Mindre slutundersökning vid Skomakaregården

Arkeologisk rapport 2013:21 Mindre slutundersökning vid Skomakaregården Björlanda 458:1 Björlanda socken Boplats Slutundersökning Göteborgs kommun Sara Lyttkens

ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs stadsmuseum 2013 Norra Hamngatan 12 411 14 GÖTEBORG www.stadsmuseum.goteborg.se REDAKTION Else-Britt Filipsson Ulf Ragnesten Tom Wennberg OMSLAGETS GRAFISKA FORM Mimmi Andersson Teckning: Hans Dillner TOPOGRAFISKA OCH EKONOMISKA KARTAN Lantmäteriverket. Medgivande 507-98-3211 KARTOR FRÅN STADSBYGGNADSKONTORETS DATABAS Göteborgs Stadsbyggnadskontor

FORNLÄMNING BJÖRLANDA 458:1 Arkeologisk slutundersökning SAMMANFATTNING På uppdrag av länsstyrelsen i Västra Götaland genomförde Göteborgs stadsmuseum en mindre arkeologisk slundersökning på fastigheten Kvisljungeby 2:172 i Björlanda socken under januari månad 2002 (figur 1-3). Detta med anledning av den exploatering i form av husbyggnation som planerades på plats. Under slutundersökningen avbanades en cirka 120 m 2 stor yta på fastighetens nordvästra del varvid flera anläggningar samt ett kulturpåverkat lager påträffades. Fynden som påträffades bestod av bl.a. av keramik, bränd lera, slagen flinta samt ett fragment av en skafthålsyxa. Fynden, ihop med en 14 C-datering av en härd på området, indikerade att boplatsen kan ha nyttjats under övergången mellan senneolitikumbronsålder samt relativt permanent under hela bronsåldern fram till förromersk järnålder. Rapporten är skriven flera år efter fältundersökningens genomförande och bygger på fältanteckningar. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens beslut nr: 431-1810-2002 GSM dnr 2091/01 5331 Uppdragsgivare: Att. Åke Selén, Björkö Bygg AB Läge: kvisljungeby 2:172, Skomakaregården Björlanda socken, Göteborgs kommun (figur 1-3) Ekonomisk karta: 7B 2c Koordinater i rikets nät: E: 139 786 N: 6403 787 (SWEREF99 12 00) Grävningsorsak: Husbyggnation Grävningsinstitution: Göteborgs stadsmuseum Datum för undersökning i fält: 2002-01-22 t.o.m. 2002-01-24 Undersökt yta: cirka 150 m 2 Antal arkeologtimmar i fält: 40 Antal maskintimmar: 8 Platsledare: Johan Ling Övriga deltagare i fält: Johannes Nieminen GSMA nr: 020002

Göteborgs stadsmuseum Figur 1. Utredningsområdets läge (ring) på centrala Hisingen i Göteborgs kommun. Blå kartan. Skala 1:100 000. 4

Mindre slutundersökning vid Skomakaregården Figur 2. Undersökningsområdets läge (pil) markerat på fastighetskartan. Röda punkter och polygoner är närliggande fornlämningar. Skala 1: 20 000. 5

Göteborgs stadsmuseum Figur 3. Undersökningsområdets läge markerat på fastighetskartan (ljusrött området). Det större skrafferade området är den tidigare utredningsytan. 6

Mindre slutundersökning vid Skomakaregården INLEDNING Med anledning av den exploatering i form av tre enbostadshus som Björkö Bygg AB planerade att göra på Kvisljungeby 2:172, utfördes en mindre slutundersökning på fastigheten i januari 2002. Denna rapport bygger på de fältanteckningar som gjordes av Johan Ling och Johannes Nieminen vid undersökningstillfället samt den slutanmälan som gjordes samma år. TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Fastigheten Kvisljungby 2:172 ligger strax söder om Skrabro på centrala Hisingen, i ett bostadsområde som heter Skomakaregården (figur 1-3). Undersökningsytan utgjordes av en mindre gräs- och slybevuxen SV-sluttande bergsplatå. Den avgränsades av befintlig bebyggelse i söder och väster samt i norr och i öster av hälleberg. Det aktuella undersökningsområdet besod av ett cirka 150 m 2 stort område. Den norra delen utgjordes mestadels av berg bevuxet med enstaka barrträd medan den nordvästra delen av bergsimpedimentet bildade en slybeväxt sluttning som anslöt till Kongahällavägen. I söder och väster utgjordes området av en grässlänt som anlagts i samband med tidigare bebyggelse. I närområdet finns ett stort antal tidigare kända fornlämningar exempelvis: Björlanda 404:1, som ligger cirka 100 meter nordväst om utredningsområdet och utgörs av fyndplatsen för den kända Kvisljungeby-flintdolken (Filipsson 2010). I närheten ligger även Björlanda 443:1. Denna boplats som ligger cirka 350 meter sydväst om Björlanda 458:1, slutundersöktes år 1997 varvid ett fyndrikt kulturlager med fynd från lihultkulturen påträffades. Ovanpå kulturlagret fanns även enstaka krukskärvor och en förmodad keramikugn, troligen från järnåldern. Cirka 300 meter nordväst ligger Björlanda 306:1 som förundersöktes i november 2013. Då påträffades flera boplatslägen med fynd härrörande både mesolitisk tid samt metalltid. Vid en tidigare undersökning har boplatsen gett både ett senmesolitiskt samt neolitiskt fyndmaterial (Lyttkens 2013a; Wigforss 1990). På andra sidan Kongahällavägen, cirka 400 meter sydöst om den aktuella undersökningsytan ligger även Ambros kulle som är ett gravfält med vikingatida datering. TIDIGARE/SENARE UNDERSÖKNINGAR Under december 2001 utförde Göteborgs stadsmuseum en arkeologisk utredning på området. Sammantaget påträffades fynd och strukturer av sådan art att platsen bedömdes utgöra en del av ett förhistoriskt boplatsområde och inför vidare exploatering rekommenderade Göteborgs stadsmuseum en arkeologisk undersökning. Sammantaget öppnades 13 sökschakt vid utredningstillfället. I flertalet av schakten påträffades slagen flinta, i två fall med retusch. I två av schakten framkom 7

Göteborgs stadsmuseum även keramik. Större delen av de undersökta ytorna var dock märkbart påverkade av sentida verksamhet. På en mindre yta påträffades rester av ett kulturpåverkat lager som direkt kan kopplas till förhistorisk verksamhet (Lyttkens 2013b). Denna yta var den som blev föremål för den aktuella slutundersökningen som avhandlas i denna rapport. I november 2013 gjorde Göteborgs stadsmuseum en ny förundersökning på fastighet Kvisljungeby 2:172. Denna gång på ytan öster, norr och nordväst om ytan som undersöktes 2002. Vid denna undersökning påträffades flera anläggningar, ett kulturlager samt fynd av keramik, slagen flinta och bränd lera i de provgropar som grävdes på områdets nordvästra del. I och med detta beslutades att ytterligare en slutundersökning bör utföras på området (Lyttkens 2013c). UNDERSÖKNINGSMETOD Under den aktuella undersökningen avbanades området med grävmaskin i två omgångar. Detta på grund av tjälen i marken. Fingrävning för hand i form av meterrutor utfördes också. Anläggningar och fynd dokumenterades på traditionellt sätt. NATURVETENSKAPLIGA BESTÄMNINGAR Ett kolprov togs i en härd på undersökningsområdet (A5, figur 4). Provet skickades in för 14 C-analys. Provet daterades med två sigma inom ramen 1880-1500 f. Kr. Dateringen diskuteras vidare under rubriken Datering och tolkning. GRÄVNINGSIAKTTAGELSER Slutundersökningen inleddes med en avbaning av ett cirka 120 m 2 stort område. Under undersökningen banades området av i två olika omgångar, på grund av tjälen i marken. I samband med den första avbaningen på området påträffades keramik och bränd lera, ett fragment av en skafthålsyxa, slagen flinta, 3 anläggningar (A1- A3) samt ett kulturpåverkat lager. I de meterrutor som grävdes påträffades ytterligare en anläggning (A4) samt kulturlager, keramik och slagen flinta. Ett par av dessa anläggningar dokumenterades och grävdes, bland annat en boplatsgrop (A1) samt en långsmal mörkfärgning (A4). Området avbanades en andra gång och en härd (A5), en boplatsgrop (A6) samt ett kulturlager framträdde. Härden och en del av kulturlagret fingrävdes för hand och dokumenterades. Nedan följer en beskrivning av de meterrutor (M1-M4) och de anläggningar (A1; A4-A5) som grävdes ut och dokumenterades: 8

Mindre slutundersökning vid Skomakaregården Figur 4. Karta över schakt, kulturlager och anläggningar vid slutundersökningsområdet vid Kvisljungeby 2:172 (jmf. med figur 3). Skala 1:100. Norr är uppåt i bild. 9

Göteborgs stadsmuseum Meterruta 1 0-0,10 m: brunflammigt kulturpåverkat lager med inslag av kol. 0,10 m: mjäla. Fynd av flinta i kulturlagret. Meterruta 2 0-0,10 m: brunflammigt kulturpåverkat lager med inslag av kol. 0,10 m: mjäla. Fynd av flinta i kulturlagret. Meterruta 3 0-0,10 m: humös sand. I lagret påträffades en långsmal anläggning (A4). 0,10 m: mjäla. Fynd av keramik och flinta i anläggningen. Meterruta 4 0-0,10 m: kulturpåverkad humös sand. 0,10 m: lera. Fynd av keramik och flinta. Anläggning 1 - Boplatsgrop Oval anläggning, cirka 1,10 x 0,90 meter stor samt cirka 0,35 meter djup. Fyllningen bestod av mörkbrun humus. Flertalet stora stenar i fyllningen. Anläggning 4 - Nedgrävning Långsmal anläggning, cirka 1,40 x 0,45 meter stor och cirka 0,10 meter djup. Fyllningen bestod av mörkbrun humus. Anläggning 5 - Härd Oval anläggning, cirka 1,40 x 1,20 meter stor och cirka 0,16 meter djup. Fyllningen bestod av svart, sotig och kolrik sand med stora inslag kol och skörbränd sten. FYNDBESKRIVNING På slutundersökningsytan påträffades vanliga boplatsfynd i form av slagen flinta, bränd lera, keramik samt kvarts och ett par fragment harts, eventuellt från en hartstätning av ett träkärl (se fyndlista). Även ett fragment från en skafthålsyxa påträffades. Flintan har sorterats i enlighet med Andersson, S, m.fl. Sorteringsschema för flinta. Fyndrapporter 1978, och redovisas i bifogad fyndtabell. Fynden förvaras i stadsmuseets magasin. Övrig flinta kasserades efter fyndsortering. 10

Mindre slutundersökning vid Skomakaregården DATERING OCH TOLKNING Keramiken som påträffades på ytan daterades till bronsålderns senare del samt eventuellt förromersk järnålder. Det kolprov som togs i anläggning A5, som var en härd, 14 C-analyserades med två sigma till 1880-1500 f.kr, det vill säga i övergången senneolitikum-tidig bronsålder. Även skafthålsyxan som påträffades hör till perioden senneolitikum/äldre bronsålder. Detta indikerar att boplatsen kan ha nyttjats relativt permanent under hela bronsåldern, samt även ett tag innan och efter. Det vill säga från senneolitikum fram till förromersk järnålder. Boplatsen sträcker sig sannolikt utanför den aktuella slutundersökningsytan i väst och nordväst och anläggningarna och fynden bör därför tolkas i ett större sammanhang efter att ytterligare undersökningar gjorts på dessa ytor. ANTIKVARISK BEDÖMNING År 2002 gjordes bedömningen att om vidare exploatering skulle komma att påverka området omedelbart öster om den avbanade ytan så krävdes ytterligare en arkeologisk undersökning på detta område. Vid rapportskrivningen år 2013 uppmärksammades det att riktningen som angivits i slutanmälan år 2002 varit felaktig och det intressanta området ligger väst och nordväst om slutundersökningsytan, inte öster om densamma. Därför rekommendar museet att en arkeologisk undersökning bör genomföras även på dessa ytor innan byggnation tillåts. I övrigt bedöms det aktuella området som färdigundersökt. Inget hinder föreligger längre ur antikvarisk synpunkt mot att marken inom slutundersökningsområdet tas i anspråk för avsett ändamål. Tillägg: I november 2013 utfördes en förundersökning på området nordväst om 2002 års slutundersökningsyta. Flera anläggningar och fynd i form av brons-/järnålderskeramik, slagen flinta samt bränd lera påträffades på ytan och ytterligare en slutundersökning förordades (Lyttkens 2013c). 11

Göteborgs stadsmuseum LITTERATUR Andersson, Stina, m.fl. Sorteringsschema för flinta. Fyndrapporter 1978, s. 215-252. Filipsson, Else-Britt. 2010. Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:3. Förundersökning. Lyttkens, Sara. 2013a. Forntida boplatslägen vid Kronängen. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2013:25. Förundersökning. Lyttkens, Sara. 2013b. Skomakaregården i Kvisljungeby. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2013:22. Utredning. Lyttkens, Sara. 2013c. Förhistoriska boplatsspår vid Skomakaregården. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2013:23. Förundersökning. Wigforss, Johan. 1990. Rapport över arkeologisk förundersökning. Göteborgs stadsmuseum. Arkeologisk arkivrapport 1990. 12

Fyndtabell GSMA 020002: Grävningsenhet Sakord st gr Material Beskrivning 03 Avbaning Skafthålsyxa 1 104 Bergart 04 Avbaning Skärva 5 39 keramik matskorpa på två skärvor 05 Avbaning Bränd lera 1 1 lera 06 Avbaning Skärva 2 3 keramik 07 Avbaning Bränd lera 2 2 lera 08 Avbaning Hartstätning 1 1 Harts 09 Bränd lera 3 20 lera 10 Avbaning 2 Mynning 1 5 keramik 11 Avbaning 2 Skärva 1 35 keramik 12 Avbaning 2 Skärva 2 18 keramik matskorpa 13 Avbaning 2 Bränd lera 1 6 lera 14 Avbaning 2 Bränt ben 1 1 Ben 15 Avbaning 2 Övrig flinta 5 107 Flinta 16 Avbaning 2 Avslag 3 129 Flinta 17 Avbaning 2 Övrig flinta 1 80 Flinta 18 Avbaning 2 kvarts 1 1 Bergart funnen i härd 19 M1, 0-10 cm Skärva 1 1 keramik 20 M1, 0-10 cm Övrig flinta 12 132 Flinta 21 M1, 0-10 cm Avslag 6 36 Flinta 22 M2, 0-10 cm kvarts 1 1 Bergart 23 M2, 0-10 cm Avslag 3 56 Flinta 24 M2. 0-10 cm Övrig flinta 3 18 Flinta 25 M3, 0-10 cm Skärva 2 5 keramik 26 M3, 0-10 cm Avslag 1 38 Flinta 27 M3, 0-10 cm Övrig flinta 3 21 Flinta 28 M4, 0-10 cm Skärva 1 4 keramik 2001 29 M4, 0-10 cm Avslag 2 53 Flinta 2001 30 M4, 0-10 cm Övrig flinta 4 39 Flinta 2001