Vad drar man in på vid finansiell kris Sverige okt. 2008 KARNA LARSSON-TOLL k.larsson-toll@research-int.com SIFO RESEARCH INTERNATIONAL 114 78 STOCKHOLM, VISITING ADDRESS : VASAGATAN 11 TEL : +46 (0)8 507 420 00 FAX : +46 (0)8 507 420 01 WWW.SIFO.RESEARCH-INT.SE 1
Innehåll 1. Vad drar man inte på när pengarna sinar? 1 2. Olika grupper drar in på olika områden 5 3. Om undersökningen 8 1
1. Vad drar man inte på när pengarna sinar? Viljan att spara snarare än att konsumera ökar. Mat och kläder blir sparområden när tiderna blir hårdare. Men viljan att avstå från nybilsköp har sjunkit. Sedan årsskiftet har SIFO undersökt hur svenskarna prioriterar om de får mer pengar att röra sig med respektive vad de i första hand skulle dra in på om de får mindre pengar att röra sig med. I september blev finanskrisen akut i Sverige och många oroade sig för den egna bankens stabilitet. I oktober, sedan staten gått in som garant för bankerna, har fokus mer övergått till hur länge boräntan ska ligga kvar på den höga nivån och vad som händer med jobben på lite längre sikt. Under hela året har befolkningen i första hand velat dra in på mat på restaurang och krogbesök, om man får mindre pengar att röra sig med. Med tanke på att en stor del av befolkningen redan fått mindre pengar på grund av högre bolåneräntor och att fler kommer att få det i samband med att vi övergår från högkonjunktur till lågkonjunktur kommer detta sannolikt att drabba restaurangbranschen hårt. Men inte bara den; hela livsmedelsbranschen som levererar till restaurangerna drabbas. Även på maten hemma drar man in, men inte alls lika mycket. Främst är det unga vuxna, inklusive studerande, som drar in på uteätande. De drar också i klart högre utsträckning än befolkningen totalt ned på maten hemma. Därpå kommer kläder. Under hösten är det en ökande andel, som uppger att det här är vad man i första hand drar in på. De stora klädkedjorna kan räkna med att få sälja ut dam- och ungdomskläder till lägre priser för att få sälja något alls. Det är i första hand kvinnor, som uppger att de drar in på kläder. Män gör det inte alls i samma utsträckning. I tredje hand drar folk i Sverige in på semesterresor. Förutom äldre pensionärer är det särskilt personer med barn i skolåldern som skulle dra in på den här typen av resor om de måste dra in på något. Eftersom få personer planerar semester just nu, gäller detta snarast planer på längre sikt. Planerna kan alltså komma att ändras igen om läget ljusnar. I september, när finanskrisen blev särskilt synlig i Sverige, minskade andelen som var villig att offra rent sparande. Samtidigt ökade de som i första hand ville lägga pengar man fick över på sparande. I oktober känns situationen tydligen inte lika akut; nu är det åter fler personer som är beredda att dra ned på banksparandet för att få pengarna att räcka. En grupp som i högre grad än andra skulle minska på just sparandet, om de var tvungna att minska på något, är unga pensionärspar (65-74 år).
Procent Vad drar man in på om man får mindre pengar att röra sig med? Sverige 25 20 15 Krogbesök Kläder Semester 10 Sparande 5 0 Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Månadsmätning 2008 RESEARCH INTERNATIONAL SWEDEN AB PROJEKTNAMN / PROJEKTNUMMER 4 Det akuta krisläget i september tycks framför allt ha påverkat viljan att dra in på (bank-) sparande och nybilsköp. Andelen som skulle avstå från att köpa ny bil ökade märkbart i september, men sjönk sedan tillbaka igen i oktober. Läget för t ex Volvo ser därför bättre ut nu.
Procent Andel som drar in på Bilköp Sverige 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Ny bil Beg bil Månadsmätning 2008 RESEARCH INTERNATIONAL SWEDEN AB PROJEKTNAMN / PROJEKTNUMMER 6 Krisläget påverkade också viljan att betala skulder: I september var det en högre andel som uppgav att de skulle använda eventuella extrapengar till att betala av skulder. Då var det framför allt bland ensamföräldrar och personer med barn i skolåldern som viljan att betala av skulder var hög. Den andelen sjönk tillbaka igen i oktober.
Procent Vad satsar man på om man får mer pengar att röra sig med? Sverige 18 16 14 12 Betala skulder 10 8 6 4 2 0 Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle öka, så att Du får lite mer pengar (ungefär 5% mer sedan skatten är Dragen) att röra dig med, vad skulle du helst använda dessa pengar till? Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Månadsmätning 2008 RESEARCH INTERNATIONAL SWEDEN AB PROJEKTNAMN / PROJEKTNUMMER 12 När intresset för att ta eventuella extrapengar till att betala av skulder sjönk i och med att man räknade med att låneräntorna snart skulle sjunka igen, så ökade istället intresset för att spara eventuella extrapengar snarare än att köpa upp dem. Det antyder att konsumenterna nu ställer in sig på ett osäkrare konjunkturläge på längre sikt, då man anser att det kan behövas en buffert.
Procent Vad satsar man på om man får mer pengar att röra sig med? Sverige 30 25 20 Spara pengar Betala skulder 15 10 5 0 Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle öka, så att Du får lite mer pengar (ungefär 5% mer sedan skatten är dragen) att röra dig med, vad skulle du helst använda dessa pengar till? Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Månadsmätning 2008 RESEARCH INTERNATIONAL SWEDEN AB PROJEKTNAMN / PROJEKTNUMMER 13 2. Olika grupper drar in på olika områden Man sparar där man kan och där man annars skulle ha gjort av med pengar: Medan kvinnor i klart högre grad än män säger att man skulle dra in på konsumtion, (t ex mat och kläder) så säger män i högre grad än kvinnor att man i första hand skulle dra in på kapitalvaror (t ex storbilds-tv, DVD, dator etc) och finansiellt sparande (t ex aktier och värdepapper).
Vad drar man in på om man får mindre pengar att röra sig med? Män Kvinnor 61 43 2 1 23 16 21 14 11 8 Bostad Kapitalvaror Konsumtionsvaror Finansiellt sparande Vet ej RESEARCH INTERNATIONAL SWEDEN AB PROJEKTNAMN / PROJEKTNUMMER 14 Unga ensamboende säger i högre utsträckning än befolkningen i stort att man skulle dra in på mobiltelefon, bredband, Mp3-spelare etc. I den här gruppen finns också en överrepresentation av personer som uppger att man skulle avstå från att betala av skulder om man fick sämre med pengar. Det är inte någon stor grupp, men det kan bli betydande problem senare för de individer som inte betalat av sina skulder och fått se dem växa kraftigt med ränta och avgifter. Par utan barn drar i högre utsträckning än andra ned på mat och dryck, framför allt ute men också hemma. Personer i hushåll med småbarn drar i högre utsträckning än genomsnittet ned på bostad samt på storbilds-tv, DVD, dator etc, dvs hemmaunderhållning. Ensamstående föräldrar säger sig få avstå från begagnad bil i högre utsträckning än andra. Par med utflugna barn skulle i större utsträckning än andra minska aktier och värdepapper. Unga pensionärspar (65-74 år) sparar mindre riskfyllt och skulle därför i första hand avstå från banksparande i högre utsträckning än genomsnittet.
Äldre pensionärspar och singelpensionärer skulle i högre utsträckning än andra få lov att dra in på kostnader för bostad (dvs sannolikt få lov att flytta till billigare bostad), på resor och på läkarvård, tandläkare och medicin om de fick mindre pengar att röra sig med.
3. Om undersökningen On-line Undersökningen görs av SIFO Research international i en on-line-undersökning. Varje månad genomförs cirka 1.000 intervjuer i Sverige. Under perioden 24 oktober 3 november genomfördes 1.414 intervjuer. Urvalet dras slumpmässigt ur SIFO RIs stora on-linepanel. Undersökningen görs på SIFOs eget initiativ för att hålla reda på förändringar i samhället. De frågor som ställs lyder: Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle öka så att du får lite mer pengar (ungefär 5 procent mer sedan skatten är dragen) att röra dig med, vad skulle du helst använda dessa pengar till? Om din inkomst istället skulle minska något (ungefär 5 procent mindre sedan skatten är dragen), vad skulle du då i första hand dra in på? Nitton olika svarsalternativ anges plus annat, vad och tveksam, vet ej. Slumpmässig rekrytering Samtliga paneldeltagare i Research Internationals paneler är slumpmässigt rekryterade via nationella telefonundersökningar. Det går alltså inte att anmäla sig till en panel utan att ha blivit slumpmässigt dragen till och uppringd i en telefonundersökning. På så vis undviker vi urval där proffstyckare, branschexperter eller andra grupper är överrepresenterade. Panelens representativitet I ovägt skick är panelen regionalt representativ. Det finns alltså inga skillnader mellan befolkningen och panelen avseende i del av landet man bor. När det gäller kön och ålder återspeglar däremot inte panelen befolkningen helt, men väl med stor exakthet den del av befolkningen som använder Internet. Statistisk vägning För att komma tillrätta med olikheten mellan befolkningen som helhet och de delar av befolkningen som använder Internet, görs en enkel matrisvägning som målgrupp för målgrupp justerar svarsmassan för att återspegla befolkningen.