Uppföljning av Huddinge kommuns bredbandsstrategi

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-05-05 KS-2014/478.159 1 (5) HANDLÄGGARE Björn Rosborg bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av Huddinge kommuns bredbandsstrategi Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Uppföljningen av Huddinge kommuns bredbandsstrategi, bilaga till kommunstyrelsens tjänsteutlåtande daterat den 5 maj 2014, godkänns. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade den 15 april 2013 att anta Bredbandsstrategi för Huddinge kommun 2013-2016. I bredbandsstrategin fastslås att kommunen genom att främja och underlätta externa aktörers bredbandsutbyggnad på kommersiella villkor ska få ett bredband i toppklass. Huddinge kommun uppställer som mål i sin bredbandsstrategi att 90 procent av alla hushåll och företag i kommunen ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2016, vilket är fyra år tidigare än motsvarande mål regeringen satt upp för landet i sin helhet. Av uppföljningen framgår att 54 procent av Huddinges befolkning har tillgång till en överföringshastighet om minst 100 Mbit/s, vilket är 8 procentenheter mer än vid mätningen 2011 och dryga 3 procentenheter mer än 2012. Emellertid är det fortfarande långt kvar till bredbandsstrategins mål om att 90 procent av hushåll och företag ska ha tillgång till nämnda hastighet 2016. Utrullningen av ny fiber är då viktig eftersom fler får tillgång till bredband samtidigt som överföringshastigheten är störst med den bredbandstekniken, men utbyggnaden kan inte ensam åstadkomma att målet för bredbandsstrategin uppfylls. Huddinges befolkning kan dock genom ett abonnemang få tillgång till det mobila bredbandsnätet LTE 4G som sedan något år tillbaka täcker hela kommunen. I dagsläget klarar inte den tekniken av att leverera 100 Mbit/s, men en utveckling av tjänsten sker kontinuerligt och kapaciteten kommer att öka och kommunstyrelsens förvaltning anser att det är takten på utvecklingen av det mobila bredbandet som kommer att bestämma huruvida Huddinge kommun når bredbandsstrategins mål för 2016 eller inte. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-05-05 KS-2014/478.159 2 (5) Beskrivning av ärendet Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 15 april 2013 att anta Bredbandsstrategi för Huddinge kommun 2013-2016. I bredbandsstrategin fastslås att kommunen genom att främja och underlätta externa aktörers bredbandsutbyggnad på kommersiella villkor ska få ett bredband i toppklass. Enligt bredbandsstrategin ska tillgången till bredband årligen följas upp i form av en återrapport till kommunstyrelsen. Bredbandsutbyggnad har en stor betydelse för kommunen. En högklassig ITinfrastruktur gör kommunen mer tillgänglig för invånarna samtidigt som den gynnar kommunens tillväxt och attraktionskraft. Bredbandsstrategi för Huddinge kommun 2013-2016 Syftet med bredbandsstrategin är att på en övergripande nivå fastställa hur Huddinge kommun ska agera i frågan om bredband eller annan digital infrastruktur. Utgångspunkten är att bredbandsbehov ska tillgodoses av aktörer på bredbandsmarknaden. Huddinge kommun ska dock med hjälp av marknaden arbeta för att främja utbyggnad av elektronisk infrastruktur och bredband. I det sammanhanget har kommunen en viktig roll då man ansvarar för samhällsplaneringen och kontrollerar tillträdet till kommunal mark i form av bland annat markavtal och schakttillstånd. Huddinge kommun uppställer som mål i sin bredbandsstrategi att 90 procent av alla hushåll och företag i kommunen ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2016 att jämföra med regeringens mål att 90 procent av alla hushåll och företag i landet ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020. 1 Tillgång till bredband i Huddinge kommun I Huddinge finns ett flertal ägare av IT-infrastruktur, det vill säga kanalisation, kablage, master, utrustning för bredband och telefoni. 1 I PTS mätningar utgår man från att andel av hushållen är liktydigt med andel av befolkningen. Ett dilemma både för regeringen och de kommuner som antagit en bredbandsstrategi är att man ofta har som mål att en viss andel av befolkningen/hushållen och företagen ska ha tillgång till en viss överföringshastighet vid en viss tidpunkt. Men PTS gör ingen årlig mätning av företags tillgång, utan använder istället i sin kartläggning begreppet arbetsställe som inte är synonymt med företag och därför kan man inte i denna uppföljning uttala sig om företagens tillgång mer än att det är troligt att de följer den allmänna trenden för befolkningen.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-05-05 KS-2014/478.159 3 (5) TeliaSonera, Stokab, Skanova samt Bredbandsbolaget är framträdande aktörer som driver och äger IT-infrastruktur. Kommunen har markavtal med flera operatörer såsom Skanova/Telia, Comhem, TDC och Stokab. Skanova/Telia är dock den enda fiberägaren som i dagsläget bygger nytt fibernät och där markavtalet på väg att omförhandlas. Tillgång till bredband i siffror Post och telestyrelsen (PTS) gör årligen en bredbandskartläggning för Sverige. Kartläggningen från 2011, som redovisades i samband med framtagandet av bredbandsstrategin, visade att 100 procent av befolkningen i Huddinge kommun hade tillgång till trådbunden eller trådlös access, varav 42 procent hade tillgång till fiberanslutning. 46 procent av befolkningen hade tillgång till en överföringshastighet nedströms om minst 100 Mbit/s. 2 PTS senaste kartläggning för år 2013 visar att 100 procent av befolkningen i Huddinge kommun har tillgång till trådbunden eller trådlös access, varav 52 procent har tillgång till fiberanslutning. 54 procent av befolkningen har tillgång till en överföringshastighet om minst 100 Mbit/s, vilket är 8 procentenheter mer än vid mätningen 2011 och dryga 3 procentenheter mer än 2012. Vad gäller riket i sin helhet har 54 procent av befolkningen tillgång till en överföringshastighet på 100 Mbit/s. Ökningen sedan 2011 är precis som i Huddinge knappa 8 procentenheter. Mobilt bredband Användningen av mobilt bredband har ökat markant under det senaste året och kommer fortsätta att göra det då det finns höga förväntningar på den nya generationens bredbandsnät LTE (Long Term Evolution) eller 4G. Bredbandsleverantörerna lovar på sikt överföringskapaciteter på 100 Mbit/s och faktum är att TeliaSonera redan idag anger, efter den utbyggnad av basstationer som gjordes hösten 2012 på ett antal platser i Huddinge, att man i stora delar av kommunen kan leverera en teoretisk maxhastighet - den hastighet som kan uppnås under optimala mottagningsförhållanden på 80 Mbit/s. Den normala hastigheten är dock betydligt lägre och beror på hur långt från bassationen man befinner sig och hur många andra som är uppkopplade mot samma mast. Som namnet avslöjar - LTE (Long Term Evolution) är tekniken tänkt att utvecklas över tid och experter inom området anser att tekniska uppgraderingar och utbyggnad av 4G-nätet innebär att överföringshastigheten kontinuerligt kommer att öka och att man inom en inte alltför avlägsen 2 När överföringshastigheter redovisas i det följande avses alltid nedströms.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-05-05 KS-2014/478.159 4 (5) framtid kan uppnå hastigheter på runt 300 Mbit/s då tekniken utvecklas (LTE Advanced). 3 Det mobila bredbandsnätet ska emellertid i första hand betraktas som ett komplement till fasta fiberanslutningar där enbart ändutrustningen på kabeln sätter gränser för kapaciteten. Dessutom förutsätter den mobila utbyggnaden att fiber dras till basstationerna. Samspel mellan bredbandstekniker förbättrar tillgången Det finns en tendens att i strategier och uppföljningar renodla de olika tekniska lösningarna och se dem som från varandra isolerade företeelser, men i realiteten samspelar de olika bredbandstekniker i det dagliga användandet. Mobila terminaler använder 3G eller 4G (LTE) men kopplar över till WiFi (trådlöst) när ett känt nätverk finns tillgängligt. Det finns en stor mängd modem och routrar, både fasta och mobila, som kombinerar 3G, 4G och olika WiFi-standarder. WiFi används också mer och mer på offentliga platser för att erbjuda bredband till användare av mobiler och surfplattor. Syftet är att inte lasta ner mobilnäten när många användare finns i samma mobilcell. Exempelvis används WiFi i resecentra, shoppingcentra, restauranger, klubbar, bibliotek och andra offentliga byggnader. 4 Allmän utveckling En given slutsats, efter att ha studerat regeringens bredbandsstrategi, uppföljningar av PTS och olika konsultrapporter, är svårigheten att förutsäga utvecklingen inom bredbandsområdet. Exempelvis är regeringens mål för överföringshastigheter, som sattes upp med hjälp av bästa tänkbara kompetens, redan passerade eller på väg att passeras tillföljd av en snabb teknisk utveckling. 5 Förvaltningens synpunkter Av Huddinges befolkning har 54 procent tillgång till en överföringshastighet om minst 100 Mbit/s, vilket är 8 procentenheter mer än vid mätningen 2011 3 Telekom idag.se den 5 maj 2012 m.fl. 4 Rubriken bygger på en rapport från Stelacon: Kvalitativt underlag för bedömning av bredbandsmål trådlösa bredbandsteknikers betydelse skriven för Bredbandsforum 2013 5 Ett delmål i regeringens bredbandsstrategi som redan uppfylldes 2011 - var att 40 procent av befolkningen skulle ha tillgång till bredband med ovan nämnda hastighet år 2015. De flesta kunniga inom området tror också att regeringens mål för 2020 kommer att nås i förtid. Detta kan vara skälet till att bredbandspolitiken numera allt oftare anges ha ett något mer oprecist och relativt mål: Sverige ska ha bredband i världsklass.

KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-05-05 KS-2014/478.159 5 (5) och dryga 3 procentenheter mer jämfört med 2012. Emellertid är det fortfarande långt kvar till de 90 procent av befolkningen som enligt kommunens bredbandsstrategi ska ha tillgång till den överföringskapaciteten 2016. Avseende utbyggnaden av fibernätet och de pågående förhandlingarna om ett nytt markavtal med Skanova/Telia finns förhoppningen att nya anläggningsmetoder ska göra det möjligt att ge allt fler tillgång till höga överföringshastigheter till en överkomlig kostnad. Utrullningen av ny fiber är viktig då den potentiella överföringshastigheten är störst med den bredbandstekniken, men utbyggnaden kan inte ensam åstadkomma att målet om att 90 procent av hushåll och företagen har tillgång till en överföringshastighet om 100 Mbit/s år 2016 nås. Huddinges befolkning kan dock genom ett abonnemang få tillgång till det mobila bredbandsnätet LTE 4G som sedan något år tillbaka täcker hela kommunen. I dagsläget klarar inte den tekniken av att leverera 100 Mbit/s, men en utveckling av tjänsten sker kontinuerligt och kapaciteten kommer att öka och kommunstyrelsens förvaltning anser att det är takten på utvecklingen av det mobila bredbandet som kommer att bestämma huruvida Huddinge kommun når bredbandsstrategins mål för 2016 eller inte. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Björn Rosborg Utredare Bilaga Rapporten Uppföljning av Huddinge kommuns bredbandsstrategi Beslutet delges Samhällsbyggnadsnämnden

DNR: KS-2014/478.159 Uppföljning av Huddinge kommuns bredbandsstrategi HANDLÄGGARE Björn Rosborg Utredningsteamet Kvalitet och projekt Administrativa avdelningen Kommunstyrelsens förvaltning 29 april 2014

Innehåll 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Definition 3 1.4 Nyttan med bredband 3 2. Bredbandsstrategi för Huddinge kommun 2013-2016 3 2.1 Utgångspunkt 3 2.2 Syfte och mål 3 2.3 Åtgärder för att nå målet 4 3. Tillgång till bredband i Huddinge kommun 4 3.1 Infrastruktur och dess utbyggnad 4 3.2 Tillgång till bredband i siffror 5 3.3 Mobilt bredband 5 3.4 Samspel mellan bredbandstekniker förbättrar tillgången 6 4. Tendenser och trender 6 4.1 Sveriges Kommuner och Landsting blickar framåt 6 4.2 Allmän utveckling 7 4.3 Bredbandsutvecklingen i Huddinge kommun 7

1. Inledning 1.1 Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 15 april 2013 att anta Bredbandsstrategi för Huddinge kommun 2013-2016. I bredbandsstrategin fastslås att kommunen genom att främja och underlätta externa aktörers bredbandsutbyggnad på kommersiella villkor ska få ett bredband i toppklass. Enligt bredbandsstrategin ska tillgången till bredband årligen följas upp i form av en återrapport till kommunstyrelsen. 1.2 Syfte Syftet med denna uppföljning av bredbandsstrategin är att redogöra för nuläge och utveckling vad gäller tillgången till bredband i Huddinge kommun och, i den mån det är påkallat, föreslå eventuella åtgärder för en bättre måluppfyllelse. Bredbandsfrågor är inte Huddingespecifika och därför är det naturligt att relatera Huddinges resultat till omvärldens och den tekniska utvecklingen. 1.3 Definition Bredband är ett vanligt samlingsnamn för en mängd olika tekniker som gör det möjligt att ansluta till internet med hög överföringshastighet. Det finns dock ingen officiell definition som fastslår var gränsen går för att en anslutning till internet ska få kallas bredband. 1.4 Nyttan med bredband Bredbandsutbyggnad har en stor betydelse för kommunen. En högklassig ITinfrastruktur gör kommunen mer tillgänglig för invånarna samtidigt som den gynnar kommunens tillväxt och attraktionskraft. De geografiska områden som erbjuder bredband av hög kapacitet är mer tilltalande för boende och för näringslivet än andra områden. Bredband med hög överföringshastighet är viktig för utvecklingen av ett hållbart samhälle då det är en miljövänlig teknik som möjliggör videomöten, utbildningsinsatser och distansarbete som minskar tjänste- och arbetsresor. 2. Bredbandsstrategi för Huddinge kommun 2013-2016 Syftet med bredbandsstrategin är att på en övergripande nivå fastställa hur Huddinge kommun ska agera i frågan om bredband eller annan digital infrastruktur. 2.1 Utgångspunkt Utgångspunkten är att bredbandsbehov ska tillgodoses av aktörer på bredbandsmarknaden. Huddinge kommun ska dock med hjälp av marknaden arbeta för att främja utbyggnad av elektronisk infrastruktur och bredband. I det sammanhanget har kommunen en viktig roll då man ansvarar för samhällsplaneringen och kontrollerar tillträdet till kommunal mark i form av bland annat markavtal och schakttillstånd. 2.2 Syfte och mål Genom att främja och underlätta externa aktörers bredbandsutbyggnad på kommersiella villkor ska Huddinge kommun få bästa tänkbara bredband. Främjandet av bredbandsutbyggnad utgör en av de aktiviteter som kommunen 3

vidtar i syfte att nå den övergripande visionen om att bli en av de tre mest populära kommunerna i länet. Huddinge kommun uppställer som mål i sin bredbandsstrategi att 90 procent av alla hushåll och företag i kommunen ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2016. Detta kan jämföras med regeringens bredbandsstrategi för landet i sin helhet där målet är att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020. 1 2.3 Åtgärder för att nå målet Huddinge kommun ska bland annat vid samhällsplaneringen och vid tecknande av markavtal beakta behovet av bredbandsutbyggnad och verka för en öppen, sund och konkurrensneutral marknad. Kommunen ska även vara öppen för nya tekniker och anläggningsmetoder på bredbandsområdet samt verka för att IT-infrastruktur säkerställs vid ny exploatering av bostads- och näringslivsområden. I strategin fastslås också att kommunen ska bistå bredbandsleverantörerna med information och rådgivning vid planering och utbyggnad av bredbandsnätet. Huddinge kommun har sedan ett år tillbaka bredbandsansvariga som tar emot och behandlar frågor rörande bredband. Bredbandsansvariga är placerad på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och sköter kontakterna med näringsliv och allmänhet och innehar det formella samordningsansvaret för bredbandsfrågorna. 3. Tillgång till bredband i Huddinge kommun 3.1 Infrastruktur och dess utbyggnad I Huddinge finns ett flertal ägare av IT-infrastruktur, det vill säga kanalisation, kablage, master, utrustning för bredband och telefoni. TeliaSonera, Stokab, Skanova samt Bredbandsbolaget är framträdande aktörer som driver och äger ITinfrastruktur. Kommunen har markavtal med flera operatörer såsom Skanova/Telia, Comhem, TDC och Stokab. Skanova/Telia är dock den enda fiberägaren som i dagsläget bygger nytt fibernät. Avseende Skanova/Telia är ett tilläggsavtal till markavtalet rörande schaktning på väg att förhandlas. Utgångspunkten är att fiberägaren vill tillämpa alternativ schaktmetod som skulle underlätta fiberdragningen och på så sätt göra tidigare olönsamma delar av kommunen intressanta att etablera sig i. Enligt Huddinges bredbandsstrategi ska kommunen vara öppen och flexibel inför nya tekniker och anläggningsmetoder på bredbandsområdet så följaktligen har miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen inlett diskussioner med Skanova/Telia om ett nytt avtal. Samtidigt är det viktigt att kommunen försäkrar sig om kvaliteten på den alternativa schaktmetoden och ska därför studera dess tillämpning i en närliggande kommun där Skanova/Telia använder metoden i fråga. Under 2013 påbörjade Skanova/Telia utbyggnad av sitt fibernät i områdena Myrängen, Segeltorp och Solgård. Fiberägaren har sedan dess även påbörjat 1 I PTS uppföljningar, liksom i denna, tolkar man begreppet andel av hushållen som synonymt med andel av befolkningen och det är också det senare man mäter. 4

utbyggnad av nätet i Smista, Stuvsta, Fullersta och Kästa. Ambitionen är att få med så många hushåll som möjligt och arbete med ytterligare utbyggnad kommer att fortsätta. Områden med begränsad tillgång till fast bredband och hög överföringshastighet i kommunen är Lissma och Mellansjö, som i dagsläget enbart har bredband via ADSL (kopparbaserat telenät) eller mobilt bredband. Under 2014 kommer dock Skanova/Telia att börja etablera ett stomnät i de östra delarna av kommunen. Områden som berörs är Svartvik/Mellansjö, Skogås/Länna, Fållan och Stortorp. 3.2 Tillgång till bredband i siffror Post och telestyrelsen (PTS) gör årligen en bredbandskartläggning för Sverige. 2 Kartläggningen från 2011, som redovisades i samband med framtagandet av bredbandsstrategin, visade att 100 procent av befolkningen i Huddinge kommun hade tillgång till trådbunden eller trådlös access, varav 42 procent hade tillgång till fiberanslutning. 46 procent av befolkningen hade tillgång till en överföringshastighet nedströms om minst 100 Mbit/s. 3 PTS senaste kartläggning för år 2013 visar att 100 procent av befolkningen i Huddinge kommun har tillgång till trådbunden eller trådlös access, varav 52 procent har tillgång till fiberanslutning. 54 procent av befolkningen har tillgång till en överföringshastighet om minst 100 Mbit/s, vilket är 8 procentenheter mer än vid mätningen 2011 och dryga 3 procentenheter mer jämfört med 2012. Vad gäller riket i sin helhet har 54 procent av befolkningen tillgång till en överföringshastighet på 100 Mbit/s. Ökningen sedan 2011 är precis som i Huddinge knappa 8 procentenheter. Ser man på genomsnittet för Stockholms län har år 2013 en större andel av befolkningen 76 procent tillgång till bredband med en överföringshastighet på 100 Mbit/s, men ökningen sedan 2011 har skett i samma takt som i Huddinge. Variationen bland kommunerna i Stockholms län rörande tillgången år 2013 till överföringshastigheten i fråga är dock stor; från Ekerös 22 procent till Solnas 96 procent. 3.3 Mobilt bredband Användningen av mobilt bredband har ökat markant under det senaste året och kommer fortsätta att göra det då det finns höga förväntningar på den nya generationens bredbandsnät LTE (Long Term Evolution) eller 4G. Bredbandsleverantörerna lovar på sikt överföringskapaciteter på 100 Mbit/s och faktum är att TeliaSonera redan idag anger, efter den utbyggnad av basstationer som gjordes hösten 2012 på ett antal platser i Huddinge, att man i stora delar av kommunen kan leverera en teoretisk maxhastighet - den hastighet som kan uppnås under optimala mottagningsförhållanden på 80 Mbit/s. Den normala hastigheten är dock betydligt lägre och beror på hur långt från bassationen man befinner sig och hur många andra som är uppkopplade mot samma mast. 2 Ett dilemma både för regeringen och de kommuner som antagit en bredbandsstrategi är att man ofta har som mål att en viss andel av befolkningen/hushållen och företagen ska ha tillgång till en viss överföringshastighet vid en viss tidpunkt. Men PTS gör ingen årlig kartläggning av företags tillgång specifikt, utan använder istället i sin kartläggning begreppet arbetsställe som inte är synonymt med företag och därför kan man inte i denna kartläggning specifikt uttala sig om företagen mer än att det är troligt att de följer den allmänna trenden för befolkningen. 3 När överföringshastigheter redovisas i det följande avses alltid nedströms. 5

PTS, en mer objektiv källa, anger att det inte finns en given kapacitet med LTE, men att överföringen vanligtvis varierar mellan 10 Mbit/s - 30 Mbit/s och fortfarande har en bit kvar till de högre hastigheterna. I storstäderna anses överföringshastigheterna vara bättre, även om det är svårt att få fram systematiska (och opartiska) mätningar som bekräftar det. Som namnet avslöjar - LTE (Long Term Evolution) är tekniken tänkt att utvecklas över tid och experter inom området anser att tekniska uppgraderingar och utbyggnad av 4G-nätet innebär att överföringshastigheten kontinuerligt kommer att öka och att man inom en inte alltför avlägsen framtid kan uppnå hastigheter på runt 300 Mbit/s då tekniken utvecklas (LTE Advanced). 4 Det mobila bredbandsnätet ska emellertid i första hand betraktas som ett komplement till fasta fiberanslutningar där enbart ändutrustningen på kabeln sätter gränser för kapaciteten. Dessutom förutsätter den mobila utbyggnaden att fiber dras till basstationerna. 3.4 Samspel mellan bredbandstekniker förbättrar tillgången Det finns en tendens att i strategier och uppföljningar renodla de olika tekniska lösningarna och se dem som från varandra isolerade företeelser, men i realiteten samspelar de olika bredbandstekniker i det dagliga användandet. Mobila terminaler använder 3G eller 4G (LTE) men kopplar över till WiFi (trådlöst) när ett känt nätverk finns tillgängligt. Det finns en stor mängd modem och routrar, både fasta och mobila, som kombinerar 3G, 4G och olika WiFi-standarder. Användningen av WiFi i hemmet och på företaget för uppkoppling av mobiltelefoner, surfplattor och datorer blir allt vanligare och fördelarna är många. Inomhustäckningen är bättre och det finns inget behov av att köpa flera bredbandsabonnemang. Det ger även fördelar för mobilnätet med minskad belastning för basstationen när antalet samtidiga användare blir färre. WiFi används också mer och mer på offentliga platser för att erbjuda bredband till användare av mobiler och surfplattor. Syftet är att inte lasta ner mobilnäten när många användare finns i samma mobilcell. Exempelvis används WiFi i resecentra, shoppingcentra, restauranger, klubbar, bibliotek och andra offentliga byggnader. 5 4. Tendenser och trender 4.1 Sveriges Kommuner och Landsting blickar framåt Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har kontaktats i syfte att utröna hur de ser på den framtida utbyggnaden av bredbandsinfrastruktur. SKL konstaterar att cirka två tredjedelar av Sveriges kommuner har valt att investera i fiberinfrastruktur. SKL anser att kommunen genom att bygga utifrån samhällets behov och inte utifrån efterfrågan kan göra en bredare bredbandsutbyggnad än vad marknaden klarar av. Eftersom marknaden ofta väljer att bygga ut i de mest lönsamma områdena och lämnar landsbygd och glesbygd utanför är det är svårt för kommuner att vänta på 4 Telekom idag.se den 5 maj 2012 m.fl. 5 Hela rubriken bygger på en rapport från Stelacon: Kvalitativt underlag för bedömning av bredbandsmål trådlösa bredbandsteknikers betydelse skriven för Bredbandsforum Augusti 2013 6

att externa aktörer ska tillgodose hela kommunens bredbandsbehov och att kommunerna därför kan behöva ha en mer aktiv roll framöver. Jämfört med tidigare ställningstaganden är detta en revidering. Tron på att marknaden ska kunna tillhandahålla bredband på kommersiell basis har tonats ned och nu understryks istället att fibernäten har blivit en gemensam angelägenhet och därför måste hanteras som annan samhällsbärande infrastruktur. Som en följd bör bredbandsutbyggnad vara ett prioriterat område, men då utbyggnaden på landsbygden går trögt, på grund av dålig företagsekonomisk lönsamhet för de externa aktörerna och begränsade resurser hos kommunerna, måste staten ta ett större ansvar för att den kommer till stånd. 4.2 Allmän utveckling En given slutsats, efter att ha studerat regeringens bredbandsstrategi, uppföljningar av PTS och olika konsultrapporter, är svårigheten att förutsäga utvecklingen inom bredbandsområdet. Exempelvis är regeringens mål för överföringshastigheter, som sattes upp med hjälp av bästa tänkbara kompetens, redan passerade eller på väg att passeras tillföljd av en snabb teknisk utveckling. 6 Att allt fler invånare får tillgång till en allt högre överföringshastighet beror bland annat på följande: Marknaden, men även offentliga aktörer, bygger ut fibernätet där i stort sett endast den tekniska utrustningen på kablarna sätter gränser för överföringshastigheten. Nya investeringar och innovationer gör att redan befintliga nätverk kan uppgraderas och ge snabbare överföring. Exempelvis antas kabel-tv nätet (koaxialkabel) kunna nå 100 Mbit/s när det uppgraderas till Docsis 3.0. Utbyggnaden av mobilnätet LTE 4G och det kommande LTE Advanced gör att överföringshastigheten för mobila bredband ständigt ökar och PTS gör bedömningen att det kommer att bidra till att målet 100 Mbit/s år 2020 i regeringens bredbandsstrategi nås. WiFi används mer och mer i resecentra, shoppingcentra, bibliotek, offentliga byggnader etc. för att erbjuda bredband till användare av mobiler och surfplattor. 4.3 Bredbandsutvecklingen i Huddinge kommun Av Huddinges befolkning har 54 procent tillgång till en överföringshastighet om minst 100 Mbit/s, vilket är 8 procentenheter mer än vid mätningen 2011 och dryga 3 procentenheter mer än 2012. Emellertid är det fortfarande långt kvar till de 90 procent av befolkningen som enligt kommunens bredbandsstrategi ska ha tillgång till den överföringskapaciteten 2016. 6 Ett delmål i regeringens bredbandsstrategi som redan uppfylldes 2011 - var att 40 procent av befolkningen skulle ha tillgång till bredband med ovan nämnda hastighet år 2015. De flesta kunniga inom området tror också att regeringens mål för 2020 kommer att nås i förtid. Detta kan vara skälet till att bredbandspolitiken numera allt oftare anges ha ett något mer oprecist och relativt mål: Sverige ska ha bredband i världsklass. 7

Avseende utbyggnaden av fibernätet och de pågående förhandlingarna med Skanova/Telia om ett tilläggsavtal till markavtalet rörande schaktning finns förhoppningen att nya anläggningsmetoder ska göra det möjligt att ge allt fler tillgång till höga överföringshastigheter till en överkomlig kostnad. Utrullningen av ny fiber är viktig då den potentiella överföringshastigheten är störst med den bredbandstekniken, men utbyggnaden kan inte ensam åstadkomma att målet om att 90 procent av hushållen och företagen har tillgång till en överföringshastighet om 100 Mbit/s år 2016 nås. Huddinges befolkning kan dock genom ett abonnemang få tillgång till det mobila bredbandsnätet LTE 4G som sedan något år tillbaka täcker hela kommunen. I dagsläget klarar inte den tekniken av att leverera 100 Mbit/s, men en utveckling av tjänsten sker kontinuerligt och kapaciteten kommer att öka och kommunstyrelsens förvaltning anser att det är takten på utvecklingen av det mobila bredbandet som kommer att bestämma huruvida Huddinge kommun når bredbandsstrategins mål för 2016 eller inte. 8