Byggnadsstyrelsen Tekniska byråns information 51 1984-04 Bevattningsanläggningar
d Dokumentets utgivare Dokumentnamn och dokumentbeteckning BYGGNADSSTYRELSEN Tkniska hyrns jnförmatton51 datum Ärendebeteckning 1984-04 5001-116/84 Dokumentets Upphovsman ( män) Uppdragsgivare -Projektnamn (ev förkortat) Bevattningsanläggningar Bertil Mo, projektledare Tekniska byrån Lars Malm, konsult, Marksektionen BWK Bevattningskonsult, Uppsala Dokumentets titel Bevattningsanläggningar Huvudinnehåll Informationen behandlar tekniska och ekonomiska förutsättningar för permanenta bevattningsanläggningar. För de flesta typer av trädgårdsanläggningar klarar man bevattningen med olika typer av rörliga slangar och spridare som ansluts till uttag i husliv. För trädgårdsanläggningar där det ställs stora krav på utseende, exempelvis Riksplan framför riksdagshuset, eller där så krävs från underhålls- och driftsynpunkt,kan det vara lämpligt att utföra en permanent bevattningsanläggning. Ur innehållsförteckningen: Bevattningsmetoder, Bevattningsanläggningars uppbyggna, Ekonomi Anlä1 Sammanfattande riktlinjer. Nyckelord' bevattning, bevattningsanläggningar, droppbevattning, dysor, parkanläggningar, spridare, trädgårdsanläggningar, vattning Försäljningsställen ISSN Byggnadsstyrelsen/publikationsavd. i samråd med Aka/TBL Omfång 10 S Sekretessuppgifter Red Leif Sandberg /Ingrid Bäckströ Ref Byggnadsstyrelsen Bertil Mz Postadress Besöksadress Godsadress Telefon Telex Byggnadsstyrelsen Karlavägen 100 Banergatan 30 08-141040 10446 Bu i i d S 106 43 STOCKHOLM
Innehål lsförteckning: 1. INLEDNING 2. BEVATTNINGSBEHOV 3. VATTENBEHOV 4. VATTENKOSTNAD 5. BEVATTNINGSMETODER 5.1 Ytbevattning 5.2 Spridarebevattning 6. BEVATTNINGSANLÄGGNINGARS UPPBYGGNAD 6.1 Ledningssystem 6.2 Automatik 6.3 Automatventiler 6.4 Manöverledning 6.5 Spridare, dysor 7. EKONOMI ANLÄGGNINGSKOSTNAD 8. PROJEKTERING 8.1 Bygghandlingar 8.2 Relationshandlingar 8.3 Driftsinstruktioner 9. SAMMANFATTANDE RIKTLINJER och återför- 10. FÖRTECKNING Generalagenter säljare
1. INLEDNING Vattnet ä r en livsbetingelse för alla växter och utgör lösningsme4el för de näringsämnen växterna behöver. Vid torrperioder kan man behöva på konstlad väg ge växterna det vatten de behöver. Särskilt nysådda gräsmattor och nyplanterade växter bör ägnas omsorg när det gäller vattningen. För de flesta typer av trädgårdsanläggningar klarar man bevattningen med slangar och rörliga spridare av olika typ som anslutes till uttag i husliv. För trädgårdsanläggningar där det ställs stora krav på utseende t ex Riksplan (planen framför riksdagshuset ) eller, där så krävs från drift- och underhål 1 ssynpunkt, kan det vara lämpligt att utföra en permanent bevattningsanläggning. 2. BEVATTNINGSBEHOV I Sverige varierar nederbörds - mängden stort ; med avseende på årstid och plats. Vanligtvis ser man på växterna när de är i behov av vatten, men man kan också, särskilt när det gäller större anläggningar, använda sig av fuktighetsmätare för att få information dvs den vattenmängd om j som är tillgänglig för växterna. I marknaden finns mätare, som arbetar enligt tensiometerprincipen, dvs mäter fuktigheten i procent, och redovisar om det är ö ver- eller underskott av vatten i jorden. Ett annat instrument är en termometer, en sorts värmekännande pistol, som registrerar infrarött ljus och mäter skillnaden mellan växtens och den omgivande luftens den omgivande luftens temperatur. 3. VATTENBEHOV Under vegetationsperioden uppgår den potentiella evapotranspirationen (möjliga avdunstningen ) från en växande grönyta vid optimala fuktighetsbetingelser till ca 3-4 mm/dygn eller 20-25 mm/vecka i genomsnitt. Denna avdunstning måste kompenseras genom nederbörd eller bevattving. Vecka 19 (5-10 maj) t o m vecka 36 ( 1-6 sept) är' de perioder då tilläggsnederbörd som regel behövs Erforderlig nederbördsmängd 20 mm x 18 veckor = 360 mm. Enligt SMHI är medelnederbörden för Stockholm under perioden 200 mm. Erforderligt tillskott genom bevattning blir således 160 mm. Denna beräkning baseras på vattning nattetid då avdunstnigen är minimal. Vid vattning dagtid under solsken och blåst ökar vattenförbrukningen med 30% enligt utförda mätningar. Under juni månad är evapotranspirationen i Stockholmstrakten 115 mm enligt utförda beräkningar. Nederbörden i Stockholm i juni har enligt SMHI under å ren 1885-1982 överstigit 115 mm endast en Bang. Detta understryker vikten av tilläggsnederbörd genom bevattning. Behovet av vatten per timme kan beräknas från sambandet m3 _ 10 x areal/ha x mn/bevattn dygn/bevattn x tim/bevattn Vattenbehov per tidsenhet, som anger hur stor kapacitet bevattningsanläggningen bör ha, bestäms således av arealen, vattengivans storlek per gång, omloppstiden i dygn
för bevattning av hela areaalen, samt av hur många timmar som i snitt kan uttnyttjas per dygn. Regn- eller sjövatten, som är tempererat har ansetts vara bäst för bevattning. Nyare undersökningar har dock visat att det kallare vattenledningsvattnet på väg från spridarna får samma temperatur som luftens egna fuktighetstemperatur. 4. VATTENKOSTNAD Användes vatten från det kommunala ledningsnätet bör man förhandla om befrielse från avloppsavgiften, eftersom den ingår i vattenpriset. Det krävs normalt en separat vattenmätare om man befrias från avloppsavgiften och kostnaden för mätare varierar från kommun till kommun. För beräkning av lönsamheten med separat vattenmätning med hänsyn till mätarkostnad bör vattenbehovet per säsong beräknas. Det är inte alltid det lönar sig med befrielse från avloppsavgiften. Ett exem el: Vid Uppsala domkyrka installerades för flera år sedan en automatisk bevattningsanläggning för samtliga grönytor. Vattenbehovet per säsong beräknades till 700 m3. Vattenoch avloppsavgiften blev då 2 kr/m3 varav.vattenkostnaden var 0,90/m3. Den totala kostnaden blev då 1.400 kr per säsong. Om man begärde befrielse från avloppsavgiften blev vattenkostnaden 700 m3 å 0,90 = 630 kr, men då tillkom kostnaden för en vattenmätare på 20 m3 med 2.200 kronor per säsong. Den totala kostnaden blev då 2.830 kr per säsong. På grund av det ringa vattenuttaget och den höga mätarkostnaden blev årskostnaden dubbelt så hög. 5. BEVATTNINGSMETODER Man skiljer mellan tre bevattningsmetoder med hänsyn till hur vattnet fördelas inom en grönyta..1 Ytbevattning.2 Spridarbevattning.3 Bevattning underifrån All bevattning sker i huvudsak som spridarbevattning men ytbevattning med droppslang av olika typer tycks bli vanligare och i många fall allt som ett komplement till spridarbevattning. Bevattning underifrån behandlas inte i denna framställning. 5.1 Ytbevattning På 1800-talet förekom ytbevattning av ängsmarker genom översilning eller överdämning. Metoden förekommer sällan numera. Idag används för grönytor i stor utsträckning droppbevattning, som bara för ett decennium sedan endast förekom i växthus. Droppbevattning kan med fördel använda på mindre och o- regelbundna planteringsytor. Vattnet passerar genom s k droppare eller kapillärrör och växternas rotsystem får vattnet direkt under droppstället. Perforerade slangar, s k droppslangar, är de vanligaste för planteringsytor. Från slangarna droppar vattnet ur hål eller slitsar utmed hela slangens längd. Intensiteten är normalt 5-10 liter/timme och meter slang. Slangen är således både ledning och droppare. Att bestämma flöde, avstånd mellan droppställen och dropparen, är huvudpunkter i planeringen. De avgörs inte endast av fysiska fakta, utan beror även på dropparnas och
4 slangarnas placering, verksamhetsområde, diameter i sidled och nyttjarens krav. Valet kräver två steg. För det första, beräkna och välja den typ av droppare och slangar, som bäst passar områdets behov. För det andra, den droppare eller släng, som passar utflödesvolymen, avstånd och andra hänsyn till område eller plats som skall bevattnas. Dropparnas flöde är vanligen beräknade vid en referenstemperatur av 200C och ett vattentryck mellan 1,0 och 2,0 atm. Flödestvärsnittet i en droppare med mynning av kapillärrör är mycket liten, 0,2-0,6 mm, och vid flöden på 2-10 liter/timme, har röret en benägenhet att lätt täppas till. Flödesomfånget i en droppare med lång flödesbana är något större, 0,5-1,4 mm vid flöden av 2-8 liter/timme. Denna större genoms trömn i ng sänker risken för tilltäppning, men när flödeshastigheten är låg, kan slam- och mineralavlagringar längs flödesbanan orsaka tilltäppningar. En droppbevattningsanläggning kräver fina filter för att fungera. Partiklar och smuts hindras ofta effektivt av filter med en maskvidd av 100 micron (0,1 mm). Speciella doseringsanlägningar för växtnäring kan enkelt kopplas till en droppbevattningsanläggning, vilket gör att näringslösningen kan tillföras rotsystemet direkt. På det sättet minskas risken för t ex svampangrepp. Risk för vindavdrift, ojämn spridning och avdunstningsförluster elimineras. Vid dimensioneringen har man bl a att taga hänsyn till sambanden mellan flöden å ena sidan samt tryck resp temperatur å den andra sidan. Om en droppbevattningsanläggning är anlagd i ett område med större nivåskillnader riskerar man ojämn bevattning. Såna problem kan lösas genom att vattenintag sker på flera ställen och ol ika nivåer. Det finns också droppare med flödesreglering, som är särsk ilt l ämpliga i kuperad terräng. Kvaliteten och säkerheten hos droppbevattningsanläggningar påverkas av dropparnas typ och tillförlitlighet, procent bevattnad yta, tillåtna tryckändringar, lämplig f iltrering, automatiseringsgrad, arbetsledning, arbetskraft, energi och vattentillgång. Även ett välkonstruerat system med hög kvalitet på droppare och slangar behöver regelbunden kompetent tillsyn och skötsel för att ge hög bevattningseffekt. För att skötseln skall vara fullgod måste tre krav beaktas; att bevara det planerade trycket i anläggningen, att hålla filtren rena och att använda lämpligt vatten. Den största fördelen med ett dropbevattninssystem är att det ger vatten endast där det behövs och att det hela tiden håller jorden mättad (fältkapacitet) med vatten runt rotsystemet. Har man sedan den rätta balansen i tillförelsen av näringsämnen får man op timan tillväxt. Avdunstningen är i det närmaste obefintlig jämfört med med spridarebevattning. Varför bevattning också kan ske på dagtid.
8. 3 Driftsinstruktioner Utföres av entreprenören och överlämnas i samband med slutbesiktningen. Driftsinstruktionen skall i huvudsak omfatta: - situationsplan där samtliga ledningar, spridare, dyson och droppslangar är markerade och numrerade. - beskrivning redovisande funktioner, verkningssätt, scheman, monterings- och driftanvisningar. - tillverkarens skötselanvisningar för spridare, apparater och andra komponenter. - reservdelsförteckning över delar som är lämpligt att utbytas av driftspersonalen. Av förteckningen skall framgå uppgifter om fabrikat, typ, tillverkningsnummer och inköpsställe mm. Utöver den egna driften bör snabb och bra service kunna krävas antingen den utförs av leverantören eller ett fristående före tag. - normalt utföres bevattningen med slang och spridare från fasta vattenutkastare i f a- sadl iv, - automatiken skall vara enkel, lättskött och driftsäker och kunna styras manuellt, - permanenta bevattningsanläggningar utföres endast för anläggningar på bjälklag, idrottsplaner med intensivt nyttjande, och s k paradan - läggningar, t ex Riksplan, Haga Slottspark etc. Beslut om behov och utförande bör ske i samråd med Tekniska byråns marksektion, - på gårdar eller anläggningar med permanenta bevattningsanläggningar skall det dessutom finnas minst ett tappställe för slangbevattning för t ex kompletteringsplanteringar. - planteringskärl för utplanteringsväxter skall ha behållare för långtidsbevattning där så är möjligt. 9. SAMMANFATTANDE RIKTLINJER - vid varje fastighet och på alla gårdar skall från drifts- resp verksamhetssynpunkt finnas ett vattenuttag i form av utkastare med sl.angförskruvning, - finns gräs- och planteringsytor utföres erforderligt antal tapps täl len, - normalt placeras uttagen i fasadliv, - tappställen placeras så att bevattningen kan utföras med ca 30 meters slangar, - i vissa fall då man skall bevattna ytor på större avstånd från trappställen kan det vara nödvändigt att utföra sommarl tidningar,
10 10. FÖRTECKNING över flertalet av de generalagenter och huvudåterförsäljare av bevattningsanläggningar och utrustningar för bevattning av grönytor som 1984 förekommer på den svenska marknaden. Namn Fabrikat Armatur & Bevattnings AB Box 18, 162 11 VÄLLINGBY 1 AB Bevattningsteknik Kindlund & Lusth Box 8015 163 08 SPÅNGA Bevattningsaktiebolaget Kaskad Box 52 272 01 SIMRISHAMN (återförsäljare) Safe-T-Laven Perrot ( - " - ) Buckner ( - " - ) Rain Bird ( - " - ) Aqua-Diat (återförsäljare) Rain Bird ( - 01 - ) Buckner ) Safe-T-Lawn F AB NK Kristensson Box 50 163 91 SPÅNGA RW Nilssen AB Box 124, 198 00 BÄLSTA TÖRO Miico droppslang Sprö j teselkabet 5/48, Sverige AB Postlåda 345 260 35 ÖDAKRA (återförsäljare) Rain Bird Weather Matic Tamar AB Box 110 175 22 JÄRFÄLLA Naan Tyk o f l e x AB Radiovägen 5 135 48 TYRESÖ Buckner Svenska Agro-Drip AB Kal vsv ik, 355 90 VÄXJÖ Wasa Industri AB WIAB Deltavägen 7 422 43 HISINGS BACKA Agro-Drip Aqua-Drop 1 1
I`
C
á
0 BYGGNADSSTYRELSEN Garnisonstryckeriet * Stockholm * 1984