LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll



Relevanta dokument
LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: , A3 -dilemma)

Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

samhällskunskap Syfte

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument.

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Arbetsområde: Min tid - min strid

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Syfte och mål med kursen

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk

Samhällskunskap Demokrati

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

LPP World's Children's Prize.

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Förslag den 25 september Geografi

Terminsplanering i Historia årskurs 6-9 Ärentunaskolan

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

Skola KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan

Tidsplanering inklusive centralt innehåll för SO-ämnena - språkintroduktion på Opalen lå 16-17

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Nationella Skräpplockardagar

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Arbetsområde: Häng dom jävlarna!

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi

Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Förslag den 25 september Samhällskunskap

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå

Naturresurser, konflikter och hållbar utveckling (NAKOHÅ)

Svar på motion (MP) Toleransprojektet i Kalmar kommun

Södervångskolans mål i SO

LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016

Matris - Identitet & livsstil

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Förslag den 25 september Historia

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Geografi Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

VÄRLDENS LÄNDER RESAN

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad SKOLFS: 2000:135

Lärande för hållbar utveckling i nya styrdokument för förskola och skola

Samhällskunskap. Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av fjärde skolåret

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Lärarhandledning: Den stora utvandringen. Författad av Jenny Karlsson

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

SVENSKA 3.17 SVENSKA

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

Transkript:

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta. Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel. Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta t.ex. socialt, kulturellt och ekonomiskt. Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund Rättigheter och rättsskipning De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag. Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen. De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär. Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. Beslutsfattande och politiska idéer Några olika stats- och styrelseskick i världen. Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter. Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll. Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut. Geografins metoder, begrepp och arbetssätt Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografisk data, t.ex. om befolkning med hjälp av kartor, GIS, och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet. Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi Topografiska och olika tematiska kartor.

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Sårbara platser och naturgivna risker och hot t.ex. torka och översvämning På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen. Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser. Intressekonflikter om naturresurser t.ex. vatten och mark. Förnybara energitillgångar. Livsmiljöer På vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor. Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen. Etik Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar t.ex. frihet och ansvar. Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700 1900 Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri. Imperialism och världskrig, cirka 1800 1950 Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen. De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta. Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid Framväxten av det svenska välfärdssamhället. Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige. Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen. FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU) Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa. Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

Hur historia används och historiska begrepp Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Tid Förmågor Undervisning/Arbetssätt Undervisningen övergripande v.35-50 Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar Analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, Uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, Göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker Utforska och analysera samspel mellan, människa, samhälle och natur i olika delar av världen Genomgångar och föreläsningar om t.ex. centrala begrepp och modeller Läsning av olika faktatexter Granskning av olika källor t.ex. kartor Filmvisning t.ex. Människan och staden, Global värld. Diskussionsfrågor Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmågan att argumentera och analysera hur människor, samhälle och miljö samspelar med varandra. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att diskutera, analysera och problematisera varför människor världen över har olika förutsättningar, samt vad detta får för konsekvenser. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att använda sig av centrala ord och begrepp som behövs, för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet till att studera och göra olika tematiska kartor, samt använda olika metoder för att samla in geografisk information. Värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling Söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet Reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. Kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap Reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv. Enskilt arbete om konflikter och fattigdom Studiebesök Aktivitetsdagen Handla Hållbart. Användning av olika medier t.ex. digital globaliseringsatlas Undervisningen ska ge eleverna redskap för att kunna analysera sårbara platser och ge förslag hur samhällen kan arbeta för att förebygga risker. Undervisningen ska ge eleverna möjligheten att utveckla förmågan att ge förslag på olika lösningar i miljö- och utvecklingsfrågor med hänsyn till etik och hållbar utveckling. Undervisningen ska ge eleverna möjligheten att utveckla förmågan att värdera och kritiskt granska olika källor. Undervisningen skall ge eleverna kunskap om de nationella minoriteterna, samt dess kultur, språk, religion och historia. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att diskutera och argumentera kring frågor om mänskliga rättigheter, samt demokratiska värden, så att eleverna kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden

Uppgifter övergripande: 1. Arbeta med frågor grupp och enskilt. 2. Enskilt arbete (se separat arbetsbeskrivning) 3. Delta aktivt i diskussioner 4. Svara på frågor i samband med filmvisning och genomgångar Veckoplanering v. 35 Introduktion och genomgång av temat. Diskussionsfrågor till demokrati. v. 36 Andra världskriget. Diskussionsfrågor. v. 37 Andra världskriget. Skrivuppgift. Mänskliga rättigheter. Diskussion om FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. Gruppövning. v. 38 Uppgift En aktuell samhällshändelse. Redovisning muntligt mån v.40. Enskilt arbete. v. 39 Enskilt arbete. Film samt diskussions frågor. v. 40 Redovisning mån En aktuell samhällshändelse Migration. Anteckningar. v. 41 Befolkning, film samt diskussionsfrågor. Enskilt arbete. v. 42 Fattigdom, film samt diskussionsfrågor. Enskilt arbete. v. 43 TEMAVECKA. v. 44 HÖSTLOV. v. 45 Fattigdom, forts. Enskilt arbete. v. 46 Internationella organisationer. Enskilt arbete. v. 47 Internationella organisationer. Enskilt arbete. v. 48 Globalisering. Film samt diskussionsfrågor. Inlämning eget arbete senast fredag. Riksdagsbesök mån. v. 49 Forts. Globalisering. PROV måndag. v. 50 Diskussionsfrågor. VIKTIGT: Förändring kan ske i planeringen.