1 HELSINGFORS UNIVERSITET ALLMÄN PROCESSRÄTT RN/Ämnesstudier 10.10.2014 I tenten ingår fyra frågor. Varje deltagare i tenten besvarar frågorna 1 och 2. Därtill ska fråga 3 besvaras, om inte denna fråga ersatts med Tuomas Huplis föreläsningsserie hösten 2013/ alternativt våren 2014/ alternativt hösten 2014 och fråga 4 ska besvaras, om inte denna fråga ersatts med Dan Helenius föreläsningsserier hösten 2013/ alternativt hösten 2014 eller Tuomas Huplis föreläsningsserie hösten 2013/ alternativt våren 2014/ alternativt hösten 2014. Med Huplis föreläsningsserie hösten 2013/ alternativt våren 2014/ alternativt hösten 2014 kan därför enligt val ersättas endera fråga 3 eller fråga 4. Då man önskar utnyttja en föreläsningsprestation, ska man i svarshögen för den fråga som ersätts returnera ett papper försett med en anteckning om föreläsningsseriens lärare och i föreläsningsförhöret erhållna poäng eller vitsord (om man vet poängen eller vitsordet). Det maximala poängantalet för respektive fråga är 10 poäng. Varje fråga besvaras på skilt ark. Svarsutrymmet för frågorna är begränsat till två sidor per fråga, om inte annat meddelas i samband med frågan. För att få avlägga denna tentamen krävs att domstolspraktiken först avklarats. OBS! I det högra hörnet av svarspappret skall lämnas en två centimeters marginal för korrekturanteckningar. Svaren skall följa svarspapprets linjering. Handstilen får inte förminskas oproportionellt. Om inte handstilen kan läsas med skälig ansträngning beaktas inte svaret. Bonuspoängen bör ha meddelats i weboodi. Ifall poängen inte har meddelats, kan de meddelas till adressen kristiina.airosmaa@helsinki.fi. Resultaten ges torsdagen 30.10.2014 kl. 15.00.
2 1/X/2014 Vid Vanda tingsrätt har varit anhängigt ett tvistemål, där kärande K har yrkat på, att ett hyresavtal mellan käranden och svarande V gällande ett affärsutrymme hävs på grund av dålig skötsel i strid med avtalet gällande affärsutrymmet, och att V åläggs att genast tömma hyresutrymmet och lämna det i K:s besittning och att ersätta K:s rättegångskostnader jämte laga dröjsmålsränta. I sitt skriftliga svar har V bestridit talan och yrkat på att den förkastas och att K åläggs ersätta V:s rättegångskostnader jämte laga dröjsmålsränta. Enligt motiveringarna i svaret har V verkat normalt i utrymmena och upprätthållit utrymmenas skick genom sedvanliga åtgärder i den mån en sådan skyldighet hör till hyresgästen enligt lagen och hyresavtalet. Vid det muntliga förberedande sammanträdet yrkade V på, att talan ska avvisas, då Vanda tingsrätt inte är behörig enligt RB:s 10 kapitel, utan det exklusiva och ovillkorliga forumet är Helsingfors tingsrätt. Som grund för sitt yrkande att avvisa yrkandet meddelade V också att det är fråga om ett mål gällande fast egendom och att hyresavtalet mellan parterna gäller ett affärsutrymme beläget i Helsingfors. V:s hemort är förvisso Vanda, men enligt V avgör detta inte laga rättsforum i ett mål gällande en fastighet. Vid huvudbehandlingen i tingsrätten yrkade K utöver ett hävande av avtalet på, att V åläggs betala K 6000 euro jämte laga ränta, då V underlåtit att betala hyror för en månad före anhängiggörandet av talan. Detta yrkande och dess grunder meddelade K att saknas från den ursprungliga talan, då det var bråttom med att uppgöra käromålet och anhängiggöra det p.g.a. den undermåliga skötseln av affärsutrymmet. Vid huvudbehandlingen meddelade K ytterligare, att yrkandet på hävning av avtalet också grundar sig på den materiella lag som reglerar hyresförhållanden, som det i talan beskrivna V:s förfarande har brutit emot. V bestred i huvudbehandlingen det framförda nya yrkandet och framförde som sitt eget yrkande, att hyrans belopp ska nedsättas till 3000 euro i månaden, då affärsutrymmets ventilationsmaskineri inte ännu hade förnyats, trots att det klart hade avtalats i hyresavtalet om förutsättningarna för förnyandet på K:s bekostnad. Tingsrätten gav sitt beslut och sin dom i målet. I sitt beslut avvisade tingsrätten V:s foruminvändning, då den hade framförts för sent. Genom sin dom godkände också tingsrätten K:s talan till den del det gällde betalningsyrkandet på en månads hyra och förkastade V:s yrkande på nedsättning av hyran. V har besvärat sig över tingsrättens dom och beslut till Helsingfors hovrätt. V yrkade på att domen och beslutet upphävs och att målet överförs till Helsingfors tingsrätt. Enligt besvären har i tingsrätten skett förutom ett forumfel också ett processfel, då K:s yrkande på de obetalda hyrorna borde ha avvisats och V:s yrkande på nedsättning av hyran borde ha godkänts. Du föredrar besvären i Helsingfors hovrätt. Hur och på hurudana processrättsliga grunder bedömer du för hovrättens medlemmar parternas processåtgärder och förfarandet i tingsrätten? Behöver målet tillstånd till fortsatt handläggning i hovrätten?
3 2/X/2014 Anton, som är VD för ett aktiebolag som tillverkar skyddsutrustning för skogsarbete, tar kontakt med dig eftersom han vet att du läser juridik. Han vill att du besvarar några frågor som hör samman med misstankar om brott. Anton berättar att han på en s.k. skogsmässa i februari 2014 hade märkt att ett konkurrerande företag X i sin katalog hade en skyddsdräkt som på flera viktiga punkter påminde om en produkt som Antons företag strax innan jul 2013 lanserat på marknaden. Vid förfrågan kom det fram att X ännu inte börjat sälja dräkten utan man höll ännu på med förberedelserna. Anton blev övertygad om att någon stulit deras företagshemlighet och sålt den åt X. Anton misstänkte genast datakonsult Bengt som gjort flera dataprogram åt Anton. Utan någon juridisk hjälp skrev Anton ihop en brottsanmälan och sände iväg den till polisen. I brottsanmälan yrkade Anton på straff åt de skyldiga. Efter att Calle som är VD för X, ringt upp och föreslagit förhandlingar har Anton börjat tvivla på nyttan med att blanda in polisen i saken. Anton ställer dig följande frågor: 1. Är det möjligt att få stopp på förundersökningen gällande Calle? Polisen har meddelat mig att man misstänker Bengt för brott mot företagshemlighet och Calle för missbruk av företagshemlighet. 2. Calle lät förstå under samtalets gång att frågan om eventuella ersättningar är lättare att diskutera om jag återkallar min åtalsbegäran till alla delar, dvs. också mot Bengt som ju är den egentliga skurken. Om jag drar tillbaka hela brottsanmälan, kan jag senare göra en ny brottsanmälan? Det kan ju gå så att ersättningsförhandlingarna inte leder någon vart och då är det bra om jag kan värma upp straffkraven igen? 3. Jag är övertygad om att Bengt regelbundet talar i telefon med Calle om den pågående förundersökningen. Är de misstänkta brotten sådana att polisen kan avlyssna deras telefonsamtal? Jag har hört att lagstiftningen ändrats i början av detta år och polisen getts mera befogenheter i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. 4. Anta att jag håller fast vid mina straffyrkanden och åklagaren fattar beslut om att väcka åtal mot Bengt för brott mot företagshemlighet men konstaterar i fråga om Calle att han inte begått något brott eftersom han inte visste om att ritningarna var stulna. Kan jag då som målsägande själv väcka åtal mot Calle och kräva att detta åtal ska behandlas tillsammans med åtalet mot Bengt?
4 (Lösgör och återlämna!) 3/X/2014 Namn och studentnummer: (Svarsutrymmet är begränsat till 1 sida) Definiera följande begrepp i det för dem reserverade svarsutrymmet a) säkerhetsprincipen b) lex fori c) rättskraftens objektiva utsträckning d) notoritet e) legal presumtion
5 4/X/2014 Värdering av bevisning i straffprocessen behandla särskilt bevisbördan och tillräcklig bevisning.