14 OPERATION BLÅ 15 STADEN SOM VAR EN SYMBOL 18 KARTA ÖVER OMRÅDET 20 DET OKÄNDA LUFTSLAGET 22 KRIGETS STARKA KORT SLAGET SOM STOPPADE HITLER Slaget om blev andra världskrigets stora vändpunkt och skildras ofta i böcker och på film. Ändå florerar fortfarande många myter och missuppfattningar och mycket återstår att berätta. Christer Bergström berättar om slaget på marken och i luften som vände krigslyckan för tyskarna. CHRISTER BERGSTRÖM är flyghistoriker och specialist på andra världskriget. Han medverkar regelbundet som skribent i militärhistoriska tidskrifter. krigens historia 1/2009 131
Kursk Kiev Charkov Dnepr Dnepropetrovsk Krim Sevastopol Svarta havet km 250 500 A Moskva Donets Don B Rostov C D Volga OPERATION BLÅ 7 maj 18 november 1942 Områden behärskade av axelmakterna 7 juli (A), 22 juli (B), 1 augusti (C) samt 18 november (D). illustration: samuel svärd 6. ARMÉN FRIEDRICH PAULUS (November 1942) VIII ARMÉKÅREN (Walter Heitz) XI ARMÉKÅREN (Karl Strecker) XIV PANSARKÅREN (Hans-Valentin Hube) LI ARMÉKÅREN (Walter von Seydlitz-Kurzbach) illustration: samuel svärd Josef Stalins kanske största misstag under andra världskriget var att inte kraftsamla framför Moskva i början av 1942 för att försöka krossa den omskakade tyska Armégrupp Mitt. Detta kunde mycket väl ha lyckats, och då kunde hela kriget ha fått ett betydligt kortare förlopp. I stället för att lyssna på general Georgij Zjukov, som hade organiserat motoffensiven, lät Stalin sprida ut resurserna längs hela den 1 500 mil långa frontlinjen. Det ledde till misslyckanden överallt och kostade hundratusentals sovjetiska soldater livet. En annan konsekvens av Stalins misslyckade inblandning i de militära operationerna blev att Adolf Hitler fick en andra chans att tvinga Sovjetunionen på knä. Det första tillfället hade varit sommaren 1941, när Tyskland invaderade Sovjetunionen under täcknamnet operation Barbarossa. Den toppstyrda Röda armén, en sann koloss på lerfötter, tillfogades helt otroliga förluster av Hitlers Wehrmacht, världens modernaste krigsmakt. Det var enbart den omvittnade sovjetiska försvarsviljan som hindrade landet från att kollapsa 1941. Samma sak skulle upprepas några månader senare, fokuserat till en stad som bar den sovjetiske diktatorns namn. Sovjetisk soldat mitt i det brinnande 1943. Foto: Ukrainska statsarkivet OperatiOn Blå Den sovjetiska vinteroffensiven 1941 1942 hade visat att Röda armén inte skulle låta sig besegras militärt, hur stora förluster den än tillfogades. Dessutom hade ryssarna lyckats evakuera större delen av sin industri undan den framryckande fienden, och trots att Tyskland förfogade över stora delar av Europas industri gick Sovjetunionen snart om tyskarna i fråga om militär produktion. Under rådande omständigheter kunde Hitler, utifrån sin utgångspunkt, inte ha fattat ett mer rationellt beslut än att slå till mot den sovjetiska industrins akilleshäl: oljefälten i Kaukasus. Med dessa i tyska händer skulle Hitler uppnå det dubbla syftet att säkra Tysklands oljeförsörjning och strypa Sovjetunionens förmåga att föra krig. Fälttåget, döpt till operation Blå, gick ut på att först erövra området mellan floderna Donets och Don, omedelbart öster om Ukraina. Med flankerna sålunda säkrade skulle styrkorna därefter svänga söderut, besätta vid floden Volga för att skära av leveranserna av olja från Kaukasus och erövra oljefälten. Stalins nästa stora misstag under 1942 kom när han lät möjligheten att kontra den tyska offensiven gå sig ur händerna. Ombord på ett tyskt kurirflygplan som förirrat sig in över sovjetiskkontrollerat område och blivit nedskjutet, hade ett dokument med den tyska anfallsplanen påträffats. Den sovjetiske diktatorn avfärdade dock de tyska dokumenten som en bluff och hävdade att den tyska offensiven skulle riktas mot Moskva. Nu ett halvår för sent och totalt felaktigt kraftsamlade Stalin vid Moskva. GiGantisk kraftmätning Genom att dra samman styrkor från sina allierade framför allt italienare, ungrare och rumäner lyckades Hitler skapa en ny mäktig anfallsstyrka av sin illa medfarna östhär. Med ett lokalt numerärt övertag slog han till den 28 juni 1942. De styrkor som möttes på den sydryska stäppen sommaren 1942 kan liknas vid två boxare som har pucklat på varandra i tio ronder tills båda är helt groggy. Röda armén hade kunnat fylla ut luckorna efter föregående års gigantiska förluster enbart genom att skicka stora mängder otränade rekryter till fronten. Pansarsoldater stoppades i nytillverkade T-34:or stridsvagnar som överträffade allt tyskarna hade vid den tiden utan att kunna sikta ordentligt, och tonåringar sattes att spaka toppmoderna flygplan som de nätt och jämnt hade lärt sig landa. Motivationen att slåss var det dock inget fel på. Soldatbrev som tyskarna kom över under framryckningen vittnade om en glödande stridsvilja. Vi kommer att krossa de fascistiska svinen. Därför blev ett ödesdrama En fråga som många har ställt sig är varför striderna urartade i sådant ursinne över just denna stad. Var det för att den bar den sovjetiske diktatorn Stalins namn? Åtminstone verkade inte 6. arméns befälhavare, general Paulus, riktigt se logiken i att erövra de sista kvarteren vid Volgas strand Volga var i alla händelser redan blockerad genom att tyskarna hade gått in i staden. Paulus var urtypen för den preussiske militären, som yvades över att se uteslutande de militära aspekterna och se ner på vad som avfärdades som politik. Denna en ögdhet bortser dock från den psykologiska dimensionen, som är avgörande i kriget. Vid den tid Att skeppas över Volga till Stalin grad hösten 1942 var nästan lik tydigt med en säker död. då slaget om rasade, utkämpade Sovjetunionens brittiska allierade en desperat försvarsstrid mot Rommels Afrikakår vid el-alamein i Nordafrika. Britterna hade strax dessförinnan tilldelats några förnedrande nederlag när Tobruk i Libyen och Singapore i Asien hade fallit. Både Hitler och Stalin var på det klara med vilken oerhört demoraliserande effekt det skulle få på såväl Röda armén som deras brittiska allierade om staden med Stalins namn skulle hamna i tyskarnas händer. De allierade soldater som stormade Afrikakårens ställningar vid el-alamein i oktober och november 1942 visste dock att deras sovjetiska bundsförvant inte skulle ge vika. Stalin och staden som bar hans namn...... fick Hitler att se rött. Ukraina kommer att bli sovjetiskt igen, skrev soldaten Vasja till sin flickvän i Saratov den 6 juli 1942. Den här sommaren hade Röda armén lärt sig att vika undan för övermakten. Det blev inga stora inringningsslag med hundratusentals krigsfångar som året innan. I stället drog sig de sovjetiska styrkorna tillbaka över det vidsträckta, glesbefolkade landskapet. Ryssen är slut!, jublade den nazistiska propagandan i Berlin. De tyska soldater som hade varit med året innan förstod dock att motståndaren hade något i kikaren, som en av dem uttryckte det, och kände en växande olust. Hur länge ska denna ständiga reträtt pågå?, frågade sig frustrerade sovjetiska soldater som dag efter dag marscherade tillbaka över den torra marken, ständigt attackerade av det överlägsna tyska flyget som dominerade himlen ovanför. 214 krigens historia 1/2009 krigens historia 1/2009 153
brännpunkt 19 nov SYDVÄSTRA FRONTEN (VATUTIN) 0 20 40 km DONFRONTEN (ROKOSSOVSKIJ) Volga 23 nov ARMÉGRUPP B (WEICHS) Don 30 nov 23 dec 12 dec Gavrilovka 19 nov SE FÖRSTORING STALINGRADFRONTEN (JEREMENKO) 0 10 20 km Don L U F T B R O 9 jan 17 jan Pitomnik 6. armén Gumrak V o l g a 4. PANSARARMÉN (HOTH) Kotelnikovo 23 nov Januari 1943: Luftwaffe försöker försörja 6. armén från luften, [Förslag men läget till blir bildtext] att mer desperat i takt med att Röda armén Januari erövrar 1943: flygfälten. Luftwaffe försöker försörja 6. armén från luften, illustration:samuelsvärd men läget blir allt mer desperat i takt med att Röda armén erövrar flygfälten. [Förslag Ingen till bildtext] mer reträtt November Den 281942: juli var Operation det dags. Uranus, Den dagen de sovjetiska utfärdade 6. armén, Stalin samt sin tyska berömda 4. pansararméns order nr 227 misslyckade undsättningsförsök. styrkornas inringning av tyska Ni sjagu nazad! Inte ett steg tillbaka! Precis som den nazistiske diktatorns snarlika order till sina trupper vintern 1941 1942 bidrog till att avvärja Armégrupp Mitts kollaps, hade Stalins barska order en elektrifierande effekt på Röda arméns soldater. Vid det laget hade tyska 6. armén under general Friedrich Paulus nått fram till den så kallade Donkröken, där floden Svårt genomföra en utbrytning efterkrigetvardetpopulärtblandvissa tyskageneraleratthittasyndabockarför tillkortakommandenunderkriget.flertalet tyskaskildringarskyller6.arménsundergångpåhitler.detärkorrektsåtillvidaatt Hitlerförbjöddemattkapituleratrotsden hopplösasituationen.detärdocktveksamtomdetheltkanskyllaspåhitleratt 6.arménintegjordenågotutbrytningsförsök.idetinringadeområdetfannsdethelt enkeltintedrivmedelochtransportmedel nogattförautstyrkanpå300000man. allapådentyskasidanbetraktadetill enbörjaninringningensomnågotövergående.detyskaförbandenhademånga gångertidigareblivitomringade,menförsörjtsfrånluftenochlyckatshållauttills deblivitundsatta.luftwaffehadedessutomkapacitetenattfåframdenödvändiga 500tonförnödenheterperdag. n Många dukade under av utmattning. Volga gör en halvbåge, bara sju mil väster om vid floden Volga. Under en hel månads tid rasade förbittrade strider inne i Donkröken. Gång på gång möttes tyskarna av rasande sovjetiska motanfall som de lyckades avvärja endast med största möda. Tiotusentals sovjetiska soldater offrades för att uppehålla angriparna så pass länge att försvaret av kunde byggas upp. Efter fyra veckor lyckades en tysk pansarkår under general Hube ta sig över Don och rusade över det ökenliknande landskapet mellan Don och Volga, och nådde dess västra strand norr om den 23 augusti. Tyskarna hoppades nu kunna erövra genom en blixtaktion, och generalöverste von Richthofen satte in hela sin 4. luftflotta i ett förödande anfall mot. Den enda militära effekten av bombningarna blev dock att de raserade husmassorna gjorde stadens gator oframkomliga för det tyska pansaret, samtidigt som försvararna fick tillgång till ovärderliga barrikader. Oupphörliga sovjetiska motanfall mot hans norra flank gjorde general Paulus försiktig, och hans numerärt mycket överlägsna styrkor ryckte endast tvekande fram mot staden med Stalins namn. Det var först sedan Hitler hade avdelat 4. pansararmén från Kaukasus i söder (där tyskarna misslyckades med att nå målet, att erövra de stora oljefälten) som de sovjetiska styrkorna väster om staden drog sig tillbaka och tyskarna kunde gå in i s förorter. SovjetISk offervilja Inne i, som sträckte sig tre mil längs Volgas västra strand, stod 40 000 sovjetiska soldater mot 330 000 man på den tyska sidan (även om de oupphörliga sovjetiska motanfallen mot hans norra flank tvingade Paulus att avdela 60 procent av sin styrka till området utanför själva staden). Utsatta för fruktansvärda tyska bombanfall och terroriserade av paranoida officerare och politiska kommissarier som tog utmattning som ett tecken på bristande stridsvilja, höll de sovjetiska soldaterna ut mot övermakten. Att 13 000 sovjetiska soldater arkebuserades för feghet under slaget om är ett uttryck för en av stalinismens absurditeter. Krigshistorien kan knappast uppvisa något slag där försvararen har visat större vilja. Uppfattningen att det var hotelserna om repressalier som fick de sovjetiska soldaterna i att slåss motsägs av det fak- Tyskarnas luftbro havererade kosacker byter sida n Slaget om var unikt i många avseenden. Ett exempel var det stora antal överlöpare som tjänstgjorde i motståndarsidans armé. Man räknar med att uppemot 50 000 sovjetmedborgare tjänstgjorde i tysk uniform i. Det var alltså ungefär en sjättedel av manskapet under Friedrich Paulus befäl. Detta är helt unikt under andra världskriget och har en alldeles specifik förklaring. Under framryckningen mot marscherade 6. armén in i de områden som beboddes av donkosackerna. Bland n I vissa tyska skildringar skyller man Luftwaffes misslyckande med att försörja på det dåliga vädret och på att antalet transportflygplan var för litet. De som flög förnödenheter till hade dock världens bästa blindflygutbildning och flygfälten i hade den senaste radionavigationsutrustningen. De tyska transportflygarna föredrog dessutom att flyga i dåligt väder, detta gav det bästa skyddet mot sovjetiskt dessa fanns ett utbrett hat mot kommunister. Många kosacker hade ställt sig på den vita sidan under ryska inbördeskriget drygt Foto: Ukrainska statsarkivet ILLUSTrATIon: osprey/peter DEnnIS jaktflyg. Vidare fanns det gott om transportflygplan, och antalet ökade från 300, när försörjningsoperationen började, till 668 i januari 1943. Det som hindrade Luftwaffe var det sovjetiska jaktflygets effektiva spärr. tjugo år tidigare, och kosackerna bar ansvar för en stor del av de tiotusentals judar som mördades i de vitas pogromer under inbördeskriget. Detta stod dem dyrt efter bolsjevikernas seger. Tusentals kosacker avrättades och tiotusentals blev deporterade. I byar och kolchoser som tyskarna ryckte in i togs de emot som befriare av kosacker, som bjöd de invaderande trupperna på bröd och salt. Tusentals män anmälde sig till frivillig tjänst i armén som bekämpade de förhatliga bolsjevikerna. Andra var lojala med sovjetmakten och bildade partisanförband eller gick med i arbetarmilisen. På så vis kom inbördeskrigets gamla konflikter upp till ytan igen. Efter 6. arméns kapitulation väntade ett hårt öde de sovjetmedborgare som ertappades i fiendens uniform. 416 krigens historia 1/2009 krigens historia 1/2009 17 5
Adolf Hitlers stora plan var att lägga vantarna på oljefälten i Kaukasus. Men namnet kom att utöva en närmast magnetisk effekt. Planen kom av sig. Orlovka A D 1 Rynok 2 3 B C E Mechetka 4 Dzerzjinskij traktorfabrik F Barrikadyfabriken 5 G 6 7 8 9 H Röd Oktober 10 J Mamayev Kurgan 11 BRÄNNPUNKT Precis som Hitler utfärdade Josef Stalin order om att inte vika en tum under striderna i. I K Här begravde Röda armén Nazityskland Gumrak flygfält L Minina Kuporosnoje ILLUSTRATION: OSPREY Volga A B C D E F G H I J K L M TYSKA ARMÉN 16. pansardivisionen 60. motoriserade infanteridivisionen 14. pansardivisionen 305. infanteridivsionen 398. infanteridivisionen 100. jägardivisionen 94. infanteridivisionen 79. infanteridivisionen 24. pansardivisionen 76. infanteridivisionen 71. infanteridivisionen 295. infanteridivisionen 29. motoriserade infanteridivisionen 1 2 3 4 5 7 6 8 9 10 11 RÖDA ARMÉN 42. infanteribrigaden 124. infanteribrigaden 112. skyttedivisionen 37. gardesmarininfanteridivisionen 95. skyttedivisionen 84. pansardivisionen 308. skyttedivisionen 193. skyttedivisionen 39. gardesskyttedivisionen 284. skyttedivisionen 13. gardesskyttedivisionen Frontlinje 13 oktober Frontlinje 18 november Tyska positioner 13 oktober Sovjetiska positioner 13 oktober M tum att ännu värre tyska repressalier mot den ockuperade befolkningen aldrig lyckades knäcka deras motståndsvilja. Raisa Galtjenko, som tjänstgjorde i ett kvinnligt luftvärnsregemente i närstrid mot tyskt pansar, berättade: Högkvarteret skickade ut en appell till soldaterna: Det finns inget land bortom Volga. Men vi hade redan bestämt oss för att vi inte skulle gå över Volga, vi skulle aldrig dra oss tillbaka. Ingen behövde övertala oss. Det gällde vårt land och vår stad. BITTRA NÄRSTRIDER I de södra utkanterna av hölls tyskarna tillbaka av sovjetiska soldater som hade förskansat sig i en stor spannmålssilo. Först efter massiva Stuka-störtbombningar kunde silon erövras. I ruinerna påträffades liken av den styrka som uppehållit det tyska anfallet i fem dagar fyrtio man. Många tyska soldater som var vana vid blixtkrigets snabba frammarsch och som hade lyssnat litet för mycket till Goebbels tal om sovjetiska undermänniskor hamnade i ett chocktillstånd. Josef Zrenninger, som stred i i tyska 305. infanteridivisionen, minns: Efter bara två tre dagar klarade de unga soldaterna inte av mer. De var psykiskt slut efter striderna. De slängde ifrån sig sina vapen och klappade helt enkelt ihop. von Richthofen, chefen för det tyska flyget vid, var ursinnig över att marktrupperna inte riktigt följde upp när hans störtbombare slog stora bräscher i det sovjetiska försvaret. Hans störtbombare spelade en helt avgörande roll för den stegvisa tyska framryck- ningen genom s ruinlandskap. Dussintals Stukapiloter kretsade ständigt i luften ovanför den omstridda staden. Var och en var försedd med en stadskarta över där varje hus hade försetts med en kodbeteckning. Så snart en sambandsofficer på marken Efter bara två-tre dagar klarade de unga soldaterna inte av mer. via radio begärde att ett visst hus skulle bombas, dök en störtbombare ner och kunde med relativt god precision placera sin 500-kilosbomb rakt på målet. Andra Stuka-flygplan kastade sig över strömmen av småbåtar som i ett omvänt Dunkerque förde sovjetiska förstärkningar över Volga. Att skeppas över Volga till hösten 1942 var nästan liktydigt med en säker död. Av de 7 000 man i 95. skyttedivisionen som anlände i slutet av september, återstod två veckor senare endast 500 man. KITTELN KOKAR Röda armén slår tillbaka. Läs vidare på sidorna 22 23. 10 11 618 krigens historia 1/2009 krigens historia 1/2009 197
DET OKÄNDA LUFTSLAGET Sovjetiskt jaktflyg tog kommandot HERMANN GRAF Kapten Hermann Graf, chefen för Luftwaffes jaktdivision 9./JG 52 Karayadivisionen flög denna Messerschmitt Bf 109 G-2 när han som första pilot i kriget vann sin 200:e luftseger, över i september 1942. Han togs sedan ur fronttjänstgöring eftersom de tyska propagandamakarna inte ville riskera att han stupade. Graf överlevde kriget och avled i sitt hem 1988. Slaget om avgjordes till stor del genom kriget i luften. Det här är något som hittills har förbigåtts i de flesta skildringar av slaget. Den tyska framryckningen inne i staden hade knappast varit möjlig utan den massiva insatsen av Luftwaffes störtbombare, de ökända Stuka-flygplanen. I fyra månaders tid var gräddan av det tyska Stuka-flyget koncentrerat till denna enda stad, på bekostnad av alla andra frontavsnitt. Under nästa fas av slaget, när tyskarna var inringade i staden, spelade det påtagligt förstärkta sovjetiska jaktflyget huvudrollen för 6. arméns undergång vilket tyska skildringar ofta har svårt att erkänna. Dokument och siffror talar dock sitt tydliga språk. OUTBILDADE PILOTER Under den första fasen var de sovjetiska försvararna i så hårt ansatta av von Richthofens 4. luftflotta att Stalin gav order att kasta in allt tillgängligt flyg vid. Tyskarna hade emellertid också koncentrerat eliten av sina jaktflygare till den omstridda staden: En fjärdedel av jaktpiloterna vid i september 1942 var ess med minst 50 luftsegrar. Den mest Kasta in allt tillgängligt flyg! framgångsrika bland dessa var kapten Hermann Graf, som under september 1942 sköt ner 62 sovjetiska flygplan. Han tog som första pilot i kriget sin 200:e luftseger 1942. Mot flygaressen stod katastrofalt outbildade sovjetiska flygare resultatet av att luckorna efter föregående års förluster hade fyllts för snabbt. De fruktansvärda sovjetiska förlusterna när trupper färjades över Volga mitt i det tyska bombregnet hade sin parallell i luften, där de sovjetiska piloterna med dödsförakt försökte bryta igenom skärmen av Me 109-jaktflygplan och komma åt Stuka-bombarna. Hela sovjetiska flygförband utplånades, men nya anlände hela tiden i deras ställe. Luftslaget över är, i förhållande till ytan som det utkämpades över, det största i krigshistorien. Enbart i september 1942 sköts drygt 550 sovjetiska flygplan ner, vilket är fler än Luftwaffe förlorade under september 1940 i slaget om Storbritannien. De tyska förlusterna var färre, men siffrorna är missvisande. Båda sidor opererade från olika flygfält som i princip låg i samma stad, och eftersom de flesta luftstrider utkämpades ovanför egna flygfält, kunde piloterna på skadskjutna flygplan göra en snabb nödlandning och rädda maskinen från totalhavereri. Det verkliga antalet nedskjutningar framgår av att de tyska jaktflygarna rapporterade omkring 1 000 nedskjutningar över på fem veckor. GAV ALDRIG UPP De sovjetiska flygarna gjorde sig under kriget kända för att aldrig ge upp, hur hårda motgångar de än mötte. Undantaget var, där Luftwaffe för första gången lyckades knäcka det sega sovjetiska flyget. I oktober och november 1942 ställde ryssarna nästan helt in sina flygningar i dagsljus och begränsade sig till operationer i skydd av mörkret. Medan de utnyttjade stiltjen till att förbättra pilotermas färdigheter och förstärka flyget flyttade tyskarna en stor del av jaktflyget från. När den sovjetiska motoffensiven inleddes 19 november hade det röda flyget övertaget. MICHAIL BARANOV Överlöjtnant Michail Baranov flög denna Jakovlev Jak-1 i den sovjetiska jaktflottiljen 183 IAP. Den röda texten lyder, fritt översatt: Fascisternas skräck. M.D. Baranov. De 24 stjärnorna representerar nedskjutna fiendeplan. I augusti 1942 sköt han ner tre tyska plan och rammade ett fjärde, varefter han hoppade fallskärm över sovjetkontrollerat område. Baranov dog i en flygolycka den 15 januari 1943. ERNST KUPFER Denna Junkers Ju 87 D-1 Stuka ingick i Luftwaffes störtbombflottilj II/ StG 2. Flottiljen anfördes av major Ernst Kupf er. När han omkom i en flyg olycka i november 1943 hade han genomfört mer än 600 störtbombflygningar. ILLUSTRATIONER: CLAES SUNDIN 22 juni 1941 31 januari 1943 1941 22 juni Anfallet på Sovjetunionen inleds. 1942 28 juni Tyska operation Blå inleds. 9 juli Armégrupp Syd delas in i Armégrupp A och B. 12 juli Sovjetiska fronten bildas. 23 juli Hitler beslutar att och Kaukasus ska anfallas samtidigt. 19 augusti Paulus beordrar 6. armén att rycka fram mot. 3 september 6. armén når s utkanter. 12 september Paulus träffar Hitler i Vinnitsa och uttrycker oro över 6. arméns sårbara flanker den vänstra längs Don och den högra längs Volga. Samma dag träffar Zjukov Stalin i Moskva och diskuterar möjligheterna att ringa in 6. armén. 14 september Tyskarnas första stormningsförsök. 27 september Tyskarnas andra stormningsförsök. 14 oktober Tyskarnas tredje stormningsförsök. 19 november Sovjetiska operation Uranus inleds. 20 november Manstein blir chef för Armégrupp Don. 23 november Röda armén når Kalatj från två håll, och 6. armén är inringad. 25 november Försöken att försörja via en luftbro inleds. 12 december Operation Wintergewitter inleds. 18 december Operation Wintergewitter misslyckas. 1943 10 januari Röda armén inleder operation Koltso, slutanfallet mot. 16 januari Flygfältet Pitomnik erövras av Röda armén. 23 januari Flygfältet Gumrak erövras av Röda armén. 31 januari Paulus och de sista resterna av 6. armén kapitulerar. 1955 De sista överlevande tyskarna från släpps fria. Av de 91 000 som kapitulerade i januari 1943 var bara 15 000 vid liv i maj 1943, och av dem överlevde endast 6 000. FOTO: UKRAINSKA STATSARKIVET 820 krigens historia 1/2009 krigens historia 1/2009 21 9
GEORGIJ ZJUKOV Zjukov (1896 1974) fick en framträdande roll under slaget vid Moskva 1941. Han ledde de sovjetiska styrkorna vid. Han var orädd i sitt förhållande till Stalin, men tämligen likgiltig inför stora egna förluster. ERICH VON MANSTEIN I november fick von Manstein (1887 1973) order om att undsätta 6. armén. Hans styrka var 10 mil från den inringade armén när Zjukov gick till motanfall. VASILIJ TJUJKOV Tjujkov (1900 1982) gick med i Röda armén 1918. Han var chef över för 9. armén som under finska vinterkriget 1939 1940 besegrades vid Suomussalmi. Den 10 september 1942 fick han befälet över 62. armén med order att försvara. FRIEDRICH PAULUS Friedrich Paulus (1890 1957) kallas ofta von Paulus, vilket är felaktigt. I själva verket nekades han att söka in som kadett i marinen på grund av sin ringa bakgrund. Efter avslutade studier antogs han vid infanteriet. Den 1 januari 1942 tog general Paulus befälet över 6. armén. Kitteln kokar Den 19 november slog Röda armén tillbaka, detta medan tiotusentals sovjetiska soldater ännu klamrade sig fast vid ett par hundra meters bredd på västra stranden av Volga. En enorm slagstyrka över en miljon man med 900 stridsvagnar och 1 000 flygplan hade dragits samman mot de tyska flankerna, nordväst och söder om. Även denna motoffensiv leddes av Zjukov. Denna PRICKSKYTTARNAS TVEKAMP I filmen Enemy at the gates skildras en duell mellan två prickskyttar i : ryssen Vasilij Zajtsev, som i filmen spelas av Jude Law, och den tyske majoren König, som spelas av Ed Harris. Vilken sanning ligger då i denna berättelse? Vasilij Zajtsev är en autentisk person. Han hörde verkligen till andra världskrigets mest framstående prickskyttar och sköt 242 fiendesoldater med sitt Mosin-Nagant-gevär i från oktober 1942 till januari 1943. Zajtsev föddes 1915 och avled den 15 december 1991. Frågan beträffande major König är svårare att avgöra. Filmen bygger på Zajtsevs egen berättelse om en duell med en framstående tysk prickskytt. Filmens major König verkar vara baserad på den motståndare som Zajtsev uppgav, Heinz Thorvald. Tyska dokument ger dock ingen vägledning beträffande någon prickskytt med det namnet eller de omständigheter som Zajtsev beskrev. Det tyska kikarsikte som Zajtsev lär ha tagit från sin fallne motståndares gevär finns emellertid än i dag att beskåda på de väpnade styrkornas centralmuseum i Moskva. gång hade Stalin lyssnat på honom och gått med på att göra en kraftsamling. De rumänska styrkor som hade placerats i 6. arméns flanker sopades undan och i en lysande genomförd kniptångsmanöver stängdes Paulus styrka inne i en enorm kittel mellan Don och Volga. Det som därefter följde var en katastrof för den tyska krigsmaskinen prisgiven åt Hitlers skoningslöshet förtvinade en hel armé och gick slutligen under. Ett tyskt motanfall genomfördes med syfte att bryta igenom till de inneslutna De sovjetiska prickskyttarna gav tyskarna stora förluster. FOTO: UKRAINSKA STATSARKIVET trupperna, men det misslyckades, och något utbrytningsförsök inifrån kitteln gjordes aldrig. Snart blev försörjningen av de 300 000 soldaterna tyskarnas huvudproblem inne i. En stor armada av transportflygplan fanns redan på plats för att flyga in vad 6. armén behövde, men tyskarna hade inte räknat med det påtagligt förstärkta sovjetiska jaktflyget. Av de utlovade 500 ton förnödenheterna om dagen var det bara en bråkdel som kom fram. Redan i början av december 1942 reducerades de tyska soldaternas livsmedelsransoner med mellan en tredjedel och hälften. Därefter fortsatte ransonerna att skäras ner. Hunger och undernäring övergick i ren svält. Mellan den 15 november och den 15 december dog 55 000 tyskar inne i, och dödligheten tilltog för varje dag. En tyfusepidemi förvärrade situationen. var vad man med en modern term skulle kalla ett katastrofområde. TOTALT SAMMANBROTT Medvetna om att 6. arméns kollaps var oundviklig höll Röda armén tillbaka sina styrkor. I början av januari 1943 fick Paulus erbjudande om kapitulation. Vid det laget hade de undernärda och sjuka männen i 50 gram bröd om dagen att överleva på. När svaret uteblev gick Röda armén till anfall. Från kittelns västra flank ryckte Röda arméns soldater försiktigt fram längs den snötäckta stäppen mot. Det förekom endast sporadiska strider. I huvudsak var det en grå massa av sjuka och utsvultna män som Röda arméns soldater drev framför sig. Många dog av utmattning under den panikartade flykten eller föll offer för sovjetiska flygare som efter behag bombade och beströk de flyende massorna med kulspruteeld.enligt sovje- tiska uppgifter lämnade tyskarna efter sig 40 000 döda längs reträttvägen, och 46 000 andra blev tillfångatagna fram till den 30 januari. De 91 000 som återstod tillbringade ett par kvalfyllda dygn i överfulla källare i s husruiner, innan Friedrich Paulus, som just hade blivit befordrad till generalfältmarskalk, kapitulerade den 31 januari 1943. PSYKOLOGISK KRIGFÖRING Slaget om handlade från första stund om psykologisk krigföring. Liksom de japanska segrarna i Asien visade att européerna kunde besegras, bröt slaget vid den känsla av oövervinnlighet som den tyska krigsmakten hade skaffat sig genom de första krigsårens häpnadsväckande segrar. Den tyska stridsmoralen skulle förvisso aldrig hämta sig från katastrofen vid där den högsta ledningen så uppenbart prisgivit en kvarts miljon av sina egna soldater. Även rent militärt medförde vinterslaget 1942 1943 förluster som förpassade Hitlers östhär till defensiven. Inräknat de rumänska, italienska och ungerska truppernas förluster längs floden Don, förlorade axelmakterna nära en halv miljon man i detta område från november 1942 till januari 1943. Denna seger kostade de deltagande sovjetiska enheterna 154 870 stupade eller saknade. Efter detta var den slutliga utgången av kriget uppenbar för alla utom de mest fanatiska nazisterna. Trotsande all militär logik, och med samma likgiltighet för människoliv som de hade visat sina soldater i, framhärdade de så att det krävdes ytterligare nästan två och ett halvt års blodbad för att få fred. Mer läsning: Michail Beevor, Antony. Barjatinskij, (Historiska Andra världskrigets Media 2000). vändpunkt. Se www.krigsmyter.nu/stalingrad.php för mer info. SLAVARBETE ELLER DÖDEN VÄNTADE CIVILBEFOLKNINGEN Även om slaget om har blivit föremål för hundratals böcker och dokumentärfilmer, är det öde som drabbade stadens invånare ganska okänt. Ofta talas det om den stora flygbombningen den 23 augusti 1942, då 40 000 civila påstås ha dödats. Siffran verkar vara överdriven. Stadens myndigheter registrerade 955 döda och 1 181 skadade som en följd av flyganfall den 23 26 augusti 1942. Före det stora slaget inledde de sovjetiska myndigheterna en omfattande evakueringsoperation av de civila. Av stadens 450 000 invånare hann 300 000 evakueras innan Tiotusen civila fanns kvar i s ruiner efter slaget. FOTO: UKRAINSKA STATSARKIVET tyskt flyg gjorde färden över Volga alltför riskabel. Av de återstående samlade tyskarna ihop 60 000 och sände dem till Tyskland som slavarbetskraft. Tusentals andra mördades, bland annat två lastbilsflak fulla med barn den 25 augusti 1942. När slaget var över fanns det ungefär tiotusen civila kvar i ruinerna av deras en gång så vackra stad. De hade tillbringat dagarna i tunnlar under marken och överlevt genom att nattetid smyga ut för att skära en bit kött ur en död häst eller en stupad soldat. Man kan utgå ifrån att fler än 100 000 stalingradbor dog i kriget. 10 22 krigens historia 1/2009 krigens historia 1/2009 23 11