Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU ----------------------------------------------------------------------------------------------- 2 EU:s Ramdirektiv om avfall -------------------------------------------------------------- 2 Övrig EU lagstiftning---------------------------------------------------------------------- 2 Nationell lag------------------------------------------------------------------------------------ 3 Miljöbalken --------------------------------------------------------------------------------- 3 Plan- och bygglagen (PBL) --------------------------------------------------------------- 4 Lagen om offentlig upphandling --------------------------------------------------------- 4 Arbetsmiljölagen --------------------------------------------------------------------------- 4 Avfallsförordningen ----------------------------------------------------------------------- 4 Förordningar om producentansvar------------------------------------------------------- 4 Framtida förändringar ------------------------------------------------------------------------ 5 Avfallsutredningen------------------------------------------------------------------------- 5 EU:s avfallsförebyggande program------------------------------------------------------ 5 Sydnärke renhållning ---------------------------------------------------------------------- 5 Reviderat WEEE- direktiv ---------------------------------------------------------------- 6 Miljömålen ----------------------------------------------------------------------------------------6 Miljökvalitetsmål------------------------------------------------------------------------------ 6 Regionala Mål --------------------------------------------------------------------------------- 7 Lokala mål för Laxå kommun --------------------------------------------------------------- 8 Inriktning 1: Kunskap hos kommunen och hushållen--------------------------------- 8 Inriktning 2: Avfallets miljöpåverkan --------------------------------------------------- 8 Inriktning 3: Resurshushållning---------------------------------------------------------- 9 1

Lagstiftning Ett EU- direktiv talar om vad medlemsländerna ska uppnå, men det är upp till Sverige att bestämma på vilket sätt man ska uppnå direktivens krav och på vilket sätt man ska anpassa den nationella lagstiftningen. Ett flertal lagar berör avfallsområdet både internationell och nationellt. Övergripande gäller EU:s avfallsdirektiv 2008/98 EG, som implementerades i svensk lagstiftning 2011 genom förändringar i Miljöbalken och nya avfallsförordningen 2011:927. EU EU:s Ramdirektiv om avfall Sedan 2008 finns ett ramdirektiv från Europaparlamentet, 2008/98 EG. Den ersätter tre gamla direktiv: ramdirektivet om avfall, direktiv om farligt avfall och direktiv om spillolja. Direktivet innehåller bland annat en avfallshierarki som ska gälla som prioritering för lagstiftning och politik i medlemsländerna på följande sätt under förutsättning att det är miljömässigt : 1. Förebyggande 2. Återanvändning 3. Materialåtervinning 4. Annan återvinning, till exempel energiåtervinning 5. Bortskaffande Detta betyder att man helst ska förebygga avfall, i andra hand återanvända det, i tredje hand materialåtervinna det och så vidare. Under förutsättning att det är både miljömässigt och ekonomiskt hållbart. För att underlätta eller förbättra återvinningen ska avfall samlas in separat om det är tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt genomförbart. Det finns tydliga krav på medlemsländerna att underlätta återanvändning och materialåtervinning av avfallet. Det finns också ett mål på totalt minst 50 procent materialåtervinning av papper, metall, plast och glas. Direktivet innebär också följande: Medlemsländerna ska bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad avfallsmängd Definitionen för när avfall upphör att vara ett avfall kommer att bli tydligare Övrig EU lagstiftning EU-direktivet 1999/31/EG om deponering av avfall beslutades om i april 1999 och återfinns i svensk lagstiftning genom förordning om deponering av avfall (2001:512) och Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering (2004:10). EU-direktivet om förbränning (2000/76/EG) beslutades om i december 2002 och återfinns i nationell lagstiftning genom förordningen om 2

avfallsförbränning (2002:1060) och Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning (2002:28) EU-direktivet om förpackningar och förpackningsavfall (94/62/EG) bestämmer åtgärder för att begränsa mängden förpackningsavfall, och främja återanvändning, material utnyttjande och andra former av återvinning av detta avfall. Den finns i den nationella lagen genom förordningen om producentansvar för förpackningar (2006:1273). EU-direktivet, WEEE-direktivet (2012/19/EU) om producentansvar för elektroniska och elektriska produkter beslutades 4 juli 2012. Direktivet började gälla den 13 augusti 2013 och senast den 14 februari 2014 ska det ha integrerats i den nationella lagstiftningen. Nationell lag Det är framförallt miljöbalken med tillhörande förordningar, bland annat avfallsförordningen och förordningarna om producentansvar som styr den kommunala avfallshanteringen. I avfallsförordningen finns det reglerat att alla kommuner i Sverige ska ta fram en kommunal avfallsplan som antas av kommunfullmäktige i respektive kommun. Innehållet i avfallsplanen regleras genom Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2006:6. Miljöbalken Sedan 1999 finns miljölagstiftningen samlad i miljöbalken. Lagar som berör avfallshanteringen finns främst i kapitel 15, om avfall och producentansvar. Men även i miljöbalkens kapitel 2,9, 26 och 27 finns det bestämmelser som både direkt och indirekt nämner avfallsområdet. I miljöbalkens 15 kapitel kan man bland annat läsa: Definitionen av ett avfall är varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller avser sig skyldig att göra sig av med ( 15 kap. 1 miljöbalken) Den som innehar ett avfall ska se till att det omhändertas på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. (15kap. 5a miljöbalken) Kommunen har ett ansvar för insamling och omhändertagande av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, dvs. hushållsliknande avfall som uppkommer som en direkt följ av att människor uppehåller sig i en lokal eller anläggning. Exempelvis personalmatsalar, restauranger. (15kap. 8 miljöbalken) Om avfall ska transporteras genom kommunens försorg får ingen annan är kommunen eller den som kommunen anlitar för ändamålet ta befattning med transporten (15kap. 21 miljöbalken) Avfallet får inte komposteras eller på annat sätt återvinnas eller bortskaffas av en fastighetsägare om avfallet inte kan tas om hand på fastigheten utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. (15kap. 18 miljöbalken) Producenterna har en skyldighet att se till att avfallet som faller under producentansvaret samlas in, transporteras bort, återvinns, återanvänds eller bortskaffning. (bl.a. 15kap. 6, 9, 19 miljöbalken) Bestämmelser om dumpning av avfall och nedskräpning kan också återfinnas i miljöbalkens 15 kapitel I 2kap. miljöbalken anges de allmänna hänsyns reglerna, som ska tillämpas vid tillståndsprövning, tillsyn och egenkontroll. Där kan man bland annat läsa: 3

Alla som bedriver en verksamhet ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. (2kap. 5 miljöbalken) Tillsynen enligt miljöbalken utövas av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd, i det här fallet Sydnärkes Miljöförvaltning eller av Länsstyrelsen. Naturvårdsverket är den centrala myndigheten när det gäller avfallsfrågor. Plan- och bygglagen (PBL) Berör vid avfallshanteringen genom att ställa krav på kommunala översiktsplaner att ta hänsyn till nuvarande, framtida och nedlagda avfallsanläggningar. Vid rivning har PBL bestämmelser om att när en fastighet rivs ska en rivningsplan tas fram som redovisar hur avfallet ska tas om hand och hur man ska hantera farligt avfall. Lagen om offentlig upphandling Lagen om offentlig upphandling (LOU) är en lag i Sverige som styr köp som görs av kommunen. LOU innebär för avfallshanteringen att den entreprenör som lägger lägst anbud på att samla in, transportera eller behandla avfallet vinner upphandlingen. Arbetsmiljölagen Avfallsbranschen, först och främst sophämtning har tidigare varit mycket skadedrabbad, bland annat med tunga lyft. Det var få sophämtare som kunde utföra sitt arbete ända fram till normal ålderspensionering. Idag är situationen annorlunda men arbetsmiljölagen har fortfarande en naturlig och viktig del i utformningen och planeringen av avfallsarbetet. I arbetsmiljölagen (1977:1160) finns regler om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Avfallsförordningen Bestämmelser om avfallshantering återfinns i avfallsförordningen (2011:927) där många av miljöbalkens regler preciseras närmare. Förordningen utgör reglerna för den kommunala renhållningsskyldigheten, kommunal renhållningsordning, allmänna bestämmelser om hantering av avfall samt hur man ska hantera tillstånd- och anmälningsplikt för transport och hantering av avfall. Förordningar om producentansvar Producentansvar innebär att den som tillverkar en produkt är skyldig att samla in, transportera bort och återvinna det avfall som uppstår när produkten slängs. Syftet med producentansvaret är att sporra producenterna till att använda mer resurssnåla material som inte innehåller farliga ämnen. År 2012 finns följande förordningar om producentansvar: Förordningen (1994:1205) om producentansvar för returpapper Förordningen (1994:1236) om producentansvar för däck Förordningen (1997:788) om producentansvar för bilar Förordningen (1994:1205) om producentansvar för returpapper 4

Förordning (2000:208) om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer Förordning (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter Förordning (2006:1273) om producentansvar för förpackningar Förordning (2007:193) om producentansvar för vissa radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor Förordning (2008:834) om producentansvar för batterier Förordning (2009:1031) om producentansvar för läkemedel Framtida förändringar Avfallsutredningen I juni 2011 beslutade regeringen att en utredare skulle granska avfallsområdet. Utredningen skulle särskilt behandla hur ansvaret för insamling och omhändertagande av hushållens avfall skulle kunna utformas men skulle även omfatta verksamheternas avfall till viss del. Utredningen presenterades den 3 september 2012 och förslagen är på remiss under hösten. Miljöministern Lena Ek planerar att lämna en proposition med lagförslag om ändringar som föreslås i utredningen, till riksdagen i början av sommaren 2013. Remissversionen föreslår bland annat att: avfallshierarkin görs tydligare i miljöbalken kommunen får ansvar för insamling för förpackningar och tidningar kommunen ska tillhandahålla medborgarna ett insamlingssystem för matavfall så länge det inte kan ses som orimligt ur ett samhällsekonomiskt eller insamlingstekniskt perspektiv. Definitionen av hushållsavfall i 15 kap miljöbalken begränsas till att enbart omfatta avfall från bostäder Verksamhetsutövare får ansvar för hantering av allt sitt avfall och ska hantera detta på ett miljöriktigt sätt, bland annat krav på utsortering av matavfall EU:s avfallsförebyggande program EU:s avfallsdirektiv kräver att alla medlemsländer utvecklar ett program för förebyggande av avfall. Naturvårdsverket arbetar i dagsläget med planen och beräknas vara klart i december 2013. De prioriterade områdena i den nationella avfallsplanen utgör grunden för programmet och kommer bland annat att titta på nya styrmedel för att minska avfallsmängderna. Sydnärke renhållning Kommunerna Askersund, Laxå, Lekeberg, Kumla och Hallsberg ser i dagsläget över möjligheten att starta samverkan kring avfallsfrågorna. Detta beror på att avtalet för NBÅ (Närke Bergslagen Återvinning), som var ett regionalt samarbete inom avfallshantering mellan kommunerna Askersund, Hallsberg, Laxå, Lekeberg, Örebro och kommunalförbundet Bergslagens Kommunalteknik, går ut vid årsskiftet 2012/2013. 5

Reviderat WEEE- direktiv WEEE (Waste Electrical and Electronic Equipment) direktivet behandlar producentansvar för elektroniska och elektriska produkter. Direktivet började gälla den 13 augusti 2013 och senast den 14 februari 2014 ska det ha integrerats i den nationella lagstiftningen. Bland annat ligger följande förslag: Insamlingsmålet för el-avfall på 4 kg per person ska skärpas. I dagsläget ligger kommunen väldigt bra till, då man i genomsnitt samlar in 19,4 kg per invånare i Laxå kommun. Det nya målet är att man år 2016 ska samla in 65 procent av el- och elektronikavfallet, men siffran förhåller sig till den genomsnittliga försäljningen av elektriska och elektroniska produkter. Procentsatsen höjs sedan till 85 % till 2019. Det innebär att det kommer att bli svårt att få ett mätvärde per kommun och det är svårt att säga hur det nationella insamlingsresultatet på cirka 16kg per invånare kommer att förhålla sig till det nya målet. Butiker som har försäljning av elektronikprodukter kan få krav på sig att ha insamling för elektronikavfall utan att konsumenten behöver köpa något. Miljömålen Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och sedan den 26 april 2012, fjorton etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation. Miljökvalitetsmålen följs upp årligen och beskriver vad miljöarbetet ska leda till. Etappmålen anger steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. Miljöpåverkan från avfallshanteringen berör många av de Nationella miljömålen. Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö och God bebyggd miljö är de som direkt berörs. Miljökvalitetsmål De sexton miljökvalitetsmålen ligger till grund för allt miljöarbete och har tidigare preciserats genom delmål. Målet God bebyggd miljö är det miljömål som berört avfallshanteringen främst. Där har delmålet Avfall 2005-2015 preciserats genom ytterligare strecksatser: Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall ska minska med minst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå. Senast år 2010 ska minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Senast år 2010 ska minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Senast år 2010 ska matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier med mera återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling. 6

Senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. Vid uppföljning av strecksatserna som genomfördes 2008 av Miljömålsrådet visade det att det hade gått olika bra för delmålets strecksatser. De strecksatser som rörde minskning av deponerat avfall och ökning av materialåtervunnet hushållsavfall bedömes att det skulle gå att uppnå. Däremot strecksatserna om att mängden genererat avfall, återvinning av matavfallet och återföring av fosfor skulle vara svåra att nå. 2010 beslutades det att de tidigare delmålen skulle ersättas med etappmål och 2012 fattade regeringen beslut om nya etappmål vilket bland annat innebar att målet God bebyggd miljö fick en ny precisering: Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara o så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Dessutom fattade man ett beslut att införa ett etappmål för ökad resurshushållning i livsmedelskedjan och byggsektorn: Ökad resurshushållning i livsmedelskedjan Insatser ska vidtas så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara senast år 2018. Ökad resurshushållning i byggsektorn Etappmålet om byggnads- och rivningsavfall innebär att insatser ska vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent senast år 2020. Regionala Mål Länsstyrelsen i Örebro län har tagit beslut om tretton regionala miljömål för Örebro län. Till de flesta av dessa regionala miljömål finns ett antal regionala delmål. De regionala delmål som finns och berör avfall sträcker sig till 2010. Tillstånden i Örebro län stämmer väl överens med de nationella. I förhållande till de nya strecksatserna och etappmålen som antogs av riksdagen 2012 har Länsstyrelsen inte satt upp några nya mål utan hänvisar till att man utgår ifrån de nationella strecksatserna och etappmål. 1 Därmed återges inte delmålen i detalj. De regionala miljömål som berör avfallshanteringen anger att: Den totala mängden avfall ska minska Andelen förnybar energi ska öka Ökad materialåtervinning av hushållsavfallet 1 Ylva Gjetrang och Katja Sällström, Länstyrelsen Örebro Län, september 2012 7

Utsorteringen av farligt avfall från hushållen ska förbättras Ökad biologisk behandling av matavfallet Matavfall från länets livsmedelsindustrier, när det inte är blandat med annat avfall och håller kvalitet lämplig att återföra till växtodling Fosforföreningar i avlopp kan tas tillvara på ett säkert sätt. Förorenade områden ska vara utredda och vid behov vara åtgärdade Lokala mål för Laxå kommun Arbetet med avfallsfrågorna är uppdelat i tre inriktningar: 1. Kunskap hos kommunen och hushållen 2. Avfallets miljöpåverkan 3. Resurshushållning Inriktning 1: Kunskap hos kommunen och hushållen Hushållen och verksamheterna i Laxå kommun vet hur de ska sortera och insamlingssystemet ska genomsyras av service och kundnytta. Laxå kommun ska ha god kunskap om avfallsflödena i kommunen. Delmål 1.1 Senast 2016 vet minst 85 % av tillfrågade hushåll hur man skiljer på olika typer av avfallsfraktioner och vet hur och var de kan lämnas in till återvinning. 1.2 Senast 2016 är minst 80 % av hushållen generellt nöjda med avfallshanteringen i kommunen. 1.3 Mellan 2014 och 2016 har andelen hushåll som uppger att de medvetet agerar för att ge upphov till mindre avfall ökat. 1.4 Senast 2016 har alla verksamheter inom kommunen som har tillsyn lämnat in uppgifter på deras avfallsflöden till Sydnärkes Miljöförvaltning. 1.5 Senast 2014 ska alla hushåll som hemkomposterar annat avfall än trädgårdsavfall anmält det till Sydnärkes Miljöförvaltning. 1.6 Senast 2014 ska avfallstaxan vara miljöstyrd 1.7 Laxå kommun ska föregå med gott exempel och ha rutiner för källsortering av förpacknings- och tidningsmaterial, farligt avfall samt el- och elektronikavfall senast 2013. Inriktning 2: Avfallets miljöpåverkan Hushållen och verksamheterna i Laxå kommun bidrar medvetet med att minska mängden farligt avfall i hushållssoporna. 2020 ska det inte finnas något farligt avfall i hushållssoporna. Delmål: 2.1 Till 2016 ska det i jämförelse med 2014 vara mindre farligt avfall, inklusive el- och elektronikavfall i hushållssoporna. 8

2.2 2014 ska det vara mindre farligt avfall, inklusive el- och elektronikavfall i hushållssoporna än mängden 2012. 2.3 Senast 2016 ska de identifierade kommunala deponier i Laxå kommun vara risklassade enligt MIFO modellen för förorenade områden. Inriktning 3: Resurshushållning Hushållen, storkök & restaurangerna i Laxå kommun bidrar medvetet till resurshushållning och minskade avfallsmängder genom att förbättra den egna källsorteringen och konsumera medvetet. Kommunen ska visa gott föredöme genom att på de egna verksamheterna källsortera och agera medvetet för att minska avfallsmängderna. Inriktning 3a: Laxå kommun ska vara med och bidra till det nationella delmålet om biologisk behandling. Inriktning 3b: Avfallsmängderna i Laxå kommun ska minska totalt och källsorteringen av det avfall som uppstår ska öka. Delmål: 3.1.Senast 2014 ska det finnas ett system för att separera ut och samla in matavfall hos alla hushållen i Laxå kommun 3.2.Senast år 2014 ska minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. 3.3.Senast 2016 ska minst 70 % av matavfallet från hushållen i Laxå kommun sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara. 3.4.I den utsorterade matavfallsfraktionen ska det senast 2016 vara av mycket god kvalitet och endast innehålla 100 % matavfall. 3.5.Den totala mängden hushållsavfall per invånare i Laxå kommun är mindre 2014 jämfört med 2012. 3.6.Den totala mängden hushållsavfall per invånare i Laxå kommun är mindre 2016 jämfört med 2014. 3.7.Mängden matavfall inom storkök i kommunens egna verksamheter ska minska med 20 % år 2016 i jämförelse med år 2014. 3.8.Senast 2016 ska det finnas högst 20 % förpacknings- och tidningsmaterial i hushållssoporna 3.9.Mängden förpacknings- och tidningsmaterial i hushållssoporna ska vara mindre 2014 i jämförelse med 2012. 9