Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl.



Relevanta dokument
Luftföroreningar i tunnlar

PM 10 partiklar i trafikmiljö

Varifrån kommer partiklarna?

PM Partikelmätningar

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljöer

PM F Metaller i vattenmossa

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313

INNEHÅLL. PM Genomgång miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål för luft. - Projekt Lagerströmsplatsen (studentbostäder)

Trafikens slitagepartiklar - emissioner, egenskaper och effekter. Mats Gustafsson

Luftkvalitetsmätning på stationen Triangeln

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006

Primära partikelkällor

Luftkvalitet, svevestøv og virkemidler for å redusere svevestøv Mats Gustafsson, Fil. Dr., forskare

Slitagepartiklar från vägbeläggning med gummiinblandad bitumen

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Miljöförvaltningen. Luftutredning. Gullbergsvass. Utredningsrapport 2016:17.

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

Information om luftmätningar i Sunne

Information om luftmätningar i Sunne

Nr Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Luftmätning av partiklar (PM10) Östra Promenaden, Norrköping

Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts

Metaller i luft och nederbörd

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping

Slitage av och partikelemissioner från betongbeläggning

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

Partikelbildning från beläggningar - några påverkansfaktorer

Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/

Laboratorier AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Säker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment

Tungmetaller i nederbörd på Södermalm

Mätning av partiklar (PM10) Packhusgatan

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Prislista effektiv from rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Partikelmätningar på Guldhedsgatan vid Sahlgrenska sjukhuset vårvintern Uppdragsrapport 2006:2

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Vinterdrift och vägdamm

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Slitage av och partikelemissioner från betongbeläggning

Järnvägens föroreningar källor, spridning och åtgärder

Miljö- och hälsoeffektsbedömning av stoft från kracker

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Analys av tandmaterial

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Mätning partiklar (PM10) Östra Promenaden

Källor till partiklar i Stockholms tunnelbana

Mätning av partiklar (PM10) 2013 Östra Promenaden. Rapportserie 2014:1

Mätning av partiklar (PM10) 2015 Packhusgatan. Rapportserie 2016:2. Innehållsförteckning

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

Inducerar exponering av friska försökspersoner i tunnelbanemiljö akuta luftvägseffekter?

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Mätning av partiklar (PM10) Storgatan i Valdemarsvik

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Naturvårdsverkets författningssamling

Referensdata Human. Grundämneshalter i blod. Grundämne Referensvärde 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1

Bällstaåns vattenkvalitet

Mätning av partiklar (PM10) 2015 Kungsgatan. Rapportserie 2016:3

TRITA-MMK 2018:02 ISSN ISRN/KTH/MMK/R-18/02-SE

Minskade partikelemissioner inom spårtrafiken. Pia Öhrn, Bombardier Transportation Mats Berg, KTH

Föroreningsnedfall från järnvägstrafik

Karakterisering av partikelförekomsten vid Mariatorgets tunnelbanestation

Mätning av partiklar (PM10) 2015 Östra Promenaden. Rapportserie 2016:1

Dagvatten en komplex blandning

Metaller i Vallgravsfisk Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Mätning av partiklar (PM10) 2013 Kungsgatan. Rapportserie 2014:3

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Mätning partiklar (PM10) Östra Promenaden. 1 jan dec 2010 BMK Rapport Luft 2011:1

Mätning av partiklar (PM10) i bakgrundsnivå, Norrköping

Mätning partiklar (PM10) Kungsgatan

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Transkript:

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl Finansiär:

Miljökvalitetsnorm för partiklar i utomhusluft 2005 Årsmedelkoncentrationen av PM 10 får ej överstiga 40 µg m -3. Dygnsmedelkoncentrationen av PM 10 får inte överstiga 50 µg m -3 mer än 35 dygn varje år.

Partiklar från tåg? Avgaser?

Partiklar från tåg? Deposition (µg m -2 dygn -1 ) 10000 1000 100 10 1 Fe Co Cu Mn Ni 0,1-10 0 10 20 30 40 50 60 Avstånd från spår (m)

Partiklar från tåg? Kontakt strömavtagare/ledning Bromsar Kontakt hjul/räl

Två frågor centrala för Banverket:» Finns risk för överskridande av miljökvalitetsnormen för partiklar i utomhusluft i järnvägsmiljöer?» Hur påverkas partikelhalten och partikelegenskaperna av tågtrafikens sammansättning och omgivningen?

Stockholm C 3 2 10 4 1 5 9 6 7 8

Lund Mätplats

Arlanda C och S Arl C Arl S Mätplats

Medelvärden under mätperioderna Arlanda C 206 ± 160 µg/m 3 Arlanda S 73 ± 42 µg/m 3 Stockholm C 25 ± 20 µg/m 3 Lund 23 ± 12 µg/m 3 Linköping 22 ± 19 µg/m 3 Eslöv 19 ± 13 µg/m 3

Detaljmätningar på Arlanda C och S TEOM DustTrak SMPS-system PM 10 -luftintag Kaskadimpaktor APS

Arlanda C, PM 10 variation, vecka PM 10 [µg m -3 ] 800 600 400 200 0 Tågrörelser: M T O T F L S PM 10 [µg m -3 ] PM 10 [µg m -3 ] 800 600 400 200 0 Tågrörelser: 800 600 400 200 0 Tågrörelser: 6 12 18 6 12 18 6 12 18 6 12 18 6 12 18 6 12 18 6 12 18 4/4 5/4 6/4 7/4 8/4 9/4 10/4 11/4 6 12 18 6 12 18 6 12 18 6 12 18 6 12 18 6 12 18 6 12 18 11/4 12/4 13/4 14/4 15/4 16/4 17/4 18/4 6 12 18 6 12 18 6 12 18 6 12 18 6 12 18 6 12 18 6 12 18 18/4 19/4 20/4 21/4 22/4 23/4 24/4 25/4

Arlanda C, PM 10 variation, dygn 800 12 Tjänstetåg 600 8 X2000 PM 10 [µg m -3 ] 400 4 Resandetåg 200 0 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 0 Tid [kl]

Arlanda S, PM 10 variation, dygn 250 15 200 PM 10 [µg/m 3 ] 150 100 10 5 Antal tågrörelser per timme 50 0 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 0 Tid

Arlanda, relation mellan antal tåghändelser och PM 10 800 700 Arlanda C PM 10 [µg/m 3 ] timmedelvärde 600 500 400 300 Y = 39 * X + 93 (R 2 = 0.49) 200 Arlanda S 100 Y = 13 * X + 25 (R 2 = 0.68) 0 0 4 8 12 Antal tåghändelser per timme

Arlanda, exempel på storleksfördelningar Partikelstorlek (nm) 10 100 1000 10000 25000 2 Antalskoncentration (dn dlogdp -1 ) 20000 15000 10000 5000 Maxvärde 75-percentil Medelvärde 25-percentil Minvärde Arlanda C Arlanda S 1.6 1.2 0.8 0.4 Masskoncentration (dw dlogdp -1 ) 0 0 0.01 0.1 1 10 Partikelstorlek (µm)

Arlanda C, storleksfördelningar Varför blir halterna så låga här men inte här? Varför ger vissa tåg toppar av ultrafina partiklar, men inte andra?

PIXE-analys Stockholm C och Lund 10 000 1 000 Lund, kl 00-06 Lund, kl 06-12 Lund, kl 12-18 Lund, kl 18-24 ng/m 3 100 Stockholm, kl 00-06 Stockholm, kl 06-12 Stockholm, kl 12-18 Stockholm, kl 18-24 10 1 Al Si S Cl K Ca Ti Cr Mn Fe Ni Cu Zn Mb Sb Pb

PIXE-analys Arlanda S och C 1 000 000 100 000 Arlands S, kl 00-06 Arlands S, kl 06-12 Arlands S, kl 12-18 Arlands S, kl 18-24 ng/m 3 10 000 1 000 Arlands C, kl 02-05, inga tåg Arlands C, kl 07-012, X2000 Arlands C, kl 05-11, RC-tåg Arlands C, kl 12-22, blandat 100 10 1 Al Si S Cl Ti V Cr Mn Fe Ni Cu Zn Sb

Ämnens fördelning i olika partikelstorlekar på Arlanda S Relativ koncentration 30 25 20 15 10 Svavel Mangan Järn Kobolt Nickel Koppar Zink 5 0 0,1 1 10 Aerodynamisk partikeldiameter (µm)

Några slutsatser MKN för PM 10 överskrids inte på stationerna ovan mark På stationerna under Arlanda överskreds MKN med råge, men MKN gäller ej i tunnlar Tågtrafiken är tydlig källa till både PM 10 och ultrafina partiklar i tunnlarna Partiklarnas storleksfördelningar har en tydlig masstopp runt 5-7 µm på Arlanda C och 2-3 µm på Arlanda S. Antalsmaximum på Arlanda C ligger på 20-50 nm och på Arlanda S på 10-20 nm Järn utgör 84 % respektive 74 % av massan i de grundämnesanalyser som genomförts på Arlanda C respektive S. Relativt hög koncentration av koppar, zink, krom, nickel och antimon (Arl C)

Är järnvägspartiklar hälsofarliga? 80 Cellförsök, makrofager, TNF-α, 100 µg/ml TNF-α pg/ml x 10 4 cells 70 60 50 40 30 20 Låg inflammatorisk potential 10 0 Kontroll Hornsgatan Vägbeläggningar T-bana Diesel Diesel Kontroll PM 1 PM 2 PM 3 PM 4 PM 5 PM 6

Är järnvägspartiklar hälsofarliga? Karlsson H., Nilsson L. och Möller L., Chem. Res. Toxicol.; (Communication); 2004 Hög potential att orsaka DNA-skada Partiklar från tunnelbana Partiklar från Hornsgatan

Mer i VTI Rapport 538 på www.vti.se

Tack för uppmärksamheten! Kontakt: mats.gustafsson@vti.se

Källor i Stockholms tunnelbana (Johansson, 2005)