Information om återkrav och betalning

2015-07-01 Information om återkrav och betalning Inledning Vi måste utreda Arbetslöshetsförsäkringen sköts i Sverige av arbetslöshetskassorna, bland annat av Arbetslöshetskassan Vision, med stöd i lag. En stor del av arbetslöshetsersättningen består av statsbidrag. Eftersom Arbetslöshetskassan Vision utövar myndighet när vi betalar ut arbetslöshetsersättning är vi skyldiga att utreda våra medlemmars rätt till ersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring med tillhörande förordning, föreskrifter och rättspraxis. Ibland får vi uppgifter som tyder på att någon har fått arbetslöshetsersättning som han eller hon inte har rätt till. Då måste vi utreda om ersättningen ska betalas tillbaka. Ska ersättningen betalas tillbaka fattar vi beslut. Sedan ska ersättningen betalas tillbaka till oss. Vi måste i de allra flesta fall betala tillbaka ersättningen till staten. Om vi utreder om arbetslöshetsersättning i ditt fall ska betalas tillbaka kan du läsa mer om hur det går till i det här informationsbladet. Utredning och beslut Inför eventuellt beslut om återbetalning Om vi fått uppgifter som tyder på att du har fått arbetslöshetsersättning som du inte har rätt till skriver vi brevet Inför eventuellt beslut om återbetalning till dig. I brevet beskriver vi vad som har hänt och varför vi anser att du inte har rätt till arbetslöshetsersättning. Vi beskriver att vi överväger att återkräva den ersättning som har betalats ut felaktigt och vilket belopp som i så fall återkrävs. Vi ger dig möjlighet att inom 14 dagar komma in med synpunkter och skicka in underlag som kanske visar att vi har ett ofullständigt underlag eller att vi kan ha fått felaktiga uppgifter från till exempel en arbetsgivare. Om ditt svar inte inkommer till oss i tid fattar vi beslut på det underlag vi redan har. Enklaste sättet att svara med synpunkter är att använda det förtryckta svarsformuläret som skickas med brevet. Du väljer då från en lista det alternativ du tycker passar i ditt fall, skriver under och skickar tillbaka brevet till oss i ett eget kuvert. Har du fler synpunkter kan du bifoga dessa på ett separat papper. I vissa fall bedömer vi att det finns skäl att utreda om uteslutning eller frånkännande ska ske. Vi beskriver då även att vi överväger att utesluta dig som medlem. Vi ger dig möjlighet att inom 14 dagar komma in med synpunkter och skicka in underlag. Om ditt svar inte inkommer till oss i tid fattar vi beslut på det underlag vi redan har. Du kan läsa mer i avsnittet om uteslutning och frånkännande. Bedömning av om ersättning ska återkrävas När vi avslutat utredningen bedömer vi om ersättningen ska återkrävas eller inte. Om utredningen visar att du enligt regelverket har rätt till ersättningen som betalats ut skriver vi ett brev till dig och berättar i brevet att vi inte kommer att återkräva

Sida 2 av 12 ersättningen, men att vi kan återuppta utredningen senare om det skulle framkomma nya omständigheter. Om utredningen däremot visar att du inte haft rätt till ersättningen som betalats ut bedömer vi om den ska återkrävas. Är det du som har orsakat den felaktiga utbetalningen ska du betala tillbaka ersättningen oberoende av om du förstått att ersättningen betalades ut felaktigt. Det som kallas god tro har alltså ingen betydelse om du själv orsakat den felaktiga utbetalningen. Exempel på när du själv anses ha orsakat en felaktig utbetalning är om ersättningen betalas ut efter att du lämnat felaktiga uppgifter eller om du inte har informerat oss om sådant som du måste informera om. Är det inte du som har orsakat den felaktiga utbetalningen är du bara skyldig att betala tillbaka ersättningen om du skäligen bort inse att du inte hade rätt till ersättningen. Om vi bedömer att du tog emot ersättningen i god tro behöver du inte betala tillbaka ersättningen och i så fall fattar vi beslut om det. När vi bedömer om du tagit emot ersättningen i god tro spelar det stor roll vad du fått för information tidigare från oss eller Arbetsförmedlingen. Det spelar också stor roll hur krånglig regeln är som har lett till att ersättningen har betalats ut fel är regeln väldigt komplicerad och svår att förstå kan det göra att du bedöms ha fått ersättningen i god tro. Bestämmelsen om återkrav och hanteringen av ett beslutat återkrav finns i 68 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF). Regeringen har skrivit hur bestämmelserna om återkrav ska tolkas i proposition 2008/09:3 Ränta vid återkrav inom arbetslöshetsförsäkringen m.m.. Beslut om återkrav Om vi bedömer att du är skyldig att betala tillbaka arbetslöshetsersättning fattar vi ett skriftligt beslut och skickar detta till dig. I beslutet skriver vi på vilka grunder vi bedömer att du har fått ersättning som du inte haft rätt till och varför vi anser att du ska betala tillbaka ersättningen. Vi skriver också vilket belopp du ska betala tillbaka och för vilken tid ersättningen har betalats ut. Vårt beslut gäller omedelbart vilket gör att vi har rätt att återkräva ersättningen omedelbart, även om du skulle begära omprövning eller överklaga. Hela skulden ska betalas inom 30 dagar från det att beslutet skickades. 30 dagar från det att beslutet skickades är alltså förfallodagen om du ser det begreppet i den här texten. Om du anser att beslutet är felaktigt kan du läsa mer i avsnittet om omprövning och överklagan och i avsnittet om anstånd. Brutto- eller nettobelopp Om vi fattar beslut om att återkräva arbetslöshetsersättning från dig, och ersättningen som i så fall ska betalas tillbaka ursprungligen betalades ut till dig under innevarande år, återkräver vi nettobeloppet, det vill säga det belopp som betalades ut till dig förutom skatt. Du kan yrka på sänkt beskattningsbar inkomst i din skattedeklaration. Vänd dig till Skatteverket för mer information. Om ersättningen betalades ut ett tidigare år återkräver vi istället bruttobeloppet, det vill säga det belopp som betalades ut till dig inklusive skatt. När återkravsbeslutet har

Sida 3 av 12 vunnit laga kraft (när det inte är möjligt att ompröva eller överklaga vidare) kan du begära omprövning av taxeringen hos Skatteverket. De kan då räkna om din skatt för det året. Vänd dig till Skatteverket för mer information. Befrielse från återbetalningsskyldighet Om vi beslutar att du är skyldig att betala tillbaka arbetslöshetsersättning bedömer vi i beslutet också om det finns särskilda skäl för befrielse från återbetalningsskyldighet (vilket också kallas eftergift). Det betyder att om du har fått ersättning felaktigt som du är skyldig att betala tillbaka kan vi besluta att du ändå inte behöver tillbaka antingen en del av beloppet eller hela beloppet. Tänk på att möjligheten till befrielse ska användas restriktivt. En helhetsbedömning görs. Ofta krävs det flera omständigheter som talar för befrielse för att vi ska kunna besluta om befrielse. Exempel på omständigheter som talar för befrielse är om personen under lång tid saknat betalningsförmåga, om personen genomgår skuldsanering, om personen är allvarligt sjuk eller om det finns andra sociala skäl. Vi måste inte utreda skäl till befrielse om du inte själv har talat om för oss att det finns sådana skäl. Om det senare skulle uppstå omständigheter som gör att du anser att du ska befrias från återbetalningsskyldighet kan du begära att vi prövar frågan om befrielse på nytt. Då kommer vi att utreda frågan, bedöma om du kan befrias från återbetalningsskyldighet och skriva ett beslut till dig. Bestämmelsen om befrielse finns i 68 d ALF. Regeringen har beskrivit hur bestämmelsen ska tolkas i proposition 2008/09:3 Ränta vid återkrav inom arbetslöshetsförsäkringen m.m.. Om du anser att beslutet är felaktigt Omprövning Anser du att vi har fattat ett beslut som är felaktigt enligt gällande lag har du möjlighet att begära omprövning. Då går vi igenom ärendet på nytt och bedömer om beslutet är korrekt enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring och rättspraxis. Tänk på att vi måste ha fått din begäran om omprövning inom två månader från den dag då du tog del av beslutet om återkrav, annars får vi inte ompröva beslutet. Att begära omprövning är kostnadsfritt, förutom porto. Överklagande Om du senare anser att även omprövningsbeslutet är felaktigt enligt gällande lag har du möjlighet att överklaga beslutet till förvaltningsrätten. I så fall skickar du din överklagan till oss som sedan skickar alla handlingar till förvaltningsrätten. Tänk på att vi måste ha fått din överklagan inom två månader från det att du tog del av omprövningsbeslutet, annars får inte förvaltningsrätten pröva ärendet. Att överklaga är förutom porto normalt kostnadsfritt. Du kan läsa mer på Domstolsverkets hemsida www.domstol.se. Skulle du sedan anse att också förvaltningsrättens dom är felaktig har du möjlighet att överklaga domen till kammarrätten, men det krävs prövningstillstånd för att kammarrätten ska pröva ditt ärende vilket gör att det är relativt få överklaganden som kammarrätten prövar. Kammarrätten prövar ditt ärende bara om vissa förutsättningar är uppfyllda, till exempel om det är viktigt för den fortsatta rättstillämpningen att

Sida 4 av 12 kammarrätten prövar ärendet. Beviljar inte kammarrätten prövningstillstånd fastställs förvaltningsrättens dom. Skulle du till sist anse att även kammarrättens dom är felaktig har du möjlighet att överklaga domen till Högsta förvaltningsdomstolen. Även här krävs prövningstillstånd och det är få ärenden som prövas av Högsta förvaltningsdomstolen. Beviljas inte prövningstillstånd står den tidigare domen fast. Om du överklagar vårt beslut till domstol ska du tänka på att vårt beslut gäller omedelbart, även om beslutet inte har vunnit laga kraft. Vill du inte att beslutet ska gälla i avvaktan på domstolens dom måste du begära inhibition när du överklagar. I så fall kan domstolen besluta att det tidigare beslutet inte ska gälla fram till dess att domstolen meddelar dom. Som huvudregel prövar förvaltningsrätt eller högre förvaltningsdomstol ditt överklagande bara på underlag av skriftliga handlingar. Du har möjlighet att begära muntlig förhandling i förvaltningsrätten eller högre rätt. Det är sedan upp till domstolen att bestämma om förhandlingen ska vara muntlig. Blir det muntlig förhandling kommer du att få möjlighet att förklara ditt ärende inför rätten muntligt. Vi kommer också att förklara ärendet muntligt. Rätten utgår också från det skriftliga underlaget vid sin bedömning. Om du överklagar vårt beslut till domstol och inte kan betala skulden i avvaktan på dom kan du ansöka om anstånd med att betala tills dom avkunnas, se avsnittet om anstånd. Om ränta kommer att tas ut i ditt fall kan du undvika ränta vid överklagan genom att betala in hela skulden och sedan överklaga. Skulle du få rätt i domstol betalas beloppet tillbaka. Får du inte rätt i domstol har du ändå sluppit att betala ränta. Du kan läsa mer om ränta i avsnittet om ränta. Betala skulden Betala i tid så slipper du avgifter och ränta! Om vi har fattat beslut om att återkräva arbetslöshetsersättning från dig gäller beslutet omedelbart. Du är då skyldig att senast 30 dagar från den dag då beslutet skickades till dig ha betalat hela det belopp som återkrävts. Kan du inte betala hela beloppet i tid bör du kontakta oss innan dess! Om du inte har betalat i tid skickar vi en påminnelse. När det har avtalats om innan beslutet om återkrav har vi rätt att ta ut en påminnelseavgift. Du kan läsa mer om avgiften i avsnittet om avgifter. Om ersättningen som vi återkrävt ursprungligen betalades ut till dig den 2 mars 2009 eller senare måste vi enligt lag ta ut dröjsmålsränta om du inte betalar hela skulden i tid. Räntan börjar löpa från den dag (förfallodagen) som infaller 30 dagar efter det att vi har skickat sitt beslut. Du kan läsa mer i avsnittet om ränta. När du har betalat hela skulden inklusive eventuella avgifter och ränta bekräftar vi detta genom ett brev. Kan du inte betala hela skulden i tid? Kan du inte betala hela beloppet så att vi har fått betalt senast på förfallodagen är det viktigt att du kontaktar oss! Du kan nämligen be om anstånd eller träffa avtal med oss

Sida 5 av 12 om avbetalningsplan. Även om du får anstånd eller träffar avtal om avbetalningsplan måste vi enligt lag ta ut en ränta från förfallodagen, men räntesatsen är lägre än för dröjsmålsräntan. Du kan läsa mer i avsnittet om ränta. Anstånd Anstånd betyder att du får längre tid på dig att betala skulden. Till exempel kanske du vet att du har inkomster som gör att du kan betala hela skulden om två månader. Då kan du begära anstånd med att betala skulden till och med utgången av den andra månaden. Tänk på att vi inte är skyldiga att bevilja dig anstånd även om du begär det. Om vi beviljar anstånd sker detta skriftligt. Vi beviljar normalt inte längre tids anstånd än ett år. Om förfallodagen till exempel är 30 maj och du begär anstånd till och med den 31 juli som vi beviljar ska du i så fall ha betalat hela skulden senast den 31 juli. Om du inte betalar i tid när du beviljats anstånd tas dröjsmålsränta ut från anståndets slutdatum. Den lägre räntan för anstånd upphör i så fall att gälla. Avbetalningsplan Du kan också kontakta oss om en avbetalningsplan. Ge förslag på hur mycket du kan betala per månad så bedömer vi om det är rimligt efter att ha tittat på din ekonomi och skuldens storlek. Om vi godkänner en avbetalningsplan har du och vi avtalat om en avbetalningsplan. Då betalar du en viss summa varje månad i enlighet med avbetalningsplanen fram till dess att skulden är betald. Om du skulle få en till skuld på grund av återkrävd arbetslöshetsersättning till oss omfattar avbetalningsplanen också den nya skulden. Vi tar ut en kostnad för att upprätta avbetalningsplanen och tar sedan en avgift för varje avi. Om du inte följer avbetalningsplanen upphör den automatiskt att gälla. Då förfaller hela skulden till betalning. Det betyder att du måste betala hela skulden vid ett och samma tillfälle. Dröjsmålsränta tas dessutom ut från det datum som du enligt avbetalningsplanen skulle ha betalat men inte betalade. Den lägre räntan för avbetalningsplan upphör därmed att gälla. Hur du kan betala Inbetalningskort eller internetbank Om vi har beslutat att återkräva ersättning från dig kommer du att få ett inbetalningskort. Använd inbetalningskortet när du betalar skulden. Om du har avtalat med oss om en avbetalningsplan kommer du att få avier regelbundet. Använd inbetalningskortet som finns på avin när du betalar skulden. Du kan läsa mer om avbetalningsplan under avsnittet om avbetalningsplan. Om du betalar via Internetbank använder du uppgifterna som du hämtar från inbetalningskortet som gäller din skuld. Du måste uppge OCR-numret från inbetalningskortet. Bankgironumret är 104-5012.

Sida 6 av 12 Avdrag från kommande utbetalningar Om vi beslutar att återkräva arbetslöshetsersättning från dig och du får arbetslöshetsersättning har vi rätt att dra av ett skäligt belopp från kommande utbetalningar av arbetslöshetsersättning i avräkning mot skulden. Om du själv vill att betalning sker på det här sättet kan du själv lämna förslag på vilket belopp som ska dras från varje utbetalning. Avgifter kan inte betalas genom avdrag från kommande utbetalningar av arbetslöshetsersättning, utan måste betalas på annat sätt. Vi kan fatta beslut om att dra av ett belopp från kommande utbetalningar av arbetslöshetsersättning även om du motsätter dig det. Vi kommer i så fall att utreda din ekonomiska situation och ge dig möjlighet att komma in med synpunkter innan beslutet fattas. Det finns inte lagstadgat vad som menas med skäligt belopp, men som riktlinje används det förbehållsbelopp som Kronofogdemyndigheten använder i sin verksamhet. Förbehållsbeloppet varierar beroende på bland annat på om man är ensamboende eller gift/sambo samt om man har barn, på hur många barn man har. Normalbeloppet bestäms varje år av Kronofogdemyndigheten. Förbehållsbeloppet är förenklat normalbeloppet plus boendekostnaden. För mer information, se Kronofogdens hemsida kronofogden.se Om vi saknar uppgifter om boendekostnader används som riktlinje Försäkringskassans schablonberäkningar över högsta godtagbara boendekostnader. Du kan läsa mer på Försäkringskassans hemsida forsakringskassan.se. Delbetalningar avräknas i en viss ordning Om du vid ett tillfälle betalar ett belopp som inte täcker hela skulden inklusive avgift och eventuell ränta räknas som huvudregel det du betalat in av från skulden i följande ordning. 1. Avgifter (kostnader för betalningspåminnelse, avier, avbetalningsplan, inkassokrav eller liknande) 2. Räntor a. Dröjsmålsränta b. Anstånds- /avbetalningsränta 3. Kapitalbelopp (det som återstår att reglera av den ursprungliga skulden) Vid frivillig inbetalning kan du begära att avgifter inte ska avräknas före kapitalbelopp. Har du flera skulder och betalar in ett belopp dras först alla avgifter, sedan alla räntor och sedan kapitalbeloppen. Äldst avgift går före nyare avgift, äldst räntebelopp går före nyare räntebelopp och äldst kapitalskuld går före nyare kapitalskuld Om du inte betalar i tid Påminnelse Om inte betalning för hela skulden har kommit in till oss senast på förfallodagen skickar vi efter 30 dagar en påminnelse. Inom 10 dagar ska du då ha betalat hela skulden. Om du och vi avtalat om det innan beslutet om återkrav har vi rätt att ta ut en påminnelseavgift. Du kan läsa mer om avgiften i avsnittet om avgifter. Som vi tidigare nämnt måste vi enligt lag ta ut dröjsmålsränta om du inte betalat hela skulden på förfallodagen. Du kan läsa mer i avsnittet om ränta.

Sida 7 av 12 Inkassokrav Har du efter att de 10 dagarna har gått inte betalat hela skulden skickar vi ett inkassokrav till dig. Vi tar ut en avgift för ett inkassokrav. Du kan läsa mer under avsnittet om avgifter. Tänk på att Arbetslöshetskassan Vision inte är ett inkassobolag eftersom vi driver in egna fordringar, vi behöver därför inte tillstånd från Datainspektionen. Vi följer naturligtvis god inkassosed. Inkassokravet innehåller bland annat information om fordran, om hur betalning ska ske, att du ska vända dig till oss om du har invändningar mot kravet, hur betalning ska ske och vilka åtgärder som kan komma att vidtas om inte betalning eller invändning inkommer inom 10 dagar. Om du vill invända mot inkassokravet (vilket kallas att bestrida kravet) skriver du till oss och meddelar detta. Du kan exempelvis skriva Jag bestrider kravet och därefter fylla på med varför du anser att kravet är felaktigt. Tänk på att en invändning ska vara sakligt grundad, vilket betyder att du ska skriva om eventuella omständigheter som kan medföra att du inte blir skyldig att betala skulden. Att vägra betala utan motivering är inte en saklig invändning. Att uppge att du inte har råd att betala eller att du har en motfordran mot oss som skulden ska kvittas mot är inte heller någon saklig invändning. Om du har kommit in med en sakligt grundad invändning kan vi inte skicka kravet till Kronofogdemyndigheten utan kan istället lämna in en stämningsansökan till tingsrätt, vilket kostar pengar. Det kan tillkomma ytterligare kostnader för arbetet med stämningsansökan och förhandling i domstol. Du kan läsa mer på Domstolsverkets hemsida domstol.se. Ansökan om betalningsföreläggande Har du inte invänt mot inkassokravet men ändå inte betalat kan vi skicka ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogdemyndigheten. I så fall skickar Kronofogdemyndigheten ett föreläggande till dig och du får en viss tid (normalt 10 dagar från det att du tagit del av föreläggandet) på dig att ta ställning till brevets innehåll och antingen godta skulden eller invända mot kravet. Om du betalar hela skulden inklusive avgifter och eventuell ränta återkallar vi ärendet från Kronofogdemyndigheten och ärendet avslutas. Invänder du inte mot kravet beslutar Kronofogdemyndigheten om utslag, som är en exekutionstitel. Ett utslag innebär en betalningsanmärkning! Om du i det här läget vill invända mot kravet är det viktigt att du skickar invändningen till Kronofogdemyndigheten och inte till oss! Om du invänder ger Kronofogdemyndigheten oss möjlighet att överlämna ärendet till tingsrätt. Tingsrätten tar ut en tilläggsavgift som är olika hög beroende på hur stor vår fordran är. Det kan tillkomma kostnader för nedlagt arbete och förhandling i domstol. När ärendet väl är överlämnat fortsätter handläggningen som vid stämningsansökan. Om fordran prövas vid tingsrätt Om vi har ansökt om stämning vid tingsrätt eller om ärendet överlämnats till tingsrätt från Kronofogdemyndigheten kommer tingsrätten att handlägga ärendet. Därefter meddelar tingsrätten dom. En dom som vunnit laga kraft utgör också exekutionstitel. Om du inte medverkar vid tingsrättens handläggning eller om du inte kommer till

Sida 8 av 12 förhandling kan tingsrätten besluta om tredskodom. Det betyder oftast att du förlorar målet. Om tingsrätten beslutar om tredskodom får du en betalningsanmärkning. Om du anser att tingsrättens dom är felaktig kan du överklaga till hovrätten. Anser du att även hovrättens dom är felaktig kan du överklaga till Högsta Domstolen. Tänk på att det krävs prövningstillstånd i högre rätt. Tänk också på att rättegången i tingsrätt, hovrätt eller Högsta Domstolen kan vara förknippad med kostnader. Du kan läsa mer på Domstolsverkets hemsida domstol.se. Kronofogdemyndigheten driver in skulden När vi har fått en exekutionstitel, antingen genom betalningsföreläggande eller genom överlämnande till tingsrätt så kan vi komma att ansöka om verkställighet hos Kronofogdemyndigheten. Det betyder att Kronofogdemyndigheten efter ansökan driver in skulden till exempel genom utmätning. Du kan läsa mer på Kronofogdemyndighetens hemsida kronofogden.se. Preskription Preskription betyder att vi förlorar rätten att kräva betalning av skulden från dig. En fordran för en skuld preskriberas normalt efter 10 år. Även för en fordran på grund av återkrävd arbetslöshetsersättning är preskriptionstiden 10 år. Vår fordran mot dig är inte en sådan konsumentfordran som har kortare preskriptionstid än 10 år. Preskriptionsavbrott betyder att en ny preskriptionstid på 10 år börjar löpa från dagen för avbrottet. Om du som återbetalningsskyldig exempelvis får ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran om fordringen från oss innebär det ett preskriptionsavbrott och en ny preskriptionstid på 10 år börjar en ny preskriptionstid att gälla. Ovanstående följer av 2, 5, 6 och 8 preskriptionslagen (1981:130). Riskera inte betalningsanmärkning Kreditupplysningsföretag har register med ekonomisk information om personer. Informationen ger en bild av den registrerades betalningsvilja och betalningsförmåga. En betalningsanmärkning är ett vanligt namn för uppgifter i dessa register som betyder att personen inte har betalat sina skulder i tid. Betalningsanmärkningen finns kvar i registret i tre år. Du får bara en betalningsanmärkning om Kronofogdemyndigheten meddelar utslag efter ansökan om betalningsföreläggande, eller om tingsrätten meddelar tredskodom. Du kan läsa mer på Datainspektionens hemsida: www.datainspektionen.se/lagar-ochregler/kreditupplysningslagen/betalningsanmarkningar Ränta och avgifter Ränta Om vi återkräver arbetslöshetsersättning som i sin helhet har betalats ut till dig före den 2 mars 2009 saknas möjlighet att ta ut ränta även om du inte betalar hela skulden i tid. Däremot finns möjlighet att ta ut ränta enligt räntelagen sedan Kronofogdemyndigheten meddelat utslag i betalningsföreläggande. Om vi återkräver arbetslöshetsersättning som har betalats ut till dig den 2 mars 2009 eller senare ska vi enligt lag ta ut ränta om du inte betalar hela skulden i tid. Vår

Sida 9 av 12 tillsynsmyndighet Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen har skrivit att det är ett absolut krav att ränta tas ut. Om du inte betalar i tid tas normalt dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) ut. Ränta utgår från förfallodagen. Förfallodagen är 30 dagar efter att beslutet har skickats. Räntesatsen är vid varje tid Riksbankens referensränta plus 8 procentenheter. Referensräntan fastställs för varje halvår och är juli till och med december 2015 0 procent. Det gör att dröjsmålsräntan är 8 procent för samma tid. Du kan läsa om aktuell räntesats för Riksbankens referensränta på www.riksbanken.se. Ovanstående följer av 68 c lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, 2, 4, 6 och 9 räntelagen (1975:635). Så här har dröjsmålsräntan sett ut historiskt: 2009-03-02 2009-06-30: 10 % 2009-07-01 2009-12-31: 8,5 % 2010-01-01 2010-06-30: 8,5 % 2010-07-01 2010-12-31: 8,5 % 2011-01-01 2011-06-30: 9,5 % 2011-07-01 2011-12-31: 10 % 2012-01-01 2012-06-30: 10 % 2012-07-01 2012-12-31: 9,5 % 2013-01-01 2013-06-30: 9,0 % 2013-07-01 2013-12-31: 9,0 % 2014-01-01 2014-06-30: 9,0 % 2014-07-01 2014-12-31: 9,0 % 2015-01-01 2015-06-30: 8,0 % Om du har beviljats anstånd eller om du har träffat avtal om avbetalningsplan utgår däremot en lägre ränta från förfallodagen. Räntesatsen är vid varje tidpunkt statens utlåningsränta plus två procentenheter. Statens utlåningsränta fastställs senast den 1 november varje år av Riksgäldskontoret. Utlåningsräntan för 2015 är 1,65 procent. Därför är räntan vid anstånd eller avbetalningsplan 3,65 procent för samma tid. Ovanstående följer av 68 b lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Du kan läsa om räntesatsen för statens utlåningsränta på www.riksgalden.se. Så här har räntan vid anstånd eller avbetalningsplan sett ut historiskt: 2009: 5,94 % 2010: 5,9 % 2011: 5,45 % 2012: 4,93 % 2013: 4,43 % 2014: 3,99 % För att räkna ut räntan använder du den här formeln som Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen tagit fram:

Sida 10 av 12 Avgifter Anledningen till att vi tar ut avgifter vid hanteringen av återkrav är att övriga medlemmar inte ska behöva stå för merkostnader i samband med detta. Påminnelseavgift, 60 kr (när detta avtalats om senast i samband med skuldens uppkomst) Upprättande av skriftlig avbetalningsplan, 170 kronor Avgift för varje avi för avbetalningsplan, 60 kronor Inkassokrav, 180 kronor Ansökningsavgift för ansökan om betalningsföreläggande, 300 kronor Ersättning för arbete med ansökan om betalningsföreläggande, 380 kronor Utsökningsavgifter, kostnader för verkställighet, 600 kronor per år Kostnad för stämningsansökan om fordran är under 22 200 kronor, 900 kronor Kostnad för stämningsansökan om fordran är över 22 200 kronor, 2 800 kronor Följande kan också tillkomma Ersättning för nedlagd tid vid stämningsansökan Ersättning för resor till förhandling i tingsrätt eller högre allmän domstol Ersättning för arbete vid förhandling i tingsrätt eller högre allmän domstol Tilläggsavgift om ärendet överlämnas från Kronfogden till domstol o om fordran är under 22 200 kronor, 600 kronor o om fordran är över 22 200 kronor, 2 500 kronor Du kan läsa mer på Datainspektionens hemsida datainspektionen.se, på Kronofogdemyndighetens hemsida kronofogden.se och på Domstolsverkets hemsida domstol.se. Ovanstående följer bland annat av 2 och 3 lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m., förordningen (1981:1057) om ersättning för inkassokostnader m.m., 5 inkassolagen (1974:182), 1 förordningen (1992:1094) om avgifter vid Kronofogdemyndigheten, 1 förordningen (1991:1340) om ersättning för kostnader i mål om betalningsföreläggande, 5 och 6 förordningen (1992:1094) om avgifter vid Kronofogdemyndigheten, förordning (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna, samt av Datainspektionens allmänna råd - Tillämpning av inkassolagen, s 34. Om du har lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter Uteslutning och frånkännande En medlem som medvetet eller grovt vårdslöst lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter om något som varit av betydelse för rätten till medlemskap eller rätten till ersättning ska genom beslut av a-kassans styrelse bli utesluten enligt 37 LAK. Det betyder att om du har lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter när du ansökte om medlemskap eller ersättning och dessa uppgifter var viktiga för rätten till medlemskap eller ersättning ska vi alltså utesluta dig. Det skulle innebära att du inte längre får vara medlem och att du tidigast kan få arbetslöshetsersättning efter 12 månader från uteslutningstillfället, enligt 10 1 st 4 p ALF.

Sida 11 av 12 Finns det särskilda skäl ska styrelsen istället besluta om frånkännande av ersättning, enligt 46 ALF. Det skulle i så fall betyda att du inte har rätt till ersättning under en viss period, men att ersättningsdagarna ändå förbrukas som om du hade fått arbetslöshetsersättning. I normalfallet blir man frånkänd i 130 ersättningsdagar men beroende på omständigheterna i ärendet kan vi besluta om färre eller fler dagar. Om du blir frånkänd ersättning kan du tidigast få arbetslöshetsersättning efter 80 dagars arbete. Bidragsbrott Vi vill informera dig om att arbetslöshetskassorna sedan den 1 augusti 2007 enligt bidragsbrottslagen (2007:612) är skyldiga att göra anmälan till polis eller åklagare vid misstanke om brott i samband med ansökningar och utbetalningar av arbetslöshetsersättning. Den som lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden som han eller hon är skyldig att anmäla enligt lag eller förordning kan göra sig skyldig till bidragsbrott om han eller hon orsakar fara för att en ekonomisk förmån felaktigt betalas ut eller betalas ut med för högt belopp, enligt 2 bidragsbrottslagen. Det räcker alltså med att det uppstår en konkret fara för att förmånen betalas ut, den behöver inte ha betalats ut. Den som före utbetalning frivilligt vidtar en åtgärd som leder till att ett korrekt beslut om förmånen kan fattas ska inte dömas till ansvar, men det krävs att vi vid tillfället för den frivilliga åtgärden inte har påbörjat någon utredning i ärendet. Övriga möjliga brott I vissa andra fall kan det uppstå misstanke om brott i samband med att arbetslöshetsersättning har betalats ut felaktigt. Följande brott kan vara aktuella. Den som vilseleder oss på ett sätt som innebär vinning för honom eller henne och skada för oss kan göra sig skyldig till bedrägeri enligt 9 kap 1 3 brottsbalken (1962:700). Den som ändrar på ett felaktigt sätt eller förfalskar ett intyg som har betydelse för utbetalning av arbetslöshetsersättning kan göra sig skyldig till urkundsförfalskning enligt 14 kap 1-3 brottsbalken. Den som hävdar att en felaktig kopia av ett intyg är en riktig kopia kan göra sig skyldig till missbruk av urkund enligt 15 kap 12 brottsbalken. Den som lämnar osanna uppgifter i ett intyg eller urkund om vem personen är eller om annat än egna angelägenheter göra sig skyldig till osant intygande enligt 15 kap 11 brottsbalken. Om någon sedan använder dessa osanna uppgifter kan han eller hon göra sig skyldig till brukande av osann urkund enligt 15 kap 11 brottsbalken.

Sida 12 av 12 INFORMATION OM ÅTERKRAV OCH BETALNING 1 Inledning 1 Vi måste utreda 1 Utredning och beslut 1 Inför eventuellt beslut om återbetalning 1 Bedömning av om ersättning ska återkrävas 1 Beslut om återkrav 2 Brutto- eller nettobelopp 2 Befrielse från återbetalningsskyldighet 3 Om du anser att beslutet är felaktigt 3 Omprövning 3 Överklagande 3 Betala skulden 4 Betala i tid så slipper du avgifter och ränta! 4 Kan du inte betala hela skulden i tid? 4 Anstånd 5 Avbetalningsplan 5 Hur du kan betala 5 Inbetalningskort eller internetbank 5 Avdrag från kommande utbetalningar 6 Delbetalningar avräknas i en viss ordning 6 Om du inte betalar i tid 6 Påminnelse 6 Inkassokrav 7 Ansökan om betalningsföreläggande 7 Om fordran prövas vid tingsrätt 7 Kronofogdemyndigheten driver in skulden 8 Preskription 8 Riskera inte betalningsanmärkning 8 Ränta och avgifter 8 Ränta 8 Avgifter 9 Om du har lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter 10 Uteslutning och frånkännande 10 Bidragsbrott 11 Övriga möjliga brott 11