HERMANNSDENKMAL BOMBNINGEN AV DRESDEN BALTUTLÄMNINGEN BERLIN BAR CHE GUEVARA //2013 HISTORIEBRUK HIP3 HT 13
HISTORIEBRUK ATT AN- VÄNDA HISTORIEN Vi har tidigare gjort en uppgift om hur man skriver historia, där syftet med den historiska beskrivningen inte nödvändigtvis måste vara att berätta vad som har hänt detta kallas för. I den förra uppgiften skulle ni, med hjälp av en mall, analysera synen på kriget vid västfronten. Denna uppgift kommer att kräva mer självständighet, eftersom vi vet att ni nu har tränat upp er analytiska förmåga. Rosie the Riveter är en amerikansk affisch från andra världskriget som uppmanade kvinnor att ta anställning i industrin. Den har senare kommit att få en ikonisk status som jämställdhetssym- bol. Vi kommer att arbeta mer med denna bild senare under kursen när vi pratar om bilder och propaganda. 3 / 22
DE OLIKA BRUKEN KLAS- GÖRAN KARLSSON Som en repetition följer här den teoretisk definition av historiebruk som professor Klas-Göran Karlsson har arbetat fram: Vetenskapligt historiebruk: Det här är det som historievetenskapen ska arbeta med. Akademiska historiker arbetar med att försöka ta reda på vad som faktiskt hände i den mån det går. Det vetenskapliga historiebruket innefattar källkritik, försök att göra rimliga rekonstruktioner och tolkningar av det förflutna, och en villighet att andra på sin uppfattning om det kommer ny information som gör att tidigare vetskap visar sig tveksam. Det vetenskapliga historiebrukets funktioner är dels att försöka fastställa en sanning, dels att granska, ifrågasätta och omtolka etablerade fakta. De som framför allt använder historia på detta sätt är professionella historiker, men även populärhistoriker och historielärare använder det (förhoppningsvis). Existentiellt historiebruk: Historia kan användas för att förstärka en identitet, t ex en nationstillhörighet eller etnicitet. Sådant historiebruk kallas existentiellt. Tydliga exempel på existentiellt historiebruk är att många judar ser Förintelsen som central för deras identitet som judar, eller att många armenier ser de osmanska massakrerna av armenier 1915 som viktiga för att förstå armenierna som grupp. Det existentiella historiebruket blir ofta tydligast när det handlar just om historiska övergrepp mot folkgrupper: dessa erfarenheter svetsar samman den utsatta folkgruppen ännu mer. Moraliskt historiebruk: Det moraliska historiebruket handlar om att granska och kritisera, och lyfta fram begångna orättvisor och utsatta grupper. Funktionen är att ifrågasätta vissa versioner av historia och belysa andra, ofta med målet att återupprätta någon eller några som drabbats av orättvisor. Syftet kan också vara att kritisera den som man uppfattar har makten i samhället. Ett bra exempel på moraliskt historiebruk är när journalisten Maciej Zaremba i slutet av 1990- talet lyfte fram den svenska statens steriliseringspolitik 1934-75 under beteckningen tvångssteriliseringar. Zaremba kritiserade Sverige för att ha genomfört dessa grymma ingrepp och för att ha tystat ned informationen om dem. Hans artiklar inledde en debatt som fick till följd att de som utsatts för steriliseringar fick skadestånd av svenska staten. Ideologiskt historiebruk: Ideologiskt historiebruk går ut på att man lyfter fram historia som stärker eller legitimerar den ideologi man själv står för, eller kritiserar och ifrågasätter andras ideologi. Funktionen är att legitimera den egna ideologin eller de beslut man fattat, eller att ifrågasätta motståndares beslut. Ideologiskt historiebruk är väldigt vanligt. Ett enkelt exempel är hur den politiska vänstern brukar lyfta fram USA som ett imperialistiskt land som krigat i världen utifrån vinstintresse, medan den politiska 4 / 22
högern istället framställer USA som ett land som krigat för att skydda människors frihet och för att etablera demokrati. Politiskt-pedagogiskt historiebruk: Det politisk-pedagogiska historiebruket handlar om att jämföra historiska händelser med nutiden. Politiskt gör en sådan jämförelse för att legitimera eller kritisera beslut. I västerländsk politik är det ofta populärt att jämföra med Hitler. Det gjorde USA:s president George W Bush 2003, å han likställde Iraks diktator Saddam Hussein med Hitler, för att legitimera USA:s invasion av Irak och försöka få internationellt stöd för den. Ett annat exempel är att likställa EU med Hitlers Tredje rike. Med en sådan jämförelse vill man markera att Sverige inte bör vara med i EU. Den här typen av jämförelser kan också användas i pedagogiskt (undervisande) syfte, för att vi ska lära oss att fatta beslut utifrån historiskt likadana situationer som vi befinner oss i nu. Det typiska för politisk-pedagogiskt historiebruk är att likheterna mellan historia och nutid överbetonas, och man fäster inte så stor vikt vid skillnaderna. Kommersiellt historiebruk: Det här handlar om att använda historia för att sälja produkter. Det mest uppenbara exemplet är att sälja turistsouvenirer med historisk anknytning, t ex plastversioner av vikingahjälmar. Men även bruk av historia i film och dataspel kan klassas som kommersiellt: människor lockas av möjligheten att få uppleva det förflutna på ett lättillgängligt och engagerande sätt, och köper dataspelet/biljetter till filmen. Icke-bruk av historia: Att inte använda historia, även om det är motiverat, kan klassas som ett icke-bruk av historia. Icke-bruket är en slags specialvariant av ideologiskt historiebruk, men man väljer att inte använda historia för att legitimera sitt samhälle eller sin ideologi, kanske för att det finns för stora problem med den faktiska historien. I Sverige på 1960- och 70-talen var det här ett vanligt historiebruk inom den socialdemokratiska ledningen: Sveriges historia sågs som mörk och dyster, och därför vill man inte koppla ihop den moderna staten med historien. Istället betonade man framtiden. Ett annat exempel är att skolundervisningen i många afrikanska stater inte tar upp Afrikas historia före imperialismen i slutet av 1800-talet. Anledningen är att de moderna afrikanska staterna bygger på imperialismens uppdelning av Afrika i kolonier. Att då ta upp vilka grupper och stater som existerade tidigare skulle kunna hota statens sammanhållning. (Texten ovan är tagen från den webbaserade boken Historia 123) Hur skulle en film om Alexander den store se ut om den var gjord av en grek? Eller av en iranier? Hur påverkas filmen av tidsandan när den är gjord? 5 / 22
HERMANNSDENKMAL SLAGET VID TEUTOBURGER WALD Utanför staden Detmold, i de södra delarna av Teotoburgerskogen finns ett gigantiskt monument över den germanska (tillhörande cheruskstammen) hövdingen Arminius. I tysk historia har han kallats för Hermann, vilket gör att monumentet heter Hermannsdenkmal. Hermann, eller Arminius, är känd som segraren vid slaget vid Teotoburgoskogen år 9 e.kr. Monumentet är 53 meter högt, restes 1875 och består av ett fundament och en staty 6 / 22
HERMANNSDENKMAL CI- TAT OCH UPPGIFTER Citat 1 De sedan länge skilda stammarna förenades med stark hand. Den romerskamakten och ondskan övervanns segerrikt. De sedan länge förlorade sönerna kom hem till vet tyska riket. Armenius, han liknar frälsaren! Den 17:e juli 1870 förklarade kejsaren av Frankrike, Louis Napoleon krig mot Preussen, eftersom Tyskland hade samlat alla stammar och utkrävt hämnd från den alltid förr så segerrika franska arrogansen. Under augusti 1870 till januari 1871 leddes dettas krig av kung Vilhelm av Preussen och det tyska folket valde honom som sin kejsare den 18:e januari. Citat 2 När det tyska folket var splittrat lyckades Napoleon Bonaparte, fransmännens kejsare, med att underkuva Tyskland, som slutligen 1813 samlade alla stammar runt Preussens upphöjda svärd och i kamp bytte skam mot frihet. Ett citat från den romerske historikern Tacitus återfinns också på sockeln. Där står: Tacitus, Annaler, II, 88: Arminius var utan tvekan Tysklands (Germanias) befriare. Han var en man som inte var förtryckande likt andra kungar och härförare före honom. Trots detta kom han vid höjden av sin makt, i stridigheter med varierande framgång, att besegra det romerska riket. Uppgift 1 Identifiera historiebruket/historiebruken. Kännedom om de händelser som gestaltas i monumentet är viktigt försök att hitta så många symboler och referenser som möjligt! Ni måste uttömmande argumentera för hur symboler och referenser används för att belysa de värderingar, normer, teman m.m. som finns i historiebruket/historiebruken. Är historiebruket/historibruken i takt med dess tid? Motivera ditt svar. Uppgift 2 Det har visat sig att platsen där Hermanndenkmal restes under slutet av 1800 - talet inte är samma som den plats där slaget utspelade sig. I verkligheten ligger platsen några mil nordväst om statyn. Ni får nu i uppdrag att gestalta Arminius och slaget vid Teutoburgoskogen. Gestaltningen kan se ut på olika vi (ex. monument, utställningar m.m.) men det är viktigt att minst två historiebruk är synbara i gestaltningen. Var tydlig med att visa på vilka delar av historien som ni vill understryka. Fundera på om monumentet helt ska rimma med nutidens värderingar, eller om ni vill utmana tidsandan? I så fall hur långt kan man gå? Statyn består av en gigantisk gestalt som är tänkt att avbilda Arminius. Han tittar mot sydväst och håller ett stort svärd i handen. På svärdet står: Tysk enighet är min styrka min styrka är Tysklands storhet. Arminius har foten på en örn. I skogen i närheten finns ytterligare ett monument över Bismarck. 7 / 22
BERLIN BAR TYSKLAND MITT I LUND I lund finns en (relativt) nyöppnad bar som heter Berlin bar. Syftet med barens tema är att gestalta 1930-talets Berlin. Det årtal man valt som utgångspunkt är 1931. Uppgift 1 Gå till Berlin bar och fotografera leta symboler och om möjligt intervjua de anställda. Identifiera historiebruket/historiebruken. Kännedom om de händelser som gestaltas i monumentet är viktigt försök att hitta så många symboler och referenser som möjligt! Ni måste uttömmande argumentera för hur symboler och referenser används för att belysa de värderingar, normer, teman m.m. som finns i historiebruket/historiebruken. Är historiebruket/historiebruken i takt med dess tid? Motivera ditt svar. Uppgift 2 Du har av Kulturen i Lund fått i uppdrag att skapa en motpol till Berlin Bar:s historiebruk. Hur skall detta se ut? Det är viktigt att minst två historiebruk är synbara i gestaltningen. Var tydlig med att visa på vilka delar av historien som ni vill understryka. Fundera på om ert bruk av Berlins 1930-tal helt ska rimma med nutidens värderingar, eller om ni vill utmana tidsandan? I så fall hur långt kan man gå? Reklamannons för Berlin Bar 8 / 22
SLAGET VID LUND ETT JUBILEUM 1676 stod ett slag mellan Sverige och Danmark i Lund. Detta slag var det blodigaste i Nordens historia då ca. 80% av de stridande dog. Slaget var avgörande för Sverige, eftersom danskarna inte kunde hämta sig igen Skåne fortsatte därför att höra till Sverige. 200 efter slaget restes ett monument. Initiativet till resandet av ett monument över slaget vid Lund 1676 togs av historikern Martin Weibull, och De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening som han bildat 1866. Monumentet gjordes först i betong och blev färdigt 1883, men eftersom betong har en tendens att vittra sönder fick man göra om monumentet och byta ut betongen mot sten. 9 / 22
Obelisken pryds av kanoner, mörsare och kanonkulor vilka är originalpjäser donerade ur kronans förråd. På den ena sidan finns en strof ur en dikt av den danske prästen Henrik Gerner från 1681: Her ligger kecke Mend, hvis Been och Blod er blandet Ibland hinanden, saa at Ingen siger andet End de er af een Slecht; de var oc af een Troe Dog kunde de med Fred ei hos hinanden boe! På andra sidan står en dikt av Oscar II. Den ambitiöse eleven åker upp till monumentet (eller cyklar) i syfte att skärskåda konstverket och ta reda på vad som står på andra sidan. Trehundra år efter slaget vid Lund var det tänkt att det skulle hållas ett jubiléum. Detta blev dock inte av. I insändaren på nästa sida framgår det tydligt varför: Professor Martin Weibull talar till studenterna, som i samband med en dansk-svensk studentkonsert den 21 oktober 1883 tågat ut till det då nyuppförda monumentet för att fira de skandinaviska folkens förbrödring.
Uppgift 1 Identifiera historiebruket/historiebruken i monumentet samt i artikeln. Kännedom om de händelser som gestaltas i monumentet och beskrivs i tidningen är viktigt försök att hitta så många symboler och referenser som möjligt! Det finns flera andra tidpunkter i historien då man har brukat slaget vid Lund. Är man ambitiös kan man läsa vidare om detta (Lundahyllan i biblioteket) Uppgift 2 År 2026 är det 350 år sedan slaget. Ni får idag i uppgift att förbereda för firandet. Det är viktigt att minst två historiebruk är synbara i gestaltningen. Var tydlig med att visa på vilka delar av historien som ni vill understryka. Fundera på om ert bruk av slaget vid Lund helt ska rimma med nutidens värderingar, eller om ni vill utmana tidsandan? I så fall hur långt kan man gå? Ni måste uttömmande argumentera för hur symboler och referenser används för att belysa de värderingar, normer, teman m.m. som finns i historiebruket/historiebruken. Är historiebruken i takt med dess tid? Motivera ditt svar. 12/ 22
DRESDEN BOMBNINGEN FEBRUARI 1945 I februari 1945 anföll allierat bombflyg den tyska kulturstaden Dresden med full kraft. Förödelsen i de efterföljande bränderna blev så stor att angreppet väckte kritik även inom den allierade krigsledningen. Staden ansågs som en kulturell pärla och hade hittills skonats från luftangrepp. Staden innehöll relativt lite krigsviktig industri och det fanns många flyktingar i staden. Antalet dödsoffer är osäkert. Bombningen i Dresden utfördes under två dagar av sammanlagt 25000 bombplan. Staden härjades av brandstormar som varade i en vecka. Branden var så kraftig att den syntes på 35 mils avstånd. 13/ 22
DRESDEN NÖDVÄNDIGA BOMBER Den 17 februari 2010 skriver läkaren och debattöreren Salomon Schulmann en debattartikel i Sydsvenskan med titeln Nödvändiga bomber. Nedan följer hela hans debattartikel. Dagen efter skrivs en debattartikel på webbsidan realisten.nu. Sidan är ett organ för det högerextrema partiet Svenskarnas parti. Minnesdagarna efter andra världskriget överflödar de europeiska almanackorna. Lidandet och döden nådde torterande höga siffror. Sex miljoner judar mördades, en halv miljon zigenare och dessutom handikappade förutom alla de andra otaliga offren. Belägringen av Leningrad kostade en miljon människor livet; under 900 dagar svalt de eller sköts de ihjäl. Tidvis fanns bara en smal försörjningsled över Ladogas isar. Åminnelsen av Dresdenbombningarna den 13 februari 1945 är den nya högtiden, som trängt sig in bland Hiroshimadagar, Dagen D, Fredsdagen och alla de sorgedagar som finns spridda i nationella kalendrar. Attacken mot Dresden har jämförts med ett eldhav som slukade allt syre och krävde tiotusentals dödsoffer efter att britter och amerikaner tömt sina bomblaster. Civila offrades i onödan, sägs det stadens militära betydelse är fortfarande omdiskuterad. Och ovärderliga kulturskatter i form av barockbyggnader, lades i ruiner som om den tyska kulturen förintats i de allierades bombningar. Det är problematiskt att Tyskland inte fått utlopp för den vånda som drabbade lan- Salomon Schulman är barnläkare i Lund. 14/ 22
det i krigets slutskede. Men att som högerextremister och inte så få kulturella förespråkare för humanismen beklagar sig över det öde som drabbade Dresden är förfelat. 25 000 dog i Dresden. Det är långt färre än vad Blitzen åsamkade det aldrig ockuperade England. Lika många judar gasades ihjäl under två dygn enbart i det högeffektiva förintelselägret Treblinka varje dag, månad efter månad! Vem högtidlighåller Treblinkadagar i Tyskland? Dresden rustade sig inför den gångna helgen mot de extremhögerdemonstranter som sedan nittiotalet förlamat staden med manifestationer mot bombholocausten, så beskrivs de allierade bombningarna. Avsikten var i själva verket att underlätta ryssarnas frammarsch. De hade rönt hårt motstånd på ostfronten där nazisterna (tyskar, balter, kroater, danskar, svenskar med flera) kämpade med en talibansk fanatism för sin Führer. I den sachsiska kulturstaden med tusentals och åter tusentals slavarbetare, de få judar som då ännu levde och sovjetiska krigsfångar, räknas inte in i den tyska dödsstatistiken. Slavarna välkomnade dock bombningarna, likt min mor och hennes medsystrar i Berlin, då de såg friheten komma med de brittiska bomblasterna mot vapenfabrikerna som in i det sista var verksamma. De allierades bombningar kom dock alldeles för sent. Auschwitz, Treblinka och Buchenwald förblev orörda dödsläger. Och beträffande den fina tyska barocken som gick till spillo - vad hände med alla romantiska polska slott eller vad doldes i ruinhögen Warszawa? För att inte tala om de vackra gamla synagogorna som brändes upp eller alla de chagallska byar som jämnades med marken? Den högerextrema sorgemarschen i Dresden stoppades den här gången. Men för historierevisionisterna tycks andra världskriget enbart ha tagit en kort paus. Salomon Schulman 15/ 22
REALISTEN. SE DEBAT- TARTIKEL Salomon Schulman prisar bombningarna av Dresden Den judiske författaren och barnläkaren Salomon Schulman publicerades i går i Sydsvenskan med en artikel som rubricerades Nödvändiga bomber. Artikeln publicerades med anledning av att det i helgen var 65 år sedan bomberna föll över Dresden. Historiker talade tidigare om upp emot 300 000 döda civila offer men siffran har nu reviderats till cirka 25 000 människor i den officiella historieskrivningen. Var de andra människorna tagit vägen är höljt i dunkel, men enligt tysk lagstiftning, som annars är hård mot reviderad historietolkning av händelser och pseudohändelser under andra världskriget, är det i sin ordning att förneka mordet på de övriga dödade tyskarna. Men det är inte bara i sin ordning att förneka mordet på dessa tyskar, det är också helt acceptabelt att hylla bombningarna över den civila befolkningen, även i Sverige. Det är något som Salomon Schulman med glädje hänger sig åt i Sydsvenskan, en tidning som ägs av familjeföretaget Bonnier. Man skulle här kunna ägna utrymme åt att beskriva den judiska familjen Bonniers historia och gärningar men det har redan skrivits mycket om det på annat håll, inte minst från familjen själva. Någon rättegång hölls aldrig mot ansvariga för bombräderna som drabbade en mängd tyska städer. Dresden saknade militär betydelse och bombades endast som en markering och för att förnedra ett folk som redan i princip hade förlorat kriget. Det var ett uppenbart krigsbrott men ingen av de militära strategerna från segrarmakterna åtalades för något av sina brott efter andra världskriget. Tidigare har man mest talat om atombomberna över Hiroshima och Nagasaki men på senare år har man i Europa kommit att mer och mer uppmärksamma även brott mot tyskar. I artikeln skriver han att det är förfelat att beklaga sig över det öde som drabbade Dresden. Att 25 000 civila dödsoffer, Schulman har alltså anammat den reviderade siffran, krävdes i Dresden rättfärdigas av att fler dog när England angreps. Barnläkaren väljer att skickligt glömma bort att Dresden var en av många städer som bombades, att England angreps av militärstrategiska skäl medan Dresden bara angreps för att döda civila offer och att det normalt aldrig anses legalt att angripa civila människor för att hämnas mot tidigare oförrätter. Vidare menar Salomon Schulman att 25 000 människor är lika många som gasades ihjäl under två dygn enbart i Treblinka. Jag överlåter till läsaren att själva räkna på möjligheten i det påståendet. Det intressanta är att mordet på, säg 25 000 människor för att inte bråka om siffror, i ett angrepp mot en militärstrategiskt sett helt meningslös stad kan rättfärdigas av andra krigshandlingar. Schulman ställer sedan den retoriska frågan Vem högtidlighåller Treblinkadagar i Tyskland?. Den 27 januari är en dag då man i såväl Tyskland som Sverige och flera andra länder högtidlighåller Förintelsens offer. Det sker genom att politiska ledare i hela Västvärlden talar om kampen mot antisemitism och bedyrar sin trohet till Israel och judiska församlingar. Salomon Schulman kan inte komma och påstå att ingen högtidlighåller hans folkgrupps lidande. Hela Västvärlden är i dag uppbyggd kring detta lidande. Staten Israel, som Schulman brinner för, hade sannolikt inte funnits om det inte vore för den ständiga förintelsepropagandan där inget ifrågasättande av siffror, metoder eller syften får ifrågasättas. I Tyskland är det förbjudet att ens antyda att det kanske inte var 6 miljoner judar som mördares genom gasning i de tyskkontrollerade koncentrationslägren. Däremot är det inte bara lagligt, utan till och med något som möts av glada rubriker i hela Europa, att arrangera högljudda demonstrationer och bilda mänsklig kedja för att förhindra högtidlighållandet av mordet på hundratusentals civila offer för de allierades bombräder. Ingen höjer på ögonbrynen när en av Sveriges största morgontidningar publicerar en artikel av en 16 / 22
människa som helt öppet prisar mord på civila män, kvinnor och barn av den enkla anledningen att de tillhör ett land som skribenten hatar. Herr Schulman undrar varför ingen tänker på vad som brukar kallas för Förintelsens offer men väljer själv att spotta på alla de människor som hans ideologiska fränder lät mörda. Det är inte bara människorna som fick skylla sig själva. I sin iver att få angripa förlorarna förklarar Schulman i sin artikel att den fina tyska barocken som gick till spillo inte är något att bry sig om med tanke på de synagogor som jämnades med marken under kriget. Det har varit svårt att skriva dessa rader. Jag har fått radera många rader, ändrat ord och hindrat tankar från att skrivas ner. Salomon Schulman kan nämligen lagligt förfalska siffror på hur många som mördats, förringa dessa människors liv och håna deras död. Han kan angripa det tyska folket, därför att tyskarna förlorade andra världskriget och sedan dess, tillsammans med alla europeiska folk, tvingats till förnedring, förnekelse och självförakt. Jag får dock inte svara genom att skriva vad jag anser om Schulman, inte för något han är utan för det förakt mot människor som han uppvisar. Det skulle kunna resultera i att jag skulle straffas genom den lagstiftning som finns. Varför? För att Salomon Schulman tillhör den sidan som vann andra världskriget och sedan dess har upphöjts till en ny adel. Jag vet inte om Salomon Schulman är praktiserande läkare eller om han numera lever helt på att författa sina artiklar och böcker och undervisa på Lunds universitet. Men en sak vet jag. Salomon Schulmans människosyn är förkastlig. Vem vill lämna sitt barn till en läkare som applåderar bombmattor över barnfamiljer? Björn Björkqvist Bilden visar en eldstorm över Dresden. Människorna dör för att branden äter upp allt syre. Trots flera försök fick de allierade bara igång större eldstormar som lyckades döda tiotusentals människor samtidigt på två ställen: Hamburg 1943 och Dresden 1945. 17 / 22
Uppgift 2 Identifiera historiebruket/historiebruken i artiklarna. Försök att finna de punkter och fakta som de båda debattörerna väljer ut och betonar. Vilka värdeord, eller laddade språkliga bilder, har författarna med i sina texter? Februari 2015 är det 70 år sedan bombningarna. Staden Dresden har bett dig att ge ett förslag på hur minnet ska uppmärksammas. Det kan handla om monument, filminspelningar, böcker, vetenskapliga symposier osv. Du ska ge ett förslag som innebär att minst två olika historiebruk är synliga i gestaltningen. Var tydlig med att visa på vilka delar av historien som du vill understryka. Ni måste uttömmande argumentera för hur texterna sätts in i en större historisk kontext och ni bör belysa de värderingar, normer, teman m.m. som finns i historiebruket/historiebruken. Uppgift 1 Den senaste byggnad som restaurerats efter bombningarna i 1945 är Frauenkirche som stod klar 2005. Restaureringen av kyrkan hade då kostat 1,5 miljarder kronor.
BALTUTLÄMNINGEN TVÅ FILMER Baltutlämningen kallas den händelse efter andra världskrigets slut 1945, då Sovjetunionen, med stöd av de västallierade, begärde att Sverige skulle lämna ut 167 baltiska soldater som stridit på axelmakternas sida mot Sovjetunionen. Utlämningen blev omedelbart ifrågasatt och protesterna bland balterna mycket kraftiga med flera fall av självstympningar och självmord. 1994 ber den svenska regeringen om ursäkt för utlämningen och bjuder in de balter som har överlevt till ett besök i Sverige. 19/ 22
BALUTLÄMNINGEN DIN UPPGIFT Du ska få titta på en dokumentärfilm kring baltutlämningen som visades i TV under sommaren och då spelades in av din alerta lärare. Uppgift 1 Identifiera historiebruket/historiebruken. Vilka persoektiv och fakta lyfts fram i TV-dokumentären? Är historiebruket påverkat av tidsandan? I så fall, hur? Kännedom om de händelser som gestaltas i filmen är viktigt försök att ta reda på lite kring debatten och efterspelet och relatera till den! Ni måste uttömmande argumentera för hur urval, fakta och filmtekniska grepp används för att belysa de värderingar, normer, teman m.m. som finns i historiebruket/historiebruken. Uppgift 2 Du har fått i uppdrag att göra en film kring baltutlämningen. Filmen kan vara en spelfilm eller en dokumentär. Filmen kan produceras i Sverige, Baltikum eller Ryssland. Konstruera en filmaffisch som ska illustrera filmen. Kommentera varför affischen ser ut som den gör. Det är viktigt att minst två historiebruk är synbara i gestaltningen. Var tydlig med att visa på vilka delar av historien som du vill understryka. Fundera på om filmen och filmaffischen ska avspegla dåtidens eller nutidens värderingar, och vilken eller vilka av värderingarna för och emot som ska framträda. Endast de första deportationerna var möjliga att bevaka för fotografer. Senare skedde de mitt i natten och i hemlighet. 20 / 22
21 / 22
CHE GUEVARA ETT STÅND OM EN IKON Något om Che. Presentera på ett stånd under typ kulturnatten. Vilken Che brukas i bilderna? Vilken Che ska presenteras? (Jag gör färdigt på måndag) Olika bilder av Che Guevara ger olika tolkningar av vem han var. 22 / 22