Sveriges kommunikationer Ny infrastruktur för ett effektivare och ekologiskt hållbart kommunikationssystem i södra Sverige, Norden och Europa. Lägesrapport från Europakorridoren, hösten 000 GÖTALANDSBANAN EUROPABANAN
Bollebygd Borås Boxholm Fredriksborgs Amt Gislaved Gnosjö Göteborgs Regionen Habo Helsingborg Helsingør Jönköping Landstinget Kronoberg Linköping Ljungby Lübeck Länsstyrelsen i Länsstyrelsen i Mjölby Jönköpings län Östergötlands länsödermanlands Länsstyrelsen län i Norrköping Nykøbing F Nyköping Nässjö Region Skåne Stockholm Storstrøms Amt Tranås Ulricehamn Vaggeryd Värnamo Västra Götalands Regionen Åstorp GÖTALANDSBANAN EUROPABANAN
pp g Sala Oslo Tillberga Uppsala Frövi Kolbäck Enköping Kil Karlstad Västerås Kristinehamn Arboga Köping Arlanda Eskilstuna Säffle Örebro Stockholm Åmål Läggesta Strömstad Kumla Strängnäs Huddinge Laxå Hallsberg Flen Nynäshamn Gnesta Söderälje Mellerud Mariestad Katrineholm Nyköping Oxelösund Lidköping Motala Norrköping Öxnered Skövde Vänersborg Uddevalla Linköping Grästorp Mjölby Trollhättan Vara Falköping Åtvidaberg Vedum Mullsjö Tranås Stenungsund Herrljunga Habo Aneby Ljung Kisa Borgstena Bankeryd Landvetter Ulricehamn Jönköping Göteborg Forserum Västervik Fredrikshavn Borås Vimmerby Fritsla Viskafors Tenhult Kungsbacka Kinna Limmared Nässjö Hjørring Eksjö Mariannelund Horred Hultsfred Sävsjö Veddinge Gislaved Vaggeryd Gnosjö Vetlanda Oskarshamn Varberg Smålandsstenar Värnamo Aalborg Högsby Falkenberg Kinnared Åseda Alvesta Støvring Oskarström Ljungby Växjö Halmstad Hobro Lessebo Kalmar Randers Hornslet Grenaa Laholm Markaryd Nybro Langå Båstad Älmhult Emmaboda Örkelljunga Ängelholm Osby Århus Viby Helsingborg Åstorp Hässleholm Karlshamn Karlskrona Odder Gilleleje Helsingør BjuvKlippan Kristianstad Ronneby Horsens Nykøbing Hillerød Svalöv Höör Kalundborg Høje Eslöv Åhus Esbjerg Vejle Holbæk Landskrona Fredericia TaastrupKøbenhavn Kolding Tølløse Malmö Lund Bramming Odense Roskilde Kastrup Svedala Simrishamn Lunderskov Korsør Køge Tomelilla Nyborg Vojens Ringsted Hørlev Skurup Ystad Svendborg Næstved Rødvig Rødekro Trelleborg Fakse Westerland Tinglev Vordingborg Ladeplads Niebüll Padborg Sakskøbing Bredstedt Flensburg Nakskov Nykøbing F Husum Jübeck Rødby Puttgarden Gedser Rendsburg Sassnitz Velgast Bergen Heide Kiel Oldenburg Stralsund Neumünster Neustadt Warnemünde Itzehoe Bad Schwartau Wismar Rostock Glückstadt Lübeck Schwaan Travemünde Bützow Elmshorn Bad Bad Kleinen Blankenberg Oldesloe Schwerin Hamburg Holthusen Buchholz Büchen Ludwigslust Bremen Hagenov Land Lüneburg Rotenburg Verden Uelzen Celle Nienburg Langenhagen Wunstorf Berlin Hannover EUROPAKORRIDOREN är den region som sträcker sig mellan Stockholm och Hamburg. Här lever och arbetar ca 0 miljoner människor. Och här finns nästan en miljon företag, institutioner, universitet, högskolor och myndigheter. Här måste kommunikationerna fungera som ett nätverk, där vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser och andra kommunikationer kompletterar varandra. Men idag är kommunikationerna i denna region otillräckliga. Om inget görs kan Sydsverige bli ett lås, istället för en nyckel, för kontakterna mellan Sverige, Skandinavien och det övriga Europa. Vi menar att Sverige kan klara framtidens behov med ett modernt och ekologiskt hållbart kommunikationssystem där ny teknik kompletterar befintliga resurser. I denna skrift vill vi redovisa grunden för denna uppfattning att Europakorridoren är en angelägen region, för Sverige som en del av Europa. Materialet är producerat av projektgruppen Europabanan/ Götalandsbanan, i samarbete med SJ, Järnvägsgruppen KTH, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, Adtranz, ABB Structured Finance, MiljöStrategi, TR Projektutveckling, SCC, Railize m fl.
000, Europakorridoren AB, Projekt Götalandsbanan. Skriften får gärna citeras, om källan anges. Produktion: OrdArt AB, Helsingborg. Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm.
Innehåll Sammanfattning Sveriges behov av ett modernt trafiksystem 3 Sverige i regionernas Europa 4 Detta är Europakorridoren 5 Regionala nätverk 6 Effektivare godstransporter 7 Höghastighetsteknik Miljö och trafiksäkerhet Genomförande och kostnader Kontaktpersoner; adresser Källor och referenser
Sammanfattning 3 4 5 6 7 0 När järnvägen byggdes ut för ca 50 år sedan skapade man ett modernt trafiksystem för det Sverige som då växt fram. Tanken bakom Europakorridoren är densamma: Att bygga nya kommunikationer där det nya Sverige har växt och växer fram ett trafiksystem som klarar 000-talets behov. Idag är det endast några få regioner i Sverige som kan redovisa befolkningstillväxt. Dagens trafikstruktur förstärker denna utveckling. Alternativet är ett trafiksystem som ger förutsättningar för många regioner att samverka i nätverk och skapa mångfald för boende, näringsliv, utbildning och fritid. Idag får godstrafiken på järnväg i realiteten stå tillbaka för persontrafiken. Näringslivet tvingas flytta sina transporter från järnväg till landsväg. Mer än.00 lastbilar rullar dagligen på E4:an genom Småland. Om ingenting görs kommer lastbilstrafiken i Sverige att öka med 40-60% fram till år 00 och i så fall måste fler motorvägar byggas. I regionen Europakorridoren produceras ca 65% av Sveriges BNP. 0% av alla svenskar som studerar på universitet eller högskolor gör det inom Europakorridoren. Inom 60 minuters restid från korridorens kärna bor ca 65% av Sveriges befolkning, 5,5 miljoner människor. Europakorridoren baseras på utbyggnad av två banor: Europabanan, som följer E4:an och sträcker sig mellan Stockholm, Jönköping, Köpenhamn och Hamburg. Götalandsbanan, som följer ett öst-västligt stråk utmed riksväg 40, mellan Göteborg, Borås och Jönköping. Med höghastighetståg krymper restiderna drastiskt. Ett exempel är Stockholm-Köpenhamn som kommer att ta tim 35 min. Men, alla orter i södra Sverige får avsevärt kortare restider i regionen Europakorridoren. Höghastighetståg fyller luckan mellan långa flygresor och kortare resor med bil och tåg. Europakorridoren kan beskrivas som ett bredband för fysiska transporter, med positiva effekter såväl lokalt och regionalt, som nationellt och internationellt. Den är lika bred som man kan resa på 60 minuter från de planerade stationerna utmed Europabanan och Götalandsbanan. Genom anslutande tåg som går både på de nya och de idag befintliga banorna och som samverkar med andra transportmedel bil, buss, flyg och sjöfart ökar tillgängligheten långt utanför korridoren.
Europakorridoren binder inte enbart samman Sveriges storstadsregioner. Flera av landets viktigaste medelstora regioner får också närmare till storstäderna och till varandra. I Europakorridoren skapas samverkan i nätverk, baserade på moderna, snabba kommunikationer. Utvecklingen av IT och snabba kommunikationer skapar möjligheter till nya kontakter mellan människor. Internationella studier visar att man får den starkaste tillväxten i korridorer där en höghastighetsförbindelse kombineras med väg eller motorväg. Miljöproblemen blir allt svårare och växthuseffekten hotar vår existens. Trafiken bidrar i hög grad, särskilt vägtrafiken och flyget, som dessutom är i snabb tillväxt. Härtill kommer att vägtrafiken orsakar fler dödsfall och personskador än andra trafikslag. Höghastighetståget är snabbt, säkert och tillförlitligt. I Japan, där man kört höghastighetståg i 35 år, har hittills ingen skadats eller dödats av tåget och genomsnittsförseningen är bara 4 sekunder. Ett modernt höghastighetståg drar dessutom mindre energi än ett gammalt, långsammare tåg. I regionen Europakorridoren beräknas, med ett nytt systemtänkande, koldioxidutsläppen från trafiken minska med ca 70 000 ton/år till år 00, trots att det totala trafikarbetet ökar kraftigt. Persontrafiken på Europabanan/Götalandsbanan skulle därmed komma att ta bort hela 7% av den ökning av trafikens koldioxidutsläpp som skett mellan 0 och. De positiva miljöeffekterna på godstrafiken har ej beräknats, men uppskattas vara minst lika stora. Europabanan och Götalandsbanan är en möjlighet för svensk industri att i fullskala utveckla helt ny teknik inom järnvägssektorn. Det ger Sverige chansen att bryta ny mark och skapa nya exportmöjligheter. Marknaden för höghastighetsteknik är global och i kraftig tillväxt. En första studie indikerar att när Europakorridoren förverkligas är det möjligt att lånefinansiera investeringen och att återbetala samtliga lån till (i tillämpliga delar) marknadsränta. En stor del av projektet kan privatfinansieras och det behöver därmed inte belasta statens investeringsbudget. Europakorridoren stöds av ett stort antal kommuner, landsting etc i Sverige, Danmark och Tyskland och är inkluderat i projektet Vision and Strategies around the Baltic Sea 00 som drivs av samtliga östersjöländer samt är en del av TEN-projektet Nordiska Triangeln. Projektet Europakorridoren berör direkt ca 40 kommuner. Det kommer att kosta ca 40 miljarder kronor och kan återbetalas på högst 40 år. Ett första delmål är att staten ska ge Banverket och Projekt Europakorridoren i uppdrag att tillsammans genomföra en fördjupad studie av projektet, så att Europabanan och Götalandsbanan kommer med i Banverkets Stomnätsplan, eller kan antas i särskild ordning. 3 4 5 6 7
Sveriges behov av ett modernt trafiksystem 3 4 5 6 7 Det svenska järnvägsnätet har under årens lopp förändrats relativt lite för att anpassas till nya krav och villkor. Några bandelar har kommit till, många har moderniserats och ytterligare många har lagts ned, därför att de inte längre fyllt ett behov. I grunden gäller dock fortfarande den struktur som skapades då den svenska järnvägen en gång byggdes ut. Detta är i sig ett mycket högt betyg den framsynta satsning på en modern infrastruktur som gjordes vid 00- talets mitt har tjänat landet i långt mer än 00 år och har givetvis betalat sig många gånger om. Men medaljens baksida syns allt tydligare. 00-talets järnvägsnät räcker inte till för 000-talets trafik. Och ännu viktigare dess struktur stämmer inte med dagens och morgondagens behov. Prova tanken att dagens vägtransporter skulle tvingas använda det vägnät vi hade i slutet av 00-talet. Då blir det lätt att se det orimliga i den situation som är verklighet för den svenska järnvägen idag. När järnvägen byggdes ut för ca 50 år sedan, gjorde man en beundransvärd satsning på att ge det Sverige som då växte fram, ett modernt trafiksystem. Vi vill gärna agera i samma anda, genom att bygga nya kommunikationer där det nya Sverige har växt och växer fram ett trafiksystem som klarar 000- talets behov....... Foretagen foljer de stora vagarna Sedan lång tid har näringslivet valt att följa de stora vägarna. Detta är inte minst ett resultat av den konsekventa och kraftfulla satsning på bilism, som samhället genomfört sedan andra världskrigets slut. Inom Europakorridoren är det lätt att se att företagen och de många arbetsplatserna finns i korridorerna utmed bl a E4:an och riksväg 40, som dock helt saknar järnväg på långa sträckor... Accelererande miljoeffekter 0 I debatten hävdas ibland att såväl flyget som bilen snart löst sina miljöproblem. Katalysatorn har många fördelar, men den innebär inte att utsläppen av koldioxid minskar och koldioxiden är en väsentlig faktor bakom den skrämmande växthuseffekten. Redan dagens lastbilstrafik innebär en kraftig belastning på miljön och sedan länge ökar såväl flyget som lastbilstrafiken snabbt. Prognoser pekar mot 40% ökning av godstrafiken på väg under de närmaste 0 åren, kanske 60% om konjunkturen håller i sig. Detta kommer att innebära tydligt märkbara, negativa effekter för miljön.
Sverige avfolkas Idag är det endast några regioner/städer i Sverige som kan redovisa befolkningstillväxt. För det stora flertalet regioner är avfolkning en realitet. Dagens trafikstruktur förstärker denna utveckling. Den innebär att Sverige får några få storstadscentra som drar till sig de stora resurserna, medan landet i övrigt hänvisas att satsa på turism- och fritidssektorn. Få vill ha denna utveckling. Alternativet är ett trafiksystem som ger förutsättningar för många regioner att samverka i nätverk och skapa mångfald för boende, näringsliv, utbildning och fritid. Konkret kan ett nytt trafiksystem t ex innebära att företag söker nya medarbetare inom betydligt vidare geografiska cirklar än tidigare. När det går snabbt och enkelt att pendla 0-5 mil, skapas nya möjligheter på arbetsmarknaden till nytta för både företag och enskilda, men också för miljön. Goda exempel på detta finns: Svealandsbanan, söder om Mälaren, har gjort det möjligt för många att bo i mindre samhällen utanför Stockholm samtidigt som de enkelt, snabbt och miljövänligt kan nå innerstaden. Banan har dessutom inneburit ett trendbrott genom att trafiken på motorvägen (E0), som går parallellt med tåget, har minskat. Arlandabanan har minskat biltrafiken till Arlanda, trots ett ökat antal flygpassagerare. Den fasta förbindelsen mellan Malmö och Köpenhamn behövde endast veckor för att nå en miljon tågpassagerare. Befolkningsprognos Ökning >5% Ökning till 5% Oförändrad till -% Minskning - till -5% Minskning >-5% 3 4 5 6 7 Källa: Landstingsförbundet 000
Framtidens behov av resor och moten.. 3 4 5 6 Den nya informationsteknologin förändrar vårt behov av att resa och träffas. Men det är framför allt överföringen av rutininformation som förenklas och förbilligas. De flesta personliga möten har helt andra syften. De gäller kvalificerad kunskapsöverföring, produktutveckling som kräver kontakt mellan specialister, försäljning och inköp av kvalificerade tjänster och produkter, förhandlingar, påverkan av beslutsfattare etc. Eftersom allt fler arbetar med kvalificerad tjänsteproduktion, är kunskapshanterare och har lång utbildning är det lätt att se att behovet av kvalificerade möten och därmed av tjänsteresor kommer att öka. Den nya tekniken gör det lättare att sätta mötestider och boka biljetter, hotell etc samtidigt som den tillgängliga tiden för resor och möten ökar, när tekniken tar hand om rutininformationen. Forskningen har visat att hushållen använder ca /3 av varje disponibel inkomstökning till ökad konsumtion av kommunikationer. Vid en fortsatt ekonomisk tillväxt med ökade realinkomster kan vi alltså räkna med en mycket starkt ökad efterfrågan på transporter som till stor del kan tillfredställas med höghastighetståg, interregiotåg och lokaltåg. 7 Telekommunikation och personresor under 00 år p 00 0 0, Telekommunikation Transporter 0 0,0 00 5 50 75 00 5 50 75 000 IT-samhället minskar inte antalet personresor, utan IT-utvecklingen och personresorna följs åt. Källa: Framtidens arbete och liv; Åke E Andersson och Peter Sylvan, 7.
I Europas periferi Sverige har givetvis ett starkt behov av att minska avstånden till övriga delar av Europa. Det gäller såväl marknader och handelsplatser som institutioner, skolor och kultur vi står och faller med vårt näringsliv. Också här innebär dagens trafikstruktur väsentliga begränsningar. Det gäller godstransporterna men också möjligheterna att klara det ökande behovet av kvalificerade möten. På kontinenten projekteras och skapas nu ett modernt trafiksystem, anpassat till framtida krav. Det är ett uttalat europeiskt intresse att Norden och Sverige ansluter till denna utveckling. 3 4 5 6 7 Trafikkostnad, i franska franc, för att nå 30 miljoner konsumenter (ju mörkare färg, ju dyrare transporter). Källa: Miljö- och Energiministeriet, Danmark
Kapacitetsbrist 3 4 5 6 7 Södra stambanan är idag Sveriges viktigaste järnväg mellan kontinenten, Mälardalen och vidare norrut mot Norrland och Botniabanan. Här samsas idag ett ständigt ökande antal persontåg (X 000, Intercitytåg, regionaloch pendeltåg) med en godstrafik som även den växer. Södra stambanan är Sveriges mest belastade stambana. Trots moderniseringar och viss utbyggnad märks redan idag vissa kapacitetsstörningar. Motsvarande kapacitetsproblem finns också i flera andra regioner t ex i Stockholm och Göteborg. Göteborgs hamn önskar att få mer av godset på järnväg, men spårkapaciteten på Västra stambanan räcker inte till p g a att järnvägens persontrafik ökar. Det innebär att allt fler långtradare kör till och från Göteborgs hamn. Banverket bygger redan idag ut till dubbelspår för godståg mellan Hallsberg och Mjölby, p g a att den nuvarande kapaciteten är otillräcklig. Dessutom planerar man för fler spår genom Östergötland enbart för persontrafik. Söder om Mjölby planeras dock inga större utbyggnader. I realiteten får godstrafiken stå tillbaka för persontrafiken, vilket får till följd att näringslivet tvingas flytta sina transporter från järnväg till landsväg. Mer än.00 lastbilar rullar dagligen på E4:an genom Småland. Om ingenting görs kommer biltrafiken att öka med 40-60% fram till år 00. Detta är inte önskvärt, vare sig vi ser till samhällsekonomi, trafiksäkerhet eller miljö. 0 På grund av anslagsbrist och fördyringar i pågående projekt kommer med största sannolikhet antalet flaskhalsar att bli fler än kartan visar. Åtgärder enligt gällande stomnätsplan Flaskhalsar efter 00 Arboga Köping Västerås Uppsala Kil Karlstad Enköping Kristinehamn Arlanda Säffle Eskilstuna Örebro Strömstad Åmål Läggesta Kumla Strängnäs Stockholm Laxå Hallsberg Flen Nynäshamn Mellerud Gnesta Söderälje Mariestad Katrineholm Nyköping Oxelösund Lidköping Skövde Norrköping Öxnered Vänersborg Motala Uddevalla Grästorp Linköping Mjölby Trollhättan Vara Falköping Åtvidaberg Vedum Mullsjö Tranås Stenungsund Herrljunga Habo Aneby Ljung Kisa Borgstena Bankeryd Jönköping Borås Forserum Västervik Göteborg Vimmerby Viskafors Tenhult Kungsbacka Fritsla Limmared Nässjö Eksjö Mariannelund Kinna Hultsfred Veddinge Horred Gnosjö Vaggeryd Vetlanda Oskarshamn Varberg Smålandsstenar Värnamo Högsby Falkenberg Kinnared Åseda Oskarström Alvesta Växjö Halmstad Lessebo Kalmar Laholm Markaryd Nybro Båstad Älmhult Emmaboda Ängelholm Osby Klippan Hässleholm Karlshamn Karlskrona Helsingborg Kristianstad Ronneby Åstorp Höör Landskrona Eslöv Åhus Lund Simrishamn Malmö Svedala Tomelilla Skurup Ystad Trelleborg
Europakorridoren en kombination av trafikslag Europakorridoren är inte ett järnvägsprojekt, och inte heller en fråga om hur snabbt man kan ta sig från punkt A till punkt B. Korridoren är en region vars utveckling och tillväxt har stor betydelse för Sverige och Norden men också för Europa som helhet. Nyckeln till denna utveckling finns i ett trafiksystem som kombinerar det bästa hos olika trafikslag med övergång dem emellan för både gods- och persontrafik. Gång och cykel, bil och buss på lokala och korta regionala avstånd, järnväg på regionala, nationella och vissa internationella avstånd samt flyg och sjöfart på transnationella och interkontinentala avstånd. I ett långsträckt land som Sverige har flyget även en viktig funktion på de riktigt långa inrikes avstånden. Med ett modernt trafiksystem skapas förutsättningar för starka nätverksstrukturer inom och mellan regioner i korridoren och med regioner i övriga Europa. Men detta kräver alltså medverkan från alla trafikslag, och på denna punkt har Europakorridoren mycket goda förutsättningar. Därför är en utbyggd E viktig i Europakorridorens östra delar. Till exempel har korridoren redan ett väl utbyggt nätverk av större och mindre hamnar och flygplatser. Från Europakorridorens hamnar kan sjöfarten trafikera alla typer av destinationer. Här finns redan den viktiga östersjötrafiken till Finland, Ryssland, Baltikum, Polen, Tyskland och Danmark, men också trafik till övriga delar av Europa och till andra kontinenter (från bl a Göteborg, Helsingborg och Hamburg). Tre stora flygplatser kommer att angöras av tågen i Europakorridoren: Kastrup mellan Malmö och Köpenhamn, Landvetter mellan Borås och Göteborg samt Arlanda, eftersom många av tågen fortsätter från Stockholm till Uppsala och Gävle. Kontakterna med vägnätet kommer också att bli goda, med parkeringsplatser, bussterminaler och cykelparkering vid stationerna. Som stora knutpunkter i tågsystemet kommer Stockholm, Norrköping, Jönköping, Göteborg, Värnamo, Helsingborg, Malmö och Köpenhamn att fungera. Borlänge Storvik Ludvika Avesta/Krylbo Kopparberg Fagersta Sala Oslo Tillberga Uppsala Frövi Kolbäck Enköping Kil Karlstad Västerås Kristinehamn Arboga Köping Arlanda Eskilstuna Säffle Örebro Stockh Åmål Läggesta Strömstad Kumla Strängnäs Hudding Laxå Hallsberg Flen Nynä Gnesta Söderälje Mellerud Mariestad Katrineholm Nyköping Oxelösund Lidköping Motala Norrköping Öxnered Skövde Vänersborg Uddevalla Linköping Grästorp Mjölby Trollhättan Vara Falköping Åtvidaberg Vedum Mullsjö Tranås Stenungsund Herrljunga Habo Aneby Ljung Kisa Borgstena Bankeryd Landvetter Ulricehamn Jönköping Göteborg Forserum Västervik Fredrikshavn Borås Vimmerby Fritsla Viskafors Tenhult Kungsbacka Kinna Limmared Nässjö Hjørring Eksjö Mariannelund Horred Hultsfred Sävsjö Veddinge Gislaved Vaggeryd Gnosjö Vetlanda Oskarshamn Varberg Smålandsstenar Värnamo Aalborg Högsby Falkenberg Kinnared Åseda Alvesta Støvring Oskarström Ljungby Växjö Halmstad Hobro Lessebo Kalmar Randers Hornslet Grenaa Laholm Markaryd Nybro Langå Båstad Älmhult Emmaboda Örkelljunga Ängelholm Osby Århus Viby Helsingborg Åstorp Hässleholm Karlshamn Karlskrona Odder Gilleleje Helsingør BjuvKlippan Kristianstad Ronneby Horsens Nykøbing Hillerød Svalöv Höör Kalundborg Høje Eslöv Åhus sbjerg Vejle Holbæk Landskrona Fredericia TaastrupKøbenhavn Kolding Tølløse Malmö Lund ramming Odense Roskilde Kastrup Svedala Simrishamn Lunderskov Korsør Køge Tomelilla Nyborg Vojens Ringsted Hørlev Skurup Ystad Svendborg Næstved Rødvig Rødekro Trelleborg Fakse and Tinglev Vordingborg Ladeplads ebüll Padborg Sakskøbing stedt Flensburg Nakskov Nykøbing F usum Jübeck Rødby Puttgarden Gedser Rendsburg Sassnitz Velgast Bergen eide Kiel Oldenburg Stralsund Neumünster Neustadt Warnemünde Itzehoe Bad Schwartau Wismar Rostock stadt Lübeck Schwaan Travemünde Bützow Elmshorn Bad Bad Kleinen Blankenberg Oldesloe Schwerin Hamburg Holthusen Buchholz Büchen Ludwigslust Falun Tierp Gävle 3 4 5 6 7
Sverige i regionernas Europa 4 5 6 Flera beräkningar visar att den trafikvolym som gällde i Europa 0, kan komma att vara fördubblad till år 00. För att möta denna utveckling startades 4 ett prioriterat projekt inom EU Trans European Network (TEN). Initiativtagare var bl a dåvarande transportkommissionären Henning Christophersen. TEN, som idag omfattar 4 prioriterade projekt, syftar bl a till att skapa ett europeiskt järnvägsnät som ska sträcka sig utanför det som gäller för de äldre, nationellt baserade näten. Samtidigt ska detta järnvägsnät ingå i ett integrerat transportsystem som innefattar väg-, vatten-, järnvägsoch flygtransport. Ett av de 4 projekten är Nordiska Triangeln, med motorväg och höghastighetståg mellan Nordens huvudstäder. Viktiga delar av detta nätverk är redan i bruk och utbyggnaden går snabbt. Redan idag kan man åka med det s k Thalys-tåget mellan Frankrike, Belgien, Nederländerna och Tyskland. Nationsgränser är alltså inte längre ett hinder för höghastighetstrafik. Europakorridoren med Europabanan och Götalandsbanan är inkluderad i projektet Vision and Strategies around the Baltic Sea 00 och ses som en grundpelare i ett framtida trafiksystem i norra Europa. Dessa tankar accepteras och drivs också av samtliga östersjöländer. 7 0 Kartan hämtad från Vision and Strategies around the Baltic Sea 00, underskriven av samtliga länder runt Östersjön och publicerad 7. Svensk representant var Anna Lindh, dåvarande miljöminister, idag utrikesminister. Deltagande ministrar och delegationsledare, från vänster till höger: Anatolijs Gorbunovs, minister och ledare för den lettiska delegationen; Marcin Rybicki, biträdande minister, ledare för den polska delegationen; Klaus Töpfer, förbundsminister, ordförande för konferensen, ledare för den tyska delegationen; Anna Lindh, minister, ledare för den svenska delegationen; Aldona Baranauskiene, minister, ledare för den litauiska delegationen; Andrzej Urban, statssekreterare, Polen; Villu Reiljan, minister, ledare för den estniska delegationen; Risto Kärkkäinen, deputerad, ledare för den finska delegationen; Bärbel Kleedehn, minister, Mecklenburg-Vorpommern; Vasily Koval, minister-kansler, ledare för den ryska delegationen; Thorbjörn Berntsen, minister, ledare för den norska delegationen.
.. Narmare i Sverige Europakorridoren binder inte enbart samman Sveriges storstadsregioner. Flera av landets viktigaste medelstora regioner får också närmare till storstäderna och till varandra. Orter och områden som tidigare missgynnats av långa avstånd, får tillgång till nya bostads- och arbetsmarknader, till högskolor och universitet, till företag med kompletterande verksamheter etc. Det är lätt att se att detta skapar nya möjligheter för både företag och enskilda. Europakorridoren kommer att ge helt nya möjligheter till arbetspendling, tjänsteresor, serviceresor, utbildningsresor och fritidsresor. En utbyggnad av korridoren kommer därför att stimulera till inflyttning. Än viktigare är dock att den kommer att minska trycket på storstäderna, framför allt på stockholmsregionen eftersom det nu blir möjligt att bo på längre avstånd från arbetet. På sikt är de förbättrade möjligheterna för långväga tjänsteresor särskilt viktiga. I kunskapssamhället får möten som rör kvalificerad kunskapsöverföring, komplicerad produktutveckling, förhandlingar, kvalificerat informationsutbyte etc allt större betydelse. Dessa möten involverar alltid specialister men specialister är en knapp resurs i många regioner. Bättre kommunikationer förbättrar väsentligt företagens tillgång till specialister, men leder även till att högre utbildning, forskning och forskarutbildning kan integreras på helt nya sätt. Detta ger ett väsentligt högre kunskapsutbyte inom korridoren till gagn för utbildningens och forskningens kvalitet, och i sin förlängning för näringslivet. 4 5 6 7
4 5 6 7 Köln mot Paris, London och Bryssel.. Narmare Europas centrum Hamburg Frankfurt mot Basel Källa: Trafikministeriet i Köpenhamn. 5 Europakorridoren kommer att öka integrationen i norra Europa, genom att södra Sverige, östra Danmark och norra Tyskland binds samman på ett nytt sätt. Detta kommer bl a att stimulera till ökad export och import av varor och tjänster,5% av världens teknikutveckling sker utanför Sveriges gränser (Källa: Internationella Handelshögskolan i Jönköping). Kunder och leverantörer inom korridoren får lättare att finna varandra och kan bygga upp varaktiga relationer inom t ex produktutveckling, tack vare den förbättrade tillgängligheten. Den utbyggda korridoren kommer också att öka kulturutbytet och ge en ökad turism. Att föra Europas periferi närmare centrum är en huvuduppgift för de 4 prioriterade TEN-projekten inom EU. Sverige finns otvivelaktigt i Europas geografiska periferi. Att bygga en infrastruktur som tidsmässigt minskar Sveriges avstånd till kontinenten är därför en prioriterad uppgift. Förre EU-kommissionären Henning Christophersen (som skapade de 4 TEN-projekten) har sagt följande: Europabanan får stor betydelse för att binda samman Nordens alla storstäder, men den är också viktig för att förena Västeuropa med Ryssland (Hamburg, Köpenhamn, Stockholm, Helsingfors, St Petersburg). Göteborg Aalborg Århus Lübeck Hannover Oslo Köpenhamn Berlin Stockholm mot Warszawa Vi har nedan utvecklat det danska trafikministeriets skiss och skapat följande optimala system som är vårt mål: Umeå Sundsvall Oslo Stockholm Göteborg Jönköping Aalborg 0 Århus Odense Köpenhamn Lübeck Helsingborg Malmö Hamburg Hannover Berlin mot Warszawa mot Paris, London och Bryssel Köln Frankfurt mot Basel
Regionala natverk skapar tillvaxt.... Interregionät samt vissa regionaltågslinjer Större knutpunkt IR-linje med exempel på uppehåll* Regionaltåglinje med exempel på uppehåll* * av utrymmesskäl visas inte alla uppehåll på kartan! OBS: I Mälardalen och Öresundsregionen visas endast utvalda linjer. Det totala utbudet är betydligt större. När företag i en region får bättre kommunikationer och därmed bättre tillgång till andra företag, en bättre rekryteringsbas etc d v s får ett bättre regionalt nätverk då förbättras också deras produktivitet. Denna ökar i sin tur möjligheterna att konkurrera på marknader utanför den egna regionen, med ökad export som följd. Ökad export leder till ökade inkomster vilket leder till ökad marknadspotential och en ytterligare förbättrad produktivitet... Detta gäller givetvis befintliga regioner men med bättre kommunikationer bildas också nya regioner genom att områden som tidigare varit åtskilda av tidsavstånd, nu kan öka sin interaktion väsentligt. Att skapa effektiva direktförbindelser mellan korridorens största och mest befolkningstäta regioner är en viktig uppgift. Men, en utbyggd korridor länkar också samman många städer och områden utanför storstäderna och bildar därmed en ny typ av regioner bandstäder som inom sig har en mycket god tillgänglighet. Höghastighetsförbindelsen binder samman städer till ett pärlband, där städer finns 30-60 minuter ifrån varandra, d v s på ett avstånd som medger daglig pendling. Detta kräver i sin tur en kombination av olika trafikslag att enbart satsa på en höghastighetsjärnväg räcker inte. Internationella studier visar entydigt att man får den starkaste tillväxten i korridorer där en höghastighetsförbindelse kombineras med väg eller motorväg. Samtliga stationer ska också ha väl utvecklade matarsystem, med regiontåg som gör många stopp, och goda förutsättningar för anslutande bil- och busstrafik. 4 5 6 7 Källa: Järnvägsgruppen KTH m fl
.. Detta ar Europakorridoren.. Europakorridoren ar 0 minuter bred 5 6 7 Europakorridoren sträcker sig från Mälardalen över Öresund till Nordtyskland och Hamburg. Den svenska delen har sin kärna i pulsådern som finns kring E4 och det öst-västliga stråket utmed riksväg 40. Ser vi till befintlig järnväg finns redan tre viktiga banor här Södra stambanan, Västkustbanan och Västra stambanan. De bildar en triangel inom den svenska delen av korridoren och har redan idag en avgörande betydelse. Nu är ambitionen att fylla triangeln och ge kommunikationerna i regionen kapacitet att klara framtidens krav och behov. Korridoren är lika bred som man kan resa på 60 minuter från de planerade stationerna utmed Europabanan och Götalandsbanan. Men varför sätta gränsen vid 60 minuter? Förklaringen är enkel: En rad undersökningar har visat att människor inte gärna accepterar längre restider för arbetspendling. Denna begränsning är dock knappast ett handikapp: Snabb matartrafik med bil, buss och tåg till höghastighetsbanornas stationer gör att Europakorridoren får en imponerande geografisk bredd. En utbyggd E ger stadga åt Europakorridorens östra delar. Av detta följer att det inte bara är de två tågbanorna som är viktiga i konceptet Europakorridoren utan de utvecklingsmöjligheter och den tillväxt ett nytt och modernt trafiksystem i hela södra Sverige (Europakorridoren) kan ge i kombination med andra transportmedel. Oslo 0 Ström Me Hjørring Aalborg Fredrikshavn Støvring Uddevalla Trollhätt Stenungsund L Göteborg Kungsbacka H Veddi Varbe Falke Hobro Randers Langå Hornslet Grenaa Äng Århus Viby Hel Odder Gillelej Horsens Helsing Nykøbing Hillerø Esbjerg Vejle Kalundborg Holbæk Høje Fredericia Taastru Kolding Tølløse Bramming Odense Roskilde Kast Lunderskov Korsør Køg Nyborg Vojens Ringste Svendborg Rødekro Næstved Rødv Westerland Tinglev Vordingborg La Niebüll Padborg Saksk Bredstedt Flensburg Nakskov Husum Jübeck Rødby Nykø
Høje Taastrup Nykøbing F Hamburg Lübeck Helsingør København Kastrup Örkelljunga Åstorp Helsingborg Landskrona Lund Malmö Värnamo Ljungby Markaryd Berlin Jönköping Vaggeryd Tranås Sundsvall Gävle Nyköping Norrköping Linköping Mjölby Uppsala Arlanda Stockholm Huddinge Luleå Umeå.. 0 miljoner manniskor I Europakorridoren produceras ca 65% av Sveriges BNP. Här finns alltså en mycket stor andel av Sveriges mest expansiva näringsliv och merparten av landets arbetstillfällen. Här finns också huvuddelen av den högre utbildningen: 0% av alla svenskar som studerar på universitet eller högskolor gör det inom Europakorridoren. Inom 60 minuters restid från korridorens kärna (d v s stationerna utmed Europabanan och Götalandsbanan) bor ca 65% av Sveriges befolkning, 5,5 miljoner människor. Europakorridoren har en hög befolkningstäthet: I den svenska delen bor fler än 00 personer per kvadratkilometer. Det är fem gånger tätare än riket som helhet (som har personer per kvadratkilometer). Att Sverige är ojämnt befolkat är alltså ett obestridligt faktum liksom att kollektivtrafik fungerar bäst och ger störst nytta i befolkningstäta regioner. Detta behöver dock inte betyda att de delar av Sverige som är glest befolkade glöms bort eller missgynnas av en satsning på Europakorridoren. En utbyggd korridor förbättrar kommunikationerna också för de områden som finns utanför men bil och flyg kommer också i fortsättningen att ha en mycket stor betydelse för att hela Sverige ska leva. I hela Europakorridoren bor ca 0 miljoner invånare. De många människorna, företagen, högskolorna och universiteten är i sig ett argument för att satsa på ett modernt trafiksystem här. Göteborg Landvetter Borås Ulricehamn 5 6 7 Folkmängd idag Antal personer 00.000-50.000-. 5.000-4. 0-4. Källa: Sveriges nationalatlas
Trafikslag i samverkan 5 Målsättningen är att komplettera vägar, motorvägar, befintliga järnvägar, hamnar och flygplatser med ett modernt järnvägssystem, som ska trafikeras av höghastighetståg, regionaltåg, interregiotåg samt fjärrtåg, expressgods och lättkombitåg. Det handlar alltså främst om intermodalitet trafikslag i samverkan. Alla trafikslag har en funktion att fylla, inget är bra på allt. Europakorridoren är alltså inte bara en järnväg. Här ska gång och cykel användas för korta avstånd, bil och buss på lokala och korta regionala avstånd, järnvägen på regionala, nationella och vissa internationella avstånd samt flyget och sjöfarten på transnationella och interkontinentala avstånd. Internationella erfarenheter visar att den praktiska samverkan mellan olika trafikslag kan lösas enkelt och till fördel för resenärerna. T ex har det franska höghastighetståget TGV en av sina stationer direkt under Charles de Gaulleflygplatsen i Paris. I Norden har Arlanda, Gardermoen och Kastrup redan sina tågförbindelser. I Europakorridoren får även Landvetter en modern järnvägsförbindelse. 6 7 0 Kopparberg Fagersta Sala Oslo Tillberga Uppsala Frövi Kolbäck Enköping Kil Karlstad Västerås Kristinehamn Arboga Köping Arlanda Eskilstuna Säffle Örebro Stockholm Åmål Läggesta Strömstad Kumla Strängnäs Huddinge Laxå Hallsberg Flen Nynäshamn Gnesta Söderälje Mellerud Mariestad Katrineholm Nyköping Lidköping Oxelösund Motala Norrköping Öxnered Skövde Vänersborg Uddevalla Linköping Grästorp Mjölby Trollhättan Vara Falköping Åtvidaberg Vedum Mullsjö Tranås Stenungsund Herrljunga Habo Aneby Ljung Kisa Borgstena Bankeryd Landvetter Ulricehamn Jönköping Göteborg Forserum Västervik Fredrikshavn Borås Vimmerby Fritsla Viskafors Tenhult Kungsbacka Kinna Limmared Nässjö Hjørring Eksjö Mariannelund Horred Hultsfred Sävsjö Veddinge Gislaved Vaggeryd Gnosjö Vetlanda Oskarshamn Varberg Smålandsstenar Värnamo Aalborg Högsby Falkenberg Kinnared Åseda Alvesta Støvring Oskarström Ljungby Växjö Halmstad Hobro Lessebo Kalmar Randers Hornslet Grenaa Laholm Markaryd Nybro Langå Båstad Älmhult Emmaboda Örkelljunga Ängelholm Osby Århus Viby Helsingborg Åstorp Hässleholm Karlshamn Karlskrona Odder Gilleleje Helsingør BjuvKlippan Kristianstad Ronneby Horsens Nykøbing Hillerød Svalöv Höör Kalundborg Høje Eslöv Åhus Esbjerg Vejle Holbæk Landskrona Fredericia TaastrupKøbenhavn Kolding Tølløse Malmö Lund Bramming Odense Roskilde Kastrup Svedala Simrishamn Lunderskov Korsør Køge Tomelilla Nyborg Vojens Ringsted Hørlev Skurup Ystad Svendborg Næstved Rødvig Rødekro Trelleborg Fakse Westerland Tinglev Vordingborg Ladeplads Niebüll Padborg Sakskøbing Bredstedt Flensburg Nakskov Husum Jübeck Rødby Nykøbing F Puttgarden Gedser Rendsburg Sassnitz Velgast Bergen Heide Kiel Oldenburg Stralsund Neumünster Neustadt Warnemünde Itzehoe Bad Schwartau Wismar Rostock Glückstadt Lübeck Schwaan Travemünde Bützow Elmshorn Bad Bad Kleinen Blankenberg Hamburg Oldesloe Schwerin Holthusen Buchholz Büchen Ludwigslust Bremen Hagenov Land Lüneburg Rotenburg Verden Uelzen Nienburg Celle Langenhagen Wunstorf Berlin Hannover Falun Gävle Borlänge Storvik Ludvika Avesta/Krylbo Tierp Adtranz Crusaris NSB, Flytoget, tar flygpassagerare de 4 kilometerna från Oslo centrum till Gardermoens flygplats på minuter.