UV RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Sökschakt vid Pilgrimen 14 Östergötland Mjölby kommun Skänninge stad Pilgrimen 14 RAÄ 5 Dnr 422-03622-2012 Christina Helander
UV RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Sökschakt vid Pilgrimen 14 Östergötland Mjölby kommun Skänninge stad Pilgrimen 14 RAÄ 5 Dnr 422-03622-2012 Christina Helander Sökschakt vid Pilgrimen 14 1
Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) Roxengatan 7 582 73 Linköping Tel 010-480 81 40 Fax 010-480 81 73 e-post uvost@raa.se e-post fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se 2013 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2013:17 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2013-01-28. Dnr 601-2013/445. Grafisk form Britt Lundberg Kartografi Lars Östlin Tryck/utskrift E-print, Stockholm 2013 2 Sökschakt vid Pilgrimen 14
Innehåll Bakgrund och sammanfattning 5 Syfte 5 Metod och dokumentation 5 Kultur- och fornlämningsmiljö 7 Frågeställningar 7 Resultat 8 OS203 8 Sammanfattning 9 Referenser 9 Litteratur 9 Arkiv 9 Administrativa uppgifter 10 Norrköping Motala Motala ström Vadstena Skänninge Svartån Linköping Stångån Söderköping Mjölby Fig 1. Karta över Östergötland med platsen för förundersökningen markerad. Sökschakt vid Pilgrimen 14 3
Fig 2. Utdrag ur Gröna kartan med platsen för förundersökningen markerad. Skala 1:50 000. 4 Sökschakt vid Pilgrimen 14
Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansierad del av Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslut enligt Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m m. Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Sökschakt vid Pilgrimen 14 Bakgrund och sammanfattning Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Öst, har efter beslut den 10 oktober 2012 av Länsstyrelsen Östergötland, utfört en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning vid Pilgrimen 14, inom RAÄ 5, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötland, enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m (se fig 1 och 2). Arbetet föranleddes av att Mjölby kommun skulle laga en avloppsledning inom fastigheten Pilgrimen 14. Ett schakt om 5m 2 togs upp men inga orörda arkeologiska kontexter påträffades. Det föreslås inga ytterligare antikvariska åtgärder i samband med aktuellt arbetsföretag. Om området skulle komma att utökas eller ändras kan fornlämning beröras. En ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m skall ställas till Länsstyrelsen Östergötland, som fattar beslut i ärendet och avgör vilka eventuella fortsatta arkeologiska åtgärder som krävs. Syfte Syftet med en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning är att i första hand tillse att fornlämning inte kommer till skada vid markingreppet och att, om detta inte är möjligt, begränsa, karaktärisera och datera påträffade kontexter inom RAÄ 5. Resultaten skall kunna ligga till grund för Mjölby kommuns vidare planering samt för Länsstyrelsens bedömning av kunskapspotentialen och för kommande beslut enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m. Metod och dokumentation En arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning innebär att en arkeolog deltar då schaktningsarbetet pågår. Går det inte att undvika ingrepp i fornlämningen skall påträffade kontexter undersökas och, i möjligaste mån, tas bort. Schaktet har mätts in digitalt med D-Gps och sedan beskrivits och registrerats. Den digitala informationen lagras i Riksantikvarieämbetets dokumentationssystem Intrasis (www.intrasis.com). Sökschakt vid Pilgrimen 14 5
Y 504800 Skänninge 1:1 X 6473050 ± Hålväg Skänninge 5:1 Skänninge 18:1 Skänninge 19:1 Undersökningsområde 0 20 m Skala 1: 1000 X 6472850 Y 504950 Fig 3. Närliggande fornlämningar markerade med rött och undersökningsområdet markerat med blått. Skenaån passerade precis invid området. 6 Sökschakt vid Pilgrimen 14
Kultur- och fornlämningsmiljö Skänninge ligger centralt i ett öppet jordbrukslandskap och utgör tillsammans med Söderköping en av Östergötlands äldsta städer. Den medeltida staden låg i huvudsak öster om Skenaån på en nord-sydlig åssträckning där bebyggelsen antas ha vuxit fram. Under tidig medeltid framträder platsen som religiös centralort men då fanns redan flera storgårdar med tidigkristna begravningsplatser. Till gårdarna fanns ett omfattande och varierat specialiserat hantverk, något som det analyserade fyndmaterialet från Skänninge visar (Bergqvist&Lindeblad, i manus). Under 1200-talet etableras flera institutioner på orten, bland annat ett hospital, ett helgeandshus, två dominikankonvent och ett mynt- och växlingskontor. Ett stadssigill är känt från tiden omkring år 1300 och då fanns inte mindre än fyra kyrkor i staden; de redan nämnda konventskyrkorna S:t Martin och S:t Olof samt Allhelgona kyrkan och Vårfrukyrkan. Då staden Vadstena etablerades omkring år 1400 hamnade Skänninge till viss del i skuggan av denna, och under 1500-talet förlorade staden sina stadsprivilegier (Hasselmo 1987:239f ). Det aktuella området ligger inom RAÄ 5:1, som utgörs av det medeltida Skänninges stadslager. Kvarteret Pilgrimen ligger i den medeltida stadens västra utkant, inte långt ifrån S:ta Ingrids kloster, RAÄ 1:1 (se fig 3). Förundersökningen i form av schaktningsövervakning utfördes vid Skenaåns västra strand, ett område där bara ett fåtal arkeologiska undersökningar har gjorts. Till exempel utfördes en antikvarisk kontroll vid Motalagatan, Nunnestigen och Nordanågatan år 1984. I ett av schakten, som sträckte sig från Motalagatan ner via Nordanågatan kunde man se att den undersökta delen av Nordanågatan tidigare utgjorts av en försänkning som sedan fyllts upp till nuvarande nivå. I ett av schakten som togs upp nere vid Skenaån fanns kulturlager med fajans och tegel, men någon strandskoning kunde inte konstateras (Tagesson 1984). År 1988 grävdes ytterligare ett schakt nere vid Skenaån. Under stenmuren utmed en av fastighetsgränserna fanns 0,5 1 meter stora stenar. Dessa tolkades antingen tillhöra den ovan stående stenmuren eller att ha utgjort den ursprungliga strandskoningen innan den nuvarande strandbrinken anlades. Inga medeltida lämningar påträffades (Claréus 1988). Vid en arkeologisk förundersökning i kvarteret Abboten undersöktes ett kulturlager på höjdsträckningen vid korsningen Motalagatan Nordanågatan, men det tunnade ut i sluttningen ner mot Skenaån. I profilen syntes en kraftig kant som troligen är ett av åns äldre strandhak. I ett av de undre lagren, precis ovan strandhaket, framkom en skärva äldre svartgods och bränd lera medan det nedan strandhaket endast fanns påförda fyllnadslager. Strandhaket tolkades som en gräns för de medeltida kulturlagren ner mot Skenaån (Björkhager 2010). Även andra undersökningar har tidigare visat på förekomst av kultur- och odlingslager, syllstensrader och diken i området kring kvarteret Pilgrimen (Feldt 2001, Magnusson 2008). I brevmaterial från tidigt 1300-tal finns noteringar om bryggor och bebyggelse i området Nordanå (SD 2666 och 5471), men lämningar efter något sådant har ännu inte påträffats. Frågeställningar Inför förundersökningen i form av schaktningsövervakning inom Pilgrimen 14 ställdes tre frågor. 1. Finns det bevarade kulturlager eller någon bevarad strandskoning? 2. Hur gamla är de? 3. Finns spår efter den medeltida bebyggelse som nämns i det äldre skriftliga materialet? Sökschakt vid Pilgrimen 14 7
X 6472900 Y 504870 ± A202 OS203 Undersökningsområde Schakt Arkeologiskt objekt Y 504890 X 6472880 0 5 m Skala 1: 200 Fig 4. Plan med schaktet, OS203, och stenraden, A202, markerade. Resultat Ett schakt om 5m 2 togs upp, men där påträffades varken intakta lager, konstruktioner eller nedgrävningar. Som svar på fråga 1 kan det ha funnits äldre kulturlager på platsen, som nu var alltför förstörda för att kunna ge meningsfull information, alternativt att det rör sig om ditforslade och deponerade massor. Någon bevarad strandskoning kunde inte konstateras i schaktet. Frågorna 2 och 3 gick inte att besvara. OS203 Schaktet var cirka 2,5x2,5 meter stort, omkring 1,3 meter djupt med en undergrund av lera (se fig 4). Då arbetet företogs ett par meter från Skenaån trycktes vatten upp från botten av schaktet. Marken i schaktet var omrörd sedan tidigare men det kunde konstateras att fyllnadsmassorna bestod av äldre kulturlager. Fyllningen var överlag mörkbrun och fet i konsistensen med inslag av kol, tegel, glas och porslin. Fyra stenar i storleken 0,4x0,4 meter (A202), låg på rad längs fastighetsgränsen och kan ha varit del av en synlig gräns. Stenarna låg däremot inte i ursprungligt läge, utan har troligen återdeponerats efter tidigare schaktarbete på platsen. 8 Sökschakt vid Pilgrimen 14
Sammanfattning RAÄ, UV Öst, bedömer att det arkeologiska arbetet nu är klart. Det föreslås inga ytterligare antikvariska åtgärder i samband med aktuellt arbetsföretag. Om området skulle komma att utökas eller ändras kan fornlämning beröras. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till Länsstyrelsen Östergötland, som beslutar i ärendet och avgör vilka eventuella fortsatta arkeologiska åtgärder som krävs. Linköping i december 2012 Christina Helander Referenser Litteratur Björkhager, V. 2010. Runbleck och svartgods. RAÄ 5, Motalagatan, Nordanågatan och Nunnestigen samt kvarteret Abboten, Nunnan och S:ta Ingrid, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. ÖLM Rapport 2010:113. Bergqvist, J. & Lindeblad, K. (i manus). Storgårdar under vikingatid och tidig medeltid. I Borgare, bröder och bönder arkeologiska perspektiv på Skänninges äldre historia. Hedvall, R. m fl (red). Claréus, C. 1988. Motalagatan 8, (nere vid Skenaån), kvarteret Pilgrimen, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötland. Rapport UV Mitt 1988. Hasselmo, M. 1987. Skänninge. 7000 år på 20 år: Arkeologiska undersökningar i Mellansverige. Andrae, T., Hasselmo, M. och Lamm, K. (red). Riksantikvarieämbetet, Stockholm. Feldt, A-L. 2001. Byte av VA-ledningar. Motalagatan och Linköpingsgatan, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. ÖLM 114:2001. Magnusson, M. 2008. Tre arkeologiska nedslag i Skänninge. Fjärrvärmeanslutningar till Hedgränd 6, Nunnestigen 23 och Motalagatan 16. RAÄ 5, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötlands län. ÖLM Rapport 2008:71. Tagesson, G. 1984. Antikvarisk kontroll vid schaktningsarbeten för VVS Nordanågatan och Motalagatan, Skänninge. RAÄ och SHM 3844/84. Arkiv FMIS, RAÄ, Stockholm. Svenskt Diplomatarium, brevnummer 2666 och 5471. Sökschakt vid Pilgrimen 14 9
Administrativa uppgifter Län: Östergötland Landskap: Östergötland Kommun: Mjölby Socken: Skänninge stad Plats: Pilgrimen 14 Undersökningens mittpunkt: X6472893, Y504878 Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Höjdsystem: Riksantikvarieämbetet dnr: 422-03622-2012 Länsstyrelsen dnr: 431-9663-12 Länsstyrelsen beslutsdatum: 2012-10-30 Projektnummer: 12373 Intrasisprojekt: UV2012:192 Rapportnummer: 2013:17 Ansvarig arkeolog: Christina Helander Beställare: Länsstyrelsen Östergötland Kostnadsansvarig: Mjölby kommun Undersökningstid: 2012-11-06 Undersökningsområde: 27 m 2 Undersökt yta: 5 m 2 Arkivhandlingar: Inga arkivhandlingar Fynd: Inga fynd 10 Sökschakt vid Pilgrimen 14