6 Foto: Anette Andersson
Föräldrapress Nästan inga föräldrar anser att de själva sätter press på sina barn, men nästan hälften tycker att andra gör det. Din inställning och attityd avgör om ditt barn ska tycka det är kul med idrott nu och senare i livet. Barnidrott är inte en investering eller ett projekt som ska ge resultat, även om du satsar både tid och pengar och har känslan av att du bedriver taxirörelse på halvtid. Enligt en undersökning av professor Göran Patriksson vid Göteborgs Universitet, känner vart femte idrottande barn mellan 8 och 12 år negativ press från sina föräldrar. Det handlar om 45 000 barn i landet. Den värsta pressen känner pojkar i 11-12-årsåldern. Tennis och simning är de sporter där barnen upplever föräldrapressen störst. I stället för avkoppling och glädje känner många barn föräldrarnas orealistiska förväntningar som en börda. De upplever att föräldrarna inte tycker att de gör bra ifrån sig, tvingar dem ibland att delta fast de inte vill, ger inte beröm och tröstar inte när det går dåligt. Föräldrarna kan gapa och skratta åt dem och skämma ut dem inför andra. I idrotter som kräver dyrbar utrustning och där det finns pengar att hämta märks den största pressen. 7
8
Barnen vill Inte fjanta sig, inte sjunga högt och inte heja på dom andra. Det är några av de krav på föräldrar som listades när vi frågade ett gäng 6-12-åringar om vuxnas roll i deras idrottande. Föräldrar får inte heller skrika att barnen ska göra mer och bättre, inte skratta om någon gör fel och inte säga Så här ska du göra. Däremot får de gärna klappa händerna, stå tysta och hålla koll på kläder. Föräldrar ska synas, men inte höras så mycket och definitivt inte störa. För tränare gäller att vara snäll, hjälpsam och inte klaga. Att peppa innan match är också viktigt, liksom att kunna vara lagom sträng, rolig och rakt på sak. 9
Hjälp till En ideell idrottsförening är inte en form av barnpassning där du bara kan lämpa av ditt barn några timmar i veckan. Där finns inga andra som kan sköta allt kringarbete. Bollpumpning, tvätt av träningsvästar och kaffekokning sköts av föräldrar som du. Samma sak gäller engagemang i klubbens styrelse eller kommittéer och utskott. Erbjud din hjälp. Det kommer garanterat att uppskattas. Dessutom är klubbkänslan viktig för ditt barns trivsel och utveckling. På köpet får du sannolikt också nya bekanta och kanske goda vänner. 16
tävling 17
På tävling Du kommer snart att upptäcka att det är minst lika spännande som en VM-final att se sin 8-åring tävla, och du kommer att sättas på svåra prov. När adrenalinet pumpar, tappar vi lätt koncepten. Det är svårt att befinna sig i en situation där man är maktlös. Som idrottsförälder gäller det att ha god självinsikt för att under en tävling klara av att vara positiv och stödjande. Den tuffaste mentala matchen genomför du på läktaren. Känner du att du blir för nervös eller har kort stubin, så försök lätta på trycket genom att applådera och heja mycket, även när motståndaren gör något bra. Har du fortfarande svårt att kontrollera dig? Gå och köp en kopp kaffe så smittar du inte barnet med din nervositet. 18
19
Du skulle ha vunnit Föräldrar gör nästan vad som helst för att skydda sitt barn från allt som gör ont. Vi banar breda vägar för att de ska slippa balansera på krångliga stigar och fixar och ordnar för att de ska undgå motgångar och sådant som känns svårt. Ibland går det lite för långt och vi hittar på mer eller mindre trovärdiga bortförklaringar för barnet till varför det inte gick som vi tänkt oss. Det kan vara vädret, domarens misstag eller att motståndaren hade tur. Men din välvilja är missriktad. Din uppgift är att lära barnet att hantera både med- och motgång utan ursäkter. Och visst klarar barn mycket väl att ta en förlust. 28
Foto: Anette Andersson 29
Proffsdrömmar Frågar du en liten tjej som just börjat skolan, vill hon säkert bli fröken. På tåget berättar hon att hon ska bli konduktör och i affären en kvart senare är det kassabiträde som gäller. För mindre barn gäller bara här och nu. Senare fungerar drömmarna som ett drivmedel och barnen sätter upp egna mål. Inom idrotten siktar vissa på att bli proffs medan drömmen för ett annat barn kan vara att komma till gruppen som har blå dräkter, eller att få vara med de som ska på sommarläger. Krossa inte drömmarna genom att vara en tråkig realist som talar om hur svårt, ja nästan omöjligt, det är. Försök också undvika motsatsen att genast lägga upp en detaljerad tioårsplan som ska ge ditt barn en plats på USA-touren i golf. 52
OS-guld Brittiska OS-guldmedaljören David Hemery (löpning) har i en studie beskrivit vägen till idrottslig tävlingsframgång. En utgångspunkt var att framgång inom elitidrott inte enbart är en fråga om personlig talang utan även kan vara resultatet av ett inlärt beteende och bero på inverkan från miljön. Några av de frågor som ställdes var hur föräldrar och tränare kan påverka utvecklingen och hur miljön såg ut för de 60-tal elitidrottare från ett 20-tal länder inom ett antal idrotter som tillfrågades. Bland resultaten kan framhållas att de aktiva tidigt visade en uttalad vilja att vinna och att de haft lätt att lära sig grenspecifika tekniska moment och färdigheter. Jämfört med många jämnåriga kamrater var cirka två tredjedelar sena i sin fysiska utveckling. De specialiserade sig på huvudidrotten först vid 16 års ålder. De var väl medvetna om sin utvecklingspotential och tränade målmedvetet. Så gott som samtliga beskrev sin uppväxtmiljö och familjesituation som trygg och harmonisk. Föräldrarna hade på olika sätt uppmuntrat och varit allmänt positiva till idrottsverksamheten utan att ställa några egentliga krav på prestation. Drygt två tredjedelar uppgav att de, utan den tränare de hade, inte skulle ha uppnått den resultatnivå de gjorde. Ungefär lika många svarade också att de inte behövt försaka socialt umgänge. Ur Vägen till landslaget av Rolf Carlsson 53
Debut vid 5 slut vid 9 Ida, åtta och ett halvt, älskar konståkning och tränar tre gånger i veckan. Vid sommaruppehållet gör tränaren klart vad som gäller för hösten; fem träningspass i veckan. Något annat alternativ ges inte. De största avhoppen inom idrotten sker före 12 års ålder och nästan hälften av pojkarna slutar för att det blivit för allvarligt. Många har också hunnit tröttna, eftersom debuten skett allt tidigare. Redan 10-åringar kan tvingas ge upp en idrott för att kunna hålla på med en annan. Orsaken är att många idrotter numera inte följer sina naturliga säsonger utan utövas året runt. Fotbollen t ex flyttar inomhus på vintern, medan isen i ishallarna ligger kvar även på sommaren. Detta får vissa ledare att öka träningsdosen så mycket att det i praktiken blir omöjligt för barnen att syssla med mer än en idrott. Förekommer det dessutom krav på hög träningsnärvaro för att få tävla, så ställs barnen inför en omöjlig ekvation. Det kan dock vara bra att känna till att flera studier har visat att de som blivit framgångsrika elitidrottare sysslat med flera olika idrotter länge och specialiserat sig först i 15-årsåldern. Därigenom hann de inte tröttna, de hade kvar sin inre motivation och behövde inte känna någon stor press eller förväntan från omgivningen. De som har roligt är också de som fortsätter. 56
fakta 57