrott i frånvaron än fjorton dagar i en följd under två hela intjänandeår, grundar därefter infallande dag av frånvaroperioden inte rätt till semesterlön. I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete. 5 mom. Semesterlön Semesterlönen utgörs av den fasta lön som är aktuell under semestern plus semestertillägg. Semestertillägg utgörs av 0,65 % av aktuell fast lön för varje betald semesterdag. Protokollsanteckning För arbetstagare som i betydande omfattning ändrar sysselsättningsgrad under kalenderåret kan lokalt avtal träffas om hur semesterlön skall beräknas. 6 mom. Utbetalning av semesterlön Vid utbetalning av semesterlön gäller följande: Semestertillägget betalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med eller närmast efter semestern. 7 mom. Avräkning Om arbetstagaren under semesteråret fått större semesterlön än vad som motsvaras av intjänad semesterlön får arbetsgivaren göra avräkning mot den ordinarie lönen samt semestertillägget för rörlig lön/lönedel. 8 mom. Avdrag för obetald semesterdag För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från arbetstagarens aktuella fasta lön med 4,6 % av den fasta lönen. 9 mom. Sparande av semester 9.1 Antal sparade semesterdagar Om en arbetstagare för ett visst kalenderår har rätt till mer än 20 betalda semesterdagar får han spara en eller flera av de överskjutande dagarna till ett senare semesterår. Arbetstagaren får dock vid varje tidpunkt inte ha fler sparade dagar än 40. 9.2 Beräkning av semesterlön för sparad semesterdag Semesterlön för sparad semesterdag utgörs av den fasta lön som är aktuell under semestern samt semestertillägget om 0,65 %, beräknat enligt mom 5. 10 mom. Semester för intermittent deltidsarbetande Om en arbetstagare är deltidsanställd och arbetar mindre än fem dagar i genomsnitt per vecka gäller följande: Antalet bruttosemesterdagar som ska läggas ut under semesteråret ska stå i proportion till arbetstagarens andel av den ordinarie arbetstid som gäller för heltidsanställda arbetstagare i motsvarande befattning. Det antal semesterdagar som då erhålls (nettosemesterdagar) ska förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar för arbetstagaren.

Giltigt fr o m 1998-10-01 t o m 2003-09-30 18 Anmärkningar: Med bruttosemesterdagar avses antal semesterdagar för de arbetstagare som arbetar varje dag. Med nettosemesterdagar avses antal semesterdagar för intermittent deltidsarbetande. Beräkningen sker enligt följande formel: Antal arbetsdagar per vecka gånger antal bruttosemesterdagar som ska 5 utläggas = = antal semesterdagar som ska förläggas till dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar (nettosemesterdagar). Om det vid beräkningen uppstår brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal. Med antal arbetsdagar per vecka avses det antal dagar som enligt arbetstagarens arbetstidsschema är arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt under en begränsningsperiod. Om både betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad semester) och obetalda semesterdagar ska utläggas under semesteråret proportioneras de var för sig. Om arbetstagaren enligt arbetstidsschemat ska arbeta såväl hel dag som del av dag samma vecka ska den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag. När semester läggs ut på dag då arbetstagaren endast skulle ha arbetat del av dag så går det åt en hel semesterdag även den dagen. Exempel Arbetstagarens deltid är förlagd till i genomsnitt följande antal arbetsdagar per vecka 4 25 3,5 22 3 19 2,5 16 2 13 antal nettosemesterdagar (vid 31- dagars bruttosemester) Om arbetstagarens arbetstidsschema ändras så att antalet arbetsdagar per vecka förändras, ska antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas att svara mot den nya arbetstiden. Beräkningen av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag vid obetald semester ska ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar. 11 mom. Semester för heltidsarbetande och för sådan deltidsarbetande som inte arbetar intermittent Vid beräkning av semester och vid utläggning av ledighet på lördagar och söndagar i anslutning till semesterledighet gäller nedanstående bestämmelser. Dessa avviker delvis från semesterlagen.

Giltigt fr o m 1998-10-01 t o m 2003-09-30 19 En semesterledighet omfattar tiden fr o m den första t o m den sista semesterkonsumerande dagen. Under en semesterledighet räknas som semesterdagar alla dagar utom Fpdagar och dagar som enligt 6 1 mom ingår i begreppet helg. Om den sammanlagda ledigheten i samband med en semester uppgår till minst tre veckor har arbetstagaren rätt till ledighet på lördag och söndag (s k kryssdagar) såväl omedelbart före som omedelbart efter semestern även i de fall då semesterledigheten inte börjar på måndagen i första veckan eller slutar på fredagen i sista veckan och detta beror på att någon av dessa dagar är Fp-dag eller ingår i begreppet helg. Vid ledighet om minst tre veckor skall F-dag (F-dagar) som är förlagd(a) före första eller efter sista arbetsdagen i semesterledigheten ingå i denna. Om den sammanlagda ledigheten är kortare än tre veckor tillämpas bestämmelsen i 9 semesterlagen om rätt till ledighet på lördag och söndag antingen omedelbart före eller omedelbart efter semesterledigheten. Då en arbetstagare har tjänstgöring båda veckosluten förläggs ledigheten till det senare veckoslutet om inget annat överenskoms. Om antalet semesterkonsumerande dagar som ingår i semesterledigheten är mindre än fem skall s k kryssdag bytas ut mot semesterkonsumerande dag så länge detta antal inte uppnåtts. Exempel En arbetstagare har semesterledighet under en vecka måndag-fredag. På onsdagen finns en Fp-dag. Under veckosluten såväl före som efter ledigheten är det tjänstgöring på både lördag och söndag. Semesterledigheten omfattar fem dagar varför arbetstagaren har rätt till ledighet ett av veckosluten. På grund av Fp-dagen på onsdagen är antalet semesterkonsumerande dagar emellertid bara fyra, varför lördagen blir semesterkonsumerande dag och söndagen kryssdag om ledigheten förläggs till det senare veckoslutet. Förläggs ledigheten till det tidigare veckoslutet blir det kryssdag på lördagen och semesterdag på söndagen. Om det i exemplet är Fp-dag även på tisdagen blir båda dagarna under det veckoslut där ledigheten förläggs semesterdagar i stället för kryssdagar. 12 mom. Semesterersättning Semesterersättning utgörs av intjänad semesterlön som inte betalats ut i samband med semesterledighet. Den beräknas som 4,6 % av aktuell fast lön per semesterdag plus semestertillägg. 13 mom. Intyg om uttagen semester Intyg om uttagen semester skall utfärdas av arbetsgivaren vid anställningens upphörande. 14 mom. Semesterns förläggning Lokalt kollektivavtal i frågor rörande semesterns förläggning får träffas. Härvid gäller de riktlinjer som anges i a)-f) nedan. Om lokalt kollektivavtal inte träffas gäller vad som föreskrivs i 10 andra och tredje styckena semesterlagen. a.) Ändring av semester som lagts ut i fastställd semesterplan får - oavsett om initiativet kommer från arbetstagaren eller arbetsgivaren - göras efter överenskommelse med arbetstagaren från fall till fall.

Giltigt fr o m 1998-10-01 t o m 2003-09-30 20 b.) Normalt skall all semester utom tre dagar läggas ut i semesterplan. Genom lokal överenskommelse får dock upp till fem dagar lämnas oplanerade. c.) Förläggningen av semesterdagar som inte lagts ut i semesterplan fastställs successivt under året efter överenskommelse med arbetstagaren från fall till fall. Här avsedda semesterdagar som inte tagits ut vid september månads slut skall dock, tillsammans med semesterdagar som enligt ursprunglig semesterplan skulle ha tilldelats tidigare under året men som av någon anledning inte erhållits, läggas ut i en särskild semesterplan. Härvid skall rimlig hänsyn tas till av arbetstagare framfört önskemål om tidpunkten för denna semesters förläggning. Semesterdagar som kvarstår vid årets slut kan arbetstagaren anmäla som sparade. d.) Underrättelse om förläggningen av semester som lagts ut i semesterplan anses ha gjorts i och med att fastställd plan anslagits eller på annat sätt delgetts berörd personal. Semesterplan skall föreligga fastställd senast 1 januari eller den senare tidpunkt varom lokal överenskommelse träffas. e.) I fråga om utläggning av huvudsemestern gäller följande Som grundregel gäller att varje arbetstagare skall ha en sammanhängande ledighet om minst fyra veckor som i sin helhet är förlagd till månaderna juniaugusti. Lokal överenskommelse får träffas om annan längd på ledigheten. Dock skall den alltid omfatta minst tre veckor. Till en arbetstagare som på grund av arbetets behöriga gång inte i sin helhet kan få sin huvudsemester förlagd inom ovanstående tremånadersram utgår kontant kompensation enligt följande. Lokal överenskommelse får träffas om avvikande kompensationsregler. Om samtliga semesterkonsumerande dagar infaller utanför ramen utgörs kompensationen av ett belopp motsvarande en månadslön. Om endast en del av huvudsemestern är förlagd inom ramen utgår ett belopp motsvarande 1/4 månadslön om första eller sista semesterkonsumerande dag infaller i kalenderveckan närmast ramen, ett belopp motsvarande 1/2 månadslön om första eller sista semesterkonsumerande dag infaller i andra kalenderveckan utanför ramen, ett belopp motsvarande en månadslön om första eller sista semesterkonsumerande dag infaller i tredje kalenderveckan eller längre utanför ramen. Vid fastställande av eventuell ersättning räknas del av kalendervecka som infaller i slutet av maj eller i början av september som veckan närmast ramen. Om avtal träffas om att huvudsemestern skall omfatta tre veckor och detta gjorts på grund av arbetets behöriga gång utgår en kompensation motsvarande 1/4 månadslön. Ersättning utgår dock inte till arbetstagare som får ett belopp motsvarande en hel månadslön enligt ovanstående regler. Om sparad semester förläggs i direkt anslutning till den ordinarie huvudsemestern skall vid beräkning av eventuell ersättning hänsyn tas endast till förläggningen av sistnämnda semester.

Giltigt fr o m 1998-10-01 t o m 2003-09-30 21 Ovanstående ersättningar gäller både för semester som är utlagd i fastställd semesterplan och för sådan planlagd semester som på arbetsgivarens initiativ på frivillig väg senare flyttas. f.) Arbetstagare som vill spara semesterdagar eller vill ta i anspråk sparade semesterdagar skall skriftligen underrätta arbetsgivaren senast vid de tidpunkter som gäller enligt 19 semesterlagen. Detta gäller dock inte underrättelse om sparande av semesterdagar enligt sista meningen i c). g.) Semesterdagar, som kvarstår vid årets slut får sparas även under semesterår då arbetstagaren får ut semesterdag, som sparats från tidigare år. 12 SJUKLÖN MM 1 mom. Rätten till sjuklön Arbetstagare har rätt till sjuklön m m vid sjukdom eller för förebyggande behandling enligt bestämmelserna i denna paragraf. 2 mom. Sjukanmälan till arbetsgivare När en arbetstagare blir sjuk och därför inte kan arbeta, skall arbetstagaren snarast möjligt anmäla detta till arbetsgivaren. Samma sak gäller en arbetstagare, som måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta. 3 mom. Sjukintyg och skriftlig försäkran När arbetstagaren återgår i arbete skall han lämna en skriftlig försäkran till arbetsgivaren om att han på grund av sjukdomen helt eller delvis inte har kunnat arbeta. Arbetstagaren skall från och med den åttonde dagen i en sjukperiod styrka sjukdomen med läkarintyg, som visar att arbetstagaren är oförmögen att arbeta och som också anger sjukperiodens längd. Om särskilda skäl föreligger kan arbetsgivaren begära att även kortare sjukdomsfall skall styrkas med läkarintyg. Arbetsgivaren har rätt att begära att intyget utfärdas av anvisad läkare om det finns särskilda skäl. Beslut enligt tredje och fjärde stycket skall föregås av förhandling med berörd facklig organisation. 4 mom. Reducerad sjuklön Om arbetstagaren helt eller delvis har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring reduceras sjuklönen i motsvarande grad. 5 mom. Sjuklön vid ledighet En arbetstagare, som har fått en ledighet med helt löneavdrag beviljad för högst en månad, får byta ut denna ledighet mot sjukledighet. 6 mom. Sjuklönens storlek Underlaget för beräkning av sjuklön utgörs av ett månadsbelopp, som består av fast lön och genomsnittet av under föregående kalenderår utbetalda rörliga lönetillägg med undantag av övertidsersättningar. I underlaget medräknas även sjuklön som hänför sig till rörliga lönedelar. 6.1 Sjukavdrag