Klimatkontrakt för Hyllie

Relevanta dokument
Energivärld i förändring skapar nya möjligheter. Lars Bierlein, Business Innovation 18 september 2013

Så ska Hyllie bli hållbart

Hyllie erfarenheter från pågående utveckling av en hållbar stadsdel

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Tunga stommar kan användas för att minska energianvändningen och effekttoppar, möjliggör fördröjning av effektuttag samt dess koppling till smarta

Hållbara stadsutvecklingsprojekt

Framtidens flexibla energisystem Städer som tillväxtmotorer 17 nov Birgitta Resvik Ansvarig för samhällskontakter Fortum Corporation

Miljöprogram för Malmö stad

Smart el och värme i Norra Djurgårdsstaden. Energiledargruppen, 25 januari 2011 Tomas Wall, FoU ansvarig, Fortum Sverige

Gunilla Eitrem Utvecklingsledare Södertörnssamarbetet. Miljödriven gemensam upphandling av godstransporter på Södertörn. Biogas-Tinget 4 december 2013

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun

Borgmästaravtalet (CoM) Göran Gustavsson

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

datum Detaljplan för del av fastigheten VINTRIE 17:2 mfl i Vintrie i Malmö

Klimatpakten Nyhetsbrev. April 2015

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN

Miljöprogram Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

Medicon Village Village driver projekt för framtidens hållbara och innovativa boende

PM reviderat Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

Strandskolan Årskurs 6 Grupp 2 Tyresö kommun Tellus City

Södertörnskonferensen den 14 januari 2010

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186

Vad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Vem kan få märkningen?

Hållbar stadsutveckling Malmö från Öst till Väst

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning

KLIMAT- STRATEGISKT PROGRAM

Hållbarhet som en förutsättning för långsiktig lönsamhet. Jonas Abrahamsson Koncernchef E.ON Sverige

datum Detaljplan för fastigheten ZEBRAN 6 i Innerstaden i Malmö

KVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen

södra Hyllie Information om pågående planarbete

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget Solenergi och gröna jobb

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om trafik, kommunikationer och miljö

KF OKT Nr 196. Motion av Emma Wallrup m fl (alla V) om att kommunen ska satsa på solenergi KSN

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.

Hållbara livsstilar och H+ EN FORSKNINGSÖVERSIKT

Vi växer för en hållbar framtid!

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Aktivitetsplan miljö för Stockholms Kooperativa Bostadsförening

BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2-24 SEPTEMBER 2017

MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR

Klimatstrategi i Sollentuna

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Per Eckemark, Oct 16, Ökade krav på överföring och flexibilitet i transmissionsnätet

MILJÖPOLICY. Fastställd av styrelsen den 6 december 2013

Satsa på spårtrafiken

Antagen av kommunfullmäktige , 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Lägesuppdatering 2015

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Urban struktur Göteborg /

idéskiss Trafik och parkering

6. Energiomställning i det gotländska samhället

Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp

Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan

Stockholms Naturskyddsförening VERKSAMHETSPLAN 2015

Oktahamn Vårat koncept Energi

ÅRSREDOVISNING Miljönämnden

E.ON Elnät. Framtiden är l kal. En satsning på Lokala Energisystem

Kommunalt handlingsprogram för Eslöv

Erfarenheter från Sverige. Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv Anders Rönneblad Cementa AB

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Goda exempel. från investeringsprogrammen Klimp och LIP

Lokala miljömål Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

datum Detaljplan för del av Tusculanum 10 i Rosengård i Malmö

Miljöpolicy Det innebär att:

TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Villkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten

Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel

Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar

Enkla Processer spar energi

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Exempeluppgift Delprov A2 Granska information, kommunicera och ta ställning

Strategi för Corporate Social Responsibility

Strategi för biogas i regionen. 28 augusti 2012

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

Miljöpolicy Policy. Hälsa Sjukvård Tandvård

Vad har Göteborgs Hamn för målsättningar för minskad klimatpåverkan?

Klimat- bokslut 2010

Remiss - Klimat- och energiprogram

SMARTA ELNÄT FÖR ETT HÅLLBART ENERGISAMHÄLLE

PM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar

Förslag till Energistrategi för Skåne

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun

Den ledande biogasregionen 2020

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

En gemensam handlingsplan. Malmö stad och Polisområde Malmö

Yttrande över Ingen övergödning - Strategi för Stockholms län

En beskrivning av miljöförhållanden och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs.

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Bilaga 1. Åtgärdsprogram VA

Transkript:

Klimatkontrakt för Hyllie Undertecknat den 17 februari 2011 Ill: David Wiberg

Bakgrund I slutet av 2009 antog Malmö stad Miljöprogram för 2009-2020 samt Energistrategi Malmö. Miljöprogrammets ambition är att Malmö 2020 ska vara världsbäst på hållbar stadsutveckling. Fyra övergripande miljömål pekas ut: Sveriges klimatsmartaste stad. Framtidens stadsmiljö finns i Malmö. Naturtillgångar brukas hållbart. I Malmö är det lätt att göra rätt. I energistrategin är den långsiktiga visionen för Malmö (år 2030) att energisystemet ska försörjas från enbart förnybara energikällor och kännetecknas av effektiv och säker energianvändning, som bidrar till stadens långsiktiga hållbarhet. Hyllie är Malmös största utvecklingsområde. Fullt utbyggt planeras området omfatta c:a 9000 bostäder och nästan lika många arbetsplatser. För att uppnå de högt ställda målen i miljöprogrammet och energistrategin för Malmö, krävs att Hyllie tar viktiga steg och leder utvecklingen mot en hållbar stad. I Hyllie tas ett helhetsgrepp med resurseffektiva strukturer för transporter, energi och mark. Staden ska vara blandad, tätare och utpräglat grönare. Hyllies omfattning och förutsättningar innebär att effektiva och långsiktiga systemval kan göras. För att nå de uppställda målen har Malmö stad tagit initiativ till en gemensam process med E.ON och VA SYD, och inriktningen, ambitionerna och de gemensamma målsättningarna för Hyllie slås fast i detta klimatkontrakt. Vision Hyllie ska visa vägen för Malmös framtida utveckling som hållbar stad och ligga i frontlinjen när det gäller innovationskraft och förmåga att knyta samman försörjning med användning och beteende. Energilösningen ska baseras på kretslopp, och ha en hög självförsörjandegrad. Vi ska arbeta för att energikonceptet Hyllie får en positiv energibalans det vill säga att energiproduktionen överstiger energianvändningen. Hyllie ska utvecklas till Öresundsregionens klimatsmartaste stadsdel och bli en global förebild för hållbar stadsutveckling.

Energiförsörjningsmodell Lokalt producerad el Fastighetsnära producerad värme och el Infrastruktur Centralt producerad Värme och el Energiåtervinning Hyllie Sustainable City Avfall och restprodukter Biogas (rötning) Organiskt avfall och avlopp Materialåtervinning Figur 1. Schematisk beskrivning av energiförsörjningen i Hyllie. Mål Energiförsörjningen i Hyllie ska bestå till 100 % av förnybar eller återvunnen energi senast 2020, (se figur 1). Uppdaterade kvantifierade skattningar ska finnas och regelbundet ses över, för att arbetet mot målet ska kunna följas. I Hyllie utvecklar vi integrerade infrastruktursystem för el, gas, värme och kyla, och fokuserar på ett optimerat samspel mellan central och lokal produktion. För att få en god balans mellan produktion och konsumtion, ska energiflödena i Hyllie vila på smart infrastruktur ( smart grid ). Energisystemet ska definieras av låga primärenergifaktorer 1, och bestämningen av primärenergifaktorerna ska vara sådan att miljökonsekvensen bedömts ur ett globalt perspektiv. Byggnaderna i Hyllie ska byggas effektiva, energisnåla och med förutsättningar för att kunna utnyttja de möjligheter som de övergripande smarta systemen ger. En betydande andel av energibehovet ska försörjas genom lokalt producerad förnybar energi, t.ex. sol- och vindenergi. 1 Med primärenergifaktorn avses energiåtgången från källa till slutanvändning där en låg primärenergifaktor innebär mindre energiåtgång.

I Hyllie ska resandet till stor del ske till fots och på cykel, kompletterat av bra kollektivtrafik. Utöver kollektivtrafiken etableras smarta lösningar för gas- och elfordon. I Hyllie skapas förutsättningar för att göra val för en klimatsmart livsstil. I Hyllie ska det vara lätt att göra rätt. Hyllie ska bli ett världsledande demonstrationsområde för klimatsmarta lösningar. Uppföljning av målarbetet ska ske fortlöpande. Energikonceptet Energikonceptet för Hyllie har effektiva lösningar för både el, värme, kyla och transporter. Det kännetecknas av en hög grad av samverkan mellan olika typer av infrastrukturer, däribland avfall, vatten och avlopp. Energi som används i Hyllie ska vara baserad på förnybara energikällor. Det ska finnas förutsättningar för inslag av lokal produktion i byggnader, ny förnybar produktion ska etableras, och hela energikonceptet ska på bästa sätt utnyttja befintlig infrastruktur och central produktion. I Hyllie ska vi skapa förutsättningar för smart och effektiv användning av energi, och satsa på intelligenta lösningar för energilagring och energistyrning något som ger anpassning och balans mellan konsumtion och produktion. Fastighetsägare och aktörer för byggprojekt ska uppmuntras att ingå tilläggskontrakt för att visa på åtaganden i enlighet med detta klimatkontrakt.

El Förnybar el från olika lokala källor Vatten Försörjning av dricksvatten Transporter Förnybar energi till transporter från el och biogas El från kraftvärme Vindkraft Solceller El till fordon Biogas Biogas Öresunds -regionen Malmö Hyllie Fjärrvärme Solvärme Kyla Bostäder Kontor Affärslokaler Utnyttjande av lokala energiflöden Energiåtervinning av brännbart avfall Rötning av avloppsslam Rötning av organiskt avfall Värme & kyla Lokal solvärme och fjärrvärme från kraftvärmeproduktion resurskretslopp avfall Avfall och avloppsvatten Effektivt utnyttjande av avfall och avloppsvatten till el, fjärrvärme och biogas Figur 2. Energikoncept Hyllie Fokusområden Ambitionen är att ta vara på Malmös och Hyllies specifika förutsättningar. Fyra övergripande fokusområden har identifierats som viktiga för framgången i den gemensamma strategi parterna avser följa. Energiförsörjning - behov av el, värme och kyla. Vi ska studera hur energibalansen i Hyllie utvecklas över tiden, och bevaka förutsättningarna för att så småningom kunna etablera en full försörjning genom förnybar eller återvunnen energi. Utöver försörjningssituationen för fjärrvärme och kyla inkluderas i studierna även möjligheterna för lokal, förnybar elproduktion, såsom till exempel vindkraft. Vi utreder också hur stort inslag av lokal produktion av el och värme som kan genereras direkt i fastigheterna. Infrastruktur - distributionslösningar och interaktion mellan system och fastigheter. Vi strävar efter att etablera en lösning i Hyllie som ger en effektiv energianvändning och ett intelligent samspel mellan fastigheternas energikonsumtion och energisystemet i sin helhet. - både med avseende på en energibalans över året och på ett momentant effektbehov. Transportlösningar. Hyllie är en kommunikationsnod med enormt goda möjligheter till miljövänliga transporter. Kopplingarna mellan olika transportslag ska utvecklas. Hur kan system för hållbara transporter etableras i Hyllie, och ge förutsättningar för till exempel el- och biogasfordon?

Konsumtion styr- och reglersystem, beteende och livsstilsfrågor. Med smarta system krävs informationsinsatser och interaktion. Avfallshantering och transporter är områden där beteende och livsstil påverkar utfallet av en hållbar lösning. Det ska tas fram metoder för att främja aktiva val hos konsumenterna. Arbetsprocessen Arbetsprocessen i Hyllie följer de fyra fokusområdena, och indelas i motsvarande områden; energiförsörjning, system & infrastruktur, transportlösningar samt behovs- och konsumtionsstyrning, se nedan figur. System & infrastruktur Intelligent och integrerat infrastruktursystem Energibalans mellan lokala laster och energiflöden Transport El Gas Energiförsörjning Förnybara energikällor Central & lokal produktion Värme och kyla Behovs och konsumtionsstyrning Beteende Styr och reglersystem Figur 3. Insatsområden

Geografiska avgränsningar Utbyggnad av det nya Hyllie avgränsas i öster av Pildammsvägen, i söder av Yttre Ringleden, i väster av Lorensborgsgatan, i norr av de befintliga bostadsområdena Kroksbäck och Holma, se nedan bild. Den geografiska avgränsningen avser inte energiproduktionsanläggningar. Bild. Geografisk avgränsning av utbyggnadsområdet i Hyllie Den första etappen fokuseras kring utvecklingen av bostäderna utmed Hyllie allé samt planerad kontorsutbyggnad väster om dessa. Möjligheterna att utnyttja redan befintlig verksamhet ska undersökas. Tidsperspektiv Klimatkontraktet gäller från undertecknandet och parterna ska därefter verka för att uppfylla målen till 2020. Kontraktet utvärderas efter två år och parterna fattar beslut om fortsatt arbete. Med uppföljningar som grund tas förutsättningar fram för ett förnyat klimatkontrakt för år 2030, senast 2018. Finansieringsfrågor Respektive part finansierar den egna insatsen. Vid behov av andra resursinsatser ska dessa godkännas av styrgruppen. Respektive organisation säkerställer att resurser tilldelas i den omfattning som krävs. I arbetet ingår att söka projektstöd.

Organisation En styrgrupp med representanter för Malmö stad, VA SYD och E.ON har skapats. Styrgruppen har det övergripande ansvaret för genomförandet av målen i Klimatkontraktet, beslutar om förändringar i klimatkontrakt och ingående parter. Miljöförvaltningen Malmö stad är sammankallande. Styrgruppen sammankallas ca fyra gånger om året. En projektgrupp bildas för att rapportera till styrgruppen och leda det operativa arbetet. I projektgruppen ingår representanter från Malmö stads förvaltningar Stadsbyggnadskontoret, Miljöförvaltningen, Fastighetskontoret, Gatukontoret vidare VA SYD samt E.ON.

Länkar Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020 www.malmo.se/miljoprogram Energistrategi för Malmö www.malmo.se/medborgare/stadsplanering--trafik/stadsplanering-- visioner/oversiktsplaner--strategier/energistrategi-for-malmo.html E.ONs klimatarbete Ny koncernstrategi Cleaner and Better, www.eon.se VA SYD, avfallsplan 2011-2015 remissutgåva http://www.vasyd.se/sitecollectiondocuments/avfall/avfallsplan%202011-2015/avfallsplan_2011-2015.pdf