Församlingsinstruktion Hjo pastorat 2017-2020
Innehåll Vad är vi? 1 Var är vi? 1 Pastoratet och kommunen 1 Integration 2 Turistnäring 2 Skola och utbildning 2 Fyra församlingar 3 Vad vill vi? 3 Gudstjänst 3 Undervisning 4 Diakoni 4 Mission 4 Pastorala frågor 5 En del av den världsvida kyrkan 5 En del i ett ekumeniskt sammanhang 5 En del av ett interreligiöst sammanhang 5 Tillsammans med andra aktörer 5 Rekryterande miljö och som utvecklande miljö för ideellt medarbetarskap 6 Lärande miljö 6 Kyrkobyggnader som resurs för att lösa den grundläggande uppgiften 7 Församlingsindelningen som resurs för att lösa den grundläggande uppgiften 7 Inkluderande gemenskaper 7 Vad skall vi? 7 Huvudgudstjänst 7 Nattvard 8 Kyrkomusiker 8 Konfirmandarbete 8 Verksamhet på andra språk 8 Ansvarsfördelning mellan kyrkoråd och församlingsråd 8 Barnkonsekvensanalys 8 Utvecklingsområden 9 Arbetsformer för ideella medarbetare 9 Diakonalt arbete med fokus på integration 9 Information och kommunikation 9 Översyn av fastighetsbeståndet 9 Bilagor 1. Handlingsplan för konfirmandarbetet 2. Samarbetsavtal med Hjo Missionsförsamling 3. Arbetsdokument för barnkonsekvensanalys
Vad är vi? Hjo pastorat är ett pastorat inom Svenska kyrkan, som består av fyra församlingar: Korsberga- Fridene, Mofalla, Fågelås och Hjo. I Hjo pastorat vill vi odla en verklighetsnära självbild som bär oss in i framtiden. Vi vill söka styrka för kyrkan, inte i ekonomi och folkmajoritet, utan i Kristus och i evangeliet. Vi vill vara en kyrka som inte söker sin betydelse i gamla tiders storhet, utan har sin betydelse i vad vi vill och vad vi tror på: Vi vill vara en rörelse som står för medmänsklighet, tro och kärlek. Vi vill vara en gemenskap som är öppen och välkomnande för alla som vill vara med. Vi vill framför allt vara en kyrka som visar på Jesus Kristus. På detta vis vill vi tillsammans i Hjo pastorat i ord och handling tala tydligt om Jesus. Svenska kyrkan har en historia av att ha varit den enda kyrkan i ett enhetssamhälle. Kyrkan har varit stark och betydelsefull genom att alla har varit medlemmar och kyrkan har haft stort inflytande över flera av samhällets institutioner. Övergripande vision: Att vi tillsammans, i ord och handling, ska tala tydligt om Jesus. Under 1800-talet och 1900-talet har dessa förutsättningar förändrats bit för bit. Medlemskapet är frivilligt. En majoritet av befolkningen i landet och i Hjo kommun är fortfarande medlemmar i kyrkan, även om trenden är nedåtgående. Kyrkans självbild kan fortfarande ha drag av att kyrkans betydelse och styrka ligger i att vi är en majoritet av folket och att vi är av avgörande, samhällsbärande betydelse. Detta avspeglas i kyrkans oroliga bevakning av all statistik och i den ständiga frågan Hur många kom det?. Denna självbild hotar att bli en tung börda för vår kyrka, om den inte längre stämmer med verkligheten. Därför vill vi istället grunda vår identitet i vår verkliga styrka, enligt ovanstående. Var är vi? Pastoratet och kommunen Hjo pastorat omfattar samma geografiska område som Hjo kommun. Kommunen ligger vid Vätterns västra strand och består av en småstad omgiven av landsbygd med ett antal mindre samhällen. Bygden präglas av lantbruk, men också av mindre industrier. Hjo pastorat och Hjo kommun har samma geografiska gränser. Den 31/12 2015 var antalet invånare 8.981 personer, varav 77,2% var medlemmar i Svenska kyrkan. Närheten till Vättern innebär ett stort intresse för fiske. Hjo stad består av en äldre stadskärna med träbebyggelse, omgiven av villaområden och mindre lägenhetshus. Största arbetsgivare är just Hjo kommun och Västra Götalandsregionen. Folkmängden i Hjo kommun uppgick per 31 december 2015 till 8.981 personer. Under år 2015 var mediannettoinkomsten 200.866 kr, vilket kan jämföras med rikets 206.327 kr. Skattesatsen var 33,05% (medel i riket: 32,10%). Av kommunens invånare var 6.936 personer medlemmar i Svenska kyrkan, vilket motsvarar 77,2%. Att pastoratets och kommunens gränser sammanfaller är en stor fördel för församlingsarbetet. Alla konfirmander finns på samma skola, all äldreomsorg drivs av en och samma kommun, och så vidare. Detta skapar goda förutsättningar för all typ av församlingsverksamhet med kontaktytor mot 1
kommunens verksamheter. En arena där kyrkan skulle kunna vara mer delaktig är inom Kulturkvarteret Pedagogien, där många kulturaktiviteter äger rum. Integration Hjo kommun har märkt en ökad inflyttning av utrikesfödda under de senare åren. Under 2015 var andelen utrikesfödda barn 6,1% (riket: 10,1%) och vuxna 9,2% (riket: 16,2%), och siffran förväntas stiga under 2016. Ett boende för asylsökande finns i kommunen, beläget i Hjo stadspark. Ett relativt nytt inslag i stadsbilden är människor som tigger utanför butikerna i Hjo. I kommunen talas många olika språk utöver svenska, t.ex. arabiska, dari, persiska, somaliska, mongoliska, tigrinja, thai, holländska och engelska. Under sommaren 2016 anordnade Hjo kommun satsningen En sommar på svenska med syfte att främja integration. När det gäller integrationsarbete är vi i Hjo pastorat nybörjare, eftersom demografin hittills har varit ganska homogen. Former behöver utvecklas för samarbete med andra aktörer, som t.ex. boendet för asylsökande och kommunen. Hjo kommun är ett populärt turistmål, inte minst på grund av synliggörandet inom Tre trästäder. Turistnäring Kommunen har stark dragningskraft för turister, inte minst genom synliggörandet av de tre trästäderna Hjo, Nora och Eksjö. Flera årliga höjdpunkter som Slöjdmässan, Dragspels-stämman, Konstrundan och Hjo Ko lockar tusentals besökare varje år. De flesta av dessa arrangemang anordnas av någon av kommunens ca 70 ideella föreningar. Sedan november 2015 är Hjo en Fairtrade city. Redan nu hålls kyrkan öppen vid flera arrangemang. Under Konstrundan anordnas utställningar, tornvandringar och servering. På sommarlördagarna bjuder kyrkans medarbetare på våfflor utanför kyrkporten, vilket är ett uppskattat inslag. Men hur många av turisterna som kommer till Hjo känner till kyrkans verksamhet? Vilken information om kyrkan finns på turistbyrån, hotellet och vandrarhemmet? Att i högre grad betrakta turisterna, om än på tillfälligt besök, som en del av församlingen är en utvecklingsmöjlighet för pastoratet och ett utökat samarbete med de många föreningarna skulle vara berikande. Skola och utbildning I Hjo kommun finns skolor för årskurserna F-6 på flera platser (i Fågelås och Korsberga, samt på Hammarnskolan och Guldkroksskolan i Hjo). För årskurserna 7-9 är alla kommunens barn hänvisade till Guldkroksskolan i centrala Hjo. Andelen elever i årskurs 9 som uppnått kraven i alla ämnen uppgick under 2015 till 81% (riket: 75%). Det finns ingen gymnasieskola i kommunen, vilket innebär att ungdomarna reser till andra orter för att fortsätta studera efter årskurs 9. Samarbetet med skolorna är gott och bygger på en ömsesidig respekt och vilja, men påverkas självklart av den pågående debatten om kyrkans relation till skolan. Vi som verkar inom kyrkan behöver därför vara insatta i lagar och regler kring samarbetet, så att vi kan vara tydliga gentemot skolorna med vad vi kan bidra med. Att det inte finns någon gymnasieskola i kommunen kan förklara att pastoratet har svårt att involvera ungdomar efter konfirmationen. Inom pastoratet finns Hjo folkhögskola som drivs av Skara stift. Där finns allmän linje och specialiserade utbildningar (som musiklinjen, Hjo konstskola och utbildningen till integrationsassistent), men också kyrkliga utbildningar som kantorslinjen och Svenska kyrkans grundkurs. Två präster är anställda av stiftet och har sin Inom kommunen finns flera grundskolor, men gymnasieskola saknas. Hjo folkhögskola som drivs av Skara stift finns inom pastoratet. 2
placering på folkhögskolan, och det firas regelbundet gudstjänster i skolans kapell. I folkhögskolans lokaler finns också kommunens KomVux och SFI. Hjo folkhögskolan är en självklar tillgång för pastoratet. På ett formellt plan sker utbyte bl.a. genom att kyrkorådets ordförande sitter i folkhögskolans styrelse. Goda relationer finns mellan personer som verkar i pastoratet och på folkhögskolan. Men en utökad gudstjänst-gemenskap kunde berika både pastoratet och folkhögskolan. Vad kan vi som pastorat göra för att folkhögskolans personal och elever ska hitta till, och trivas i, våra församlingar? Fyra församlingar Hjo pastorat består av fyra församlingar med olika förutsättningar och resurser. Hjo församling består av stadskärnan men också av landsbygd och de två mindre tätorterna Grebban och Grevbäck. I församlingen finns tre kyrkor: Hjo kyrka, Grevbäcks kyrka och Svärtans kapell. I Grevbäcks socken finns ett sockenråd. Den 31 december 2015 hade församlingen 5329 medlemmar, vilket motsvarar 76,3% av befolkningen. Hjo pastorat består av fyra församlingar: Mofalla, Korsberga-Fridene, Fågelås och Hjo församling. De tre andra församlingarna består av traditionell lantbruksbygd. I Korsberga-Fridene församling finns tätorterna Korsberga och Blikstorp. Här finns de två sockenkyrkorna Korsberga kyrka och Fridene kyrka. Den 31 december 2015 hade församlingen 705 medlemmar, vilket motsvarar 79,0% av befolkningen. I Fågelås församling ligger bebyggelsen mer utspridd, med småorter som Korsgården och Gate. En kyrka finns i Norra Fågelås och en i Södra Fågelås. Den 31 december 2015 hade församlingen 699 medlemmar, vilket motsvarar 84,6% av befolkningen. Mofalla församling är Skara stifts minsta församling och här finns den tätaste bebyggelsen runt Mofalla kyrka. Den 31 december 2015 hade församlingen 203 medlemmar, vilket motsvarar 73,8% av befolkningen. Församlingsråden i de respektive församlingarna har valt att prioritera följande inriktningar under perioden 2017-2020: Mofalla församling: Mötesplats Mofalla, d.v.s. de lekmannaledda gudstjänsterna Korsberga-Fridene församling: barn- och ungdomsarbetet Fågelås församling: musikgudstjänster Hjo församling: samverkan och medverkan med staden Hjo Vad vill vi? Vision: Gudstjänsten är mitt i grytan. Det är lätt att röra sig mellan gudstjänsten och den verksamhet man har intresse för. Gudstjänst I Hjo pastorat är vi övertygade om att gudstjänsten bäst uttrycker församlingens gemenskap om det finns en mångfald av delaktiga människor i gudstjänsten. I denna övertygelse vill vi sträva efter att många verksamheter samlas till församlingens gudstjänst. Vi vill sprida gudstjänsten i församlingens verksamheter genom bibelläsning, bön och/eller sång. Detta ska uppfattas som naturliga inslag i våra verksamheter. En metod vi vill införa är att verksamhetsgrupper ansvarar kontinuerligt 3
för något moment i gudstjänsten. Verksamhetsgruppens medlemmar turas om att fullgöra uppdraget. Målet är att minst fyra verksamhetsgrupper i pastoratet arbetar enligt denna metod. Undervisning Församlingarnas undervisning behöver ett stort innehåll. Några exempel är etik, förlåtelse och försoning, gudsbild och människosyn, kristologi, gudstjänstens former och symbolspråk, kyrkans historia och tradition och bibelsyn. Bibelns berättelser har burit vår tros innehåll genom årtusenden, men den allmänna kännedomen om dem är på tillbakagång i vår tid. Vi vill ge viktiga bibelberättelser utrymme i våra verksamheter. De kan vara föremål för mycket varierad undervisning och verksamhet. I Hjo pastorat arbetar vi med upplevelsebaserad undervisning. Genom att föra bibelns berättelser vidare tror vi oss bära trons innehåll vidare och ger biblisk förankring till all annan undervisning. Diakoni Samhället, i form av kommun, landsting och stat, tar ett stort ansvar för omsorg om sina medborgare. Vi vill inte arbeta parallellt, utan kompletterande. Inom de områden samhället tar ansvar kan kyrkan ibland behöva hjälpa människor att få del av den samhälleliga omsorgen. Detta kan t.ex. gälla fattigdom, sjukdom fysisk såväl som psykisk, arbetslöshet eller missbruk. I detta arbete behövs god kunskap om samhällets arbetssätt och regelverk, samt om problemens natur. Här är diakonens särskilda kompetens av stor betydelse. Inriktning: Typen av uppgifter, där vi efterfrågar ideella insatser, ska utökas, så att fler och mer olika människor blir efterfrågade. Att få möjlighet att sköta en uppgift i församlingen kan innebära att utvecklas från behövande till medarbetare. Det finns också områden där nöden är stor men samhällets insatser mindre omfattande eller överbelastade. Några exempel är ensamhet, problem med självbild och självförtroende och flyktingars oro i väntan på besked. Vi vill sträva efter att ge stöd i sådana situationer, genom att ge möjlighet till mänsklig gemenskap och meningsfulla uppgifter. Här är församlingsgemenskapen av avgörande betydelse och vi vill gemenskapen ska vara diakonalt fungerande. Vår gemenskap ska alltid vara öppen och välkomnande. Det är viktigt att ingen känner sig osedd eller nedvärderad. Ju större olikheter mellan människor vi klarar av i vår gemenskap, desto fler är den öppen för. Det har stort värde att få frågan om man kan hjälpa till. Det är diakonalt att be om hjälp oftare än vad mina egna begränsningar tvingar mig till. En sådan gemenskapens diakoni fungerar som bäst när ingen tänker på den som diakoni och ingen ser tydliga skillnader på behövande och hjälpande. Mission Prioritering: Vi vill prioritera, i vår undervisning, att göra bibelberättelser kända. Mission handlar om att göra människor till lärjungar genom att låta dem ta plats i gemenskapen kring Kristus. Att ha hört talas om Jesus eller att ha besökt något kyrkligt arrangemang är en god början, men mission handlar om att skapa relation på djupet. Utifrån missionsperspektivet behöver vi alltså både vara en välkomnande och utåtriktad kyrka, och samtidigt ge gemenskap och fördjupning åt oss, som redan har etablerat vårt intresse för församlingslivet och för ett liv i Kristi i efterföljd. Mission handlar om att människor ska få fördjupas i sin relation till Jesus Kristus, oavsett hur djupt i den relationen man hittills nått. För att pastoratets missionsarbete ska vara meningsfullt behövs väl fungerande kommunikation, så väl internt som externt. 4
Pastorala frågor En del av den världsvida kyrkan Målsättning: Delaktigheten i den världsvida kyrkan är konkret i pastoratet genom engagemang i kyrkans internationella arbete, samlingen i Chato, och bjuda Att göra en resa till vänför- i Svenska Kyrkan i utlandet (SKUT) och i vår vänförsamling i Chato i den tanzaniska evangelisk-lutherska kyrkan komma till oss på besök. in företrädare för dem att (ELCT). Engagemanget för SKUT är levande särskilt i Mofalla församling. Engagemanget i kyrkans internationella arbete och i vänförsamlingen i Chato organiseras genom pastoratets internationella grupp, med ett tydligt formulerat ansvarsområde. En del i ett ekumeniskt sammanhang Det lokala ekumeniska sammanhanget består av Svenska kyrkan och traditionella svenska frikyrkor. I Fågelås och Korsberga-Fridene församlingar finns lokala frikyrkoförsamlingar och i Hjo församling finns ett ekumeniskt råd, där Svenska kyrkan, Missionskyrkan, Pingstkyrkan och Baptistkyrkan är representerade. I Mofalla församling fanns tidigare en Missionsförsamling. Den ekumeniska gemenskapen var då så god, att sedan Missionsförsamlingen avvecklats och sålt sitt missionshus, är flera av dess medlemmar aktiva i Mofalla församling i Svenska kyrkan. Gott ekumeniskt samarbete finns med samtliga dessa församlingar. Tillsammans med församlingarna i Hjo har vi dessutom ett antal fortlöpande ekumeniska verksamheter, såsom Hela Människans caféverksamhet, förskolan Skattkammaren och Internationella caféer. Vi har ett samarbetsavtal med Hjo Missionsförsamling (se bilaga 2), som vi har förlängt för åren 2016-2018. Samarbetsavtalet lyfter fram samverkan i gudstjänstgemenskap, genom ett par sammanlysta gudstjänster per år, samverkan i konfirmationsarbetet genom gemensam inbjudan, och samverkan i styrelsearbetet, genom regelbundet utbyte mellan Hjo församlings församlingsråd och Hjo Missionsförsamling församlingsstyrelse. Ett gott ekumeniskt samarbete finns, vilket vi värnar om. Vi välkomnar också den nystartade muslimska kulturföreningen. En del av ett interreligiöst sammanhang Vi vill se oss som ett av Guds folk. Vi tror att Jesus Kristus är den främsta uppenbarelsen av sig själv, som Gud har gett mänskligheten, men vi respekterar och uppmuntrar varje ärligt sökande efter Gud och tror att Gud kan möta människor där de söker. I december 2015 bildades Hjo muslimska kulturförening. Vi vill sträva efter en fortsatt god relation till dem, med respekt för varandras tro och sökande efter Gud. Tillsammans med andra aktörer En förutsättning för god samverkan med andra aktörer är att vi förstår och respekterar varandras syfte med verksamheten vi samverkar i. Då kan båda parter ha gott utbyte av samverkan även om vi har helt olika grundidé med våra organisationer. Församlingsråden och sockenrådet i Grevbäck är, med god lokalkännedom, goda fora för samverkan med lokala föreningar av olika slag. Vår omvärldsanalys pekar på goda organisatoriska förutsättningar för smidig samverkan med kommunala verksamheter. Här vill vi inventera vilka av våra verksamhetsansvariga och kommunens befattningshavare, som har goda kontakter med varandra. Detta kan sedan leda till ytterligare 5
strukturering och samordning av sådana kontakter. I samverkan med Hjo folkhögskola har vi många gemensamma syften mellan skola och församling. Samverkan är etablerad både genom pastoratets representation i folkhögskolans styrelse, genom vardagligt utbyte av tjänster och praktikplatser samt genom att församlingen ibland får ta del av folkhögskolans elevers musikaliska framsteg. Församlingslivet i Hjo har god stimulans av livet på Hjo folkhögskola. Finns det utrymme för utökad närvaro av Hjo församlings i folkhögskolans vardagsliv? En intressant samverkan med flera aktörer i Hjo har nyligen inletts genom att Hjo blivet en Fairtrade City. Här har pastoratet god möjlighet till samverkan för en rättvisare och rättfärdigare värld. Rekryterande miljö och som utvecklande miljö för ideellt medarbetarskap Hjo pastorats församlingar vill vara engagerande och rekryterande miljöer av flera olika skäl: Vi vill sprida evangelium till människor genom att få dem att känna sig behövda. Vi vill ge konkreta möjligheter till engagemang i församlingslivet. Vi behöver ideella medarbetare i vårt arbete. Vi behöver anställda medarbetare i vårt arbete. Den rekryterande ingången är att man får frågan om man vill hjälpa till med en uppgift. Om man tackar ja till den uppgiften är det viktigt man inte känner sig ensam och övergiven med uppgiften, utan får möjlighet att se och förstå sammanhanget uppgiften ingår i och känner delaktighet i gemenskap kring uppgiften. Då är möjligheten god att engagemanget växer. Vision: En fråga om att hjälpa till, ska inte uppfattas som en börda för ett fåtal engagerade, utan ett välkomnande in i en god gemenskap. I Hjo pastorat vill vi bredda formerna för det ideella medarbetarskapet. Människor med vitt skilda livssituationer kan ha glädje av att få göra skillnad i församlingen och församlingen kan ha glädje av olika människors insatser. Vi vill utveckla formerna för det ideella arbetet så att det finns möjlighet till engagemang för den som kan vara aktiv regelbundet och för den som kan mer sällan, för den med praktisk begåvning och för den med teoretisk begåvning, för den med funktionshinder och för den med andra hinder, för den med familj och för den utan, och så vidare. Kort sagt: vi vill kunna använda hela församlingens mångfald och rikedom i det ideella arbetet. Ett utökat ideellt medarbetarskap är inte en besparingsåtgärd. Det behövs fortfarande anställda medarbetare, med särskilda kompetenser och som lägger sin arbetstid på församlingarnas arbete. Ett utökat ideellt medarbetarskap kan kräva stora insatser från anställda medarbetare. Genom att vara en rekryterande miljö för ideella medarbetare tror vi oss också vara en god rekryterande miljö för anställning i kyrkan. För att vara en god rekryterande miljö är det viktig att arbetsmiljön i pastoratet är god, så att både ideella och anställda medarbetare känner och signalerar att arbetsmiljön i pastoratet är god. Lärande miljö Församlingarnas verksamheter ser vi som gemenskaper där lärande ingår som en naturlig del. Vårt uppdrag är att bjuda in människor till lärjungaskap. I lärjungaskapet ligger grunden för hur vi ska leda människan till tro. Lärandet finns i oss, mellan oss och omkring oss. Vi vandrar med varandra och med Gud på en pilgrimsfärd genom kyrkans tro, tradition och gemenskap. Att vara medvandrare innebär att ibland gå före och ibland gå efter. Detsamma gäller när människors livsberättelser möter Kristusberättelsen. Gemenskapens lärande bär frukt i ett fullt medarbetarskap med Gud. 6
Kyrkobyggnader som resurs för att lösa den grundläggande uppgiften I Hjo pastorat använder vi alla våra kyrkobyggnader till regelbunden gudstjänst. I sex av dem firar vi gudstjänst varannan vecka och i två av dem varje vecka. Det är ännu så länge mycket ovanligt att någon gudstjänst blir utan besökare. I de flesta fall samlas en skara om 10 till 20 deltagare. Några gudstjänstdeltagare brukar använda flera av våra kyrkor, men för många verkar förankringen i den egna sockenkyrkan vara av stor betydelse. Därför är det avsevärd risk att vi tappar bort gamla trogna gudstjänstdeltagare, om vi stänger någon av våra kyrkor. Kyrkobyggnaderna är alltså en resurs för att lösa den grundläggande uppgiften. Samtidigt är vi medvetna om att pastoratets fastighetsbestånd i stort behöver ses över. Prioriteringar behöver göras så att byggnaderna används på rätt sätt. Församlingsindelningen som resurs för att lösa den grundläggande uppgiften Så länge vi kan upprätthålla det ovan beskrivna gudstjänstlivet ser vi också nuvarande församlingsindelning som en resurs för den grundläggande uppgiften. Församlingarna upplevs inte som en administrativ indelning, utan som en lokalt förankrad gemenskap. Församlingsråden arbetar med god kännedom om lokala förhållanden och är därmed en resurs för lokalt engagemang. Inkluderande gemenskaper Vi ser mångfald som berikande och är måna om att alla människor ska känna sig välkomna och respekterade i kyrkans olika verksamheter. Mer om vårt arbete för att utveckla inkluderande gemenskaper finns att läsa ovan i avsnitten om diakoni och ideellt medarbetarskap. Vad skall vi? Huvudgudstjänst Kyrkobyggnaderna och församlingsindelningen är i dagsläget goda resurser för att genomföra kyrkans grundläggande uppgift. Hjo pastorats utgångspunkt är att huvudgudstjänst firas varje sön- och helgdag i varje församling. Huvudgudstjänst kan vid enstaka tillfällen sammanlysas mellan församlingarna. Till exempel kan församlingar välja att fira storhelger tillsammans. Annandagar och liknande helgdagar kan också lämpa sig för sammanlysning. Som huvudgudstjänst kan temagudstjänst användas, framför allt då gudstjänsten särskilt vänder sig till familjer och barn. Vid dessa tillfällen finns särskilt behov av goda berättelser att bygga förkunnelsen på. Somliga söndagar kan vi därför välja andra texter än dem evangelieboken föreskriver. Vid dessa temagudstjänster kan en trosbekännelsepsalm väljas i stället för trosbekännelse. Som huvudgudstjänst kan ekumeniska gudstjänster användas, efter samråd med församlingens präster och medgivande av församlingsrådet. I Mofalla församling firas lekmannaledd gudstjänst under namnet Mötesplats Mofalla. I Mofalla församling firas en gång per månad en lekmannaledd gudstjänst på lördagen, under namnet Mötesplats Mofalla, istället för söndagens huvudgudstjänst. I syfte att kunna göra en genomtänkt etablering av ett utökat utbud av nattvardsgudstjänster, kan mässa firas som huvudgudstjänst utan att lovsägelse, prefation och helig används. Detta ger möjlighet att använda uppskattade taizémässor som huvudgudstjänster. 7
Nattvard Som huvudregel firas huvudgudstjänst med nattvard varje söndag i Hjo församling. I Fågelås, Korsberga-Fridene och Mofalla församlingar har nattvardsfrekvensen tidigare varit en gång per månad. I dessa församlingar finns en oro för att ett påtagligt ökat nattvardsutbud ska resulterar i färre gudstjänstbesökare. En sådan utveckling vore förödande för dessa församlingars gudstjänstliv och därmed i förlängningen för kyrkans lokala närvaro på dessa orter. Därför avser vi att införa huvudgudstjänst med nattvard i genomsnitt varannan söndag i varje församling, under kalenderåret 2017. Efter detta år vill vi analysera gudstjänststatistiken för dessa församlingar, för att se om oron för utökat nattvardsutbud var befogad eller inte. Om ingen allvarlig nedgång i antalet gudstjänstbesök kan avläsas i statistiken, kan vi glädja oss åt att församlingarna visat sig vara mogna för denna förändring och har gott hopp om att kunna driva frågan vidare inom en åttaårsperiod. Under 2017 avser vi fira nattvardsgudstjänst i genomsnitt minst varannan söndag i varje församling, vilket sedan ska utvärderas. Om vi ser en nedgång i antalet gudstjänstbesök, som hotar gudstjänstlivets fortlevnad i dessa församlingar, vill vi återkomma till domkapitlet för fortsatt diskussion om hur vi hanterar dessa församlingars gudstjänstliv. Kyrkomusiker I Hjo pastorat ska det finnas minst en organist anställd. Idag finns för närvarande följande musikertjänster: organist 100%, kantor 100%, kantor 75%, kantor 35% och musiker 25%. Konfirmandarbete Hjo pastorat följer Svenska kyrkan riktlinjer för konfirmandarbete. En handlingsplan för konfirmandarbetet bifogas församlingsinstruktionen (se bilaga 1). Verksamhet på andra språk Hjo pastorat har inte möjlighet att bedriva egen verksamhet på andra språk. Vid behov av verksamhet på teckenspråk stöder vi oss på stiftets resurser. Vid behov av verksamhet på finska hänvisar vi till verksamheten i Skövde. Vi ser att behovet av flerspråkighet inom våra vanliga verksamheter ökar. Internationella caféer och språkcaféer skapar mötesplatser mellan svensktalande och människor med andra modersmål. Ansvarsfördelning mellan kyrkoråd och församlingsråd Ansvarsfördelningen mellan kyrkoråd och församlingsråd förutsätter inga delegationer, utan följer kyrkoordningen. Pastoratets tre komministrar har församlingsansvar för var och en av församlingarna Fågelås, Mofalla och Korsberga-Fridene, med säte och stämma, i kyrkoherdens ställe, i respektive församlingsråd. I dessa Tre komministrar har församlingsansvar för Fågelås, Mofalla respektive Korsberga- Fridene församling. församlingsråd adjungeras församlingsmusiker. Diakonen har ett särskilt uppdrag att finnas med i sockenrådet i Grevbäck. Barnkonsekvensanalys När barn och ungdomars röster verkligen räknas blir beslutsunderlagen bättre och kvaliteten på besluten ökar. I strategiska frågor (budget, fastigheter, personal mm) ska en omfattande analys göras 8
och en barnkonsekvensanalysrapport krävs. I löpande beslut (mindre inköp, förnyelse av förbrukningsmaterial mm) krävs ingen rapport, men i varje situation ska barnens bästa ses till. Fyra av barnkonventionens artiklar är grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas: Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveckling. Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. När det gäller arbete med barnkonsekvensanalys har vi i Hjo pastorat bara börjat. Arbetet med att utveckla rutiner och former för att barnens åsikter och erfarenheter tas till vara är påbörjat. I bilaga 3 återfinns ett arbetsdokument som beskriver våra ambitioner kring arbetet med barnkonsekvensanalys. Utvecklingsområden Under perioden som denna församlingsinstruktion omfattar avser vi, på pastoratsnivå, prioritera följande fyra utvecklingsområden: Arbetsformer för ideella medarbetare Vi vill bredda det ideella medarbetarskapet, så att fler typer av uppgifter kan erbjudas där ideella medarbetares kompetens efterfrågas. Vi vill också samordna och organisera det ideella medarbetarskapet på ett bättre sätt än hittills, så att varje ideell medarbetare känner sig uppskattad och trygg i sin roll. Diakonalt arbete med fokus på integration Vi vill utveckla det diakonala arbetet med fokus på intregration, för att medverka till en hållbar utveckling inom Hjo kommun. Vi ser att de akuta insatserna, i form av praktisk hjälp med exempelvis vinterkläder, på sikt kommer bli färre och ersättas av ett långsiktigt arbete. Vi vill medverka till att människor trivs i Hjo och kan känna sig trygga här. Vi vill också betona att integration handlar om ett ömsesidigt utbyte där vi lär av varandra. Information och kommunikation Vi vill satsa på informations- och kommunikationsfrågor, med utgångspunkten att kommunikation är mission. En väl fungerande internkommunikation inom pastoratet ger ringar på vattnet när det gäller den utåtriktade kommunikationen. Vi vill arbeta för att alla som finns inom kyrkans verksamheter ska känna sig som ambassadörer för kyrkan. Översyn av fastighetsbeståndet Utveckling av former för att barnkonsekvensanalys ska bli en naturlig del av arbetet pågår. Vi vill arbeta med en översyn av vårt fastighetsbestånd på ett sätt som leder till att vi kan bibehålla, och utveckla, de verksamheter som idag finns i pastoratet. Kyrkorådets fastighetsutskott leder översynen i nära dialog med de fyra församlingsråden och sockenrådet i Grevbäck. Målet är att kyrkobyggnaderna, med mer eller mindre stora förändringar, ska kunna användas på ett genomtänkt sätt, så att de i sig kan inspirera till fortsatt god verksamhet. 9
Handlingsplan för konfirmandarbetet i Hjo pastorat 1
Inledning I handlingsplanen för konfirmandarbetet beskrivs hur riktlinjerna ska uppfyllas och därigenom skapa förutsättningar för ett konfirmandarbete med hög kvalitet. Handlingsplanen skall också utgå från församlingens pedagogiska arbete med olika åldrar, som anges i församlingsinstruktionen. Handlingsplanen skall innehålla mål och innehåll för det lokala konfirmandarbetet, samt ange hur rekrytering av konfirmander och fortbildning av konfirmandledare ska ske. Utvärdering och uppföljning görs efter varje konfirmandperiod och handlingsplanen uppdateras inför varje ny konfirmandperiod. Kursplan Konfirmandarbetet ska ge konfirmanden en inblick i kyrkans tro och liv. Kristen tro handlar om livet som helhet- om meningen med livet, om döden, om gott och ont, om människans värde, om ansvaret för natur och skapelse, om kärlek, vänskap, familj, sexualitet och samlevnad. Konfirmandtiden ska ge erfarenhet av andakt, bön och gudstjänstfirande och genom aktivt solidaritetarbete ge upplevelse av att vara en del av den världsvida kyrkan. Undervisningen om dopet, nattvarden och konfirmationens innebörd ska ingå i konfirmandarbetet liksom upplevelsen av och reflektion kring centrala kristna begrepp som nåd och förlåtelse. Konfirmanden behöver också få lära känna, tolka och använda bibel och psalmbok. Bibelns berättelser får betydelse genom att konfirmanden får hjälp att tolka dem. Det är också viktigt att konfirmanden får sätta sitt eget livs berättelse i relation till människorna han/hon möter i bibelns berättelser. Kursplanens syfte är att ge struktur och överblick av konfirmandundervisningen och tydliggöra arbetslaget uppgifter och visa på vad vi pratar om och gör i konfirmandarbetet. Kursplanen utgå från teologiska och pedagogiska grundvärderingar som är lärjungaskapet där man vandrar tillsammans och delar tro och liv. Mötet med konfirmanderna Tonåren är en tid då man söker sin identitet. Det är viktigt att få känna sig, Sedd, Unik, Viktig, Älskad. En avsikt med konfirmandarbetet är att ge stöd till tonåringarna under en fas av identitetsutvecklingen som för de flesta inträffar i åldern 14-15 år. Församlingarna följer riktlinjernas åldersgräns för Svenska kyrkans konfirmandarbete. Inbjudan Vi bjuder in till konfirmationsläsning foldern skickas ut till alla 14-åringar under våren. I denna inbjudan presenteras konfirmationstiden hur den ser ut med läger och när vi träffas. Påminnelse skickas ut vid skolstarten till dem som ännu ej anmält sig. 2
Konfirmandgruppen En grupps storlek är optimal med mellan 6 och 15 konfirmander. Om de blir fler så delas gruppen upp i mindre grupper så att alla kan komma till tals och bli sedda. Då behövs det fler konfirmandledare. Konfirmandarbetslaget I konfirmandarbetslaget ingår präst/präster, pedagog/pedagoger, beroende på hur stor gruppen är, musiker, och unga ledare. Ansvarig för konfirmandverksamheten är prästen som har hand om barn och ungdomsverksamheten, men det yttersta ansvaret har alltid kyrkoherden. Unga ledare /Golden Leader De unga ledarna i konfirmandverksamheten är en del av arbetslaget. Rekryteringen av unga ledare sker genom att alla nykonfirmerade, de som varit golden leader föregående år samt övriga deltagare i pastoratets ungdomsverksamhet inbjuds att vara golden leader. Det är viktigt att de unga ledarna har relevanta och tydliga uppgifter och att samplanering sker så att de känner att de är delaktiga i konfirmandträffarna och på läger. De unga ledarna är viktiga som förebilder för konfirmanderna, genom att visa på att konfirmandtiden kan leda till ett fortsatt engagemang i kyrkan. De unga ledarna är också en tillgång för övriga konfirmandledare när det gäller att ha inblick i aktuella ungdomsfrågor och ungdomskulturer. De unga ledarna skriver kontrakt och efter fullföljd kontraktstid får erbjuds de att delta i en upplevelseresa. Utvärdering Efter varje grupptillfälle, ca 10 min, samlas alla ledare och unga ledare för att göra en kortare utvärdering. Konfirmandarbetslaget delger varandra, vad som fungerar och inte fungerar., samt talar om vad som sker vid nästa träff och vem som har andakten. Planering Övergripande planeringar görs kontinuerligt inför nyinbjudningar, terminsstart, studiebesök, gäster, konfirmandsöndagar, temakvällar/träffar och läger. Övrig planeringstid sker efter överenskommelse i konfirmandarbetslaget. Det behövs mer av en fast och kontinuerlig tid för kortare utvärdering och att planera inför kommande veckor. Tystnadsplikt Alla konfirmander skall få information om tystnadsplikten och sekretessen. De bör få veta precis vad det innebär, och att det är skillnad vem man talar med. De unga ledarna ska få veta vad som gäller om sekretess. Konfirmandledarna har också en anmälningsskyldighet. Vi ska informera både personal och konfirmanderna om detta. Enskilda samtal Vi har inga organiserade enskilda samtal, men ser att det är bra att ha samtal med konfirmander på tu man hand i början och slutet av konfirmandtiden. 3
Andaktsliv Andakter ska det vara vid varje konfirmandträff, och gärna hållas av olika ledare. Andakterna bör vara korta, enkla och gärna med något konkret som en bild eller ett föremål. Musiken kan gärna vara en blandning av traditionell kyrklig och musik från konfirmandernas vardag. Gudstjänster Konfirmanderna ska delta i gudstjänster under året. Ledarna bestämmer ett antal gudstjänster som är knutna till kyrkoåret eller någon annan viktig gudstjänst. Konfirmanderna väljer själva övriga gudstjänster, men alla konfirmander skall gå på minst en gudstjänst under jul och påsk. Läger Läger är en viktigt pedagogiskt del av konfirmandarbetet. Det ger möjligheter för att lära känna varandra och utveckla gruppkänslan. Varje konfirmand erbjudas totalt fyra kostnadsfria lägerdygn. Lägerdygnen kan variera allt från hel vecka till uppdelat under konfirmationstiden. Konfirmand som inte kan följa med på något av dygnen ska ta igen det med en uppgift som prästen delar ut. Material/utgifter Det kostar inget för konfirmanderna. Konfirmanderna får Bibel samt en lättare förtäring de tillfällen man träffas, samt resor när vi är på studiebesök eller åker på annat. Varje konfirmand ska erbjudas totalt fyra kostnadsfria lägerdygn. De gånger det kommer en aktivitet utanför konfirmationen/tiden kan det tillkomma ett självkostnadspris. 2016-10-26 Anders Ehrngren, kyrkoherde 4
Barnkonsekvensanalys Arbetsdokument, Oktober 2016
Inledning Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte: Guds rike tillhör sådana som de. Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in Mk 10:14. Att barnen har en särställning i kristen tro är ett uttryck för Jesu omvälvande syn på barnen. I samhället räknades barnen som de minsta, men Jesus vänder på det när han likställer att ta emot ett barn med att ta emot honom själv. Barnkonsekvensanalysen vill betona att vi vuxna inte enbart har barnperspektiv utan låter barns rättigheter och perspektiv få reellt inflytande. Barn och unga har rätt att få säga vad de tycker och bli tagna på allvar. När barn och ungdomars röster verkligen räknas blir beslutsunderlagen bättre och kvaliteten på besluten ökar. Delaktighet och inflytande är den viktigaste nyckeln för att skapa hopp om framtidstro och känna välkomnade i kyrkan och dess lokaler. Beskrivning Innevarande mandatperiod är denna Barnkonsekvensanalys i Församlingsinstruktionen avsedd att vara underlag till alla beslut i kyrkorådet. En viktig avvägning är mellan strategiska frågor och beslut i det löpande arbetet. I strategiska frågor (budget, fastigheter, personal mm) ska en mer omfattande analys göras och en barnkonsekvensanalysrapport krävs. I löpande beslut (mindre inköp, förnyelse av förbrukningsmaterial mm) krävs ingen rapport, men i varje situation ska barnens bästa ses till. Fyra av barnkonventionens artiklar är grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas: - Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. - Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. - Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveckling. - Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Metod Det finns olika sätt att låta barn och ungdomar vara med i beslut. Informationsträffar och möten är ett bra sätt.
Då är det viktigt att identifiera vilka frågor man vill ha information om, vilka barn som ska vara delaktiga och vad syftet med mötet är, så att det kan beskrivas för barnen. Detta tar tid och kräver förberedelser. Bra information kan vara avgörande för att skapa förtroende och göra barn och unga villiga att delta. Det är även viktigt att tänka igenom hur man når just de barnen Som man vill möta. Informationen måste vara konkret och anpassad. Arbetsträffarna anpassas efter deltagarnas ålder och gruppens sammansättning. En optimal gruppstorlek är mellan sex och åtta personer. Åldersspridningen ska inte vara för stor. Det behöver vara ett antal träffar så att barnen får växa in i frågorna och beslutet. Man låter barnen arbeta självständigt med beslutfrågan den som är mötesledare är vuxen och är bara ett stöd utan att påverka frågan. Analys Barnen är vår framtid och vår nu tid i kyrkan. Barnen har rätt att komma till tals, det viktiga för oss är att vi frågar våra barn och lyssnar på svaren. Ett bra samarbete mellan beslutfattare och barn ger ett öppnare och trevligare miljö i kyrkan. Barnkonsekvensanalys arbetsgång: Arbetetsgång Ansvar 1. Frågeställning styrning/lednig 2. Utsedda handläggare/resurser styrning/ledning 3. Datum för återkoppling Styrning/Ledning 4. Barn och unga som berörs; Styrning/Lening är det en specifik grupp som berörs? Handläggare eller bör den ha en specifik inriktning 5. Undersökningar Handläggare Skaffa kunskap om barn och unga i den aktuella situationen. Dialog med barn och unga/omvärldsanalys 6. Beskrivning Handläggare På vilka sätt kommer barn och unga till tals?
7. Resultatrapport Handläggare 8. Analys av resultat Handläggare 9. Beslut Styrning/Ledning Prövning av beslut 10. Utvärdering Styrning/Ledning FÖRTYDLIGANDE AV METOD: Ansvar För långsiktiga beslut ligger ansvaret tydligt på organisationens styrning och ledning Arbetsgång a) frågan - styrning/ledning 1. Tydlig frågeställning formuleras av styrning/ledning. Vad är det vi vill veta? 2. En eller flera handläggare utses. 3. Datum för när BKA ska vara klar. 4. Vem/vilka barn och unga berörs av frågan?( Specifik grupp som berörs, alt en specifik inriktining) b) görandet - metodsteg - handläggare Kartläggning 5. Skaffa kunskap om barn och unga i den aktuella situationen. Dialog med barn och unga/omvärldsanalys. Behov och livsvillkor. Barnsperspektiv och Barnets perspektiv. Beskrivning 6. Vilka barn berörs? Och hur kommer de till tals? Barn företrädare? En text där det framgår hur barn och unga kan komma till tals och koppla till Barnkonventionen (BK), Kyrkoordningen och andra regelverk. Analys 7. En rapport med resultatet 8. Analys- en beskrivning av konsekvenser för barn och unga c) beslut- styrning/ledning Prövning av beslut 9. Bedömning av om underlaget ger en bild av vad som behövs för att vara ett bra besluts underlag för att kunna ta
ett beslut utifrån ett barnrättsperspektiv och principen om barnets bästa. d) utvärdering - styrning/ledning Utvärdering 10. Utvärdering av olika besluts effekter för barn och unga görs vid barnbokslut, 1 gång/år. Barn som berörs bör få vara en del av utvärderingen.