I det har fallet definierar jag kompensationsåtgärder som en förändring av byggnaden eller ett krav på verksamheten som gör att den äldre miljön kan bevaras, samtidigt som verksamheten kan fortsätta. I det fall jag har studerat är verksamheten ett äldreboende som har varit en fattigvårdsinrättning sedan 1600-talet.
Drottninghuset byggdes år 1686 och fick sitt namn efter den dåvarande kungens gemål, som hörde till donatorerna. Från början var det en vanlig fattigvårdsinrättning. 1721 reserverades det för fattiga änkor och döttrar till officerare, präster, hederliga borgare och kungliga betjänter. Det är Sveriges äldsta vårdinstitution som ännu är i bruk. (Åman, Anders, Om den offentliga vården)
I det tidigmoderna samhället sågs samhället som en organisk helhet, den enskildes välstånd var beroende av att ingå i en sammanslutning där hjälp och stöd fanns att få. Någon allmän rätt till välfärd fanns inte.(sandén, Annika, Stadsgemenskapens resurser och villkor) Det är ur det perspektivet vi måste förstå att Drottninghuset en gång i tiden reserverades för fattiga från vissa samhällsgrupper.
Drottninghuset blev byggnadsminne 1976 skyddsföreskrifterna avser byggnadernas exteriörer och interiörerna i de äldre delarna samt tillhörande gårdsmark, vilket har vållat diskussioner vid senare ombyggnader. Bland de kulturhistoriskt intressanta delarna finns den marmorerade målningen i entré och trapphus. Det finns även några dörrar, kakelugnar, snickerier och annan inredning från 1700-talet. (Åman, Hallert, Björn, Drottninghuset 300 år, minnesskrift) Avgjort äldst är huvudbyggnaden som började byggas på 1600-talet.
Grundproblemet med kompensationsåtgärder i ett äldreboende är att vården hela tiden förbättras. Det innebär att en byggnad som på sin tid höll mycket god kvalitet, efterhand håller en dålig kvalitet jämfört med den nya tidens standard.(åman) Drottninghuset är inget undantag, från mitten av 1700-talet till 1924 kom upprepade förslag på att sälja eller riva det.(hallert)
Av ekonomiska skäl blev det aldrig en rivning eller försäljning, istället byggdes Drottninghuset om upprepade gånger. Redan på 1700-talet höjdes de låga rummen och fönstren, samtidigt som mittpartiet fick en tredje våning efter ritning av C.F. Adelcrantz. (Hallert)
På 1600-talet placerades de boende i sovsalar där alla hade sin privata sovalkov. På 1920-talet delades sovsalarna upp i smårum längs en mittkorridor med tillhörande salonger och på vinden inreddes en matsal som numera är festlokal. Senare byggdes två flyglar som utvidgade verksamheten med fler lägenheter och som följer den traditionella arkitekturen, i synnerhet utåt. Dessa är Jutasflygeln(1949-51) och Kavaljersflygeln(1983) (Hallert)
Den stora porten är tung och leder ut mot en hög trappavsats, i en fasad från 1600-talet, ombyggd på 1700-talet. Den kan öppnas med teknisk hjälp inifrån. Innanför dörren kommer man till en modern hiss som installerats delvis på kulturmiljöns bekostnad. En ramp för rullator har byggts vid en av flyglarna på husets sida, för att det ska finnas en väg in med rullatorer utan åverkan på kulturmiljön. (Byggnadsinventering och intervjuer med boende 11/10 2010 av mig)
De olika inre portarna och lägenhetsdörrarna är alla lätta att manövrera och de inre portarna svänger upp automatiskt om man trycker in koden eller trycker på en knapp innanför dörren, manövreringsytorna innanför de inre portarna och dörrarna är tillräckliga. Ingen har klagat på smala passager eller andra problem. (Byggnadsinventering och intervjuer med boende 11/10 2010 av mig)
De som flyttar in i Drottninghuset förväntas vara i så pass god fysisk form att de kan hantera begränsningarna som inte har kunnat plockas bort. Det är särskilt viktigt för den gamla prästbostaden, som bara kan nås med en trappa Lägenheterna innehåller numera wc/dusch och kök, men i den gamla huvudbyggnaden finns det gränser för att t.ex. spika upp tavlor för att bevara miljön. De boende tycker dock att det är positivt. (Byggnadsinventering och intervjuer med boende 11/10 2010 av mig).
Kompensationsåtgärderna kommer i tre varianter. Den första är en inre förändring av miljön som t.ex. hiss och modern utrustning som wc/dusch. Dessa märks inte mycket utåt men har stor betydelse för de boende. En variant på samma sak är att placera en ramp för rullator vid sidan om. Eftersom det inte syns utåt bevaras de kulturhistoriskt värdefulla exteriörerna och i hög utsträckning interiörerna.
Den andra varianten är tekniska lösningar som att öppna dörrar med knapptryckning, som gör det lättare att at sig fram. En kompensationsåtgärd som gör att mer omfattande förändring av byggnaden inte är nödvändig för att bevara verksamheten.
Den tredje är att de boende förväntas både var vid så god hälsa att de kan hantera miljön och följa begränsningarna i vad som får göras med lägenheten. De boende involveras i bevarandet av den kulturhistoriska miljön, och de är stolta över den. Denna typ av kompensation gör Drottninghuset till en lite speciell institution eftersom det begränsar vilka som kan bo där.
Intervju med boende i Drottninghuset 11/10-2010 Byggnadsinventering av Drottninghuset 11/10-2010 http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=1&action=visapost&fritext=drottninghus et&start=0&mediaid=11482&post=4 2010-10-25 Arkitektur, åldrande och åldrandeteorier, Jonas E. Andersson, föreläsningsmaterial, Arkitekturskolan, KTH, Stockholm 4 november 2009, fort/vidareutbildningskurs, AD222V, Föreläsning, Arkitektur och åldrandeteorier Stockholm Stadsmuseum, faktadatabasen, Drottninghuset, skrivelse Andersson, J. (2005). Rum för äldre. Om arkitektur för äldre med demens eller somatisk sjukdom. Stockholm, KTH, Royal Institute of Technology Hallert, Björn, (red) Drottninghuset 300 år, minnesskrift, Stockholmsmonografier, Stockholm stad, 1986 Jokiletho, Jukka, A History of Architectural Conservation, Elsevier Ruda, Eric S, Historisk berättelse om det fordna riddar S. Jörans hospital, och det sedan uprättade Drottninghuset, til dess början, tilwäxt och nu warande tilstånd, Rönn, M. and al (2007). En fråga om kvalitet. Göteborg, Santérus Förlag Sandèn, Annika, Stadsgemenskapens resurser och villkor, Samhällssyn och välfärdsstrategier i Linköping 1600-1620 Linköpings Universitet 2005 Åman, Anders, Om den offentliga vården, Byggnader och verksamheter vid svenska vårdinstitutioner under 1800-1900-talen. En arkitekturhistorisk undersökning. LiberFörlag, Sveriges Arkitekturmuseum, 1976