Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Kunskapskällar n Ove Lundgren Tel. 031-367 93 27 Göteborgs stads informationscentrum för alkoholoch narkotikafrågor
Förändrad alkoholpolitik Lägre priser Mer införsel via resande Avskaffade monopol Ökad tillgänglighet Ökad konsumtion
Alkoholkonsumtionen i Sverige 1946 4,0 liter 1954 4,9 liter 1976 7,7 liter 1996 6,0 liter 2000 9,2 liter (liter 100 % alkohol) 2004 10,6 liter 2008 9,8 liter
Ökad totalkonsumtion till 2004 baserad på samtliga drycker och därefter svagt ned pga nedgång i sprit 12 10 Alkohol liter per inv 15+ 8 6 4 Totalt Vin Starköl Sprit Folköl Cider/blanddrycker 2 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Mats Ramstedt, SoRAD
Folkhälsorapport 2009 Ungdom
Dödsfall i alkoholorsakad skrumplever 1997-2006 Kvinnor per 100 000 7 6 5 4 3 50-64 Alla kvinnor 65-80 80+ 30-49 15-29 2 1 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Dödsfall i alkoholorsakad skrumplever 1997-2006 Män per 100 000 20 18 16 14 12 10 8 65-80 50-64 Alla män 80+ 30-49 15-29 6 4 2 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Sammanfattning Betydande uppgång i alkoholkonsumtionen mella n 2000 och 2004 och sedan viss nedgång främst beroende på minskad införsel och smuggling Totalkonsumtionen dock fortfarande på en historiskt sett hög nivå men låg i ett Europeiskt perspektiv Skrumplever har ökat bland både män och kvinnor Alkoholrelaterad dödlighet och sjuklighet upp främst bland kvinnor (men fortfarande 4-5 ggr högre bland män) Skillnader mellan olika åldersgrupper med tendens till ökning bland äldre (50-80) bortsett från sjuklighet (15-29 upp) Mats Ramstedt, SoRAD
alkoholkommittén Trafikdödsfall i samband med alkohol 170 160 150 140 130 120 110 100 1994 Årligt antal döda 1996 1998 2000 2002 10 9,5 8,5 7,5 Källa: SoRAD, Stockholms Univ/Rättsmedicinalverket 9 8 7 1994 Liter 100 procentig alkohol/invånare 1996 1998 2000 2002
Narkotikautvecklingen
Elever i 9:an som någon gång använt narkotika 16 14 12 10 8 6 4 2 0-72 -78-90 -96 2001 2007 2009 Pojkar Flickor
Preventions- och Utvecklingsenheten främjar god hälsa och integration i Göteborg
Antal tunga narkotikamissbrukare 30000 25000 20000 15000 10000 1979 1992 1998 5000 0
Den svenska modellen Prevention Kontrollpolitik Vård och behandling
Antal tunga narkotikamissbrukare per 100.000 invånare i åldern 15 54 år 1200 1000 800 600 400 200 Stockholm Göteborg Malmö 0 1979 1992 1998
Uppdraget Preventions- och utvecklingsenheten (Prevu) vid Social resursförvaltning har fått i uppdrag att genomföra en kartläggning av det tunga narkotikamissbrukets omfattning i Göteborg. Uppdraget är att genomföra räkning och återrapportering under 2011. För att fortlöpande kunna följa utvecklingen av det tunga missbruket bör denna typ av undersökning upprepas. Ev. kan framtida kartläggningar genomföras med stöd av befintlig dokumentation från vårdsystemet.
Syfte Syfte: Att kunskapen skall vara ett stöd för staden i planeringsoch utvecklingsarbetet inom missbruksområdet. Att få en tillförlitlig bild av omfattningen av det tunga narkotikamissbruket är i Göteborg. Att stimulera verksamheterna till att implementera dokumentationssystem vilket kommer att förenkla och höja kvalitén i kommande kartläggningar.
Frågeställningar: Antal personer med tungt narkotikamissbruk i Göteborg? Vilka preparat används? Vårdkontakter samt ev. substitutionsbehandling? Boendesituation, levnadsform (familjeförhållanden, barn etc) samt försörjning?
Organisation Arbetsgrupp Styrgrupp Referensgrupp = Berosam Kontaktpersoner i berörda verksamheter Kontaktpersonerna kommer att vara de som konkret kommer att samordna inrapporteringen i respektive organisation. Det är viktigt att det finns ett tydligt beslut i respektive organisation att man deltar i räkningen vilket ger ett tydligt mandat till kontaktpersonerna.
Verksamheter som planeras att delta IFO (10 stadsdelar) vuxen, barn- och ungdom, bistånd, funktionshinder. Sjukvård inkl. smittskyddet Kriminalvård Polis Öppen narkomanvård Boende Behandlingshem täcks av IFO Frivilligorganisationer (tex. Frälsningsarmen, Stadsmissionen, Räddningsmissionen) (utförare av professionell/upphandlad verksamhet som har dokumentation)
Summering Betydande skillnader mellan Sverige och andra länder i Europa vad gäller andelen som använt någon gång/senaste 12 månaderna, trots ökningar. Inga tecken på utjämning mellan Sverige och andra länder i Europa sedan slutet av 1990-talet bland unga Specifika nationella karakteristika har betydelse: synen på droger, social- och narkotikapolitik, relativt liten tillgång till narkotika, levnadsförhållanden m.m. 23
Typer av narkotika Cannabis t ex. Hasch, marijuana, cannabisextrakt m m Centralstimulerande medel t ex. Amfetamin, kokain, preludin, kat, (ecstasy) Opiater t ex. Morfin, heroin, opium Hallucinogener t ex. LSD, meskalin Psykofarmaka (nark.klassad) t ex. Bensodiazepiner Centraldepressiva medel: GHB, alkohol (Anabola steroider)
Cannabis Internationella trender
Cannabisodling Kraftig ökning av cannabisodling inom Europa T ex England, Albanien, Holland och Sverige Hollands export av cannabis (2007) motsvarade ett värde v av 230 miljarder kr
Paradoxal utveckling på p Cannabisområdet: Å ena sidan: Allt fler forskningsrön n om skadverkningar samt ökad efterfrågan påp vård och behandling för f r cannabisberoende Å andra sidan: Alltmer välorganiserade v och starka krafter propagerar för f r en legalisering av Cannabis
Förändrad syn på p cannabis Inom EU konstateras nu att cannabisrökning tar alltmer vårdresurser i anspråk k (EMCDDA) Uppklassificering i Storbritannien Minskande antal Coffeeshops i Holland Allt fler forskningsrön n om skadeverkningar: kroniska hjärnskador, snabbare beroende av andra droger, klar koppling till ökning av schizofrenier
Trender i GöteborgsomrG teborgsområdet Ökning av legalt/ illegalt subutex Ökning av kokain/ nya användare ndare Ökad GHB-anv användningndning enligt häktesundersökningkning Stabilisering av heroinmissbruket Nya syntetiska droger (bl( a via internet)
GHB-utvecklingen GHB-missbruket tycks inte minska Svåra avgiftningar och dålig prognos för tunga GHB-användare Behov av mer forskning och metodutveckling vad gäller behandling av GHB-missbruk
Kokain
Kokainhydroklorid
Beslag av kokain (Västra Götaland) 2008-10-01 2009-09-31 Antal beslag: 153 Mängd: 7,4 kg
207 Miljoner
Kokainodling orsakar miljökatastrof 200 000 hektar naturskog försvinner varje år p g a ny odlingsmark Luftföroreningarna ökar p g a nerbrända skogar vilket i sin tur bidrar till höjd lufttemperatur Vattnets ekosystem riskerar att förstöras då kemikalier och 1000-tal liter hett vatten dumpas Tillverkning av ett kg kokapasta ger 600 kg avfall + 200 liter förorenat vatten Ett hektar av kokaodling (nerbränd skog) ger 7,4 kg kokapasta/år Ett gram kokain förstör fyra kvadratmeter naturskog 162 fågelarter är allvarligt hotade då deras naturliga miljöer hotas
Bruchrille Bruchrille Herz Herz Bruchrille Bruchrille Bruchrille Bruchrille Bruchrille Bruchrille Bruchri Bruchri le le Five Five V.I.P. V.I.P. CAL CAL Bruchrille Bruchrille PT PT Bruchrille Bruchrille Schlitzauge Schlitzauge Bruchrille Bruchrille ANADIN ANADIN Pigs igs lschwanz lschwanz Pelikan Pelikan Bruchrille Bruchrille Taube Taube Bruchrille Bruchrille Friedens Friedens- taube taube Spatz Spatz Bruchrille Bruchrille Vogel Vogel iemsee emsee chrille chrille Fido Fido Bruchrille Bruchrille Häuptling uptling Bruchrille Bruchrille Sonic Sonic Sonic Sonic/Bruchrille Bruchrille Smiley Smiley SMILE SMILE Playboy Playboy Bruchrille Bruchrille
Exempel på nya syntetiska droger Mephedron Fenazepam 4-fluor-amfetamin DXM (Dextrometorfan) Bromo-Dragonfly Fentanyl Metamfetamin Spice Metedron (bk-pmma) Butylon MDPV
Metamfetamin Framställs vanligen som vitt pulver eller i kristallform Ice. Förekommer också i tablettform Amfetaminvariant men - betydligt starkare - snabbare beroende och - fler allvarliga skador
Metamfetamin (skador) Kroniskt bruk: allvarlig risk för hjärt- kärlskador Hämmar blodkärlens återbildning hud full av öppna sår och snabbt åldrande hud Meth mouth (gommen ruttnar ) p g a minskad salivutsöndring och olika tillsatser i drogen Minne och emotionell förmåga bryts ner = patienterna mindre mottagliga för terapi
Meth Mouth
Metamfetamin (2) I Europa; största problemen i Tjeckien (Pervitin) Norge är den största nordiska marknaden men kraftig ökning i Sverige Störst produktion i Litauen men mycket produceras också i Ryssland och Polen Metamfetamin ett allt större problem i Storbritannien. Uppklassificerades 2007 (A) Sedan flera årtionden ett mycket stort och växande problem i USA: http://www.methresources.gov/index.html
Beslag av amfetamin och metamfetamin (Västra Götaland) 2008-10-01 2009-09-31 Amfetamin: Antal beslag: 903 Mängd: 108,5 kg Metamfetamin: Antal beslag: 90 Mängd: 6,2 kg
Mefedron 4-metylkatinon: euforiskt rus med hallucinogen effekt (katinon: aktiv substans i kat) Street name : Krabba, kräfta (p g a lukten) Biverkningar: illamående, yrsel, ångest, oro, sluddrigt tal, hallucinationer, psykos m m Ökat missbruk? av Mefedron och Methedron i Göteborgsområdet senaste åren Mefedron narkotikaklassat i maj 2009
Methedron (bk-pmma) Methedron har liknande ruseffekter som Mefedron Lanserades i stor omfattning när Mefedron narkotikaklassades Methedron narkotikaklassat i december 2009
Sammanfattning Långdragen process att narkotikaklassa nya preparat, men...under det senaste året har denna process påskyndats betydligt När ett nytt preparat narkotikaklassas försvinner detta ofta ut från marknaden Preparaten reas ofta ut på nätet innan klassningen träder i kraft Dessa preparat ersätts snabbt av nya, icke klassade, substanser
Narkotikautredningens förslag Polis och tull skall få rätt att skyddsomhänderta nya preparat som kan antas komma att bli narkotikaklassade Folkhälsoinstitutet skall få möjlighet att köpa in nya preparat från nätet för att så tidigt som möjligt låta analysera dessa
Dagens och framtidens droger tillverkas av läkemedelsindustrinl Medicinmissbruk och smuggling av falska och receptbelagda läkemedel l håller h på att bli mer omfattande än n bruket av illegala droger enligt FN:s narkotikakontrollorgan, INCB I många m länder, l t ex USA och Indien, är r missbruk av receptbelagda preparat det vanligaste efter cannabis Recept avgör r om innehav/bruk av många m narkotiska preparat är r lagligt eller olagligt I Sverige gäller g detta främst bensodiazepiner (lugnande/sömnmedel) och buprenorfin (Subutex) I Frankrike strömmar ca 50% av förskriven f Subutex ut påp den illegala marknaden