Grundcertifiering Gris Dagens program 09.00 Samling, Registrering och Kaffe 09.30 Certifiering vad innebär detta? 10.00 Djurens omsorg 11.30 Journalföring och Dokumentation 12.00 Lunch 12.45 Forts. Journalföring och Dokumentation 13.30 14.30 Kaffe 14.45 Mötet med utomstående 15.30 Avslutning Föreläsningsrubrik / tema Grundcertifiering Gris Certifiering, vad innebär detta? Certifiering i allmänhet Vad förväntas? Innehåller krav inom områdena livsmedelssäkerhet och djuromsorg baserat på svensk lagstiftning. Användning av grundcertifierade råvaror berättigar inte till märkning med Svenskt Sigill. Läs mer på www.sigill.se Andra Kvalitetssystem Ordlista Certifiering En oberoende part går i god för att specificerade krav uppfylls Certifikat Ett intyg som styrkts av oberoende part Certifieringsstatus Beskrivning av grisföretagets läge i certifieringsprocessen: under revision, godkänd, avstängd eller utesluten.
Varför Certifiering? Arbetsgång certifiering Ett kvitto för producenterna som visar att de upprätthåller de kritiska punkterna inom de krav som finns för svensk grishållning Anmälan Välj certifieringsbolag och skicka en anmälan. Gå igenom och fyll i Egenkontrollen. Skicka ifylld egenkontroll till certifieringsbolaget och spara kopia på gården. Att öka förtroendet för svenska branschen bland kunder och konsumenter Utomstående (certifieringsbolag) kontrollerar verksamheten; HS certifiering, Intertek, Kiwa Aranea och SMAK Statlig kontroll av certifieringsbolagen av SWEDAC 1 1 År 1 År 2 Revision ute på gården Skicka in ifylld egenkontroll till certifieringsbolaget. År 3 Gården är certifierad Revisorernas kompetens Situationskarta Revisorn ska ha tillräcklig kunskap om den produktion som modulerna omfattar för att kunna göra en korrekt bedömning med avseende på livsmedelssäkerhet, miljö och djuromsorg. Bostad Reststall Spannmåls -lagring och kvarn Slaktgris -stall Väg Suggstall P Halmlager N Teckenförklaring Gödsellagring Ingång till stall Gödselpump/förbrunn Gårdskontor Utlastning P Parkering S Kontrollen på gården Avisering av besök Certifieringsbolaget aviserar besöket och information inför besöket skickas Revisorns besök stallarna samt dokumentation Genomgång av besöket och eventuella avvikelser Certifikat kommer OK
Avisering av besök Åtgärda Avvikelser 28 dagar Avvikelserapport och åtgärdsplan Skriftlig bekräftelse på åtgärd Eventuellt återbesök Alla punkter godkända vid inledande revision (fr.o.m 1 februari) Alla kritiska punkter godkända och minst 90 % av övriga punkter Avstängning Tillfällen då avstängning kan tillämpas: Direkt vid revisionstillfället Vid revisionens stängning Mellan revisionstillfällen 6 till 12 månader Överklagan av revisionsbeslutet Utträde ur Grundcertifiering Gris Överklagan på beslut Klagomål gällande: - information - revisionens genomförande - bokning m.m. Görs skriftligen direkt till Certifieringsbolaget! Sker skriftligen till certifieringsbolaget Tidpunkt Ange datum för utträde Planera produktionen ej certifierade produkter
Hjälpmedel Producentpärm Broschyrer Kursen www.svenskapig.se www.grundcert.se Strömedel, Beläggning, Behandling av grisar, Sjukboxar, Avlivning och kadaverhämtning, Medicinering, Läkemedelsanvändning m.m. Exempel Utrymmeskraven = dränerande = liggarea som får vara dränerande = liggarea (fast golv) = fodertråg 1.5 Utrymmeskrav Boxar och hyddor för vuxna djur 1.5 Box för digivande sugga: Alla gula fält = liggarea (minst 4 m 2 varav minst ¾ fast golv ) Minsta totalarean = 6 m 2 Minsta liggarean = 4 m 2 (Obs! Fodertråget får inte räknas in) Figuren visar box för digivande sugga, som visar minsta tillåtna liggyta av totala boxytan Se: Broschyren Djurskyddsbestämmelser GRIS, Jordbruksverket Källa: L100 Utrymmeskrav Boxar för växande grisar, 10-130 kg 1.5 Omgångsuppfödning Definition på Omgångsuppfödning (DFS 2007:5): Hållande av djurgrupp med individer av likartad ålder i eget stall eller egen avdelning. Insättningen av ny djurgrupp sker inom en begränsad tidperiod och inte förrän stallet eller stallavdelningen tömts helt, 1.2 Typ av produktion Gräns för platser i stallavdelning enligt föreskrifterna Godkänd (ja) eller ej (nej) enligt Grundcertifiering Gris Omgångsuppfödning och egen rekrytering av eller köper in grisar från max en besättning litet smittryck Ingen övre gräns Ja, detta är omgångsuppfödning Källa: L100 Exempel ströad liggbox: Totalarea för box med 10 grisar, á 100 kg: 0,17 + (100 kg / 130) x 10 grisar = 9,4 m² Varav liggarea: 0,10 + (100 kg / 167) x10 grisar = 7 m² Omgångsuppfödning och köper in från > 1 besättning högre smittryck Kontinuerlig produktion högt smittryck, med mindre än 200 slaktgrisar eller mindre än 40 suggor Enligt föreskrifterna högst 400 slaktgrisar i en stallavdelning Enligt föreskrifterna högst 200 slaktgrisar i en stallavdelning Ja om omgångsuppfödning sker. >400 slaktgrisar = nej, sektionering krävs enligt föreskrifterna Ja, om gården är undantag på grund av liten produktion Nej, åtgärdsplan krävs om > 200 slaktgrisar eller >40 suggor 3 kap, 17, L100
Skydd för utegrisar 3.11 Djurskyddsinspektion 1.4 Alla har inte haft inspektion Brister eller föreläggande Meddela om länsstyrelsen kräver åtgärder Villkorad Läkemedelsanvändning (D9 - Grundparagrafer) Läkemedelsanvändning skall ske med återhållsamhet och enbart då behov föreligger 3.1 Villkorad behandling Läkemedelsanvändning utan föregående veterinärundersökning i anslutning till behandlingen av det individuella djuret eller djurgruppen 3.1 Veterinär skall genomföra en undersökning och bedömning av enskilt djur eller djurgrupp innan förskrivning och tillhandahållande av läkemedel sker om inte annat anges / / Uppföljande behandling Läkemedelsanvändning efter det att veterinär vid varje tillfälle kliniskt har undersökt enskilt djur eller djurgrupp Djurskyddsdeklarationen 3.7 Daglig tillsyn 3.3 Infördes 1 juni 2010. Del av Villkorad läkemedelsanvändning Anmälningsplikt mot länsstyrelsen 1 kap 5 Tillsyn och skötsel Djur ska normalt ses till minst en gång dagligen. Nyfödda, sjuka eller skadade djur samt djur som beter sig onormalt ska ses till oftare. Detsamma gäller för högdräktiga djur, särskilt vid tiden kring förlossningen. Djur ska hållas på ett sådant sätt att tillsynen över dem kan ske utan svårigheter.
Strömedel för sysselsättning 3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar 7 Strömedel till grisar ska ha sådana egenskaper samt ges i sådan mängd att grisarnas sysselsättningsbehov och komfortbehov tillgodoses. Allmänna råd till 3 kap. 7 Strömedel till grisar bör innehålla material som grisarna kan böka i, undersöka och tugga. Vid uppfödning i konventionell grisningsbox bör strömedlet också ge ett skyddande liggunderlag för suggan och smågrisarna under smågrisarnas första levnadsvecka. 8 Under veckan före grisning ska suggor och gyltor ha tillgång till strömedel som ger dem möjlighet att utföra bobyggnadsbeteenden. 3.8 Hygieniskt foder, smittspridning 7.3 Hantering sjuka djur 3.5 Sjukstall eller sjukbox 3.5 1 kap. 14 Djur som behöver särskild vård ska kunna tas omhand lösgående i ett närbeläget utrymme och ska där vid behov kunna hysas individuellt. Utrymmet ska ha ett klimat som djuren är vana vid. Allmänna råd till 1 kap. 14 För grisar och lösgående nötkreatur utom utegångsdjur bör det utrymme som avses i föreskriften kunna hysa minst vart 25:e djur. Lugn och ro för den som är sjuk Minskat smittryck hos övriga Lättare att övervaka och ge medicin till djuret Lättare att bedöma prognos! L 100 säger, bör finnas en sjuk plats/25 djur. Ska vara lättillgänglig Lätt att hålla ren Möjlig att tömma Hålla optimal miljö Avlivning, när? 3.6 Avlivning godkända metoder för djurhållare 3.6 Skada eller sjukdom med dålig prognos Bedövning med bultpistol (eller el-tång) tillsammans med avblodning Behandling har skett men utan effekt Smågrisar under 14 dagar får avlivas genom slag i huvudet Djurskydd!!! Kulvapen: Endast tillåtet om licens finns för vapnet för detta ändamål. Risk för tex. rikoschetter
Avlivning 3.6 Avel på friska djur 4.1 Hur och när Avlivningsrutin Regelbunden genomgång i besättningen Suggor ska hållas lösgående 5.1 Fixering av suggan 5.1 Minskade fixeringen smågrisdödligheten? % mortality Litters Pen Crate n Ref. 3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar 3 En digivande suggas rörelsefrihet får begränsas under smågrisarnas första levnadsdagar genom användande av skyddsgrind eller motsvarande anordning om hon uppvisar ett aggressivt eller onormalt beteende som utgör en uppenbar skaderisk för smågrisarna. Skyddsgrind eller motsvarande anordning får också användas under det dagliga skötselarbetet om suggans beteende utgör en uppenbar skaderisk för skötaren samt när suggan hanteras för vård och behandling. Grupphållna suggor och gyltor får stängas in i bås när de utfodras eller när de hanteras för vård och behandling. 15.3 16.1 160 Gravås,, 1982 18.7 18.7 72507 Gustafsson,, 1982 12.0 12.4 228 Collins et al., 1987 10.7 12.7 1533 Bäckström et al. 1992 12.1 12.1 63661 Weber et al. 2007 Weaned at 4 weeks 9.5 9.1 38 Oliviero et al., 2008 Smågrishörna 6.3 Avvänjning minst 4 veckor 6.4 3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar 4 Smågrisar får inte avvänjas förrän de uppnått fyra veckors ålder och ska då ha vant sig vid tillskottsfoder. Foto: Kalle Hammarsten
Kirurgiska ingrepp 3.2 Kastrering 6.1 Endast kastration är tillåtet att utföras av lekman. Foto Marie Sterning, SLU Foto Marie Sterning, SLU Svanskupering 3.9 Tandslipning 6.2 Drivning av djur 3.10 Utlastningen 10.1 Elpådrivare får ej användas Ingen direkt kontakt mellan bil och besättning, djuren ska slussas ut Stängda dörrar in till stallar under utlastning Lugn pådrivning Tillräckligt utrymme Tydlig drivväg Utlastning i besättningens periferi Rena och lättframkomliga vägar för externa transportfordon Gäller alla djurkategorier - Lite stress! Inga djurbilar i närheten av stallavdelningars luftintag Inga transportörer i stallet Inget förråd!
Endast friska djur till slakt 10.2 Skicka inte djur till slakt om: de inte kan röra sig utan smärta eller inte kan gå utan hjälp de inte stödjer på samtliga ben de har ett allvarligt öppet sår eller framfall. de är i slutet på dräktigheten eller har fött nyligen Journalföring och Dokumentation Levande djur, Döda djur, Behandling av djur samt läkemedelsanvändning, Foder, Spårbarhet, Besöksjournal m.m. PigWin Stalljournal 2.1 Exempel Skötselrutiner 3.4 Leveranssedlar SJV Egna dokument Producentpärmen På www.svenskapig.se under fliken Fakta hittar du Mallar och Checklistor Spårbarhet födsel till leverans 2.3 Spårbarhet och märkning 2.2 www.jordbruksverket.se
Foderanvändning 7.2 7.4 Veterinärens föreskrifter 8.1 Enligt lag ska dokumentationen sparas i 3 år Anmälan till SJV om egen tillverkning Anmälan till SJV om fiskmjöl Veterinären skall dokumentera kontrollen Veterinären skall vid varje besök kontrollera att journalföringen är korrekt och i överensstämmelse med de skriftliga instruktioner som lämnats och den förskrivning som gjorts. Behandlingsjournaler Alla behandlingar med läkemedel skall journalföras. Gäller även bekämpningsmedel för ohyrebekämpning. Även användning av homeoptika samt vilken veterinär som kontaktats ska registreras Arkivering i fem år 8.2 Veterinära anvisningar Journalen ska innehålla: Behandlingsdatum Klockslag om kort karenstid (< 24 tim) Djuridentitet Diagnos Läkemedel, dosering Behandlingstid Namn på veterinär Namn på behandlare Karenstid 8.3 Exempel på godkända journaler 8.3 Dokumentet ska också innehålla: 8.3 Hur eventuella biverkningar ska rapporteras Andra typer av journaler kan användas om de uppfyller kraven i författningen Journalen ska kunna användas som underlag för veterinärens rapportering Vilken karenstid som tillämpas för preparaten Hur utförda behandlingar ska rapporteras vid slakt innan karenstidens utgång
Läkemedelförvaring 8.7 Handhavande 8.7 Tvättmöjligheter Ren arbetsbänk Temperatur i kylskåpet? Låsbart utrymme! Ordning Hygien Annat om journalföring Antal döda djur ska journalföras. Journalen ska arkiveras i minst fem år. Kravet på journalföring omfattas av tvärvillkoren. Spara leveranssedlarna på dina läkemedel ursprunget skall dokumenteras. 8.3 Karenstiden påverkas av: Vilket preparat Vilket djurslag Hur har det getts Injektionsplats Administrationssätt Hantering Dosering Rätt vikt? Rätt dosberäkning? 8.3 Läkemedel i foder och vatten Journalföring Samma krav som övriga behandlingar 8.6 Vattenmedicinering För att ta reda på förbrukad dygnsmängd gör Du följande: Testa med vatten hur mycket som doseraren tar till aktuell djurgrupp ex. avvänjningsgrisar i Din besättning. Tänk på vattenspillet. Vattenmedicinering är ej lämplig då djuren får blötfoder. 8.5
Medicinering via foder För att få blanda in läkemedel i foder på gårdsnivå krävs tillstånd från Jordbruksverket. (Blanketter finns på hemsidan eller i producentpärmen.) Blötfoder: Medicin finns kvar i restmängden! Diskutera hur Du löser detta med din veterinär 8.5 Journal för uppföljande behandling Vid uppföljande behandling räcker det att spara behandlingsbevis från veterinären på ett systematiskt sätt. 8.2 Nål kvar i djuret 8.4 Djuret ska märkas tydligt Dokumentation ska finnas Slakteriet ska meddelas Ventilation, Damm, Smittspridning, Medicinförvaring m.m. Gott och ordningsamt intryck 1.1 Ventilation och stallmiljö Luftfuktighet Stalltemperatur + C 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Max. relativ luftfuktighet, % 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 1.6
Ventilation och stallmiljö Luftens gasinnehåll 1.6 Ventilation och stallmiljö 1.6 Ammoniak 10 ppm Kontrollera ventilationen Koldioxid 3000 ppm. Kontrollera värmetillförseln Svavelväte 0,5 ppm. Auto start på fläktarna Organiskt damm 10 mg/m3. UNDERHÅLL ventilationen! Larm 1.8 Fönster och ljusinsläpp 1.7 3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar 16 Mekaniskt ventilerade stallavdelningar för grisar ska vara utrustade med larmanordning som varnar för 1. övertemperatur, 2. strömavbrott, 3. fel på larmanordningen, och (4. fel på frånluftsfläktar för minimiventilation och gödselgasventilation.) 1 kap. Gemensamma bestämmelser 16 Fönster, belysningsanordningar, elektriska ledningar och andra elinstallationer som djuren kan nå ska vara försedda med lämpliga skydd eller vara utförda så att det inte föreligger någon skaderisk. Om du vill ha ett heltäckande larm för verksamheten: Kontakta ditt försäkringsbolag för att se vilka villkor som gäller din produktion. Vatten 7.1 Rengörning 1.3 3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar 5 Grisar ska ha fri tillgång till dricksvatten. Att tänka på: Vattenkvalitet Vattenanalys 1 kap. Gemensamma bestämmelser 30 Stallutrymmen ska rengöras och utgödslas minst en gång dagligen om inte systemet för djurhållning är uppbyggt för andra rutiner som ger god hygien. Vid kontinuerlig djurhållning ska stall eller stallavdelning rengöras noggrant minst en gång årligen. Vid omgångsuppfödning ska stall eller stallavdelning rengöras noggrant före varje insättning av en ny omgång djur. Vattenflödet, l/min - Suggor 3-4 l/min - Smågrisar 1 l/min - Slaktgrisar 3,5 l/min
Tvätt och desinfektion 1.3 Upptorkning och tomtid 1.3 Tvätt: Blötläggning Högtryckstvätt Tvätta foderautomater, fodernedsläppsrör Vattenavstötande golv Uppvärmning Desinfektion: När? Preparatval? Hur? Olika infektionsämnen lever olika länge i miljön Temperatur och luftfuktighet påverkar överlevnaden Upptorkning: < 60% luftfuktighet, min. +20 C stalltemp., bibehållen miniventilation Tomtid: Beror av smittämne, upptorkning, desinfektion Generellt 5-7 dagars tomtid Gödsellagring 9.2 Kadaver hantering 9.4 Lager av mineral- och stallgödsel ska vara väl åtskilt för foder och livsmedel. Allvarligt smittsamma sjukdomar Ska vid misstanke rapporteras till veterinär Epizootier; PRRS, Svinpest Zoonoser; salmonella Läs mer om Epizootier på www.epiwebb.se 9.3 Besöksregler Godkännande från djurägare/delegerad personal Besöksjournal Markering för skyddskläder Särskilda kläder, skor/skoskydd för besökare Möjlighet till att tvätta händer Information smittsamma sjukdomar Utlandsvistelse, vad gäller? 9.1
Ingång till besättningen Bör finnas en tydlig gräns mellan besättning och yttervärld 9.1 Exempel på besöksjournal 9.1 Ej kontakt mellan ytterkläder/skor och besättningens läder/skor/stövlar Handtvätt och handdesinfektion innan inträde i besättningen Effektiv Dialog Mötet med utomstående Hur tar grisföretagaren emot djurskyddsinpektörer, veterinärer, certifieringsrevisorer med flera på gården? Hur skapar vi en dialog och förståelse för varandras arbete? Mötet med utomstående Sätt in er i kontrollantens situation Ingen ska sättas dit! Vissa myndighetsbeslut är fortfarande kraftfullt byråkratiska och svåra att förstå, det gör att en del företagare blir stressade. Man måste lyfta fram de positiva Jag har som mål att alltid då jag hittar sakerna också och vinna förtroende. något som är fel, försöka säga det öga Går man in och skall utöva makt, blir mot öga med företagaren. Det är bättre det helt fel. Det är dessutom bra om än att i efterhand skicka ut ett protokoll man kan det praktiska. Då är det med anmärkningar till en företagare lättare att se helheten och inte haka som kanske trodde att allt var okej. upp dig på oväsentligheter. Var ödmjuka inför varandras kunskap Håll humöret uppe, ingen tuppfight! Alla vill att det ska gå bra! Mötet med utomstående Mötet med utomstående
Inför mötet Förbered dig inför mötet - Hur vill jag själv bli bemött? Ta hjälp av rådgivare Sätt av tid för mötet Kolla upp innan hur lång tid som du kan räkna med att kontrollen tar Bestäm en bra mötesplats som är tydlig Inventera skyddskläderna Hälsa välkommen Mötet Stäng av telefonen! Om telefonen måste vara på berätta det för kontrollanten. Berätta om verksamheten Sätt dig in i den andra personens situation Ställ frågor om du inte förstår eller är osäker! Mötet med utomstående Mötet med utomstående Avsluta mötet Svenska Pig AB ska utveckla, samla och förmedla kunskap till grisföretagare och till andra aktörer i branschen för att stärka svensk grisproduktions konkurrenskraft. Sammanfatta Vad händer sen? Kontaktuppgifter Använd potentialen - effektivare grisproduktion Mötet med utomstående Svenska Pig AB ägs av: Svenska Pig, c/o LRF Sydost Box 974, 391 29 KALMAR info@svenskapig.se www.svenskapig.se Svenska Pig AB medfinansieras av: