NYHETER FRÅN SVENSK ENERGI JUNI 2014. NUMMER 6 Äntligen positivt skattebesked vid försäljning av egenproducerad el Elbranschen har länge arbetat för att det ska bli så enkelt som möjligt för privatpersoner att kunna producera sin egen el. Svensk Energi är därför glada att Skatteverket nu, på begäran från Svensk Energi och företag i branschen, kommer med ett förtydligande om vad som gäller skattemässigt vid försäljning av den el man har producerat med en solcellsanläggning på villa eller fritidshus som är privatbostad. SKATTEVERKET skriver på sin hemsida att verksamheten inte är näringsverksamhet men att man behöver registrera sig för mervärdesskatt. Det betyder att privatpersoner som producerar sin egen el på sin villa eller fritidshus kan sälja elen vidare utan att behöva registrera sig för F-skatt eller, i de flesta fall, behöva betala energiskatt på den el man producerat. För mer information om detaljerna, se Skatteverkets hemsida. Detta är positiva besked för alla som redan har investerat i egen elproduktion och som i dag säljer elen vidare. Det är också goda nyheter för dem som funderar på att investera i solpaneler, och de är många. Enligt Elmätaren, Svensk Energis konsumentbarometer, överväger 20 procent av Sveriges villaägare att investera i egen elproduktion inom en femårsperiod. Det skulle betyda att vi år 2019 får se tak med solpaneler på över 400 000 villatomter, säger Helena Olssén, el- och samhällsanalytiker på Svensk Energi. Nu inväntas det besked som Skatteverket utlovat efter sommaren som ska klargöra vilka beskattningskonsekvenser som uppstår i andra situationer då fysiska eller juridiska personer framställer förnybar el. Det återstår också att se vad som händer med det lagförslag om skattereduktion för mikroproducerad förnybar el som lades fram i våras. Finansdepartementet meddelade i tisdags att lagförslaget sannolikt inte kommer att godkännas av EU-kommissionen och att regeringen därför kommer att föreslå vissa ändringar. Ambitionen är att det justerade förslaget till skattereduktion ska kunna träda i kraft i januari 2015. HELENA OLSSÉN helena.olssen@svenskenergi.se Foto: Johannes Jansson, norden.org Svensk Energi önskar alla läsare en trevlig sommar!
Foto: Bengt Magnusson. MILJONTALS EURO ATT SPARA FÖR EUROPEISKA ENERGIKUNDER EU:s energikunder måste kunna känna sig trygga med att de priser de betalar för sin el och gas inte är manipulerade av leverantörerna. De måste också kunna lita på att prissättningen sker på ett transparent sätt och i enlighet med det regelverk som vi nu börjar implementeras, det som kallas Remit. Regelverket bygger på amerikanska erfarenheter av marknadskontroll, där organisationen, FERC, upptäckte missförhållanden på energimarknaden som kostade de amerikanska energikunderna i storleksordningen 160 miljoner dollar bara under år 2013. TRANSPARENS, förbud mot insiderhandel och marknadsmanipulation utgör beståndsdelarna i EU-förordningen Remit, Regulation on Wholesale Energy Market Integrity and Transparency. Kring dessa frågor samlades i början av juni cirka 200 deltagare på en konferens i Ljubljana. Varför där? Jo, i den slovenska huvudstaden har huvudmannen för Remit sitt kansli: ACER, som är EU:s Agency for the Cooperation of Energy Regulators, dvs EU:s byrå för nationella reglerorganisationer. Vår svenska Energimarknadsinspektion hör till dess medlemmar och har för övrigt utstationerat två experter till Ljubljana för att hjälpa till i Remitarbetet, Tommy Johansson och Sigrid Colnerud-Granström (bilden ovan). De arbetar båda på ACER:s kansli till årets slut. Tidtabell framflyttad Remit trädde i kraft 28 december 2011, och EU-kommissionen befinner sig nu i slutfasen av arbetet med att utforma genomförandeakterna till förordningen. I dessa definieras till exempel vilka aktörer el- och gashandlare som omfattas av den. EU:s beredande s k kommitologiarbete förväntas dra ut på tiden i förhållande till tidigare indikerad tidplan, berättar Ei på sin webbplats. Kommissionen har kommunicerat en ny preliminär tidtabell, som innebär att deras ikraftträdande flyttas fram till mitten av november 2014. Förseningen medför att datarapporteringen under Remitförordningen kan starta tidigast i april 2015. Registreringen för svenska el- och naturgasaktörer flyttas fram till hösten 2014. Alla ska registreras Ei påminner om att alla svenska marknadsaktörer som utför transaktioner på grossistenergimarknaden ska registrera sig, innan de kan göra transaktioner. Denna kommer att göras via ett nations- 2
ACER:s direktör Alberto Pototschnig var värd på hemmaplan för organisationens tredje årliga konferens. 200 deltagare samlades i Ljubljana med gemensamt intresse för ökad transparens och bekämpande av marknadsmissbruk. Foto: Bengt Magnusson. Dirk-Jan Meuzelaar är representant för stora industrikunder av energi. Se arg ut, bad fotografen. Nej, det går inte, men vi är väldigt kritiska till den här byråkratin som kväver oss, sa han. Foto: Bengt Magnusson. specifikt webbformulär på ACER:s webbplats (www.acer.europa.eu). Ei har beslutat att flytta fram starten för registrering av svenska el- och naturgasaktörer till augusti/september, alltså nu efter sommaren. Marknadsaktörerna kommer att erbjudas ett seminarium om registreringen. Ei har i sin roll som tillsynsmyndighet befogenheter att begära in uppgifter från marknadsaktörer, frysa tillgångar och även genomföra så kallade gryningsräder. Tilltro och misstro ACER:s konferens handlade mycket om tilltro till marknaden men den är inte så stark som myndighetsorganisationen skulle önska att den vore. Deltagare från kundsidan hävdade i en av paneldiskussionerna att det står illa till. Hushållskunderna har låg förståelse för vad deras el- och gasräkningar egentligen innehåller och säger att innan energiföretagen skärper sig här kommer tillståndet att bero. 3 Från industrikundsidan var man, i skepnad av Dirk-Jan Meuzelaar från storkundorganisationen IFIEC, ännu argare. Vi drunknar i förordningar som hopas över oss, klagade han. Och jag hoppas att ACER inte skjuter mig på podiet, la han till i sin inledande föredragning. Kom ihåg att jag bara är budbäraren, men vårt budskap är tydligt, och det är allvarligt: vi börjar bli smått arga på den här mängden av administrativa pålagor som EU och dess myndigheter dränker oss i." 3,5 miljoner industrijobb förlorade Samtidigt som vi alltså måste kämpa på en alltmer hårdnande internationell marknadsarena, där energikostnaderna för oss i jämförelse med USA och Fjärrran Östern är skyhöga, tvingas vi ägna stora resurser åt den byråkrati som ligger bakom Remit och liknande förordningar. Det håller inte i längden. Och jag vill påminna om att Europa har förlorat tre och en halv miljon industrijobb under 2000-talet. Lägg därtill att det går två arbetstagare i offentlig sektor, på ett industrijobb, och vi är uppe i 10 miljoner försvunna jobb! ACER:s direktör Alberto Pototschnig visade gott humör inför kritiken och sa sig förstå, att IFIEC:s medlemmar tvingas avsätta stora resurser för det vi lastar på dem. Samtidigt är detta instrument som tagits fram demokratiskt och vi måste alla sträva för att de kommer till användning för det allmännas bästa. BENGT MAGNUSSON bengt.magnusson@svenskenergi.se 3
Bra EU-strategi om energisäkerhet: "Men det blir mycket fossilt kvar" Det blir mycket fossil kraft kvar även i framtiden. Det säger Bosse Andersson, Svensk Energis vice vd, med anledning av EU:s strategi för energisäkerhet Energy Security Strategy: "Vissa positiva anslag finns dock i strategin", menar han. I SLUTET AV MAJ presenterade kommissionen sitt förslag till strategi för EU:s energisäkerhet som har som fokus att säkra EU:s behov av trygg energitillförsel. EU har ett stort behov av energiimport Det är ett faktum att 53 procent av EU:s energi importeras och för vissa energislag ligger importberoendet högt. Uran 95 procent, råolja 88 procent och naturgas 66 procent och strategin är förstås orsakad av osäkerheten kring gasimporten från Ryssland som går genom Ukraina. Sex länder i östra EU får 100 procent av sin gas från Ryssland. Det finns ett starkt politiskt intresse från EU-kommissionen att skapa arbetsro Bosse Andersson, Svensk Energis vice vd. så att EU kan enas om ett nytt klimatmål, säger Bosse Andersson, Svensk Energi, som deltagit i de samrådsmöten som bland andra energikommissionären Günther Oettinger hållit i frågan. Ukrainakrisen var bland annat anledningen till att EU:s stats- och regeringschefer valde att skjuta upp antagandet av nya energi- och klimatmål till hösten 2014. Att inte ha säkrat framför allt gastillförseln inför vintern 2014/15 riskerar att bli ett akut politiskt problem. "På kort och lite längre sikt så behövs ett antal åtgärder för att förbättra EU:s energitillförsel och positivt är att kommissionen betonar vikten av en fungerande inre marknad för el och gas, fortsätter Bosse Andersson." Vad innehåller strategin? Strategin innehåller egentligen inget radikalt eller överraskande utan strukturerat går kommissionen igenom område efter område och förklarar vad man avser att göra. Kommissionen utesluter inte heller framtida satsningar på skiffergas och kol, inte minst mot bakgrund av att de är inomeuropeiska energikällor. Att bygga ut infrastrukturen, både inom och till EU, är förstås grundelement för såväl en fungerande inre energimarknad som diversifiering av tillförseln av energikällor. Kommissionen trycker på vikten av solidaritet mellan medlemsländerna. Kommissionen lyfter också fram kärnkraft som en säker baskraftskälla men betonar samtidigt vikten av säkerheten kring kärnenergi. Energieffektivisering och förnybar energi Att minska energianvändningen är också en resurs liksom att öka andelen förnybar energi. Nytt mål för energieffektivisering kommer med stor sannolikhet att presenteras i sommar eller i höst. Kommissionen lyfter fram de reformer som man gör eller avser att göra vad gäller den förnybara energins definitiva inträde på marknaden. Kommissionen har nyligen stramat upp riktlinjerna för statligt stöd till förnybar energi och frågan om behovet av kapacitetsmekanismer nämns. För Svensk Energi och andra förespråkare av en energy-onlymarknad blir det en utmaning att hantera kraven på kapacitetsmekanismer, inte minst är detta en pågående diskussion inom Eurelectric, avslutar Bosse Andersson. HENRIK WINGFORS henrik.wingfors@svenskenergi.se 4
Över 2 000 tjejer har gått teknikveckor allt fler företag hakar på Sommarkurser för tjejer får ökad bredd inom elbranschen. Hittills har över 2 000 tjejer från årskurserna 5 8 gått branschens olika kurser. Svensk Energi genomför denna sommar två teknikkurser i samarbete med Vetenskapens hus i Stockholm totalt 190 flickor fördelade på två omgångar. Vattenfall har också tillkommit. SOFIA BLOMMÉ SEKUND, ansvarig för branschrekryteringsfrågor på Svensk Energi, gläds åt att fler företag nu verkligen gör något på hemmaplan: Det är en förutsättning för att på sikt öka intresset för teknik och för utbildningar som leder till framtida jobb i energibranschen. Annars får vi aldrig den svårlösta rekryteringsekvationen att gå ihop. Branschen behöver som bekant 8 000 ingenjörer och tekniker med antingen energi- eller elkraftskompetens de kommande fem åren. Andelen tjejer ökar som visar intresse för teknik mycket glädjande. Där behöver alla medlemsföretag bidra för att inspirera de yngre att välja en framtid i landets häftigaste bransch vår! Sedan tidigare har Svensk Energi under snart tio år haft 1 700 tjejer i sommarkurserna enligt samma modell. Tjejer kommer från hela landet och förfrågningar kommer redan på hösten om intresse att få vara med. Sofia igen: Sommarkurserna är numera väl kända och uppenbarligen är det munmot-mun-metoden som utgör en viktig del av marknadsföringen. Varje år det lika glädjande att läsa utvärderingarna efteråt. Umeå Energi och Skellefteå Energi är exempel på företag i norra Sverige som kör egna varianter på detta. Nu har Vattenfall klivit på vagnen och gjort teknikvecka för tjejer i årskurs 8 i samarbete med Lapplands lärcentra i Jokkmokk. Vattenfall valde att genomföra detta som en praovecka, innan sommarlovet var här. Roger Spets, som arbetar med utbildningsfrågor på Vattenfall, säger: Vi gjorde en prao-vecka eftersom det ibland kan vara svårt att få in yngre praktikanter på typiskt tekniska arbetsplatser. Vattenfall stod som arrangör för teknikveckan, men Lapplands Lärcentra utförde arbetet med lärare från både yrkeshögskolan och gymnasiet. Tjejerna som deltog under veckan var nöjda och sa att om det arrangerades en liknande vecka när de går i år 9, deltar de gärna på den. Det tyckte vi var ett gott betyg. På schemat för teknikveckan stod: Studiebesök på anläggningar i Porjus, Harsprånget och Vuollerim. Prova på att köra en kraftstation. Så fungerar olika elektriska apparater. Vad är elproduktion och eldistribution Klättra i stolpe med sele och stolpskor. Praktiska laborationer, bland annat göra en egen en skarvsladd, med mera. "Detta gav mersmak" Roger Spets tycker att det som nu gjorts i Jokkmokk ger mersmak: Syftet var dels att marknadsföra de tekniska yrkesrollerna att dessa även är till för tjejer, men även för att försöka locka fler sökande till de tekniska utbildningarna både på gymnasienivå och vidare till högskolenivå särskilt då tjejer. Något som flera företag inom energibranschen har ett underskott på är kvinnliga medarbetare! Lena Lundberg, också Svensk Energi, påminner om nyheten om att tjejer i högre utsträckning än killar numera väljer att läsa vidare efter gymnasiet: Detta är glädjande och därför är det viktigt att få tjejerna intresserade av vår bransch. Det vore ett värdefullt tillskott eftersom vi har många mansdominerade yrken och arbetsplatser. KALLE KARLSSON kalle.karlsson@svenskenergi.se 1 SVENSK ENERGI SWEDENERGY AB 101 53 Stockholm, Olof Palmes gata 31, 6 tr, fax 08-677 25 06, www.svenskenergi.se REDAKTÖR Inger Abrahamson, tel 08-677 26 39, inger.abrahamson@svenskenergi.se ANSVARIG UTGIVARE Kalle Karlsson, tel 08-677 28 18, kalle.karlsson@svenskenergi.se ADRESSÄNDRING Stina Hansson, tel 044-12 13 15, stina.hansson@svenskenergi.se LAYOUT formiograf, mio@formiograf.se, www.formiograf.se