2 Lokalbehandling av sår Innehållsförteckning Sid Övergripande målsättning. 2 Tillvägagångssätt.. 2 Den normala sårläkningsprocessen. 3 Lokalt sårstatus. 4 Rengöring och upprensning av sår 5 Hudvård. 6 Granskats av Eva Karnå, överläkare hudkliniken Uddevalla sjukhus P E Thornell överläkare kir kliniken, NÄL Tim Ouchterlony läkare hudkliniken Uddevalla sjukhus Claes Rothelius överläkare ortopedkliniken Uddevalla sjukhus Foto Smith & Nephew
2 Lokalbehandling av sår Övergripande målsättning Att genom en snabb, smärtfri och kostnadseffektiv behandling läka samtliga sår. Tillvägagångssätt Ett fåtal intresserade och kunniga omläggare kring varje patient. Ett fåtal funktionella förband som alla omläggare känner till. Metoder för hygien vid sårvård. Välj förband och omläggningsfrekvens efter sårstatus, bakomliggande faktorer och patient.
3 Den normala sårläkningsprocessen Inflammationsfasen Startar så fort en vävnadsskada inträffat. Vita blodkroppar svämmar ut över sårytan. Dessa och senare s k makrofager äter upp bakterier, döda celler och främmande kroppar i såret. Smärta, rodnad, svullnad förekommer i och runt såret. Nybildningsfasen/epitelialiseringsfasen Nybildning av kapillärslingor med granulations knopp, så kallad granulationsvävnad. Denna förser såret med syre, vitaminer spårämnen, och annan näring, samt transporterar bort nedbrytnings- och slaggprodukter. Epitelceller växer in från sårkanten och täcker så småningom sårytan med en tunn, ofta lite rosa-lila hinna. I detta stadium är epitelet mycket skört. Mognadsfasen Varar ofta i flera år. Den nybildade huden stärks med hjälp av kollagener. Gradvis sker en ökad hållfasthet och elasticitet i vävnaden. Den slutliga hållfastheten blir dock endast 50% av normal bindväv. Ärrvävnad bildas. OBS! Den nya ärrvävnaden/huden uppnår aldrig sin ursprungliga styrka och behöver för all framtid behandlas därefter.
4 Lokalt sårstatus Lokalt sårstatus är viktigt vid val av förband och omläggningsintervall. Generellt tillämpas fuktig omläggningsprincip - undantag torra gangrän. Omläggningsfrekvensen skall vara så låg som såret tillåter. Diabetessår, infekterade och starkt vätskande sår lägges om oftare. För att kunna bedöma sårets status krävs kunskap om sårläkningsprocessen och sårets utseende i de olika faserna. Likaså bör man känna till den terminologi som beskrivs nedan. NEKROS betyder död vävnad. Vanligen är nekrosen svart, men kan även vara brun, grå eller gul. FIBRIN trådformigt protein som bildar ett nätverk vid blodkoagulationen, ses ofta som en gul eller gulbrun smetighet i såret. Fibrin utgör inget tecken på att såret är infekterat. GRANULATIONSVÄVNAD är röd frisk vävnad som innehåller nya kapillärer som befrämjar sårläkningen. Hanteras varsamt! HYPERGRANULATION, kraftig granulering av sår. Kallas ibland svallkött. EPITELCELLER, de allra första celler som visar sig i tunna lager eller som epitelöar. Grå eller nästan ofärgade till utseendet, ses bäst med stark lampa och ljus från sidan. Hanteras varsamt! BLÅ-GRÖN färg på förbandet, ofta i kanterna, ses vid riklig mängd av pseudomonasbakterier. Svart nekros
5 Rengöring och upprensning av sår Rengöring av sår Skall i de allra flesta fall ske med ljummet kranvatten enligt ren rutin. Undantag i de fall såret står i förbindelse med annan steril vävnad, oklara fistelgångar eller led. Vattnet skall i rikliga mängder sköljas (hällas) över såret, handdusch vid behov. Ett sår med granulerad vävnad får man aldrig torka i, då epitelcellerna kan skadas. Ett smetigt sår kan man dock behöva torka ur med kompress eller öronpinne. Upprensning av sår Vid förekomst av fibrin och fuktiga nekroser: Mekanisk upprensning med sax och pincett, eller curett. Detta bör ske med viss försiktighet då arteriell insufficiens eller diabetes förekommer. Sluta alltid med mekanisk upprensning då frisk vävnad nås. Undvik att större blödning uppstår. Autolytisk upprensning kan ske med hydrokolloidförband, hydrogel, eller hydrofiberförband. Bedövning med exempelvis Emla eller Xylocain kan ske lokalt i sårhålan om upprensningen är smärtsam för patienten. Maximalt 10g EMLA kräm får användas per omläggning. Vid behov kan även smärtlindring i tablettform eller injektion ges före omläggning.
6 Hudvård Hudvård i allmänhet En välvårdad mjuk hud är väsentlig både profylaktiskt, under sårbehandlingstiden och som efterbehandling. Regelbunden insmörjning med en fuktighetsbevarande medel, gärna med karbamid, rekommenderas. En torr hud är skör och kan ge klåda samt även sår och infektion. Huden kan torkas ut genom överdrivet tvättande med tvål. En mild tvål med lågt ph-värde är att föredra. Ibland kan det räcka med ljummet vatten eventuellt med några droppar olja i. Eksem Eksem på huden är vanligt, i synnerhet vid venös insufficiens där kompressionen är otillräcklig s k venöst eksem även kallat staseksem. Detta behandlas med en Gr II eller Gr III steroid i 1-2 veckor. Därefter nedtrappning successivt. Hydrokolloidplatta eller polyuretanskumförband förstärker steroidens effekt och kan sitta på upp till 10 dagar med god effekt hela tiden. Kontaktallergi kan även vara orsak till eksemet, utreds med epicutantest (lapptest) på ryggen. OBS! Glöm ej att huden behöver fuktkräm även under tiden som den behandlas med en lokal steroid. Svamp Kan förekomma på diverse ställen på kroppen såsom mellan tår, under byst men även i och runt sår. Diabetiker är särskilt utsatta. Behandlas med svampmedel enligt REK lista. Undvik svampdödande salva mellan tår. Använd hellre gel eller puder och därmed minskad risk för uppluckring av huden. Torka alltid det utsatta området ordentligt torrt och skilj hud mot hud med mjuk kompress eller sorbact. Hudvård runt såret I de fall såret vätskar rikligt kan man behöva skydda huden mot maceration och ny sårbildning. Detta sker dels med ett förband som är avsett att absorbera vätska och genom lämpligt hudskyddsmedel runt sårkanterna exempelvis Cavilon No Sting Barriärfilm, Zinkpasta eller salva utan lanolin (allergirisk). Ibland beror vätskningen på en naturlig del i den inflammatoriska sårläkningsfasen eller vid bensårsbehandling på ett otillräckligt behandlat ödem.