ARBETSMARKNAD OCH HÖGSKOLEUTBILDNING 2004 Högskoleverkets rapportserie 2004:36 R
ARBETSMARKNAD OCH HÖGSKOLEUTBILDNING 2004 Högskoleverket 2004
Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Arbetsmarknad och högre utbildning 2004 Utgiven av Högskoleverket 2004 Högskoleverkets rapportserie 2004:36 R ISSN 1400-948X Redaktörer: Thomas Furusten, Jean-Pierre Zune Innehåll: utredningsavdelningen: Charlotte Ejsing, Thomas Furusten, Helena Mähler, Aleksandra Sjöstrand, Lena Weijmar, Jean-Pierre Zune; avdelningen för statistik och analys: Jan-Åke Engström, Stig Forneng, Carolina Johansson, Yangza Klemming, Ingeborg Landgren, Torbjörn Lindqvist, Onni Tengner Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning Tryck: Blomberg & Janson Offsettryck AB, Stockholm, december 2004 Tryckt på miljömärkt papper
Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 9 Bakgrund Högskoleverkets uppdrag 9 Arbetsmarknaden och utbildnings systemet 13 Tillströmningen av arbetskraft 13 Ekonomi och sysselsättning 17 Etableringen på arbetsmarknaden 22 Högskoleutbildningens regionala fördelning 28 Förhållandet mellan utbildning och arbetsmarknad i vår omvärld 41 Utvecklingen för olika utbildningsgrupper 55 Teknik 55 Medicin och odontologi 76 Övriga utbildningar för vård och omsorg 84 Undervisning 112 Övriga utbildningar 134 Sammanfattning 151 Diskussion 153 Dimensionering av högskoleutbildningen 153 Högskoleverkets fortsatta arbete 158 Bilaga 1 159 Regeringsuppdraget 159 Bilaga 2 165
Sammanfattning Högskolverket har fått uppdraget att lämna underlag för regeringens utbildningsuppdrag till universitet och högskolor, och för lärosätenas planering av utbildningsutbudet i syfte att bättre tillgodose arbetsmarknadens behov. Denna första redovisning fokuserar på vissa delar av regeringsuppdraget. Underlag från lärosätena om prioriteringar och planer för samverkan är nödvändigt för bedömningar av profi leringar mellan lärosäten eller eventuell koncentration av utbildningar till vissa lärosäten. Högskoleverket räknar med att kunna återkomma till dessa frågor i nästa års redovisning. Högskoleverkets kommande utredningsarbete i dessa frågor har även samband med överväganden från den pågående utredningen om resurstilldelningssystemet. Huvuddelen av denna rapport är koncentrerad till fördjupade analyser av ett urval yrkesutbildningar inom områden som bedömts särskilt intressanta. De kvantitativa analyserna har baserats på Högskoleverkets statistik om sökande, studerande och examinerade. Resultat från Högskoleverkets arbete med utvärdering av kvaliteten i högre utbildning har kunnat utnyttjas för vissa utbildningar. Ett flertal andra utredningar som Högskoleverket gjort eller arbetar med har också utgjort underlag. För att belysa tillgång och efterfrågan på olika utbildningskategorier i framtiden har främst rapporter och analyser från Prognosinstitutet vid SCB använts. Även andra myndigheters och organisationers bedömningar om behovet av högskoleutbildade har utgjort underlag. Utvecklingen för olika utbildningsgrupper Ingenjörer Civilingenjörer är en relativt ung yrkesgrupp med små pensionsavgångar de kommande åren. Tillgången är god för närvarande, men en begynnande brist anas inom några år. Detsamma gäller högskole ingen jörer, som är den utbildningsgrupp som i första hand ska ersätta de gymnasie ingenjörer som snart går i pension. Det fi nns dock inte i nuläget några skäl att öka antalet utbildningsplatser. Beträffande högskoleingenjörsutbildningarna fi nns dock behov av att 5
profi ler och att samverka. Det finns skäl att koncentrera högskoleingenjörsutbildningarna med hänsyn till omfattningen av antalet inriktningar vid varje lärosäte, något som styrks av Högskoleverkets utvärdering av dessa utbildningar. Informations- och kommunikationsteknik Det är i dagsläget god tillgång på systemerare och programmerare, och tillskottet av ny examinerade till arbetsmarknaden torde komma att överstiga efter frågan under de närmaste åren. Till utbildningarna data- och systemvetenskap är det i dag lågt söktryck. Den tidigare kraftiga utbyggnaden har lett till en brist på lärar- och forskningskompetens. Högskoleverkets utvärderingar av data- och systemvetenskap/informatik har visat att det finns behov av koncentration eller någon form av samgåenden mellan lärosäten. Också ingenjörer med inriktning mot datateknik är det god tillgång på för närvarande, men en brist på sikt är att förvänta. Vård och omsorg När det gäller vårdutbildade är det i första hand dimensioneringen av läkare och tandläkare som bedöms vara för låg med hänsyn till det framtida behovet. För att Sverige ska vara självför sörjande av läkare behöver utbildnings kapaciteten ökas med trettio procent, dvs. cirka 300 nybörjarplatser. Kortsiktigt kommer fortsatt import av färdigutbildade läkare att behövas. Det framtida behovet av tandläkare är starkt beroende av arbetsfördelningen mellan tand läkare och tandhygienister. En försiktig utökning kan vara motiverat i avvaktan på att säkrare bedömningar om det framtida behovet kan göras. En brist på specialistutbildade sjuksköterskor kan förutses. Vilka vårdbehov som kommer att tillgodoses i olika regioner är en fråga om prioriteringar. Det finns för närvarande inga skäl att utöka antalet studieplatser för sjuksköterskeutbildningarna. En viss brist på socionomer kan förväntas på grund av stora pensionsavgångar, i kombination med att många lämnar yrket i förtid. Den sammanslagning av socionomutbildning och social omsorgsutbildning som Högskoleverket föreslagit ska ge ökad flexibilitet till fördel för både studenterna och arbetsmarknaden. När det gäller såväl sjukgymnaster som arbetsterapeuter är balansen för närvarande god mellan tillgång och efterfrågan, men på sikt torde behoven av dessa vårdgrupper öka i samhället. Bristen på receptarier kommer att förvärras med de kommande pensionsavgångarna. 6
Lärare Ett allmänt ökat behov av nyrekrytering av lärare kan förutses. En utbyggnad av utbildningskapaciteten behövs, men det behövs också stärkta incitament för ungdomar att välja vissa inriktningar av lärarutbild ningen. Det gäller lärarutbildningar med inriktning mot teknik och naturvetenskap samt förskola och förskoleklass. Särskilda insatser riktade mot obehöriga lärare krävs, exempelvis som en fortsättning på Särskild lärarutbildning (SÄL). SÄL kan även vara ett sätt att bättre tillgodose behovet av yrkeslärare. Examensmål På grundval av analysen förordar Högskoleverket att examensmål sätts för ytterligare utbildningar. Det gäller främst ekonom- och journalistutbildningarna där överskott kan förutses. Den regionala dimensionen Den högre utbildningen är relativt jämnt fördelad över landet. Det finns minst ett lärosäte i varje län och till detta kommer ett växande utbildningsutbud på distans. När det gäller speci fi ka utbildningsprogram fi nns dock skillnader. Lärarutbildningar och högskoleingenjörsutbildningar samt ekonomutbildningar och vissa andra samhällsvetenskapliga utbildningar har av tradition funnits på många orter. Detsamma gäller till exempel sjuksköterskeutbildningen. Att utbild ningen är väl spridd över riket är bety delsefullt när det gäller rekryteringen, särskilt av grupper som kommer från studieovana miljöer. Flera av de långa utbildningarna som leder till yrkesexamen är väsentligt mindre spridda, vilket torde vara nödvändigt för att upprätthålla kvaliteten. I vissa fall kan det finnas risk för alltför små och därmed sårbara miljöer, vilket visats av några av Högskoleverkets utvärderingar. Omfattningen av högskolans utbildningar Antalet utbildningsplatser vid universitet och högskolor har ökat kraftigt under de senaste tio åren. Av allt att döma är denna expansionsperiod nu till ända. Detta innebär att nya och förändrade behov av utbildning i hög re grad måste tillgodoses genom omprioriteringar. 7
Enligt Högskoleverkets mening bör styrsystemet utformas så att det i högre grad ger incitament. Fortsatt arbete Arbetet med regeringsuppdraget fortsätter under år 2005. Då kommer Högskoleverket att genomföra ett antal projekt med syfte att i nästa års rapport kunna presentera fullständiga och fördjupade analyser av alla utbildningar med tydlig yrkesinriktning.
Inledning Bakgrund Högskoleverkets uppdrag Regeringen gav den 22 april 2004 Högskoleverket i uppdrag att lämna ett underlag för dimensioneringen av högskolans utbildningar mot yrkesexamina och mot generella examina med tydlig arbetsmarknadsinriktning. Underlaget ska ligga till grund både för regeringens utbildningsuppdrag till universitet och högskolor och för högskolornas planering av utbildningsutbudet. I uppdraget 1 ingår att: beskriva förändringar och trender på arbetsmarknaden som bör tas med i beräk ningen vid planering av utbildningsutbudet, analysera hur väl antalet nybörjare och examinerade stämmer överens med ar betsmarknadens behov idag respektive i framtiden, följa utvecklingen av antalet nybörjare och examinerade i förhållande till reger ingens examensmål, uppmärksamma universiteten och högskolorna samt regeringen på utbildningar som behöver koncentreras till färre högskolor, till exempel på grund av begränsad efterfrågan på arbetsmarknaden eller av studenterna, när det bedöms angeläget ur arbetsmarknadssynpunkt, föreslå att examensmå len, totalt och per högskola, justeras, tas bort eller sätts upp för yt terligare utbild ningar och samverka med berörda myndigheter och organisationer samt skapa forum för di alog mellan högskolesektorn och avnämare och intressenter. Uppdraget är en fortsättning på uppgifter som Högskoleverket redan svarar för. Bl.a. har verket sedan tidigare arbetat med uppdrag avseende dimensioneringen av lärarutbildningen. Det gäller dels att redovisa uppgifter om rekryteringen till lärarutbildningen, dels att tillsammans med Skolverket ta fram underlag för dimensionering av lärarutbildningen. Det har ännu inte varit möjligt att ta del av underlag från lärosätena avseende önskemål om prioriteringar och planer för samverkan. Eftersom lärosätenas medverkan i dessa frågor är nödvändig har Högskoleverket fo- 1. Uppdraget återges i sin helhet i bilaga 1. 9
kuserat på vissa delar av regerings uppdraget. Överväganden om koncentration av utbildningar till vissa lärosäten och eventuell justering av mål för antalet examina har inte bedömts vara möjliga att göra i denna första rapport. Högskoleverket kommer att i nästa års redovisning av uppdraget, då hänsyn kan tas till bedömningar från lärosätena, lämna förslag på de punkter i utredningsuppdraget som inte varit möjliga att behandla i denna rapport. Uppdraget till Högskoleverket omfattar den yrkesinriktade delen av högskolan (utbildningar som leder till yrkesexamina och till generella examina med tydlig yrkesinriktning). I denna rapport har utredningsarbetet koncentrerats till fördjupade belysningar av ett urval yrkesutbildningar inom områden som bedömts som särskilt intressanta. Dessa är ingenjörs utbild ningar, utbildningar inom informations- och kommunikationsteknik, utbildningar inom vård och omsorg samt lärarutbildningar. Utbildningar inom ekonomi, naturvetenskap och journalist- och psykologutbildningar presenteras översiktligt, liksom utbildningar som leder till konstnärliga yrken. Kartläggningarna har baserats på Högskoleverkets statistik om sökande, studerande och examinerade. Resultat från Högskoleverkets arbete med utvärdering av kvaliteten i högre utbildning har kunnat utnyttjas för vissa utbildningar. Ett flertal andra av verkets utredningar har också utgjort underlag. För att belysa framtida tillgång och efterfrågan på olika utbildningskategorier har rapporter och analyser från Prognos institutet vid SCB använts. Även bedömningar om behovet av högskoleutbildade från andra myndigheter som AMS, Kommunförbundet, Skolverket m.fl. har utgjort underlag. Dimensioneringen inom specifi ka utbildningar är en angelägenhet främst för varje lärosäte. Högskoleverkets roll är att göra bedömningar och ge rekommendationer för att erbjuda en grund att utgå ifrån i det arbetet. Denna rapport syftar till att beskriva förändringar och trender i tillgången på och behoven av arbetskraft. Stora delar av rapporten beskriver gårdagens och dagens situation. Dessa delar är avsedda att ge en utgångspunkt för beskrivningen av riktningen i utvecklingen. Det är samtidigt angeläget att understryka att den aktuella situationen inte ensam kan ligga till grund för dimensionering av utbildningar, däremot kan vissa prognoser över den framtida utvecklingen baseras på dessa uppgifter. Prognoser och aktuella beskrivningar är en del 10
av de aspekter som bör vägas in vid överväganden om framtida dimensionering av utbildningar. Resurstilldelningssystemet Parallellt med Högskoleverkets uppdrag genomförs på uppdrag av regeringen en översyn av resurstilldelnings systemet till den grundläggande högskoleutbildningen. Målsättningen är ett framtida system som möjliggör ett utbildningsutbud med hög kvalitet som efterfrågas av såväl studenter som arbetsmarknad. Utredaren ska också överväga om det går att via resurstilldelningssystemet skapa incitament för ökad samverkan och arbetsfördelning mellan lärosäten. Det är också angeläget att systemet ger goda förutsättningar för att utveckla distansutbildningen via Myndigheten för Sveriges Nätuniversitet. Utredaren ska samråda med Högskoleverket i detta uppdrag och redovisa sitt arbete senast den 15 mars 2005. 2 Under arbetet med denna rapport har ett flertal kontakter förekommit mellan regeringens särskilda utredare och företrädare för Högskoleverket. Högskoleverkets tidigare arbete med arbetsmarknadsfrågor Högskoleverket har sedan några år följt trender och utvecklingar på arbetsmark naden som en hjälp för högskolorna och för planeringen av den högre utbildningen. En startpunkt för det arbetet utgörs av rapporten Högskoleutbildade tillgång och efterfrågan (1999), som var en sammanfattning och analys av tillgängligt underlag om tillgång och efterfrågan på högskole utbildade på arbetsmarknaden. Högskoleverket konstaterade att förutsättningarna för att prognostisera tillgång och efterfrågan på högskoleutbildade påverkas av en rad faktorer vars konsekvenser är svåra att helt överblicka. Verket föreslog därför bland annat att det i verkets fortsatta uppdrag borde ingå att bidra till ett bättre beslutsunderlag för utbildningsplaneringen, genom kompletterande beskrivningar av nya utbildningar, tillströmningen av utbildade och nya trender inom arbetslivet och samhällsutvecklingen. I den uppgift som ålades Högskoleverket i regleringsbrevet för 2003 ingick att beskriva trender och förändringar på arbetsmarknaden, som komplement till en kvantitativ uppföljning av högskoleutbildningen. Med denna uppgift skulle omvärldens krav och förväntningar på högskolesektorn belysas genom en sammanställning av aktuella utvecklingstendenser 2. Direktiv 2004:49. 11
inom arbetslivet och samhället. En rapport som Högskole verket publicerade som ett svar på den uppgiften var 2003 års upplaga av Arbetsmark nad och Högskoleutbildning (Högskoleverkets rapportserie 2003:27 R). Inom ramen för Högskoleverkets uppgift att följa utvecklingen på arbetsmarknaden analyserar, problematiserar och beskriver vi sambandet mellan utbildning och arbets marknad. Detta gör vi i samverkan med SCB och med myndigheter och organisationer som har anknytning till arbetsmarknaden. Högskoleverket arbetar också i detta uppdrag med att skapa forum för dialog mellan högskolan och berörda avnämare och andra intressenter. Arbetet med denna rapport Arbetet med regeringsuppdraget har utförts av en projektgrupp bestående av medarbetare från Högskoleverkets avdelning för statistik och analys och utredningsavdelning. Samordnare har varit Jean-Pierre Zune. I arbetet med rapporten har vidare Charlotte Ejsing, Jan-Åke Engström, Stig Forneng, Thomas Furusten, Carolina Johansson, Yangza Klemming, Ingeborg Landgren, Torbjörn Lindqvist, Helena Mähler, Aleksandra Sjöstrand, Onni Tengner och Lena Weijmar deltagit. 12
Arbetsmarknaden och utbildnings systemet I detta kapitel beskrivs de generella förändringar och trender på arbetsmarknaden som bör beaktas vid planeringen av utbildningsutbudet vid universiteten och högskolorna. Särskild uppmärksamhet ägnas åt tillströmningen av utbildad arbetskraft. Här kommenteras också etableringen på arbetsmarknaden för olika utbildningsgrupper, och utbildningarnas regionala fördelning. I kapitlet görs också en internationell utblick, begränsad till två länder. Tillströmningen av arbetskraft Den demografiska utvecklingen i Sverige under den närmaste tioårsperioden kommer att ge upphov till kraftiga förändringar i åldersstrukturen på arbetsmarknaden. Befolk nings tillväxten i de yrkesverksamma åldrarna sker i åldrarna 20 24 år respektive 60 64 år. I dessa åldrar är arbetskraftsdeltagandet jämförelsevis lågt. I åldrarna 35 54 år kommer befolkningen däremot vara i stort sett oförändrad fram till år 2010. De stora befolkningskullarna från 1940-talet parallellt med att många av de yngre studerat länge har inneburit att medel åldern på den svenska arbetskraften stigit under en lång period. Vi står nu inför en generationsväxling där 40-talisterna behöver ersättas av ny arbetskraft. Särskilt inom den offentliga sektorn kommer avgångarna att bli märkbara. Men också vissa yrkesområden inom privat sektor står inför en generationsväxling. Ett exempel är den stora gruppen gymnasieingenjörer. Inför en sådan utveckling är det naturligtvis viktigt att samhällets utbildningssystem klarar av att tillgodose de kommande behoven. Detta förutsätter både en ökning av andelen förvärvsarbetande och att de nya på arbets mark naden har en utbildning som efterfrågas. Med de kommande stora pensionsavgångarna kommer andelen högutbildade i arbetskraften att öka kraftigt. Som synes i tabellen nedan är yngre väsentligt högre utbildade än äldre. Bland de yngre är också utbildningsskillnaderna stora mellan kvinnor och män. 13
Utbildningsnivå i befolkningen 25 74, andel (procent) av män respektive kvinnor i respektive åldersgrupp, år 2004 25 34 35 44 45 74 män kvinnor män kvinnor män kvinnor Förgymnasial utbildning 11 8 15 11 33 29 Gymnasial utbildning 52 46 54 52 42 42 Eftergymnasial utb. < 3 år 15 16 15 18 10 12 Eftergymnasial utb. 3 år el. mer 21 28 15 19 14 15 Källa: SCB 2004. Utbildningsnivån avser den formella, examinerade nivån. Sammanräkningen kolumnvis blir lägre än 100 procent eftersom andelen utan uppgift om utbildning inte är med i tabellen. Denna andel är högst i de lägre åldrarna. I takt med att alltmer välutbildade årskullar når högre ålder stiger utbildningsnivån snabbt även bland de äldre. I 30-årsåldern har bara drygt 10 procent högst tio års utbild ning. I åldrarna 55 64 år har närmare 40 procent så kort utbildningstid, men om knappt tjugo år kommer denna andel att ha sjunkit till under 20 procent. 3 Allt fler i högskolestudier Sedan början av 1990-talet har antalet registrerade högskolestudenter nästan fördubblats från runt 173 000 höstterminen 1990 till över 340 000 höstterminen 2003. Siffrorna blir än mer påfallande då man beaktar att antalet personer i Sverige mellan 16 och 24 år har minskat med 120 000 individer under 1990-talet. Ökningen består också i att många studerar allt längre. Det har även blivit allt vanligare med att växelvis studera och arbeta. Drygt hälften av studenterna på universitet och högskolor är över 25 år. Övergången från studier till arbete har blivit mindre definitiv, och framför allt sker den senare i människors liv jämfört med för ett drygt decennium sedan 4. Tillskottet av arbetskraft består till närmare 90 procent av personer som lämnar utbildnings systemet 5. En mindre del av tillskottet till arbetskraften består av personer som återgår i arbete efter att ha haft pension eller tidsbegränsat sjukbidrag. Av denna grupp har tre av fyra högst gymnasial utbildning. 3. SCB, Trender och prognoser 2002. 4. Gustafsson 2003, Ungdomars inträde i arbetslivet följder för individen och arbetsmarknaden, Arbetslivsinstitutet. 5. SCB 2004:1. Enligt SCB:s defi nition av utfl ödet från utbildning till arbetsmarknad anses en person ha slutat studera det år då han eller hon inte längre utnyttjar studiemedel. 14
Vi har också ett tillskott till arbetskraften av invandrare. Av samtliga som invandrade år 2001 var en femtedel återvändande svenskar. Av de invandrade som år 2001 gick direkt ut på arbetsmarknaden hade nästan hälften eftergymnasial utbildning och drygt 20 procent gymnasial utbildning. Tillskottet av högskoleutbildade I en högkonjunktur kan antalet examina inom vissa utbild nings områden vara lägre än det faktiska tillskottet av utbildade personer, eftersom ett stort arbetskraftsbehov innebär att personer blir rekryterade utan att ha fullföljt sina studier till examen. De flesta kartläggningar och prognoser över tillgången på utbildade i arbetskraften bortser emellertid från de ickeexaminerade. En studie från Högskoleverket 2002 6 ger vid handen hur stor denna dolda del av arbetskraftskompetensen är. Av dem knappt hälften som inte tagit examen efter sju år sedan studierna påbörjades hade ungefär en tredjedel avslutat kurser som motsvarar tre års heltidsstudier och ytterligare 6 7 procent hade motsvarande fem års heltidsstudier. Visserligen är det ungefär hälften av dem som påbörjar högskolestudier som också avslutar dem med examen. Det har också blivit vanligare att studenter tar mer än en examen, till exempel en högskoleingenjörsexamen och en kandidatexamen. Om man räknar studiepoäng i stället för antal examina har ungefär 65 procent minst tre års utbildning när de lämnar högskolan. Sedan mitten av nittiotalet har antalet individer som avlägger sin första examen vid universitet eller högskola ökat med nästan 40 procent. 6. Studieresultat och bakgrund 15
Examinerade per examensgrupp 1991/92 2002/03 Examengrupp 1991/92 1996/97 2001/02 2002/03 Kandidatexamen 1 353 6 375 9 817 10 982 Magisterexamen - 4 009 8 428 9 162 Barn- och ungdomspedagogisk examen 4 046 2 313 1 808 1 912 Civilingenjörsexamen 2 768 3 327 3 862 3 951 Grundskollärarexamen 1 7 752 2 429 1 538 1 617 Grundskollärarexamen 4 9 236 1 105 1 423 1 564 Gymnasielärarexamen 953 895 1 366 1 440 Högskoleingenjörsexamen/motsvarande 1 322 1 358 2 889 2 996 Juris kandidatexamen 793 946 938 974 Läkarexamen 715 844 751 799 Psykologexamen 201 205 288 299 Sjukgymnastexamen 463 490 422 431 Sjuksköterskeexamen 3 731 3 102 3 108 3 388 Social omsorgsexamen 515 365 438 424 Socionomexamen 776 954 946 1 039 Specialistsjuksköterskeexamen - - 590 1 221 Specialpedagogexamen 540 393 569 587 Tandläkarexamen 186 270 151 139 Yrkesteknisk högskoleexamen 413 478 236 190 Äldre examina 9 042 1 452 37 12 Övriga 3 308 4 043 4 074 4 628 Totalt 32 113 35 353 43 679 47 755 Därav för första gången examinerade 27 424 29 367 34 347 36 423 Arbetskraftens rörlighet En orsak till att det är svårt att tillgodose behov av arbetskraft med rätt kompetens är att utbud och behov av arbetskraft med rätt utbildning är ojämnt fördelad. Rörlighet såväl geografiskt som mellan yrken eller kompetensområden är nödvändig för att på bästa sätt ta tillvara arbetskraftens kompetens, något som naturligtvis är svårt att omsätta i praktiken. Tillgången på arbetskraft påverkas av den internationella rörligheten. SCB gör antagandet att både in- och utvandringen kommer att öka något under de närmaste åren. Under senare år har tillskottet på den svenska arbetsmarknaden varit ungefär lika stort som utflödet från den. Utflödet har successivt ökat sedan 1994, särskilt från den privata sektorn. För den största andelen av inflödet svarar återvändande svenskar. Rörligheten över gränserna skiljer sig åt mellan personer med olika utbildnings bakgrund. Högskoleutbildade är generellt sett mer benägna att flytta utomlands än personer med lägre utbildning. Samtidigt är andelen högskoleutbildade av de invandrade är större än den är i landet generellt. 16
Under 1990-talet har dock antalet utflyttade ökat bland vissa grupper av högskoleutbildade, bland annat civilingenjörer, ekonomer och vissa kategorier av vårdutbildade. Den kompetens som invandrade personer för med sig är en stor och hittills illa tillvaratagen resurs. Invandrares generella arbetslöshetsnivå är hög och de invandrade som är sysselsatta har många gånger ett arbete som de är överkvalificerade för. 7 Kompetens är mer än högskoleutbildning Den formella utbildningen ger inte hela bilden av utbildningsnivån i arbetskraften. Även den kompetensupp byggnad som sker i arbetslivet påverkar det kvarstående totala utbild ningsbehovet. Personalutbildning når knappt hälften av de sysselsatta och den når olika grupper i olika grad. 8 Möjligheterna att delta i personalutbildning varierar mellan näringsgrenar och företag av olika storlek. Högutbildade deltar i personalutbildning i ungefär dubbelt så hög grad som lågutbildade, vilket förstärker de kunskapsklyftor som redan finns. Ekonomi och sysselsättning Som framhållits inledningsvis kan högre utbildning inte dimensioneras med utgångspunkt i den nu rådande konjunkturen. Samtidigt är den aktuella situationen utgångspunkten för många bedömningar av den framtida utvecklingen och beslut om vägval. För att ge en bild av förändringar och trender på arbetsmarknaden följer här en kortfattad beskrivning av Sveriges ekonomi och sysselsättning, så som de återspeglas i offentlig statistik och andra officiella dokument. Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn har efter en tidigare snabb tillväxt varit i stort sett oförändrad sedan 2001. Inom den offentliga tjänstesektorn fortsätter däremot antalet sysselsatta att öka. Beträffande industrisysselsättningen kan generellt sägas att den kontinuerligt har minskat under de senaste tre åren. Enligt Konjunkturinstitutets månatliga rapportering börjar nu industrin komma igång igen. Också AMS gör den bedömningen, utifrån det senaste årets långsamma ökning av den 7. Ds 2002:47, Ds 2002:49 8. SCB personalutbildningsstatistik, Ds 2002:47 17
ekonomiska aktiviteten. 9 AMS intervjuundersökning i mars 2004 visar att näringsidkare förväntar sig en gradvis förstärkning av konjunkturen det närmaste året och framtidstron har förstärkts påtagligt jämfört med motsvarande undersökningar år 2003. Nettoandel av företag som anser att efterfrågan på arbetskraft ökar de närmaste 6 12 månaderna. Vår 2003 Höst 2003 Vår 2004 Byggnadsverksamhet 15,8 13,5 28,7 Industri 38,7 38,4 40,7 Uppdragsverksamhet 42,1 43,5 51,0 Övriga privata tjänster 38,5 38,8 43,0 Totalt 36,9 37,4 42,4 AMS intervjuundersökningar. Nettoandelen innebär andelen som bedömt en ökning minus andelen som bedömt en minskning. Den öppna arbetslösheten har ökat under det senaste året då arbetskraftsutbudet vuxit medan efterfrågan på arbetskraft stått still. Arbetskraften har vuxit till stor del på grund av att Kunskapslyftet avslutats och att antalet arbetsmarknads politiska åtgärder minskat. Fortfarande har bara drygt hälften återhämtats av 1990-talets nedgång i arbetskrafts deltagandet. Återhämtningen har skett inom delar av såväl den privata som den offentliga tjänstesektorn, men ännu saknas omkring 200 000 sysselsatta enligt regerin gens mål om att 80 procent av befolkningen mellan 20 64 år ska vara sysselsatta på den reguljära arbetsmarknaden. Den stora utmaningen för att förverkliga detta mål är integrationen av utrikes födda. Sedan 2001 2002 har det rått en låg efterfrågan på arbetskraft, och många som studerat enligt tidigare annonserade kompetensbrister har fått bida sin tid eller komplettera sina utbildningar. Arbetslösheten har varit hög för till exempel ekonomer och systemvetare 10. Gruppen högskoleutbildade totalt har emellertid lägre arbets löshets nivåer än grupper med lägre utbildning. Uppgången mellan 1998 och 2001 medförde en gradvis förbättrad ekonomi för kommunerna och landstingen, en utveckling som upphörde under 2002. De ekonomiska ramarna för kommunerna och landstingen bedöms vara för snäva för att bära välfärdens kostnader. 11 Antalet sysselsatta 9. AMS Ura 2004:4 10. Juseks årliga undersökning 2004, som rör examinerade. 11. Svenska Kommunförbundet, Kommunernas ekonomiska läge, november 2003, Landstingsförbundet, Landstingens ekonomi november 2003. 18
inom hälso- och sjukvården har ännu inte ökat sedan de stora nedskärning arna i början av 1990-talet. Däremot har antalet sysselsatta inom utbildning och inom äldre- och handikappomsorg ökat med cirka 30 procent sedan 1997. De ännu aktuella sparåtgärderna i kommuner och landsting har medfört en lägre efterfrågan på arbetskraft. Den tidigare stora arbetskraftsbristen inom sektorn har därför mildrats något och har koncentrerats till främst några utbildningsgrupper inom vård och omsorg. 12 Den ansträngda ekonomin i kommunerna märks också i minskningen av antalet lediga platser inom offentliga tjänster. Inom vård och omsorg har antalet platser har halverats på två år. Man räknar dessutom med att det ekonomiska underskottet kommer att öka under 2004 13. Samtidigt kommer en expansion att bli nödvändig inom skolan, barnomsorgen, äldre- och handikappomsorgen, både på grund av den demografiska utvecklingen och för att höja ambitionsnivån. Förändringar av arbetens kvalifikationsnivå Det är ett välkänt faktum att utbildningsexpansionen har höjt utbildningsnivån hos arbetskraften generellt, som nämnts i detta kapitels inledning. Det är också välkänt att kvalifi kationsnivån på arbetena har förändrats under de senaste decennierna. Andelen okvalificerade arbeten har minskat fortlöpande och andelen mer kvalificerade har ökat. Mindre känt är dock hur dessa förändringar är relaterade till arbetslivets eventuellt förändrade krav på utbildning. Förändringen har framför allt skett genom att mindre kvalificerade arbeten försvunnit eller rationaliserats bort, medan högkvalificerade arbeten skapats eller bevarats. Det är alltså huvudsakligen strukturella förändringar som ligger bakom utvecklingen, och inte att befintliga jobb blivit mer kvalificerade. Den tekniska utvecklingen har inneburit att de nya arbetena tenderar att bli mer kvalificerade än de gamla. Exempelvis innebär innovationer som programmerbara robotar att kvalifi kationskraven i tillverkningsindustrin är högre än tidigare. Denna utveckling innebär dock knappast att industriarbetare behöver högskoleutbildning för att behärska arbetet. Av större vikt är troligen att den internationaliserade handeln har medfört en 12. SCB 2004:1 13. Enligt regeringens budgetproposition för 2005 ska bidragen till kommuner och landsting öka kraftigt under 2005 och 2006. Detta för att vården, skolan och omsorgen ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig för alla. 19