Nationella riktlinjer för god vård och omsorg



Relevanta dokument
Osteoporos & Frakturprevention. Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Att förebygga brott Nationella riktlinjer för osteoporos

Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017

Nya nationella riktlinjer för tandvård

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Brottförebyggande verksamhet

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Osteoporos

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Statlig styrning med kunskap

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Kunskapsstyrning. Regeringens uppdrag (2011) att utveckla modellen för God vård. Uppdraget innehöll tre delar:

Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,

Världsdiabetesdagen : Nya riktlinjer och rekommendationer hur speglar de mångfalden i diabetesvården?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö

Nationella riktlinjer. Metodbeskrivning

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Är gräset grönare hos grannen?

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Vetenskap, erfarenhet och tyckande..

Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Behandling av benskörhet för att förebygga frakturer

Nya riktlinjer för astma Socialstyrelsen

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Svar på skrivelse från Miljöpartiet om uppföljning av nationella riktlinjer för vård av kroniskt sjuka

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metodbeskrivning Bilaga

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa. Stockholm

Vad är nationella riktlinjer?

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

På väg mot en jämlik Neurologi

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Remissversion publicerad 8 december 2016

Forsknings plan (version IV )

Nationella indikatorer

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014

Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK. Tony Holm

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012

Interprofessionell samverkan, IPS Grunden till bra astma/kol-vård!

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012

Socialstyrelsens reviderade riktlinjer för CGM,FGM och insulinpump. Eva Toft, Ersta sjukhus

Halland. Kungsbacka. Varberg. Falkenberg Hyltebruk. Halmstad. Laholm

Varför behöver fler prednisolonpatienter

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Yttrande standardiserade vårdförlopp inom andra diagnoser än cancer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

KLOKA LISTAN. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Publicerad i november 2015

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar stöd för styrning och ledning Preliminär version INAKTUELLT

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för vuxentandvård

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Metodbeskrivning Bilaga

Antagen av Samverkansnämnden

Transkript:

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande osteoporos

åååå Faktagruppens sammansättning Mats Palmér (ordf) Lotta Grahn Kronhed Andreas Kindmark Dan Mellström Helena Salminen Maria Sääf Ove Törring (Vid målgång) Hur dela in tillståndet? Tidigare frakturer? FRAX?

Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god tandvård Nationella riktlinjer för god socialtjänst

Kunskapsstyrning för God vård och omsorg Nationell uppföljning Systematiska kunskapsöversikter God vård Uppföljning & analys lokalt & regionalt Nationella riktlinjer & föreskrifter Regional & lokal styrning & förbättringsarbete

Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god tandvård Nationella riktlinjer för god socialtjänst

Områden för Nationella riktlinjer Astma och kol (2004) Bröst-, kolorektal- och prostatacancer (2007) Missbruk och beroende (2007) Hjärtsjukdomar (1998, 2001, 2004, 2008) Stroke (2003, 2005, 2009) Diabetes (1996, 1999, 2010) Depression och ångestsyndrom (2010) Demens (2010) Psykosociala insatser vid schizofreni (2010) Lungcancer (2010) Sjukdomsförebyggande åtgärder preliminär version i höst Tandvård preliminär version i höst Rörelseorganens sjukdomar preliminär version i höst

Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner

Vem riktar sig riktlinjerna till? Politiker, tjänstemän och verksamhetschefer Övrig vård- och omsorgspersonal (Patienter, brukare och anhöriga)

Vad innehåller riktlinjerna? Rekommendationer om prioriteringar 1 10 (rangordning) åtgärder som inte bör utföras (icke-göra) åtgärder som bara bör genomföras inom fortsatt forskning och utveckling (FoU) Nationella indikatorer för god vård (underlag för uppföljning)

Vad ska riktlinjerna leda till? god vård och omsorg evidensbaserad praktik stödja öppna och systematiska beslut om resursfördelning ett ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder ge underlag för beslut om vårdens organisation ge underlag för regionala och lokala vårdprogram

Riktlinjeprocessen KOMMUNIKATION OCH FÖRANKRING INDIKATORER FÖR GOD VÅRD FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING VETENSKAPLIGT UNDERLAG - sökning, granskning & gradering PRIORITERINGS- ARBETE - rekommendationer KOMMUNIKATION OCH FÖRANKRING INDIKATORER FÖR GOD VÅRD PRELIMINÄR VERSION - regionala seminarier SLUTLIG VERSION MÄTA & FÖLJA UPP UPP- DATERING

Stegen till rekommendationerna Vetenskaplig faktagrupp Prioriteringsgrupp Rangordning 1-10 Formulering av tillståndsoch åtgärdslistan Bästa tillgängliga kunskap systematiska översikter enskilda studier hälsoekonomiskt underlag - Vetenskapligt underlag (inkl. hälsoekonomi) - Tillståndets svårighetsgrad Icke göra Projektledning FoU

Tillstånd åtgärdslistor Problem Vilka tillstånd och åtgärder skall tas med Hur dela in tillståndens svårighetsgrad? Efter bentäthet? Tidigare frakturer? FRAX?

Frakturrisk riskfaktorer och BMD

Ändrat synsätt vad gäller behandlingsindikationer Tidigare Behandla alla med osteoporosdiagnos (T-score <-2,5) Nu Behandla med utgångspunkt från NNT som är beroende av frakturrisk och behandlingens effektivitet vad gäller frakturprofylax

Ändrat synsätt vad gäller behandlingsindikationer Tidigare Behandla alla med osteoporosdiagnos (T-score <-2,5) Nu Behandla med utgångspunkt från NNT som är beroende av frakturrisk och behandlingens effektivitet vad gäller frakturprofylax

WHO-FRAX Bedömning av individuell 10-årsrisk för fraktur Primära data hämtade från nio stora populationsstudier, 170.000 patientår Validerat i 11 oberoende kohorter Sju olika riskfaktorer + bentäthet höft Kalibrerat för olika länder

FRAX. Available at: http://www.shef.ac.uk/frax/index.htm.

FRAX Fördelar och nackdelar + Lättillgängligt Snabb information om frakturrisk Låg kostnad - Olika frakturer olika riskökning Fallrisk inte inräknad Endast personer >40 år Ej tagit hänsyn till mängd kortison BMD rygg inte inkluderad

Val av tillstånd med utgångspunkt från FRAX? Tidigare fraktur? Bentäthet?

Alendronat - bakgrundsdata Översikt med 11 randomiserade studier med 12068 postmenopausala kvinnor Riskminskning höftfrakturer 39 % Riskminskning kotfrakturer 45 % Riskminskning icke-kotfrakturer16 % Biverkningar 5 % Mycket låg kostnad Låg compliance

Zoledronsyra - bakgrundsdata Två stora randomiserade studier med >9000 postmenopausala kvinnor Riskminskning höftfrakturer 30 resp. 41 % Riskminskning kotfrakturer 46 % Riskminskning icke-kotfrakturer 25 resp. 27 % Biverkningar vanliga Relativt dyrt God compliance

Vertebro- och kyfoplastik bakgrundsdata Fem randomiserade studier och en metaanalys Divergerande resultat i studierna Två välgjorda nyligen publicerade studier med placebogrupp har inte visat några positiva effekter

Fördelen med att sitta i faktagruppen Vi slapp prioritera!