PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20 Fig. 1 Området mot öster längs markvägen med äldre tallar och ekar, riktning norrut. Sammanfattning Området består av relativ trivial björkskog med enstaka gläntor på före detta åkermark. I mitten av området går ett f d dike som är uttorkat. Längs den lilla markvägen i öster löper en svag höjdrygg med ett äldre bestånd av tall och ek. Här och var finns mindre öppna gläntor. Vägen används för det lokala friluftslivet. Att solöppna stråk finns kvar i området är positivt för växter, svampar och djur samt det lokala friluftslivet. Den värdefulla sumpskogen söder om det nu aktuella området bedöms inte att påverkas. 1
Fig. 2 Området är till största del en trivial björkskog. Bakgrund I samband med en detaljplaneläggning av ett exploateringsområde inom del av Gullbranna 1:13 finns behov av att utreda aktuellt växt- och djurliv, särskilt ska sandmarksmiljöer uppmärksammas.. Denna PM kan vara ett underlag avseende undantag från biotopskyddet eller annan lagstiftning enligt Miljöbalken. Underlaget innehåller även förslag på andra kompensatoriska åtgärder för att stärka den biologiska mångfalden inom övriga delar av planområdet. Inventeringsmetoder Området har besökts i fält vid tre tillfällen under sommaren 2014. Fältbesöken skedde under varma soliga dagar då området gränsar till ett större område med en rik biologisk mångfald framförallt av sandlevande insekter. Området genomströvades och intressanta arter och miljöer noterades. Beskrivning av områdets naturvärden och naturvärdesbedömning Området var fram till 1960-talet sandig åkermark (A), sedan dess har markerna vuxit igen med framför allt björk (Betulus sp) men även klibbal (Alnus glutinosa) och sälg (Salix caprea) förekommer. I den södra delen finns en al-sumpskog (C) som kantar Genevadsån. Såväl vattendraget som sumpskogen är mycket värdefulla naturmiljöer och bedöms inte påverkas av det föreslagna exploateringsområdet mer än ytterst 2
marginellt. I den fuktiga skogsmiljön finns även ett rikt fågelliv och en rik mångfald av olika mossor. I de mer triviala skogsdelarna finns en del inslag av andra arter som klibbal och i den västra kanten finns omkring 10 st grövre popplar (Populus sp) kvar. Fältskiktet är på sina delar helt dominerat ea den invasiva arten jättebalsamin (Impatiens glandulifera). Centralt i skogsområdet löper ett före detta dike som är uttorkat. Endast vid extrema regn eller under tidig vår finns här och var vatten i diket. Diket är ingen lämplig reproduktionslokal för groddjur. Längs den östra sidan löper en äldre markväg (B) vars östra sida är en svag höjdrygg med en hel del äldre ekar och tallar. Miljön är värdefull och vägen har ett stort rekreationsvärde. Här och var finns mindre gläntor. Sådana öppna delar spelar en viss roll för insekter och fåglar. Inom området finns två äldre (2006) fynd av rödlistade insekter, ängsmetallvinge NT (Adscita statices) och sexfläckigbastardsvärmare NT (Zyganaena filipendulae). Ingen närmare plats är angiven. Deras livsmiljöer finns kvar i gläntor och längs det öppna stråket i öster. Arterna påverkas enbart marginellt. Fig 2 Centralt i det aktuellt planområde finns ett f d dike som är uttorkat under större delen av året. 3
Fig.3 Det föreslagna planområdet är avgränsat med streckad röd linje (A). Område B är den låga höjdryggen längs markvägen. Område C är den värdefulla sumpskogen längs Genevadsån. Kompensatoriska åtgärder Den föreslagna planläggningen påverkar endast marginellt de värdefulla habitaten längs Genevadsån. Exploateringen i sig innebär en omföring av naturmark till bostadsområde. Genom att hålla kvar kantzoner i planområdets yttre delar och även som gångstråk på tvären genom ytan är tillgängligheten för såväl människor som vilda växter, svampar och djur god. FAKTARUTA RÖDLISTNING Rödlistning av arter sker på nationell nivå i femårsperioder av Artdatabanken på Sveriges Lantbruksuniversitet. Enligt internationellt överenskomna kriterier bedöms Sveriges djur, växter och svampar. Rödlistan tar upp vilka arter som riskerar att försvinna från Sverige och varför arterna är hotade enligt kategorierna nedan. 4
Fig. 5 De kategorier som används i den s k Rödlistan, från VU, EN, CR och RE kallas även för hotade arter. Hänsyn Exploateringsarbete kring naturmiljöer bör inte utföras under april-juli då även relativt triviala livsmiljöer som de ovan beskrivna kan användas som häckningsmiljöer för fåglar m m. Lagstiftning Övriga värdefulla biotoper enligt naturvärdesbedömningen påverkas inte av exploateringsarbetet. Övriga källor: www.historiskakartor.lantmateriet.se www.artportalen.se 5