Karlsborgs fästning 1800 talets JAS Inehållsförtekning INEHÅLLSFÖRTEKNING 1 FÖRORD 2 VARFÖR 3 HUR 4 IDAG 7 KÄLLFÖRTECKNING 7 1
Förord Det svenska försvaret och den svenska industrin har mer eller mindre alltid varit i symbios med varandra. På så sätt har svenska industri ledare också kunnat påverka det svenska försvarets inriktning. Ett nutida exempel är JAS 37 Gripen där den svenska försvarsindustrin spelade en avgörande betydelse för att projektet kom till stånd. När jag sommaren 1996 besökte Kalsborg med sin berömda fästning, fick jag en viss förnimmelse av att historien upprepar sig, att ett antal stora industrimän redan på 1800 talet hade direkt inflytande på i detta fall hela Sveriges försvar. Och om man jämför med det dags aktuella projektet Jas med sina förseningar och fördyringar liknar det mycket Karlsborgsfästning. Därför tänker jag försöka att kort redogöra kort varför, hur och vilka som drev fram byggandet av Karlsborgsfästning. 2
Varför? I kriget mot Ryssland 1808-1809 fick Sverige avträda Finland med Åland och med det låg huvudstaden i stort sett öppen för anfall. Men tack vare en storm bröts isen upp och anfallet avbröts Stockholm hade med en hårsmån klarat sig från att falla i ryssarnas händer. Detta blev upptakten på en stor debatt om den svenska försvarspolitiken. Efter långa diskussioner antog regeringen den så kallade centralförsvarsplanen Två ivriga förespråkare av centralförsvarsidén var Göta kanals grundare Baltzar von Platen och den franske marskalken Bernadotte sedermera kung Karl XIV Johan Centralförsvarsplanen innebar att en serie av fästningar skulle byggas inne i landet så långt in att den svenska armén fick tid att mobiliseras och sedan gå till motanfall mot angriparen. Längs kusterna skulle fienden angripas och fördröjas med små styrkor, medan den stora fältarmen sattes upp i de befolkningsrika regionerna i det inre av landet. I fredstid skulle krigsmaterielförvaras vid Vättern i en förrådsfästning, med goda sjöförbindelser i både väster och öster via Göta kanal Kanalen skulle användas av skärgårdsflottan som förbindelse mellan Östersjön och Västerhavet, samt för att sätta kungafamiljen, regeringen, Riksbankens guldförårråd och kronjuvelerna i säkerhet i Karlsborg, Sveriges reservhuvudstad. Den 9 februari. 1818 höll Baltzar von Platen ett uppmärksammat tal i riksdagen där han argumenterade för en enda stark förrådsfästning i det svenska centralförsvaret, belägen på Vanäsudden vid Vättern. Den 11aug 1819 fattade Kung Karl XIV Johan det avgörande beslutet helt enligt von Platens anda, fästningen skulle byggas på Vanäsudden vid Vättern. Den fick till en början namnet Vanäs. Först 1832 fick fästningen sitt nuvarande namn Karlsborg- kung Karl XIV Johans egen borg. 3
Hur? Den 8 juli 1820 började man projektet som kom att bli ett av Europas största Arbetet leddes av olika fortifikatinsbefälhavare och arbetsstyrkan bestod av hantverkare och grovarbetare, i medeltal 350 personer per år De flesta som arbetade med fästningen var fångar från den s k korrektionsanssalten i Vadstena. Disciplinen var naturligtvis hård och fångarna hölls under noggrann uppsikt av indelta soldater. Ortens bönder användes också tidvis som arbetskraft. Speciellt under år med missväxt var fästningsbygget en välkommen extrainkomst. Man kan med andra ord påstå, att bygget av Karlsborgsfästning var ett av de första stora arbetsmarknadsprojekten, där staten var både beställare och entreprenör. De första åren inriktades merparten av arbetet på att uppföra de väldiga fästningsvallarna, med en total längd av fem kilometer och schaktmassor motsvarande volymen av nästan två egyptiska pyramider. När sedan arbetet med vallarna var färdigt startade bygget av fästningsområdet,stort som en mindre stad. Byggmaterialet som användes bestod av kalksten som hämtades från Borghamn i Östergötland 1844 startade byggandet av det 678 meter långa slutvärnet som bland annat skullle inrymma Riksbankens dyrbarheter i krig och ofred. Slutvärnet kom även att innefatta en kyrka Garnitionskyrkan som skulle fungera som plenisal åt riksdagen i händelse av krig. Norr om fästningsområdet byggdes den kungliga paviljongen för att härbärgera den kungliga familjen. Men Karlsborg fick aldrig den betydelse som man så stolt hade planlagt. Den snabba tekniska utvecklingen i kombination med begränsade anslag gjorde att fästningen fick konstrueras om tre gånger och där med blev kraftigt försenad. Den ursprungliga tidsplanen där man räknade med en byggtid på tio, år blev innan fästningen stod klar, till nästan 90 år Inte förrän 1909 var den klar att användas till fullo som det var tänkt 4
Bygget hade då blivit sex gånger dyrare än beräknat. Slutnotan blev på inte mindre än tolv miljoner kronor. Och till råga på allt fästningen var redan ohjälpligt omodern. Militären hade slagit centralförsvarstanken ur hågen och återigen flyttat försvars linjerna ut till kusten. Vidare hade den vapentekniska utvecklingen gjort att två, tre meter tjocka kalkstensmurar gav obefintligt skydd. På 1880-talet konstruerades en befästningslinje en halv, mil utanför kärnfästningen, men av denna linje byggdes endast Vabergsställningen. I Vaberget sprängde man in världens första bergsfort. Tillsammans med de över 400 kanoner och 5000 soldater som skulle finnas på fästningen i krigstid, skulle Karlsborg återfå något av sin ställning som medelpunkt i det svenska försvaret. Men så blev det aldrig, 1925 beslutade riksdagen att lägga fästningen i materiel reserven. 1928 avrustades den och har sedan dess använts som utbildnings och förrådsplats. 5
Vilka var de? Att Baltzar von Platen var en av de mest pådrivande av förslaget om ett svenskt centralförsvar måste vara oemotsagt. Hans tal i riksdagen 1818 måste anses vara kulmen på ett intensivt övertalningsarbete om fördelarna av en stark förrådsfästning i det svenska centralförsvaret, beläget på Vanäsudden vid Vättern. Vem var då Baltzar von Platen. Han startade sin karriär i flottan där han under ett tiotal år seglade med örlogsflottan och handelsflottan. 1797, trettioett år gammal slog han sig ner utanför Vänersborg för att bedriva jordbruk. Han engagerades i byggandet av Trollhätte kanal och blev på så sätt intresserad av kanalbyggnation. Han såg i kanalerna stora förändringar av den inhemska infrastrukturen. Genom von Planets envishet och engagemang blev byggandet av Göta kanal verklighet. Projektet utsattes för hård kritik, då kostnaderna efterhand överskred de ursprungliga beräkningarna. von Platen försvarade dock projektet i ett flertal riksdagsdebatter. Baltzar von Platen avled 1829 och fick på därför aldrig uppleva att något av hans stora projekt helt färdigställda. Den person som kom att spela den avgörande rollen i byggandet av Karlsborgs fästning var självfallet, den svenske kungen Karl XIV Johan. Trots sin egen härkomst och karriär, som revolutioner och underbefäl, hade Karl Johan svårt att finna sig i den svenska regeringsformens begränsningar. Han valde därför främst sina stadsråd bland lojala byråkrater, som utan att protestera verkställde hans order. Efter 1814 blev försvars frågan åter igen aktuell Karl Johan var förespråkare av centralförsvarsidén. Sveriges försvar skulle baseras på en fästning vid Vättern, där väldiga förråd skulle säkra arméns slagkraft. Trots svårigheterna att snabbt mobilisera den indelta arméns förband i enlighet med centralförsvarsplanen började man1820, på Karl XIV Johans initiativ, att bygga Karlsborgs fästning, den största befästningsanläggningen som dittills byggts i landet. Ett annat företag av samma storleksordning var Baltzar von Platens Göta kanal projekt som Karl XIV gav sitt starka stöd till och som efter 20 års arbete invigdes 1832. 6
Idag Fästningen täcker en yta av drygt 100 hektar vilket motsvarar cirka 170 fotbollsplaner. Slutvärnet är drygt 675 meter långt och Europas längsta bostadsbyggnad. Klädförrådet har plats för kläder till 30 000 soldater. Med andra ord kläder för sex brigader i den nuvarande armen. Försvaret använder idag fästningsområdet huvudsakligen till utbildnings och förrådsplats. Livregementets Husarer ( K3 ), Fallskärmsjägarskolan, Signalbataljonen samt Underättelseskolan är de förband och skolor som har sin verksamhet på området. Vidare är Karlsborgs Museum inrymt i det gigantiska slutvärnet. Garnitionskyrkan, som en gång var tänkt att tjänstgöra som plenisal för Sveriges riksdag, är idag en populär bröllopskyrka. Men är också ett populärt turist mål i sig själv.ett råd till dig som besöker fästningen. Ta en promenad på området, de flesta byggnaderna finns kvar i ursprungligt skick och är väl värda att titta närmare på. På fästningstorget kan man besöka hantveksbutiker eller koppla av över en kopp kaffe, något som kan behövas efter ett besök. Källförteckning 7