Alternariaförsök 2013

Relevanta dokument
Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning

Potatisbladmögel 2012

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

SVAMPSJUKDOMAR I POTATIS ERFARENHETER AV REVUS OCH MAXIM 2009

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Försöksrapport stärkelsepotatisförsök 2015

Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem

Bladmögelbekämpning 2011 Lars Wiik, HUSEC E-post:

Följ deras råd och även du får bättre lönsamhet och en enklare potatisodling 2010!

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

BESLUT. Sw^ishaemtal^cy a-H Regnr Tillstånd och upplysning 4884 Isabella Danckwardt-Lillieström

GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! kr per ha *

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Sex bekämpningsprogram var beställda av

R E S U L T A T B L A N K E T T 2006 OS

SYNGENTA NORDEN. Skydd av nytillväxt av blad i fält Resultat Flakkebjerg 08667, 2008

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.

Jordbrukardagar 2016

Bladmögelbekämpning. Av Lars Wiik, HUSEC AB, och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket

Tabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041

Fosfit som tillsats i bladmögelbekämpningen Erland Liljeroth, Dharani Burra, Erik Alexandersson

Signum. 2,5 kg. Varning. Svampmedel. Bekämpningsmedel klass 2L Reg. Nr Endast för yrkesmässigt bruk

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Potatisbladmögel 2013

VÄXTSKYDDSÅRET Småland, Öland och Gotland. Växtskyddscentralen Flottiljvägen KALMAR

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Det är svårt att dölja när man har valt den bästa potatisstrategin

Svampsjukdomar i havre

NYHET! Bara gröna blad producerar toppskörd

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Försöksresultat från stärkelsepotatis-försök 2014

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Utlakningsförsöken i Mellby

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Kring blomning var väderleken relativt torr och försöket bevattnades därför vid tre tillfällen med 20 mm vid varje tillfälle.

Svampsjukdomar i maltkorn

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009

Majs. Tabell 1. Skörd kg ts/ha L6-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

på golfgreener Kan alternativa medel som mikrobiologiska preparat eller alginater ersätta kemiska bekämpningsmedel?

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen

Havre. Sortbeskrivning

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten Av

Svampsjukdomar i vårkorn

Välkommen till ett Bondespel i tiden.

Hemställan för justerade avgifter m.m. inom Patent- och registreringsverkets verksamhetsområden.

Växtskyddsdirektiv. Hur kommer det att påverka golfbanan?

Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis Referensnr: /10 Jannie Hagman

Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011

REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

FYRA ÅRS RESULTAT FRÅN DE LÅNGLIGGANDE REGIONALA KALKNINGSFÖRSÖKEN

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

Resistensförädling i stort och smått

Svampförsök i korn. Växtskydd

Sveriges lantbruksuniversitet

Bekämpning av svartpricksjuka

Yttrande över Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden

PM-Riskutredning för ny detaljplan Bockasjö 1, Borås

L SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vatten-

Bekämpning av svartpricksjuka

Värt att veta om. Polen. Res med hjärta, hjärna och omtanke

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Svampbekämpning i vårkorn

Erland Liljeroth, Växtskyddsbiologi, SLU, Alnarp

Aktuella ogräsförsök i spannmål och majs

BEKÄMPNING AV BLADMÖGEL I EKOLOGISK POTATISODLING

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

VÄXTSKYDD I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

Stor efterfrågan av ekologiska produkter. Brist på potatis!

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014

Betydelsen av torrfläcksjuka (Alternaria ssp.) på potatis SLF

Strömbackaskolan läsåret Handlingsplan mot droger

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

Bibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete

Månadskommentar oktober 2015

Varför BioPower? Användningen av bioetanol som ett förnyelsebart bränsle är svaret på två problem som

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

Användningsområde Mot svampangrepp i odlingar av stråsäd. Behandling i stråsäd får ej ske senare än vid begynnande

Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar

Erland Liljeroth, Eva Edin

Sortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis

Förskola - Gillberga förskola. Enkätresultat för Förskolan Barn 2015

Potatisbladmögel och Alternaria Erland Liljeroth, SLU Alnarp

Övningar i prisbildning

Fortsatta studier på RELIGIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM (RRELM)

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem

Transkript:

Oktober 2013 Alternariaförsök 2013 Alternaria i stärkelsepotatis är ett växande problem. Många av stärkelsepotatisodlarna påpekar ofta Alternaria som en mer svårbekämpad svamp än potatisbladmögel. Tillgången på preparat med effekt mot Alternaria är knapp och därav är preparatval, men kanske främst tajming, viktigt för att nå en lyckad bekämpning. Med ovanstående problematik i åtanke anlades det 2013 ett alternariaförsök i Nymö, Kristianstad, där fem olika bekämpningsstrategier jämfördes. Strategierna valdes av BASF, Syngenta och Lyckeby Starch. Dessa tre företag medfinansierade även ett så kallat prognosled där tidpunkt och preparatval styrdes efter en prognosmodell som tar hänsyn till klimat och potatisens tillväxt för att bestämma eventuellt bekämpningsbehov. Ansvarig för detta led var HIR Kristianstad. Försöket graderades en gång/vecka, för att följa upp förekomsten av svampen och därmed se om de olika strategierna hade skild effekt mot Alternaria. De olika strategierna skördades och stärkelsehaltsanalyser togs för att kartlägga vilken/vilka av strategierna som gav högst stärkelseskörd. I rapporten är även hänsyn tagen till preparatkostnaderna, för att beräkna det mest lönsamma ledet (intäkt kostnad för alternariapreparaten). Sort och gödsling Sorten som används i försöket är stärkelsesorten Kardal, en sort som har låg motståndskraft mot Alternaria. Försöket gödslas totalt med 135 kg N/ha innan sättning, utöver detta fanns ca 18 kg mineralkväve i marken (totalt ca 153 kg/ha inklusive mineralkväve). I juli månad lades en andra kvävegiva till försöket, ca 30 kg N/ha. D.v.s. totalt 183 kg N/ha. Försöket gödslades även med 210 kg K, 36 kg P och 35 kg Mg/ha. Försöket sattes 2 maj. Vid de sex första behandlingstillfällena bladgödslades försöket med 1,0 l Mangan 235/ha. Lyckeby Starch AB 1 (9) Adress/Address Degebergavägen 60-20 SE-291 91 Kristianstad Sweden Fakturaadress/ Invoicing address P.O. Box 45 SE-290 34 Fjälkinge Sweden Telefon / Telephone +46 (0)44 28 61 00 Fax +46 (0)44 28 61 09 www.lyckeby.com Certifieringar/Certificates SS-EN ISO 9001:2000 SS-EN ISO 14001, 96 Reg. nr/f-skatt VAT No 5560835497 SE556083549701

Strategier i försöket Totalt bekämpades försöket 10 gånger mot bladmögel med sju dagars intervall. Första bladmögelbekämpningen utfördes den 18 juni. Vilka behandlingstillfällen som kombineras med en alternariabekämpning är upp till varje firma, försöksbeställare, att bestämma. De olika strategierna, eller leden, som provades i försöket är som följer: Led 1 - Nolled Detta led bekämpas inte alls mot Alternaria. I ledet utfördes enbart bladmögelbekämpning med Ranman Top 0,5 l/ha vid varje behandlingstillfälle. Alternariabekämpningskostnad: 0 kr/ha Led 2 BASF BASF s led bestod av två Acrobat-behandlingar (1,5 kg/ha) som utfördes vid behandlingstillfälle 1 och 2. Acrobat-behandlingarna efterföljdes sedan av fyra Signumbehandlingar (0,25 kg/ha) vid behandling 3,5,7 och 8. Alternariabekämpningskostnad: ca 756 kr/ha Led 3 Syngenta 1 Syngenta hade två led med i försöket. Båda innehöll tre behandlingar av Revus Top (0,6 l/ha) som gjordes i behandling 3,4 och 5. Revus Top-behandlingarna efterföljdes sedan av två Amistar-behandlingar (0,5 l/ha). I led 3, Syngenta 1, utfördes Amistar-behandlingarna i behandling 6 och 8 (direkt efter sista behandlingen med Revus Top) Alternariabekämpningskostnad: 753 kr/ha Led 4 Syngenta 2 Samma preparatval som led 3. Enda skillnaden är att behandlingarna med Amistar görs vid behandlingstillfälle 7 och 9 (14 dagar efter sista behandlingen med Revus Top) Alternariabekämpningskostnad: 753 kr/ha Led 5 Odlarled Enligt Lyckeby Starch s odlingsjournaler är Amistar (0,5 l/ha) som körs med 10-14 dagars intervall den i särklass mest vanliga bekämpningsmetoden mot Alternaria i stärkelsepotatis. Råden kring alternariabekämpning har tidigare varit att bekämpa Alternaria när de första symptomen syns, vilket vanligtvis innebär mitten-slutet av juli. Meningen med detta led är att jämföra de äldre råden gällande alternariabekämpning mot de nya, något mer kostsamma, strategierna. Detta led körs med 2 Amistar-behandlingar vid behandlingstillfälle 5 och 7 (17/7 och 30/7) Alternariabekämpningskostnad: ca 432 kr/ha 2 (9)

Led 6 Prognos I detta led styrs alternariabekämpningen med en prognosmodell som har skötts av HIR Kristianstad. Bladmögelbekämpningarna görs var sjunde dag, programmet bestämmer vid vilka behandlingstillfällen som alternariabekämpning skall sättas in, samt vilka preparat som skall användas. Samtliga produkter användes med full dos. Prognosledet behandlades med följande preparat och tillfällen: Acrobat tillfälle 1 (18 juni) Signum tillfälle 2 (25 juni) Amistar tillfälle 6 (25 juli) Amistar tillfälle 9 (13 augusti) Alternariabekämpningskostnad: ca 657 kr/ha Behandling 1 Behandling 2 Behandling 3 Behandling 4 Behandling 5 Behandling 6 Behandling 7 Behandling 8 Behandling 9 Behandling 10 Lednamn Led nr 18-jun 25-jun 01-jul 09-jul 17-jul 25-jul 30-jul 06-aug 13-aug 20-aug Noll 1 Ranman Top Ranman Top Ranman Top Ranman Top Ranman Top Ranman Top Ranman Top Ranman Top Ranman Top Ranman Top BASF 2 Acrobat Acrobat Signum Signum Signum Signum SYN 1 3 Revus Top Revus Top Revus Top Amistar Amistar SYN 2 4 Revus Top Revus Top Revus Top Amistar Amistar Odlarled 5 Amistar Amistar Prognos 6 Acrobat Signum Amistar Amistar Tom ruta = Ranman Top Symtom hittas i led 1 (16/7) 3 (9)

Resultat Som tidigare nämnts graderades försöket vid varje bekämpningstidpunkt. Ytterst små symptom hittades i Led 1 redan den 16 juli. Dock verkade det som att bekämpningarna som gjordes tidigt, innan symtom syntes, lyckades hålla nere angreppen. I slutet av juli kunde man se en tydlig skillnad mellan de olika ledens motståndskraft. Led 1 (Nolled) och Led 5 (Odlarled) skilde sig snabbt från de övriga leden, här var utvecklingen av Alternariaförekomsten klart snabbast! Angrepp/planta % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Noll BASF SYN 1 SYN 2 Odlarled Prognos Led 2 (BASF) skiljer sig klart från övriga leden. Denna strategi höll sig minst angripen av Alternaria under hela säsongen. Den sista alternariabekämpningen gjordes 13 augusti. Ca två veckor efter den sista behandlingen ökar alternariaförekomsten kraftigt i alla behandlade led. Lika tydligt syns det att Odlarledet, som började sin strategi senast av alla strategier, har klart högre alternariaförekomst tidigt på säsongen än de övriga behandlade leden. Alternariabehandling är, enligt försökets graderingar, lika viktigt i början som i slutet av säsongen. Diagrammet nedan visar angreppsnivå (% /planta) vid gradering 25 augusti, 5 dagar efter sista behandling. 4 (9)

Led 2 23/8 Led 1 23/8 5 (9)

Skörderesultat Skörderesultaten återspeglar alternariaförekomsten i viss mån. Dock inte lika tydliga skördeskillnader som man skulle kunna tro. Orsaken till detta kan vara sortvalet. I försöket valdes sorten Kardal, detta eftersom att denna sort har lägst Alternaria-motståndskraft bland dagens stärkelsesorter. Kardal är även en av de något tidigare stärkelsesorterna, med en mindre tillväxtpotential i slutet av säsongen jämfört med en senare sort, exempelvis Kuras. Diagrammet visar medelavkastning räknat i ton potatis/ha: 6 (9)

Diagrammet visar medelstärkelsehalten i % för samtliga led: Diagrammet visar avkastningen i ton handelsstärkelse/ha: 7 (9)

Lönsamhet Preparatkostnaderna, liksom avkastningen, skiljer sig mellan de olika strategierna. Diagrammet nedan visar lönsamheten för alternariabekämpningen i de olika leden. I Nolledet är alternariabekämpningskostnaden satt till 0 kr/ha, eftersom att enbart Ranman Top kördes i detta led. Acrobat och Revus Top är främst bladmögelpreparat. I kostnadskalkylen är inte hela kostnaden för Acrobat eller Revus Top medtagen. Kostnaden för dessa bekämpningar står istället presenterade som en merkostnad jämfört med Ranman Top. Exempel: Revus Top kostar ca 356 kr/ha, Ranman Top kostar ca 249 kr/ha. Kostnaden för en alternariabehandling med Revus Top i detta försök kostar därmed 107 kr/ha. 8 (9)

Slutsatser 1. BASF s led med 2 Acrobat-behandlingar och 4 Signum-behandlingar är klart bäst, både vad det gäller förekomst av Alternaria, skördeökning och lönsamhet. 2. De äldre råden för alternariabekämpning, två behandlingar vid synliga symtom, är långt ifrån tillräcklig i försöket. Ledet får totalt sämst lönsamhet sämre än icke bekämpat. 3. Tidig och sen behandling av Alternaria är ett måste på platser med tidigare kända problem med Alternaria. 4. Signum är i försöket bättre än Amistar. 5. Revus Top verkar fungera vid tidig behandling. 6. Troligtvis större skördeskillnader om en senare sort använts i försöket. 7. BASF-ledet har i försöket signifikant bättre lönsamhet än led 1 (obehandlat) och led 5 (Odlarled). 8. Ingen signifikant skillnad i skörderesultat mellan de behandlade leden. Dock är skörden i led 1 och led 2 signifikant skilda. I försöket användes Acrobat som tidig alternariabekämpningsprodukt. Detta preparat är belagt med ett krav om 90 % vindavdriftsreducering i potatis, vilket är vanskligt vid bladmögelbekämpning (sämre täckning). Inför 2014, råd från Lyckeby: Om du tidigare haft stora problem med Alternaria och odlar en sort som skall skördas sent (lång växtsäsong) skall Revus Top och Signum användas. Om kortare växtsäsong (sen sättning, tidig skörd) ger möjligtvis 3 Signumbehandlingar samma netto/ha. 9 (9)