E.ON Sverige AB. Årsredovisning

E.ON Sverige AB Årsredovisning 2013

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning Koncernchefen har ordet... 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 5 Verksamhet... 5 Marknadsöversikt och viktiga händelser... 5 Forskning och Utveckling... 8 Personal... 8 Ekonomiskt resultat och ställning... 8 Riskhantering... 9 Tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken... 11 Filialer... 11 Moderbolaget... 12 Förslag till vinstdisposition... 12 Händelser efter balansdagen... 13 Utsikter för 2014... 13 Rapport över resultat... 14 Övrigt Totalresultat... 15 Koncernens rapport över kassaflöden... 16 Koncernens rapport över finansiell ställning... 18 Koncernens rapport över förändringar i eget kapital... 20 Koncernens noter... 22 1 Företagsinformation... 22 2 Redovisningsprinciper... 22 3 Information om rörelsesegment... 28 4 Kostnader för ersättningar till anställda... 32 5 Övriga intäkter/övriga kostnader... 34 6 Ersättningar till revisorerna... 35 7 Finansiella intäkter/finansiella kostnader... 35 8 Skatter... 36 9 Avyttringsgrupp... 39 10 Rörelseförvärv... 39 11 Goodwill och immateriella tillgångar... 40 12 Materiella anläggningstillgångar... 43 13 Innehav i intresseföretag... 44 14 Andra långfristiga värdepappersinnehav... 46 15 Övriga finansiella fordringar... 48 16 Kundfordringar och andra fordringar... 48 17 Varulager... 49 18 Derivatinstrument... 49 19 Specifikation av aktieslag... 49 20 Upplåning... 50 21 Leverantörsskulder och andra skulder... 50 22 Avsättning till pensioner... 50 23 Avsättningar för nedmontering, återställande och liknande åtgärder... 54 24 Övriga avsättningar... 55 25 Finansiella instrument och riskhantering... 56 26 Övriga upplysningar finansiella instrument... 61 27 Leasing... 65 28 Eventualförpliktelser... 66 29 Ställda säkerheter... 67 30 Transaktioner med närstående... 68 31 Händelser efter balansdagen... 69

Innehållsförteckning 2 Moderbolagets resultaträkning... 70 Moderbolagets kassaflödesanalys... 71 Moderbolagets balansräkning... 72 Specifikation förändring av eget kapital... 74 Moderbolagets noter... 75 1 Företagsinformation... 75 2 Redovisningsprinciper... 75 3 Personalkostnader... 75 4 Ersättningar till revisorerna... 76 5 Övriga externa kostnader... 76 6 Finansiella intäkter och kostnader... 76 7 Skatter... 77 8 Balanserade utgifter för utveckling av dataprogram... 78 9 Mark och övrig fast egendom... 78 10 Byggnader... 78 11 Inventarier... 79 12 Aktier och andelar i dotterföretag... 80 13 Fordringar/skulder moderbolag och koncernföretag... 81 14 Andelar i intresseföretag... 81 15 Andra långfristiga värdepappersinnehav... 81 16 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter... 82 17 Obeskattade reserver... 82 18 Bokslutsdispositioner... 82 19 Avsättningar för pensioner... 83 20 Räntebärande skulder... 84 21 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter... 84 22 Finansiella instrument och riskhantering... 85 23 Hyres- och Leasingkostnader... 86 24 Eventualförpliktelser... 86 25 Transaktioner med närstående... 87 Fem år i sammandrag... 90 Beräkning av nyckeltal... 90 Inför Årsstämman... 91 Ekonomisk information... 91

Koncernchefen har ordet 3 KONCERNCHEFEN HAR ORDET Vi står starka inför 2014 För exakt ett år sedan skrev jag på denna plats om hur svårt det är att sia om framtiden, men samtidigt vågade jag spå att de ekonomiska och klimatmässiga utmaningarna skulle fortsätta under 2013. Så här i backspegeln och efter krisåret 2012 ter sig 2013 trots allt lite som året då världsekonomin tog revansch. Inte minst i Europa började det under den andra halvan av året skönjas en viss ljusning i ekonomin. För energibranschen i Europa är det dock fortsatt tufft. Låga priser på utsläppsrätter gynnar kolkraftverken, medan moderna gaskombianläggningar konkurreras ut. Även effekterna av Energiewende i Tyskland har under 2013 slagit igenom på allvar. Målet, en omställning av det tyska energisystemet mot en allt större andel förnybar energi, är lika rätt som tydligt, men inte tillvägagångssättet, där ett lapptäcke av åtgärder och styrmedel belastar de tyska elkonsumenterna med orimliga påslag. Dessutom berörs nu även övriga länder i Europa av den tyska energipolitiken, eftersom soliga och blåsiga dagar ger ett enormt överskott av el. Medan mulna och vindstilla dagar har en rakt motsatt effekt. En situation som gör behovet av investeringar i utbyggnad och förstärkning av det europeiska elnätet akuta. Den ekonomiska krisen med fallande efterfrågan har krävt ökad effektivitet och hårdare prioriteringar även i vår nordiska verksamhet. Det har tidvis varit en smärtsam process, men dessa förändringar har samtidigt varit en förutsättning för att vi ska kunna vara fortsatt framgångsrika i en utmanande omvärld. I tider av ekonomisk turbulens är det också viktigt att våga prioritera och kraftsamla. I linje med den strategin slutfördes under året affären där vi avyttrade hela vår verksamhet i Finland. I december lämnade E.ON Sverige dessutom definitivt Polen genom att sälja sin värmeverksamhet i landet. Året 2013 har även präglats av rekordlåga elpriser bra för landets konsumenter, men en utmaning för oss. Medelpriset för december månads rörliga pris blev till exempel 29,50 öre/kwh. Lägsta decemberpriset sedan 2006 och mindre än hälften av priset under vintrarna 2009/2010 och 2010/2011. Orsaken till det låga priset är att årets normalt kalla månader varit milda, vilket innebär lägre förbrukning, i kombination med god tillgång till vatten. Utöver detta har kärnkraften under 2013 haft en högre tillgänglighet än under föregående år och vindkraften har återigen slagit nya produktionsrekord. Vi ska bli den mest gillade partnern för hållbara energilösningar. Det är en utmaning för både oss själva och den bransch vi verkar i. I över hundra år har energibranschen fungerat efter samma värdekedja. Samtidigt blir det alltmer uppenbart att den traditionella värdekedjan där energi produceras i stora produktionsanläggningar, distribuerats via el-, gas- eller värmenät till användaren i slutet av kedjan, är på väg att förändras i grunden. Klimatutmaningen har under de senaste åren bidragit till en snabb teknikutveckling, som gjort det möjligt för fler och fler företag och privatpersoner att installera egen småskalig energiproduktion som sol och vind, vilket gjort det möjligt för konsumenten att också bli producent och därmed påverka såväl sin produktion som sin konsumtion. Det är en utveckling som vi än så länge bara har sett början på. Trots en omvärld som sätter press på koncernen och som utmanar vår affärsmodell är E.ON ett starkt företag och med 2013 års investeringar inräknade har vi investerat smått otroliga 66 miljarder svenska kronor sedan 2006, vilket gör oss till en av landets enskilt största privata investerare. Den havsbaserade vindkraftparken utanför Kårehamn och uppgraderingen av Oskarshamns kärnkraftverk är bara två miljardinvesteringar som präglat året som gått. Investeringar som bidrar till att stärka vårt lands konkurrenskraft samtidigt som de bidrar till att minska de globala utsläppen av koldioxid. Samtidigt har vi en strategi med sikte på framtidens energivärld. För att lära oss mer och kunna utveckla bättre produkter har vi byggt huset Hållbarheten i Västra Hamnen i Malmö och i april 2013 flyttade våra hyresgäster in. I detta hus har de boende tillgång till ett unikt energistyrningssystem. Målet med Hållbarheten är att utveckla och testa lösningar som vi kan använda i bostäder i framtiden, både befintliga och nya. Under 2013 slutfördes dessutom Sveriges största energisparexperiment där 10 000 kunder utmanade sig själva och varandra i energieffektivisering. Efter att de testat om de faktiskt sparar mer om de ser sin egen förbrukning via app och internet, kan vi nu konstatera att med ökad kunskap och med möjlighet att göra aktiva val kan våra kunder påverka sin förbrukning och därmed sin kostnad. Detta har gett oss värdefull kunskap och under året som gick lanserade vi ett flertal produkter för både privat- och företagskunder, som kommer att hjälpa våra kunder att blir mer energieffektiva.

Koncernchefen har ordet 4 Vi har gjort mycket för att visa nyttan med att aktivt se över den egna förbrukningen. Målsättningen för 2014 är att sätta ännu mer fokus på våra kunder och på vårt arbete med utveckling och innovation. Jag ser fram emot det. Jonas Abrahamsson, koncernchef E.ON Sverige AB

Koncernens förvaltningsberättelse 5 Styrelsen och verkställande direktören för E.ON Sverige AB (publ), organisationsnummer 556006-8420, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhet E.ON Sverige AB (E.ON), med säte i Malmö, är ett integrerat och helägt dotterbolag i E.ON SE koncernen med säte i Düsseldorf, Tyskland. E.ON Sverige koncernen verkar inom alla delar av värdekedjan: produktion, distribution och försäljning. Våra produkter är el, biogas, naturgas, gasol, värme, kyla samt utvinning av energi ur avfall. Koncernen består av 32 (32) rörelsedrivande dotterbolag och har under året i genomsnitt haft 3 531 (3 755) anställda, företrädesvis i Sverige. Marknadsöversikt och viktiga händelser E.ONs ambition att bli den mest gillade partnern för hållbara energilösningar sätter fingret på samspelet mellan oss och våra kunder. Ett samspel där kunden i stora stycken får en allt mer central roll. Bakgrunden är att kunderna på energimarknaden ställer högre krav på sin leverantör vad avser service och valmöjligheter, något som lett till ett stort urval av leverantörer, tjänster och produkter. Våra kunder vill bli mer aktiva och påverka sin egen energianvändning och allt oftare också själva kunna producera delar av sin energi, i stället för att köpa den av ett energibolag. Med andra ord vill allt fler kunder ha en bättre överblick för att på så vis skaffa sig större inflytande över sina energikostnader. Trots en viss ljusning i världsekonomin under 2013 vägrade den globala lågkonjunkturen att helt släppa sitt grepp om Europa, vilket till viss del avspeglade sig i efterfrågan på el. Den totala elanvändningen i Sverige blev knappt 139 TWh, vilket är en minskning med 2 procent från 2012 års 142 TWh. Under året producerade den svenska vattenkraften knappa 61 TWh (78 TWh). Skillnaden jämfört med 2012 bottnar i en riklig tillrinning under hösten 2011 och en stor del av år 2012, något som gav en rekordartad vattenkraftsproduktion under 2012. Kärnkraftsproduktionen ökade till 64 TWh (61 TWh) under 2013, medan vindkraften återigen slog produktionsrekord med nästan 10 TWh (7 TWh). Den övriga värmekraften minskade något till dryga 14 TWh (15 TWh). Den totala årsproduktionen i Sverige under året blev därmed 149 TWh (162 TWh). Sveriges nettoexport minskade till 10 TWh (20 TWh) och trots den fortsatt starka svenska kraftbalansen blev Norden som helhet nettoimportör med 3 TWh, vilket kan jämföras med 14 TWh nettoexport år 2012. Elpriset under 2013 var fortsatt lågt och det genomsnittliga systempriset på Nord Pool Spot uppgick till cirka 33 öre/kwh, knappt 6 öre högre än 2012, men nästan 9 öre lägre än 2011. Energilösningar med kunden i fokus För att möta våra kunders önskemål och leva upp till vår egen ambition lanserade E.ON under året två energieffektiviseringstjänster för företagskunder: Energidirigent Fastighet är ett helautomatiskt styr-, mät- och övervakningssystem, som ger våra fastighetskunder betydande möjligheter att effektivisera sin energiförbrukning. Mina sidor Företag är en digital lösning, som riktar sig till kunder med många anläggningar. Allt med mål och syfte att ge dem bästa möjliga bild av deras samlade energianvändning. Under året lanserades även Min energirapport en digital tjänst där våra privatkunder kan jämföra sin energiförbrukning med 100 andra hem med liknande storlek och uppvärmning. Min energirapport, som även bjuder på skräddarsydda energispartips, distribuerades till 150 000 privatkunder. Utöver detta lyfte E.ON, tillsammans med Veckans affärer och Privata affärer, frågan om energieffektivisering genom tävlingen E-Prize. En tävling där såväl företags- som privatkunder tävlar om att effektivisera sin egen energiförbrukning.

Koncernens förvaltningsberättelse 6 Under 2013 slutfördes även Sveriges största energisparexperiment där 10 000 kunder fick testa om de kunde ändra sitt beteende och spara el genom att se sin egen förbrukning. Med hjälp av en mätdosa och en app kunde de följa sin förbrukning i realtid, vilket ledde till en tydligt minskad förbrukning. Dessutom tecknade E.ON, i samarbete med Malmö stad och VA Syd, ett klimatkontrakt för stadsdelen Hyllie i Malmö. Målet är att energianvändningen i stadsdelen år 2020 ska bestå av 100 procent förnybar eller återvunnen energi. Hyllie är ett demonstrationsprojekt inom områdena Hållbara städer och Smarta nät med syfte att hitta nya modeller för energieffektivisering. Som en del i arbetet med framtidens smarta energilösningar flyttade under sommaren hyresgästerna in i E.ONs hyreshus Hållbarheten i Västra Hamnen i Malmö. Ett hus med ett av Sveriges mest avancerade system för att mäta och styra energianvändningen. Under 2013 startade ett projekt där Stockholms bostadsbolag Svenska Bostäder och Familjebostäder samt Fastighetskontoret sätter upp 10 000 kvadratmeter solceller på taken till ett fyrtiotal hus i stadsdelarna kring Järvafältet Hållbara Järva-solstaden. Akalla är först ut och där har E.ON som totalentreprenad levererat och installerat 120 kvadratmeter solceller. Fortsatt hög investeringsnivå Under 2013 investerade E.ON 7,1 miljarder kronor i bland annat ny elproduktion och säkrare elleveranser. Från 2006 till och med utgången av 2013 har E.ON därmed investerat drygt 66 miljarder kronor, vilket gör oss till en av de största privata investerarna i Sverige. Eldistribution E.ONs elnät distribuerade under 2013 drygt 37 TWh (38 TWh) el till över en miljon svenska kunder. Under hösten drabbades Sverige av fem kraftiga stormar, som slog hårt mot kunderna i de områden där E.ON har elnät. Samtidigt har de massiva investeringar som gjorts i att vädersäkra elnätet gett effekt. Antalet drabbade kunder var betydligt färre jämfört med innan dessa investeringar gjordes, men framför allt har tiden det tar att ge alla kunder strömmen åter minskat betydligt. Kostnaderna för stormarna uppgår till cirka 370 miljoner kronor. I oktober 2011 meddelade Energimarknadsinspektionen, Ei, sitt beslut om intäktsramar för perioden 2012-2015. Ramarna innebar en nivå 15 procent under vad E.ON ansökt om och beslutet överklagades av E.ON och 85 andra nätföretag. I november 2012 föreslog Ei förändringar i sin egen regleringsmetodik på tre viktiga områden. I december 2013 meddelade Förvaltningsrätten sitt beslut, vilket innebar att Ei förlorade i fler frågor än de redan medgivit felaktigheter i. Ei har överklagat Förvaltningsrättens dom. Konsekvensen för E.ON blir att vi inte vet när beslut om ny nivå för intäktsramen fattas. Förvaltningsrättens beslut har inte lett till att E.ON höjer sina priser. Vindkraftsanslutningarna fortsatte att öka och under 2013 anslöts totalt 350 MW vindkraft. Bland dessa finns vindkraftparken Kårehamn där vi kunnat hålla nere kostnaderna genom att utnyttja ny teknik så kallade smarta nät. Elproduktion Under 2013 stod vattenkraften för nära 41 procent av Sveriges totala elproduktion. Produktionen i E.ONs vattenkraftverk uppgick till 7 TWh (9 TWh), vilket utgör drygt 11 procent av den svenska vattenkraftproduktionen. E.ON planerar att investera cirka 3,5 miljarder kronor i säkerhet, förnyelse och effektivisering av den svenska vattenkraften fram till och med 2018. I planerna ingår effektiviseringar av befintliga kraftverk, som innebär en produktionsökning med cirka 112 GWh. På dammsäkerhetssidan görs investeringar för nära en miljard kronor i bland annat Storfinnforsens och Ramsele kraftverk. Under 2013 stod kärnkraften för nära 43 procent av Sveriges totala elproduktion. Produktionen i E.ONs kärnkraftsanläggningar uppgick till 17 TWh (16 TWh), vilket utgör drygt 26 procent av den totala svenska kärnkraftproduktionen. Den 1 juni 2013 inleddes en omfattande säkerhetsmodernisering av reaktor O2 i Oskarhamn med beräknat avslut i september 2014. Pågående projekt är en deletapp i ett övergripande projekt för O2 som innehåller säkerhetsförbättringar, livstidsförlängning och effekthöjning. Projektet avslutas under 2015 med en effekthöjning från 660 MW till 840 MW. Totalt investerar E.ON omkring nio miljarder kronor för att reaktorn ska kunna leverera

Koncernens förvaltningsberättelse 7 konkurrenskraftig el till den nordiska elmarknaden i minst 20 år till. Reaktor O3 har redan genomgått ett motsvarande program. Till följd av ändrade marknadsförutsättningar genomfördes en nedskrivning av värdet på reaktor O1 i Oskarshamn med cirka 750 miljoner kronor. Den årliga uppdateringen av avsättningen för framtida kostnader för kärnkraftens restprodukter genomfördes baserat på Svenskt Kärnbränslehantering ABs beräkningar. Den uppdaterade bedömningen av den framtida förpliktelsen har belastat årets rörelseresultat med 575 miljoner kronor (förra årets beräkning gav en minskad kostnad med 223 miljoner kronor). Vindkraften stod under 2013 för knappt sju procent av Sveriges totala elproduktion. Under året producerade E.ONs vindkraft drygt 1 TWh el i Sverige och Danmark. I slutet av augusti stod 16 nya vindkraftverk färdiga i havet utanför öländska Kårehamn. Parken, som är E.ONs första till havs i Sverige, producerar upp emot 180 GWh förnybar elektricitet varje år. Detta motsvarar hushållsel till cirka 28 000 hem eller halva Ölands elförbrukning. I slutet av året slöts ett avtal som innebar att E.ON säljer 80 procent av sitt ägande i den 207 MW stora vindkraftparken Rödsand II Danmark till det danska energiföretaget SEAS-NVE. Vad gäller övrig elproduktion producerade E.ON under 2013 dessutom knappt 1 TWh el i gas-, olje- och koleldade kraftverk. Gasverksamheten Under 2013 distribuerade E.ON totalt 6 TWh naturgas. Volymerna i gasolaffären utvecklade sig positivt och totalt levererades över 1,2 TWh gasol till den nationella och internationella marknaden. Bio- och Fordonsgas är viktig för att kunna ställa om transportsektorn till en större del förnybar energi. Under året levererade E.ON närmare 459 GWh fordonsgas, vilket motsvarar cirka 30 procent av den totala leveransen i Sverige. E.ON investerade cirka 73 miljoner kronor i utbyggnad av distribution och tankstationer för fordonsgas och totalt invigde vi, tillsammans med samarbetspartners, sex nya mackar. 459 GWh fordonsgas motsvarar cirka 50 miljoner liter bensin eller lite drygt 47 miljoner liter diesel. E.ONs fordonsgas bidrog därmed till en nettoreduktion av koldioxidutsläppen på strax under 100 000 ton. E.ON är också Sveriges största köpare av svenskproducerad biogas. Ett exempel är den biogas som börjar produceras i Jordberga under våren 2014 och som till större delen kommer att levereras till busstrafiken i Skåne. Värmeverksamheten Under 2013 distribuerade E.ON 6,8 TWh värme, 0,5 TWh ånga och 0,03 TWh kyla. I Stockholm fortsatte E.ON att utveckla verksamheten. Utbyggnaden av fjärrvärmenätet i Täby, som inleddes 2012, har fortskridit och i maj tecknades en avsiktsförklaring med fyra av Täbys stora bostadsrättsföreningar om att tillsammans bygga en kraftvärmeanläggning i Hagby. Under året togs även beslut om att investera i en ny panna i Åkersberga. I den nya kraftvärmeanläggningen vid Åbyverket har återställningsarbetet pågått efter turbinhaveriet i oktober 2012. Fjärrvärmeproduktionen har varit igång under hela arbetet och i september invigdes den nya anläggningens biobränsleeldade panna. I december lyftes en ny turbin på plats, för att ersätta den havererade turbinen. Turbinen tas i drift i mars 2014. Avyttringar E.ON avyttrade sin finska verksamhet genom att sälja aktieinnehaven i verksamheterna E.ON Kainuu Oy och Karhu Voima Oy i en gemensam affär till kommunerna Kajaani och Sotkamo. Under december slutfördes även affären som innebar att E.ON Sverige sålde sin värmeverksamhet i Polen till det franska företaget GDF Suez. Avyttringarna är en del av det strategiska beslutet att kraftsamla E.ONs resurser i Norden till främst Sverige och Danmark.

Koncernens förvaltningsberättelse 8 Övrigt Karin Jarl-Månsson efterträdde i mars Lars Lagerkvist som VD för E.ON Försäljning. I juni 2013 tillträdde Stefan Håkansson befattningen som VD för E.ON Värme efter Karin Jarl-Månsson. I oktober utsågs Anders Svensson till VD för E.ON Värmekraft. Forskning och Utveckling E.ON Sverige fortsätter, med kunden i centrum, utveckla den teknik och de affärsmodeller som krävs för att driva omställningen till ett hållbart energisystem. Detta görs i nära samarbete med partners och övriga bolag i koncernen, både nationellt och internationellt. Förnybar energiproduktion, energieffektivisering och smartare nät är viktiga områden, som vi arbetar med. Ett konkret exempel är E.ONs hyreshus Hållbarheten i Malmö. 2013 uppgick de totala kostnaderna för forskning och utveckling till 157 miljoner kronor (161 miljoner kronor). Personal Under 2011 inleddes ett omfattande effektiviseringsprogram över hela E.ON SE, med syftet att minska kostnaderna och bättre utnyttja koncernens samlade resurser. Beslut fattades om ett antal omorganisationer, dels inom E.ON Sverige och dels avseende centralisering av supportfunktionerna HR administration och redovisningstjänster i två olika Business Service Centers i Berlin i Tyskland respektive Cluj i Rumänien. All planerad omorganisering av administrativa processer och supportfunktioner har genomförts och implementerats under 2013, med reservation för vissa HR administrativa processer som kommer att genomföras under 2014. Flytten av redovisningstjänster till Cluj genomfördes under 2013, liksom centralisering av ett antal supportfunktioner inom E.ON Sverige. Ett intensivt arbete har under hela 2013 genomförts för att stötta de E.ON medarbetare som blivit uppsagda på grund av förändringarna. Ambitionen är att majoriteten av berörda medarbetare ska ha funnit en ny sysselsättning senast inom ett år efter avslutad anställning. Per den 31 december 2013 har 146 personer lämnat E.ON Sverige till följd av effektiviseringsprogrammet. I början av 2014 har över 80 procent av dessa personer funnit ny sysselsättning. För att möta kommande utmaningar i energibranschen och bli den mest gillade partnern för hållbara energilösningar krävs ett stort engagemang och kompetenta medarbetare. Efter omställningarna blickar vi nu framåt och skapar vår framtida organisation där medarbetarna är de som gör skillnad för att vi ska kunna leva upp till vår ambition. Ekonomiskt resultat och ställning Koncernens nettoomsättning uppgick till 36 840 miljoner kronor (38 721), vilket är 1 881 miljoner kronor lägre än 2012 och motsvarar en minskning med cirka fem procent. Minskningen beror främst på lägre vattenkraftsvolymer jämfört med föregående år, men även lägre elpriser. Koncernens elförsäljning, exklusive försäljning till minoritetsdelägare i koncernens elproduktionsbolag, uppgick till 42,5 TWh jämfört med 45,4 TWh förra året. Gasförsäljningen var 0,5 TWh högre än året innan och uppgick till 4,4 TWh, medan värmeförsäljningen var 0,4 TWh lägre än 2012 och uppgick till 7,5 TWh. Produktionen i kärnkraftsanläggningarna var något högre än föregående år och uppgick till 16,7 TWh. Ökningen förklaras framförallt av högre tillgänglighet i Ringhals 2 och kompenserar för den lägre produktionen som varit i OKG på grund av säkerhetsmoderniseringen av reaktor O2. Vattenkraftproduktionen blev 2,4 TWh lägre än förra året och uppgick till 7,0 TWh. Avvikelsen förklaras av att vatteninflödet var högre än normalt 2012, medan det under 2013 har varit lägre än under ett normalår. Det justerade resultatet före avskrivningar, finansiella poster och skatt (se not 3) minskade med 1 924 miljoner kronor jämfört med 2012 och uppgick till 11 106 miljoner kronor (13 030). Det lägre resultatet är framförallt relaterat till avsättningen för framtida nedmontering och återställning inom kärnkraftsverksamheten. Även vattenkraften har ett lägre resultat, vilket huvudsakligen förklaras av lägre volymer samt högre fastighetsskatt.

Koncernens förvaltningsberättelse 9 Detta vägs delvis upp av ett förbättrat resultat inom eldistribution på grund av ökade vindkraftsanslutningar till distributionsnätet och lägre nätförluster. Resultatet efter finansiella poster blev 2 981 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år och uppgick till 6 255 miljoner kronor (9 236). Utöver ovan nämnda orsaker kommer försämringen framförallt från nedskrivningen av reaktor 1 i Oskarshamn, höga kostnader för återställning och avbrottsersättning relaterade till årets stormar samt lägre finansiella intäkter som till största delen förklaras av omvärdering relaterad till kärnavfallsfonden. Detta kompenseras delvis av reavinsten från försäljningen av den finska verksamheten. Årets skatt är 904 miljoner kronor högre än föregående år och förklaras huvudsakligen av att Riksdagen under 2012 beslöt att sänka bolagsskattesatsen från 26,3 procent till 22 procent. Detta gav en positiv engångseffekt i resultaträkningen för 2012 som är hänförlig till uppskjutna skatteskulder i balansräkningen per 31 december 2012. Riskhantering Verksamheten i E.ON Sverige koncernen exponeras för risker som kan påverka möjligheterna att uppnå de mål som finns i affärsplanen. För att hantera hot och möjligheter drivs ett omfattande samordnat och systematiskt riskhanteringsarbete baserat främst på ISO 31000 men också andra styrande dokument. Målet med riskhanteringsarbetet är att koncernledningen och ledningen i dotterbolagen ska ha så god och relevant information som möjligt som stöd för sina affärsbeslut. Detta möjliggörs genom att information från lokalt riskansvariga inom koncernen samlas in och presenteras för respektive ledning. De tre största riskerna för verksamheten utifrån ett vägt sannolikhetsutfall är: Tillgängligheten i våra kärnkraftverk Hydrologisk påverkan och tillgång på vatten Ökade kostnader för framtida nedläggning, återställande samt ansvar som kärnkraftsproducent. De risker med enskilt största konsekvenser är: Dammbrott i en av våra större vattenkraftsdammar Nukleär skada med konsekvens för tredje man Båda dessa risker, om de inträffar, får stora konsekvenser både i form av människoliv och ekonomisk skada. Ett omfattande arbete bedrivs i syfte att reducera riskernas redan extremt låga sannolikheter, att styra och övervaka varningssignaler samt underhålla en god kontrollmiljö i de verksamheter som riskerna härrör från. Utöver detta finns omfattande tekniska skyddsåtgärder, försäkringar och beredskapsplaner. Internkontroll E.ON Sverige bedriver ett omfattande internt kontrollarbete, vilket syftar till att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt, säkert och effektivt sätt. Koncernen upprättar en tillförlitlig finansiell redovisning och rapportering samt efterlever tillämpliga lagar och förordningar. Den interna kontrollen bedrivs i enlighet med E.ON koncernens interna regelverk Internal_Controls@E.ON, vilket baseras på principerna från Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). Den interna kontrollen är uppdelad i olika komponenter: Kontrollmiljö Basen för den interna kontrollen är kontrollmiljön. Kontrollmiljön anger tonen i företaget och definieras av integritet, etiska värderingar, kompetens, behörighet och ansvar. E.ON Sverige har antagit en uppförandekod, vilken befäster våra värderingar genom etiska riktlinjer i det dagliga arbetet. Uppförandekoden gäller för samtliga anställda, inklusive styrelseledamöter och chefer inom koncernen. E.ON utvärderar kontrollmiljön på årsbasis. Riskbedömning och kontrollaktiviteter Riskbedömning avseende finansiell redovisning och rapportering har identifierat de resultat- och balansräkningsposter där risker för väsentliga fel är förhöjda samt till vilka processer dessa poster relaterar. Kring dessa risker har kontrollstrukturer utformats för att upptäcka eller förebygga brister.

Koncernens förvaltningsberättelse 10 Riskbedömningen resulterar i en årlig översyn av utformningen av aktuella processer och de kontroller som är inbyggda i dessa. Information och kommunikation Informationen hålls löpande uppdaterad och kommuniceras till personalen via olika informationskanaler, i huvudsak med hjälp av intranätet. I de fall då en viss grupp av personal behöver specifik information, kommuniceras detta via olika informationsplattformar eller e-post. Uppföljning Företagsledningen utvärderar och följer löpande upp effektiviteten i den interna kontrollen och riskhanteringen med tyngdpunkt på den finansiella rapporteringen. Internrevision E.ON Sverige har en intern revisionsfunktion som utgör en oberoende avdelning i förhållande till övrig verksamhet och löpande granskar samt utvärderar den interna kontrollen enligt den godkända revisionsplanen. En uppföljningsprocess har inrättats som säkerställer att lämpliga åtgärder vidtas för de brister och rekommendationer som uppkommer från revisionsgranskningar. Styrningsprocess för riskhantering Inom E.ON Sverige finns sedan ett antal år en tydlig ansvarsfördelning samt en effektiv organisation för riskhantering. Denna organisation leds på koncernnivå av Chief Risk Officer (CRO) vilken i sin tur rapporterar till Riskstyrkommittén vars ordförande är CFO. I styrmodellen för riskhantering framgår hur ansvar och befogenheter fördelas på olika enheter inom koncernen. En central del i dessa beskrivningar är att det är den affärsansvarige som är ägare av riskerna och ansvarar för hur riskerna hanteras och följs upp i sitt ansvarsområde. Riskhantering regleras i koncerninstruktioner utfärdade av E.ON SE där riskstrategi angivits. Dessa instruktioner omvandlas av koncernledningen till övergripande riskmandat för koncernen. I styrmodellen finns processbeskrivningar och anvisningar om hur riskarbetet ska utföras och hur uppföljning ska ske. I den årliga riskplanen beskrivs det arbete som bedrivs inom riskhanteringsfunktionen, tyngdpunkten ligger på support, utveckling, uppföljning och rapportering beträffande samtliga riskområden inom koncernen. En del av CROs ansvar innebär att utarbeta och föreslå rutiner och policyer för riskhantering samt ansvara för implementering av de övergripande koncernriktlinjer som utfärdats samt att säkerställa efterlevnad av dessa genom det riskhanteringsarbete som bedrivs och avrapporteras till Riskstyrkommittén och bolagsstyrelsen. Samtliga risker följs upp och avrapporteras kvartalsvis av respektive dotterbolag och sammanställs av den centrala riskhanteringsfunktionen som i sin tur rapporterar till bolagsledningen via Riskstyrkommittén som har huvudansvaret för riskrapporteringen. E.ON Sverige koncernens riskbild rapporteras till koncernledningen som en del av den kvartalsvisa verksamhetsrapporteringen. För hantering av finansiella risker se not 25. Beskrivning av aktier, röster och bolagsordning m m E.ON Nordic AB är ensam ägare av samtliga aktier i E.ON Sverige AB. Aktierna är dels stamaktier av serie A, dels stamaktier av serie C. Stamaktier av serie A äger vardera en röst, medan stamaktier av serie C äger vardera en tiondels röst. I övrigt finns inga begränsningar i bolagsordningen i fråga om hur många röster en aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Enligt bolagsordningen består styrelsen av lägst fyra och högst sex stycken av bolagsstämman utsedda styrelseledamöter med lägst noll och högst två styrelsesuppleanter. Styrelseledamöterna och styrelsesuppleanterna väljs på bolagsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämman som hålls efter det år styrelseledamoten och eventuella styrelsesuppleanter utsågs. Styrelsen sammanträder minst fyra gånger per år. Ändringar i bolagsordningen beslutas av bolagsstämman. Bolagsstämman har inte lämnat bemyndigande till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier.

Koncernens förvaltningsberättelse 11 Tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken I E.ON Sveriges tillgångar ingår cirka 142 anläggningar, vilka är anmälnings- och tillståndspliktiga enligt den svenska miljöbalken. Av dessa är 14 klassade som A-anläggningar, dvs den typ av anläggning som typiskt sett har störst påverkan på människors hälsa och miljö och för vilka tillstånd meddelas av miljödomstolen. Förutom tillstånds- och anmälningspliktiga anläggningar i Sverige finns cirka 19 tillstånds- eller anmälningspliktiga anläggningar i Danmark. Dessutom berörs cirka 70 anläggningar av vattendomar som reglerar villkoren för hur vattenkraftsanläggningarna får drivas samt domar avseende sjöregleringar. E.ON Sveriges tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter påverkar den yttre miljön, huvudsakligen genom den verksamhet som bedrivs inom dotterbolagen OKG, Karlshamn Kraft, E.ON Värme, E.ON Värmekraft, E.ON Vattenkraft, E.ON Gas och E.ON Danmark. Bolagen bedriver el- och värmeproduktion och gashantering. Verksamheten i Finland som omfattade bland annat en tillståndspliktig anläggning, avyttrades under 2013. Den yttre miljön påverkas i huvudsak genom utsläpp till luft och vatten samt genom dämning av vattenvägar, olycksrisk, visuell påverkan och buller. Filialer E.ON Wind Denmark, filial till Rodsand 2 Offshore Wind Farm AB Registrerad sedan 2004 i Danmark. Filialen bedriver produktion och elförsäljning från vindkraftverk samt projektering och byggnation av vindkraftsanläggningar. E.ON Wind Denmark, filial till Rodsand 2 Offshore Wind Farm AB, ägs till 100 procent av Rodsand 2 Offshore Wind Farm AB, som är ett helägt dotterbolag till E.ON Sverige AB. E.ON Wind Denmark, filial till E.ON Wind Denmark AB Registrerad september 2013 i Danmark. Filialen bedriver utveckling och drift av vindkraftverk. E.ON Wind Denmark, filial till E.ON Wind Denmark AB, ägs till 100 procent av E.ON Wind Denmark AB, som ägs till 100 procent av E.ON Wind Sweden AB, som är ett helägt dotterbolag till E.ON Sverige AB. E.ON Wind Norway, filial till E.ON Wind Norway AB Registrerad september 2013 i Norge. Filialen bedriver produktion och elförsäljning från vindkraftverk. E.ON Wind Norway, filial till E.ON Wind Norway AB, ägs till 100 procent av E.ON Wind Norway AB, som ägs till 100 procent av E.ON Wind Sweden AB, som är ett helägt dotterbolag till E.ON Sverige AB. ES Wind Norway, filial till E.ON Wind Sweden AB Registrerad september 2013 i Norge. Filialen bedriver produktion och elförsäljning från vindkraftverk. ES Wind Norway, filial till E.ON Wind Sweden AB, ägs till 100 procent av E.ON Wind Sweden AB, som är ett helägt dotterbolag till E.ON Sverige AB. Munkabol Vind Norge, filial till Munkabol Vind AB Registrerad sedan 2012 i Norge. Filialen bedriver vindkraftprojektering. Munkabol Vind Norge, filial till Munkabol Vind AB, ägs till 100 procent av Munkabol Vind AB, som ägs till 100 procent av E.ON Wind Sweden AB, som är ett helägt dotterbolag till E.ON Sverige AB.

Koncernens förvaltningsberättelse 12 Moderbolaget Moderbolagets verksamhet består huvudsakligen i att leda koncernens olika rörelsesegment. Inom moderbolaget finns dessutom ett flertal koncerngemensamma servicefunktioner. Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 443 miljoner kronor (394). Resultatet efter finansnetto uppgick till 457 miljoner kronor (620). Likvida medel inklusive kortfristiga placeringar uppgick för moderbolaget till 36 miljoner kronor (126) Totala investeringar uppgick till 1 157 miljoner kronor (10), varav aktier i dotterbolag 1 140 miljoner kronor (0). Förslag till vinstdisposition Enligt E.ON Sverige AB:s balansräkning står följande belopp till årsstämmans förfogande: - balanserade vinstmedel 29 592 181 960 - årets resultat 1 390 354 161 Summa kronor: 30 982 536 121 Styrelsen föreslår att dessa vinstmedel disponeras på följande sätt: - till aktieägarna utdelas 17,01 kronor per aktie 3 248 000 000 - kvarstående vinstmedel balanseras 27 734 536 121 Summa kronor: 30 982 536 121 Koncernbidrag på 2 814 237 982 kr har lämnats och 4 143 520 252 kr har erhållits från dotterbolagen. Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman att till aktieägarna utdela 17,01 kronor per aktie (27,31). Detta motsvarar 3 248 miljoner kronor (5 217). Den föreslagna utdelningen följer koncernens riktlinje. Efter föreslagen utdelning till aktieägarna samt koncernbidrag uppgår bolagets soliditet till 51 (53) procent och koncernens soliditet till 53 (51) procent. Soliditeten är, mot bakgrund av att bolagets och koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet, betryggande. Bolagets och koncernens likviditet bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå. Enligt styrelsens bedömning kommer bolagets och koncernens egna kapital efter föreslagen utdelning att vara tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens art, omfattning och risker. Styrelsen har härvid beaktat bland annat bolagets och koncernens historiska utveckling och konjunkturläge. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 2-3 st. Utdelningen beräknas bli utbetald den 23 juni 2014.

Händelser efter balansdagen Koncernens förvaltningsberättelse 13 E.ON sålde den 10 januari 2014 80 procent av innehavet i den havsbaserade vindkraftsparken Rödsand II till danska SEAS-NVE. Som en del av affären har E.ON och SEAS-NVE tecknat ett serviceavtal som innebär att E.ON fortsätter att ansvara för drift och underhåll av 90 vindkraftverk. Affären ligger i linje med strategin att genom samarbeten ytterligare öka andelen förnybar energi. Den 17 februari 2014 slöts avtal om försäljning av 22 fjärrvärmenät och fyra total-värmeanläggningar till det norska företaget Solør Bioenergi Gruppen. Anläggningarna finns över hela Sverige, från Svalöv i söder till Vilhelmina i norr. Affären planeras att slutföras i maj 2014. För E.ON betyder försäljningen att antalet fjärrvärmenät mer än halveras. Sett till produktion blir minskningen inte lika stor, då de sålda anläggningarna står för cirka 0,5 TWh av den totala fjärrvärmedistributionen på 6,8 TWh. Totalt berörs knappt 4 000 kunder av försäljningen. Utsikter för 2014 Under 2014 förväntas det justerade resultatet före avskrivningar, finansiella poster och skatt att ligga i linje med 2013 års resultat.

Koncernens rapport över resultat 14 RAPPORT ÖVER RESULTAT Not Mkr 2013 2012 Omsättning inklusive energiskatter 40 117 41 839 Energiskatter -3 277-3 118 3 Nettoomsättning 36 840 38 721 5 Övriga intäkter 2 073 1 551 Aktiverat arbete för egen räkning 379 352 Råvaror och förnödenheter -20 154-19 983 4 Kostnader för ersättningar till anställda -2 830-2 950 11,12,13 Avskrivningar och nedskrivningar -4 687-4 099 5,6 Övriga kostnader -5 275-4 933 13 Resultatandelar i intresseföretag 69 56 Rörelseresultat 6 415 8 715 7 Finansiella intäkter 583 1 530 7 Finansiella kostnader -743-1 009 Finansnetto -160 521 Resultat efter finansiella poster 6 255 9 236 8 Skatt -1 317-413 1) Årets resultat 4 938 8 823 Hänförligt till: Moderföretagets aktieägare 4 915 8 541 Innehav utan bestämmande inflytande 23 282 Årets resultat 4 938 8 823 1) Föregående år har justerats för jämförbarhet avseende skatteeffekten av erhållet/lämnat koncernbidrag

Koncernens rapport över övrigt totalresultat 15 ÖVRIGT TOTALRESULTAT Mkr 2013 2012 Årets resultat enligt resultaträkningen 4 938 8 823 Övrigt totalresultat: Poster som kommer att omföras mot årets resultat: Kassaflödessäkringar Omvärdering av derivat till verkligt värde 6-15 Inkomstskatt hänförlig till periodens förändring samt förändrad skattesats 0-3 Finansiella tillgångar som kan säljas Omvärdering till verkligt värde 1) 2 463-404 Inkomstskatt hänförlig till periodens förändring samt förändrad skattesats 33-5 Andel av övrigt totalresultat från andelar i intresseföretag och Joint Ventures Periodens förändring hänförlig till valutakassaflödessäkringar 2 1 Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter Periodens valutakursdifferens 193-56 Poster som inte kommer att omföras mot årets resultat: Aktuariella vinster och förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner Periodens förändring 2) -19-7 Inkomstskatt hänförlig till periodens förändring samt förändrad skattesats 4 0 Summa övrigt totalresultat 2 682-489 Summa totalresultat 7 620 8 334 Summa totalresultat hänförligt till: Moderföretagets aktieägare 7 592 8 055 Innehav utan bestämmande inflytande 28 279 Summa totalresultat 7 620 8 334 1) Se not 14 2) Därav intressebolag -41 Mkr efter skatt

Koncernens rapport över kassaflöden 16 KONCERNENS RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN Not Mkr Årets resultat 2013 4 938 2012 8 823 1) 11,12,13 Av- och nedskrivningar 4 687 4 099 Förändring i avsättningar -191-47 Förändring i uppskjutna skatter 419-522 Reavinster/förluster -166-105 Övrigt 461 10 148-734 1) 11 514 Kassaflöden från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 10 148 11 514 Rörelsekapitalförändring Lager -525-427 Kundfordringar 443-183 Övriga kortfristiga fordringar 12-487 Leverantörsskulder 48 28 Övriga kortfristiga skulder -689-711 -900 1) -1 969 Kassaflöden från den löpande verksamheten 9 437 9 545 Kassaflöden från investeringsverksamheten Sålda dotterföretag/verksamheter 1 166 385 Sålda intresseföretag och övriga innehav - 7 Sålda materiella anläggningstillgångar 149 83 Förvärv av dotterföretag/verksamheter -91 - Förvärv av intresseföretag och övriga innehav -234-98 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -6 772-7 036 Förvärv av immateriella tillgångar -26-19 Förändring av finansiella fordringar 4 414-1 394 3 367 1) -3 311 Kassaflöden från investeringsverksamheten -1 394-3 311 Kassaflöden från finansieringsverksamheten Utdelning till moderföretagets aktieägare -5 217-4 825 Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande -58-47 Upptagna lån 9 404 11 965 Amortering av lån -10 628-13 952 Erhållet/lämnat koncernbidrag E.ON Nordic AB -1 696-8 195 724 1) -6 135 Kassaflöden från finansieringsverksamheten -8 195-6 135 Förändring av likvida medel -152 99

Koncernens rapport över kassaflöden 17 Mkr 2013 2012 Likvida medel vid årets början 513 424 Periodens förändring av likvida medel -152 99 Kursdifferens i likvida medel 3-10 Likvida medel vid årets slut 364 513 Betalda räntor härrörande till rörelseverksamheten -149-478 Erhållna räntor härrörande till rörelseverksamheten 337 693 Erhållen utdelning härrörande till investerringsverksamheten 49 48 Betald inkomstskatt härrörande till rörelseverksamheten -1 580-894 1) Föregående år har justerats för jämförbarhet avseende erhållet/lämnat koncernbidrag till moderföretaget samt skatteeffekten avseende detta.

Koncernens rapport över finansiell ställning 18 KONCERNENS RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING Tillgångar Not Mkr 2013-12-31 2012-12-31 Anläggningstillgångar 11 Goodwill 3 096 3 141 11 Immateriella tillgångar 1 609 1 868 12 Materiella anläggningstillgångar 79 557 80 879 13 Innehav i intresseföretag 1 340 1 558 14 Andra långfristiga värdepappersinnehav 7 740 5 316 15 Övriga finansiella fordringar 22 249 22 057 16 Kundfordringar och andra fordringar 26 17 18 Derivatinstrument 99 154 8 Uppskjutna skattefordringar 1 787 1 908 Summa anläggningstillgångar 117 503 116 898 Omsättningstillgångar 17 Varulager 4 553 3 929 15 Övriga finansiella fordringar 1 561 5 973 16 Kundfordringar och andra fordringar 7 416 9 175 Aktuella skattefordringar 1 032 210 18 Derivatinstrument 162 153 Likvida medel 364 513 9 Avyttringsgrupp 3 863 - Summa omsättningstillgångar 18 951 19 953 Summa tillgångar 136 454 136 851

Koncernens rapport över finansiell ställning 19 Eget kapital och skulder Not Mkr 2013-12-31 2012-12-31 19 Aktiekapital 1 910 1 910 Övrigt tillskjutet kapital 45 45 Reserver 6 919 4 228 Balanserad vinst inkl. årets resultat 63 925 65 260 Summa eget kapital hänförbart till moderföretagets aktieägare 72 799 71 443 Eget kapital hänförbart till innehav utan bestämmande inflytande 716 1 191 Summa eget kapital 73 515 72 634 Skulder Långfristiga skulder 20 Upplåning 10 393 13 938 21 Leverantörsskulder och andra skulder 1 193 1 745 18 Derivatinstrument 345 743 22 Avsättningar för pensioner 14 16 23 Avsättningar för nedmontering, återställande och liknande åtgärder 19 698 18 153 24 Övriga avsättningar 808 766 8 Uppskjutna skatteskulder 12 003 12 374 Summa långfristiga skulder 44 454 47 735 Kortfristiga skulder 20 Upplåning 8 160 5 919 21 Leverantörsskulder och andra skulder 7 086 7 973 Aktuella skatteskulder 185 312 18 Derivatinstrument 1 040 953 23 Avsättningar för nedmontering, återställande och liknande åtgärder 718 685 24 Övriga avsättningar 467 640 9 Avyttringsgrupp 829 - Summa kortfristiga skulder 18 485 16 482 Summa eget kapital och skulder 136 454 136 851