4.14 DIN NATURLIGA PARTNER Utomhuspedagogik Skogen i Skolan flyttar klassrummet ut i skogen. Sidan 2 Förädling Även plantor har släktträd. Sidan 4 5 Vintervägar Transporter av virke över myrar och våtmarker. Sidan 6
En skolskog i Malå, Västerbotten 2010. Foto: Erika Nilsson. Fredsborgsskolan i Åkersberga, vinnare av Skogens Mästare i Region Mälardalen 2013. Foto: Gunilla Häggström. Frestaskolans femteklassare rustar upp vindskyddet under en skogsdag 2013. Foto: Gunilla Häggström. SVERIGES FRAMTID BEHÖVER FRISK LUFT Skogen i Skolan är ett verktyg för lärarna att använda sig av naturen i undervisningen! Förra året fyllde Skogen i Skolan 40 år och under denna period har många tusen barn fått kliva ut ur klassrummet och in i skogen för att lära sig matematik, biologi och samhällskunskap! Läromedel Skogen i Skolan har tagit fram läromedel som är anpassade efter läroplanen för både Förskolan och Grundskolan. Lärarna kan alltså hålla en stor del av undervisningen av vissa ämnen utomhus, så kallad utomhuspedagogik. I läromedlen får de tips på hur de kan använda skogen som klassrum, ha skogen som verktyg och även hur de kan ta med skogen in i skolans lokaler. Läromedel för olika åldersgrupper, anpassade efter respektive läroplan SKOGENS MÄSTARE Skogen i Skolan bjuder in 7e klassare att vara med i en tävling där klassen kan vinna pengar. Tävlingen går ut på att klassen under läsåret går igenom vissa av läromedlen och sedan gör ett prov på dessa. De bästa klasserna får sedan komma på en final, som oftast sker på ett naturbruksgymnasium i det område tävlingen hålls. Det är hittills 4 av de 10 regionerna runt om i landet som haft denna tävling, men fler blir det nog nästa år. SKOGSKOLLO Skogskollo är ett sätt att väcka flickors intresse för skogen och ge dem möjlighet att träffa kompetenta kvinnor från olika områden inom skogssektorn. Under tre dagar i augusti får tjejer prova på olika aktiviteter med skogen som tema. Målet är att skapa förutsättningar för ökad jämställdhet i skogsnäringen. Skogskollo arrangerades bland annat av Region Dalarna-Gävleborg, på Järvzoo i Hälsingland. BillerudKorsnäs var där för att prata om trädens väg från skogen till papper och kartong. Faktaruta Startade 1973 Nationellt kansli i Stockholm 10 regioner runt om i landet, med varsin styrgrupp och anställd samordnare Finns på Twitter och Facebook Webbplats: skogeniskolan.se Verksamhetssamordnare Nationella kansliet Åsa Godeau, asa@skogen.se, 08-412 15 60 BillerudKorsnäs kontakt är Johanna Ydringer, johanna.ydringer@ billerudkorsnas.com, 026-15 11 59 SKOLSKOGAR Du som skogsägare kan bidra till denna unika verksamhet! Skogen i Skolan hjälper skolor att anordna skolskogar där undervisning kan bedrivas, självklart helst i anslutning till skolorna. Skolorna får även hjälp med att upprätta kontrakt med markägare, tips på vad man kan göra i en skolskog samt material i form av en låda. Lådan innehåller bland annat höjdmätare som man kan mäta höjden på träd med, mätband, såg, kniv, rep, snören, snitselband, röjsnöre, första förband, läromedel, trätrissa med olika trädslag och dessutom en mängd roliga och givande övningar att arbeta med i skolskogen. LÄRARKURSER Skogen i Skolan anordnar kurser för lärare i utomhuspedagogik, baserat på de läromedel som tagits fram. Både dagsoch flerdagskurser anordnas. Elever som får en del av undervisningen utomhus blir mer engagerade, samarbetar bättre och lär sig mer. Gå in på Skogen i Skolans webbplats för att hitta kontaktpersoner för just din region. På webbplatsen kan du också hitta alla läromedel, tips på hur du kan göra en skolskog, en övningsdatabas och mycket mer. Johanna Ydringer Verksamhetsutvecklare 2
SKOGSÄGARWEBBEN: ALL INFORMATION OM DIN VIRKESAFFÄR Nu lanserar vi Skogsägarwebben! Där får du koll på dina virkesaffärer med BillerudKorsnäs, såväl pågående som avslutade. Tjänsten går igång vid årsskiftet och om du vill kan du redan nu anmäla ditt intresse till din virkesköpare. I annat fall kommer du att få ett brev i slutet av året med förfrågan om du vill ansluta dig. Med din personliga inloggning kan du sedan se alla dina affärer och uppdrag hos oss. För att få alla dina skogliga uppgifter samlade på samma ställe kan du även lägga in din skogsbruksplan på skogsägarwebben. Då blir det ännu lättare att hålla koll på vad som är gjort, och var! Du som är leverantör till oss, hör av dig till en av våra virkesköpare så hjälper vi dig att lägga upp ett personligt konto. Lars-Erik Busk Ansvarig lokala köp Framtidstro Detta nummer handlar mycket om framtida generationer, både mänskliga och skogliga. Det rimmar väl med den framtidstro som finns hos skogsägarna. Årets Skogsbarometer har precis presenterats. Det är en årlig Sifoundersökningen bland landets skogs ägare från LRF Konsult, Swedbank och Sparbankerna. Den visar att skogsägarna tror på att äga skog; mer än hälften skulle köpa mer om de hade möjlighet! Man tror också på ökade priser på sågtimmer, massaved och skogsfastigheter. Men det är inte snabba pengar som lockar. Mjuka faktorer som jakt, rekreation och känslan av att äga skog anses av 51 procent som den viktigaste faktorn för ägandet, ca en tredjedel tycker främst att det är en god långsiktig investering och endast 11 procent tycker att en god löpande avkastning är det som betyder mest. Resultatet känns bra, tycker jag! Det finns en mångfald bland skogsägandet som ger trygghet för framtiden! Med den förvissningen knyter vi nu ihop säcken efter ett händelserikt år och tackar alla våra leverantörer för ett fantastiskt samarbete! God jul! Caroline Rothpfeffer Ansvarig utgivare På vår hemsida www.billerudkorsnas.se/skog hittar du en länk till Skogsägarwebben. VISSTE DU ATT Världens äldsta nu levande träd finns i Sverige? Det är en gran som växer på Fulufjället i Dalarna och är 9500 år! Denna individ har kunnat fortleva genom vegetativ förökning, dvs. grenar som haft kontakt med marken har kunnat slå rot, och har därigenom varit samma genetiska individ i 9500 år! Granen har fått namnet Old Tjikko efter upptäckaren Leif Kullmans hund Tjikko. I White Mountain i Nordamerika har det tidigare funnit 4 5000 år gamla levande Bristlecone Pine. Där har man kunnat räkna årsringarna i stammen, men denna art har inte förmågan till vegetativ förökning. Informationsblad till skogsägare från BillerudKorsnäs Skog Ansvarig utgivare: Caroline Rothpfeffer, Miljöchef BillerudKorsnäs Skog Redaktionsgrupp Caroline Rothpfeffer Nils-Olov Eklund, virkesköpare Södra Dalarna Fredrik Ryd, virkesköpare Frövi Patrik Hellblom, virkesköpare Sala Patrik Fredriksson, virkesköpare Gävle Johanna Ydringer, verksamhetsutvecklare Jörgen Wikström, virkesköpare Norrbotten Lars-Erik Busk, ansvarig för Lokala Köp Layout: Byrå4, Uppsala Tryck: Sandvikens Tryckeri 3
TREDJE GENERATIONENS FÖRÄDLADE PLANTOR ÄR SNART HÄR! Har du nyligen tecknat ett virkeskontrakt med föryngringsavverkning eller avser att göra det snart? Då kan du, om du har tur, få plantor från tredje förädlingsgenerationen när det är dags att återbeskoga. Dessa börjar komma ut på marknaden och väntas öka i tillgång inom 5 10 år för att täcka ca hälften av Sveriges behov av plantor runt 2040. För varje generation förädlade plantor ökar tillväxten, den senaste tre0-plantan väntas ha ca 20 % högre tillväxt än plantor från naturliga bestånd. Att plantera förädlade plantor är som att byta till skog med bättre bonitet; skogen växer fortare, gallringarna kommer tidigare och omloppstiden blir kortare. Allt detta samtidigt som effekterna på natur och miljö är små. Parallellt med tillväxten har förädlingen också fokuserat kvalitet (t ex mindre kvistar) och på att få fram träd som är mer motståndskraftiga mot skadegörare. I förlängningen kan detta leda till bättre kvalitet i föryngringarna och modifierad skogsskötsel. Till exempel kan man minska plantantalet då fler plantor överlever tack vare bättre härdighet. Användning av förädlade plantor är kanske den i särklass mest effektiva Fröplantage. Foto: Erik Viklund. åtgärden för ökad skogstillväxt. Merkostnaden är försumbar och det krävs inte någon speciell kunskap. Andra tillväxthöjande metoder som gödsling kräver kunskap, planering och tillgång till investeringskapital. Markvärdet ökar Diagrammet nedan visar hur andra generationens plantor med ca 12 % förädlingsvinst kan påverka volymtillväxt och ekonomi i ett granbestånd. De förädlade plantorna ökar medeltillväxten och förkortar omloppstiden med 7 år. Markvärdet ökar med ca 50 %. Det är således mer lönsamt att avverka bestånden tidigare än att bygga upp stora virkesförråd under en längre omloppstid. Förädling började med urval av plusträd i skogen och bedrivs sedan i de återkommande stegen testning, urval och korsning för att generera en ny förädlingsgeneration för testning o.s.v. I varje generation väljs de bästa träden även ut för massförökning i t.ex. fröplantager. Förädling av skogsplantor Skogsträdsförädling har bedrivits organiserat i Sverige sedan 1936 då Föreningen för växtförädling av skogsträd bildades. I dag bedrivs det operativa förädlingsarbetet av Skogforsk på uppdrag av svenskt skogsbruk och samhället. Förädlingen för gran och tall bedrivs enligt principen i bilden nedan, i drygt 20 separata populationer per trädslag som är fördelade för att täcka landets olika klimat. Sveriges förädlingsstrategi är upplagd och dimensionerad för att uthålligt både förädla viktiga trädegenskaper och bevara den genetiska diversiteten. Träden anpassas till både nuvarande och framtida klimat. Den genetiska vinsten ökar efterhand 4
m 3 sk/ha Förädlade plantor 12 % Oförädlade plantor 350 300 250 200 150 100 50 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Tid, år som förädlingsarbetet fortgår. Den slutliga och viktigaste aktiviteten i förädlingskedjan är att det förädlade materialet omsätts till skogsplantor. I Sverige ansvarar skogsbrukets intressenter för produktionen av skogsodlingsmaterial. Den vanliga metoden är att anlägga fröplantager där de bästa träden korsas med varandra. Nu väntas som sagt produktionen ur tredje generationens förädling. Den väntas öka tillväxten med ca 20%. Priset blir några ören mer per planta, men den i sammanhanget försumbara kostnaden är väldigt väl investerade pengar. Så rådet till alla skogsägare som ska plantera måste bli att alltid se till att få det bäst lämpade förädlade plantmaterialet som finns tillgängligt, före att förhandla till sig den billigaste plantan. Exempel på resultat från kalkylverktyg på Kunskap Direkt som visar virkesförrådets utveckling för oförädlade och förädlade plantor i ett granbestånd med ståndortsindex H100 24 m. Jörgen Wikström Virkesköpare Norrbotten EN KUBIK ÄR UNIK OCH INTE NÅGON ANNAN LIK Skogsbruket innehåller en mängd mått som kan vara lite förvirrande för den ovane. De mest förekommande kubikmetrarna presenteras nedan. Skogskubikmeter (m 3 sk) Ett mått på stående skog med vilket avses all stamved ovanför stubben. Grenar ingår inte. Måttet används vid inventering och taxering av skog. Kubikmeter fast på bark (m 3 f pb) Anger vedvolym inklusive bark på kapade och kvistade stockar. m 3 to Kubikmeter fast mått under bark (m 3 f ub) Anger vedvolym exklusive bark på kapade och kvistade stockar. Massaved säljs i detta mått. Kubikmeter travat (m 3 t) När man talar om travat mått, avses som regel, volymer inklusive bark. Frakt av timmer och massaved bedöms i travat mått. Man räknar då med en vedvolym % (fast volym) som beror på det travade virkets grovlek och trädslag. Lövträ har lägre fastvolym än barrträ. Klen diameter, krokig ved, slarvig travning, avverkningsrester, snö eller rotben i traven, medför lägre fastvolym i traven. m 3 fub Kubikmeter toppmätt under bark (m 3 to) Ett mått som utgår från toppändens diameter under bark vilken bildar en cylinder genom hela stocken. Resten av veden, det vill säga det som ligger utanför toppcylindern, blir flis som säljs till massaindustrin eller eldas upp. Sågtimmer mäts in toppmätt. Enheten används därmed i timmerprislistorna. Kubikmeter stjälpt mått (m 3 s) Flis mäts in som m 3 s, stjälpt eller löst mått. Nuförtiden väger man ofta flisen och beräknar torrsubstanshalten genom provtagning i lasset. Flistransportörer räknar med stjälpt mått när de lastar sina fordon. Källa: skogssverige.se I BillerudKorsnäs virkesprislistor går vi över till att ange priset för timmer i m 3 fub istället för m 3 to. En m 3 to motsvarar 1,2 m 3 fub eftersom hela volymen i rotänden räknas med. Volymen per betalad krona ökar i samma utsträckning, vilket gör att 100 kr/m 3 to ger 83 kr/m 3 fub, priset per stock blir dock detsamma. Patrik Hellblom Virkesköpare Sala, Heby, Västerås 5
VINTERVÄGAR Hur gör man för att kunna bruka skogar som ligger bortanför våtoch myrmarker? En metod som har använts länge inom skogsbruket, är trampade vintervägar. De gör det lönsamt att avverka bestånd som ligger otillgängligt och där ordinär vägbrytning inte är något bra alternativ. En vinterväg är körbar endast på vintern och kan se ut på olika sätt. Det kan vara en befintlig väg där bärigheten inte klarar av tung transport, en nyanläggning på myrar eller annan öppen mark eller en ren isväg över ett vattendrag. Den sistnämnda ska användas endast i undan tagsfall då det är förenat med mycket stora risker. Alla vägar har en gemensam faktor; börja planera i god tid för att få ner kylan i vägkroppen. Hur gör man? Att göra en vinterväg kräver stor erfarenhet och kunskap. Redan i början av den kalla säsongen, när det kommit ca 10 30 cm snö och första riktiga ihållande kylan kommer är det lämpligt att åka ut med ett lättare fordon som en snöskoter eller en pistmaskin och börja trampa ihop det isolerande lagret av gräs och mossa. När tjälen kommit en bit ner i marken kan större och tyngre fordon börja trampa och sedan snöröja vägen. Risken kan vara att trampningen tinar upp om vägen får ligga för länge under snö. Snödjupet bör inte överskrida 3 dm. Det är mycket viktigt att vägen är bred över myrmark annars kan vägen tippa vid belastning, eftersom vägen flyter som ett isflak på myren. Bredden måste vara minst 20 25 m för lastbilstrafik och 10 15 meter för skotning. Mark som är riktigt blöt undviks efter som de är att jämföra med isväg. En tumregel är att det ska var möjligt att gå över hela den tänkta vägytan i stövlar på barmark. Riktigt torra myrar kan också skapa problem då dessa har svårt att frysa ihop ordentligt och därmed får dålig bärighet. Samordningsvinster En vinterväg är ett projekt som löper över kort period av säsongen. Det kan vara förenat med ganska stor kostnad att anlägga vägen. Ca 25 kr per meter kan en väg kosta. Därför är det viktigt att försöka sprida ut denna kostnad på så många kubikmeter avverkad skog som möjligt. Har du en vinterväg nära din skog kan det vara lönsamt att avverka just då. Ta kontakt med din virkesköpare, denne kan hjälpa till med att samordna avverkningar inom området och få med så många som möjligt i projektet. BillerudKorsnäs använder sig också av kunnig personal och entreprenörer när denna typ av vägar ska anläggas så att säkerheten blir den bästa! Mats Johansson, West Valley Logging med en pistmaskin. Nils-Olof Eklund Virkesköpare Leksand, Falun, Hedemora 6
AKTUELLA FRÅGAN Ändringar i Skogsvårdslagen Den 1 september i år gick några lagändringar igenom som kan påverka alla som äger och brukar skog. Lättnader i ransoneringsreglerna Hittills har gällt att på brukningsenheter större än 50 ha skogsmark får föryngringsavverkning inte ske i sådan utsträckning att mer är hälften av arealen består av kalmark och skog yngre än 20 år. För brukningsenheter mindre än 50 ha har det inte funnits någon sådan begränsning. För att undvika den tröskeleffekt som uppstått för brukningsenheter strax över 50 ha görs nu ett tillägg om att andelen kalmark och skog yngre än 20 år får uppgå till 50 ha, d v s även för brukningsenheter över 50 ha. Avverkningsanmälans giltighetstid Sedan tidigare gäller att en avverkningsanmälan är giltig i tre år från det att den kom in till Skogsstyrelsen. Giltighetstiden förlängs nu till fem år. Den förlängda giltighetstiden gäller inte bara nya anmälningar utan även sådana som kommit in till Skogstyrelsen från och med 1 september 2011. Föreläggande eller förbud utan föregående råd Skogsstyrelsen får utfärda ett föreläggande eller förbud utan att först ha lämnat ett råd (vägledning) som inte följts. Tidigare har ett råd behövt lämnas innan föreläggande meddelas utom i brådskande fall eller när det behövts för att bevara natur- eller kulturmiljövärden, eller när det annars funnits särskilda skäl. Förenklad kartredovisning av skyddsdiken Enligt hittills gällande regler gäller att en anmälan om skyddsdikning ska innehålla en karta eller kartskiss över det planerade dikets sträckning. Ändringarna innebär att anmälan istället endast behöver innehålla en karta över det område som avses att skyddsdikas och att skyddsdikets utlopp eller avslut ska markeras på kartan. Patrik Hellblom Virkesköpare Sala, Heby, Västerås BILLERUD FIBREFORM DET FORMBARA PAPPERET BillerudKorsnäs tillverkar ett papper som är töjbart, FibreForm. Töjbarheten gör det möjligt att formpressa förpackningar. Därmed kan traditionella plastförpackningar fasas ut till förmån för de mer miljövänliga i papper. Tänk dig att inte behöva köpa köttfärs eller dricka i plastförpackningar gjorda på fossila material utan i en förnybar förpackning. Nu finns tekniken för formpressat papper vilket gör det möjligt att tillverka denna typ av förpackningar av papper! Hemligheten bakom FibreForm är dess höga töjbarhet, den går att formpressa, vilket öppnar dörrarna till en mängd unika förpackningslösningar med spännande, naturliga former och djupa präglingar. Pappret kan formas i befintliga termoformningslinjer utan kostsamma investeringar. Därmed kan t ex plasttråg till smörgåsskinka lätt bytas ut till kartong, vilket minskar miljöbelastningen. Papperets miljövärde är betydande då det kan ersätta plastförpackningar gjorda på fossila råvaror! FibreForm är tillverkat av 100 % fiber från skogen och är därför godkänt för direktkontakt med livsmedel. Caroline Rothpfeffer Ansvarig utgivare 7