INLEDNING. Efterföljare:

INLEDNING TILL Hälso- och sjukvården vid marinen / Marinöverläkaren. Stockholm, 1912-1943. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. 1911/12-1942 med innehållsförteckning på franska. 1911/12-1912/13 även med sammanfattning på franska. Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Norstedt, 1864-1912. - Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Täckningsår: 1861-1910 = Ny följd 1-50. Efterföljare: Hälso- och sjukvård vid försvaret / Försvarets sjukvårdsförvaltning. Stockholm : 1944 1970. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1943-1969. Årg. 1943-1944 med titel: Hälso- och sjukvård vid försvaret och veterinärvård vid armén. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1960. Tab. 157. Militära sjukvården 1903-1947. Hälso- och sjukvården vid marinen. År 1938. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. urn:nbn:se:scb-halma-1938

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN VID MARINEN ÅR 1938 AV MARINÖVERLÄKAREN STOCKHOLM 1939 ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 397989

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. A. Berättelse. Sid. 1. Läkarpersonalen 9 2. Sjukvårdspersonalen 10 3. Sjukvårdslokalerna 10 4. Sjukvårdsmaterielen 10 5. De sanitära förhållandena i land 11 6. De sanitära förhållandena till sjöss 12 7. Organisationsfrågor 12 8. Sjukligheten å örlogsstationerna 13 9. Verksamheten å marinens sjukhus 15 10. Sjukligheten ombord 16 11. Sjukligheten vid kustartilleriet 16 12. Tandvården 17 B. Tabeller. Tab. 1 a. Sjukligheten inom flottans stam å örlogsstationerna 21 Tab. 1 b. Sjukligheten bland arbetare vid örlogsstationerna 21 Tab. 2. Sjukligheten bland värnpliktiga vid örlogsstationerna 22 Tab. 3 a. De viktigaste sjukdomsgrupperna bland stam och värnpliktiga å örlogsstationerna 22 Tab. 3 b. De viktigaste sjukdomsgrupperna bland arbetare å örlogsstationerna 23 Tab. 4. Döda och dödsorsaker vid örlogsstationerna (arbetare undantagna) 24 Tab. 5 a. På grund av sjukdom och yttre skador avskedade tillhörande stammen vid örlogsstationerna 24 Tab. 5 b. På grund av sjukdom och yttre skador till krigstjänst oförmögna värnpliktiga vid örlogsstationerna 24 Tab. 6 a. Vårdade å marinens sjukhus i Karlskrona, medicinska avdelningen 25 Tab. 6 b. Vårdade å marinens sjukhus i Karlskrona, kirurgiska avdelningen 30 Tab. 7 a. Uppgift från marinens sjukhus i Karlskrona angående operativt behandlade sjukdomsfall och utförda operationer å intagna patienter 35 Tab. 7 b. Uppgift från marinens sjukhus i Karlskrona angående operativt behandlade sjukdomsfall och utförda operationer å icke intagna patienter 38 Tab. 7 c. Uppgift från marinens sjukhus i Karlskrona angående operativt behandlade fall av ögonsjukdom och utförda operationer å icke intagna patienter 38 Tab. 8. Sjukligheten under flottans övningsexpeditioner 39 Tab. 9. De viktigaste sjukdomsgrupperna under flottans övningsexpeditioner 40 Tab. 10. Döda och dödsorsaker under flottans övningsexpeditioner 42 Tab. 11. Sjukligheten inom kustartilleriets stam 42 Tab. 12. Sjukligheten bland värnpliktiga vid kustartilleriet 42 Tab. 13. De viktigaste sjukdomsgrupperna bland kustartilleriets stam och värnpliktiga... 43 Tab. 14. Döda och dödsorsaker vid kustartilleriet 44 Tab. 15 a. På grund av sjukdom och yttre skador avskedade tillhörande stammen vid kustartilleriet 44 Tab. 15 b. På grund av sjukdom och yttre skador till krigstjänst oförmögna värnpliktiga vid kustartilleriet 44 Tab. 16. Revaccinationen 45 Tab. 17. Tandvården 45 Tab. 18. Allmän sammanställning av sjukligheten och sjukdomarna vid marinen 46

TABLE DES MATIÈRES A. Rapport. Pag. 1. Les médecins 9 2. Les infirmiers 10 3. Les locaux du service de santé 10 4. Le matériel de santé 10 5. Les conditions d'hygiène à terre 11 6. Les conditions d'hygiène à bord 12 7. Des cas d'organisation 12 8. Les maladies dans les stations de la flotte 13 9. L'activité dans l'hôpital de la marine 15 10. Les maladies à bord 16 11. Les maladies dans l'artillerie de côtes 16 12. Les soins dentaires 17 B. Tableaux. Tabl. 1 a. Étal des malades dans les stations parmi les corps de la flotte 21 Tabl. 1 b. État des malades parmi les ouvriers des arsenaux de la flotte 21 Tabl. 2. État des malades dans les stations parmi les conscrits de la flotte 22 Tabl. 3 a. Les groupes principaux de maladies parmi les corps de la flotte et les conscrits dans les stations 22 Tabl. 3 b. Les groupes principaux de maladies parmi les ouvriers des arsenaux 23 Tabl. 4. Mortalité et causes de décès dans la flotte (ouvriers des arsenaux exceptés)... 24 Tabl. 5 a. Réformés des corps de la flotte pour cause de maladie ou de traumatisme externe 24 Tabl. 5 b. Réformés des conscrits de la flotte pour cause de maladie ou de traumatisme externe 24 Tabl. 6 a. Relevé des malades de l'hôpital de la marine à Karlskrona, section médicale... 25 Tabl. 6 b. Relevé des malades de l'hôpital de la marine à Karlskrona, section chirurgicale 30 Tabl. 7 a. Relevé de l'hôpital de la marine à Karlskrona concernant les operations sur les malades entrés 35 Tabl. 7 b. Relevé de l'hôpital de la marine à Karlskrona concernant les operations sur les malades pas entrés 38 Tabl. 7 c. Relevé de l'hôpital de la marine à Karlskrona concernant les operations de maladie d'æil sur les malades pas entrès 38 Tabl. 8. État des malades à bord 39 Tabl. 9. Les groupes principaux de maladies à bord 40 Tabl. 10. Mortalité et causes de décès à bord 42 Tabl. 11. État des malades parmi les corps de l'artillerie de côtes 42 Tabl. 12. État des malades parmi les conscrits de l'artillerie de côtes 42 Tabl. 13. Les groupes principaux de maladies parmi les corps et les conscrits de l'artillerie de côtes 43 Tabl. 14. Mortalité et causes de décès dans les corps de l'artillerie de côtes 44 Tabl. 15 a. Réformés des corps de l'artillerie de côtes pour cause de maladie ou de traumatisme externe 44 Tabl. 15 b. Réformés des conscrits de l'artillerie de côtes pour cause de maladie ou de traumatisme externe 44 Tabl. 16. La revaccination 45 Tabl. 17. Les soins dentaires 45 Tabl. 18. Relevé général des malades et des maladies dans la marine 46

BERÄTTELSE

Till KONUNGEN. Jämlikt Eders Kungl. Maj:ts instruktion för marinöverläkaren får jag härmed avgiva årsberättelse över hälso- och sjukvården vid marinen för år 1938. Stockholm den 22 juni 1939. Underdånigst HERBERT WESTERMARK. J. P. Edwardson.

1. Läkarpersonalen. Omsättningen inom marinläkarkåren framgår av följande tabell. Den återstående nyinrättade ögonläkarbeställningen med placering vid Sydkustens marindistrikt har besatts fr. o. m. den 18 mars. Antalet marinläkarstipendiater över stat, som vid årets ingång utgjorde tolv, har åter ökats till 14 på grund av större läkarbehov. Vid Stockholms örlogsstation ha under närmare 3, vid Vaxholms kustartilleriregemente under 10 V2 och vid Karlskrona kustartilleriregemente under 15 tjänstgöringsmånader extra läkare från marinläkarkåren varit kommenderade. Därjämte hava vid marinens sjukhus i Karlskrona såsom biträdande sjukhusläkare tjänstgjort 2 läkare från marinläkarkåren under tiderna 1 januari 28 februari och 26 augusti 31 december samt 1 läkare under tiden 1 mars 25 augusti. Fackutbildningskurs har den 10 januari 28 februari i Karlskrona genomgåtts av en marinläkarstipendiat vid marinläkarkåren, fyra marinläkarstipendiater över stat samt tre värnpliktiga läkare. Marinläkarkårens reserv räknade vid 1938 års utgång 1 marinöverläkare, 119 marinläkare och 3 marinläkarstipendiater. Två läkare i marinläkarkårens reserv ha under året varit inkallade till tjänstgöring, den ene under 4, den andre under 10 dagar.

10 Läkarvården å Nya Varvet bestrides av en kontraktsanställd läkare. Tre värnpliktiga läkare hava varit inkallade till fackutbildning och facktjänstgöring å Stockholms och Karlskrona örlogsstationer resp. vid Karlskrona och Vaxholms kustartilleriregementen. 2. Sjukvårdspersonalen. Fastställda utbildningskurser hava hållits för 18 stamanställda och 4 värnpliktiga sjukvårdare. På grund av den knappa tillgången å stampersonal ha värnpliktiga sjukvårdare kommenderats på vissa fartyg. Extra sjuksköterskor och biträden ha måst anställas till avsevärt antal under ökad sjuklighet och på grund av sjukdomsfall bland denna personal. 3. Sjukvårdslokalerna. Den i föregående årsberättelse omnämnda utredningen angående möjligheterna för en genomgripande modernisering av marinens sjukhus i Karlskrona har under året resulterat i ett förslag till ombyggnad och modernisering av marinens sjukvårdsinrättningar i Karlskrona för en sammanlagd kostnad av omkring 2 milj. kronor. Detta förslag har, sedan yttranden därom inkommit från Kungl. Medicinalstyrelsen efter Kungl. Byggnadsstyrelsens hörande, föranlett marinförvaltningen att hos Eders Kungl. Maj:t föreslå fortsatt utredning, varvid möjligheterna av en sammanslagning med länslasarettet i Karlskrona syntes ämbetsverket böra bli föremål för undersökning. En sådan sammanslagning skulle bl. a. innebära, att länslasarettet i Karlskrona skulle utbyggas till ett verkligt s. k. centrallasarett med därtill hörande olika specialavdelningar. Lösandet av frågan om marinens sjukhus' ombyggnad och modernisering har sålunda måst uppskjutas, en omständighet, som i och för sig är beklaglig, något som framgår av den i föregående årsberättelse angivna motiveringen för ombyggnad och modernisering, men måhända ägnad att framkalla en lösning innebärande ett bredare perspektiv och större framtidsmöjligheter. Modernisering av de förut otidsenliga mottagnings- och sjukvårdslokalerna i kasern III å Stockholms örlogsstation har under året påbörjats och i det närmaste slutförts, varigenom kasernläkaren och ögonläkaren erhållit lämpliga lokaler. Tillgängliga medel ha emellertid ej medgivit anordnande av egna lokaler för distriktsläkarna. 4. Sjukvårdsmaterielen. Sjukvårdsutredning för de nya jagarna Karlskrona och Malmö har beställts. Nya förbands- och medikamentslådor för undervattensbåtar ha levererats.

Viss komplettering av bl. a. Sverige-skeppens sjukvårdsutredning har ägt rum. Ett antal ögoninstrument har inköpts för Karlskrona örlogsstation. Den i föregående årsberättelse omnämnda utredningen angående utökning av sjukvårdsförråden vid marindistrikten och fästningarna har slutförts och legat till grund vid den anskaffning av ny materiel, vartill 1938 års riksdag beviljade medel. Härigenom har lagring av den del av materielen, som vid ett krigsutbrott är mest svåranskaffad kunnat äga rum. 11 5. De sanitära förhållandena i land. Beträffande Karlskrona örlogsstation och varv kan andragas, att sjömanskårens matinrättning nu i stort sett är ändamålsenlig. Golvbeläggningen i matsalen och i vissa förrådsrum behöver dock ersättas med mera prydlig och ändamålsenlig sådan. Även böra nya möbler anskaffas för matsalen. Alltjämt saknas avlusningsanstalt i Karlskrona, något som utgör en allvarlig hygienisk brist, som snarast måste avhjälpas. Särskilt vid mobiliseringstillfälle kan avsaknaden av en sådan anstalt medföra ödesdigra konsekvenser. Kasernerna äro otillräckliga och i många hänseenden otidsenliga. Bristen på dagrum och skollokaler gör sig starkt kännbar. Enär förläggningsfrågan är av allra största betydelse för hälsotillståndet hos manskapet, äro nämnda brister synnerligen bekymmersamma. En viss utökning av förläggningsutrymmena kommer att vinnas, om skeppsgossekårens kasern framdeles kan övertagas för sjömanskårens bruk, men önskemålet om fullständig modernisering eller hel ombyggnad av sjömanskårens kaserner kvarstår. Å Stockholms örlogsstation och varv har reparationen av kasern III slutförts, dock att de i denna kasern inrymda sjukvårdslokalerna ännu vid årsskiftet ej äro helt färdigställda. Vid Vaxholms kustartilleriregemente kvarstå ännu i föregående årsberättelser omnämnda hygieniska missförhållandena i avseende å inkvarteringen i det gamla kastellet. Vad beträffar Karlskrona kustartilleriregemente, har modern belysningsarmatur installerats i stadskasernen, wc-anläggningar ha påbörjats, varjämte smärre hygieniska förbättringar utförts. Manskapsförläggning i de s. k. linjerna å Kungsholms fort har måst tillgripas även vintertid i långt större utsträckning än tillförne med anledning av att manskap tillhörande ersättningsreserven varit inkallat för viss utbildning. I samband härmed får jag framhålla, att logementen i dessa s. k. linjer ej tillnärmelsevis fylla de krav på ljus och allmän hygien i övrigt, som måste uppställas på en fredsförläggning vintertid. Ytterligare ett antal baracker äro erforderliga för denna förläggning. Rörande den personliga hygienen och näringstillståndet hos manskapet, beklädnaden samt den utspisade kosten jämte ordning och renlighet inom kasernetablissementen vid marinens förläggningar i land hava företagna inspektioner ej givit anledning till anmärkningar av betydenhet.

12 6. De sanitära förhållandena till sjöss. Liksom förut hava ombord kommenderade läkare, där så erfordrats och kunnat ske, handhaft hälso- och sjukvården även å andra till samma förband hörande fartyg. Marinförvaltningen har vid lämpliga tidpunkter och i mån av tillgång på medel fortsatt de hygieniska förbättringar i stridsfartygens inredning m. m., varom jag gjort framställning. Av företagna egna inspektioner ävensom av ombord kommenderade läkares berättelser har framkommit bl. a. följande: Drottning Victoria. Otillfredsställande tätningsanordningar vid ett flertal sidoventiler i manskapstrossbottnarna, medförande onödigt ökad väta och fukt å dessa trossbottnar. Gotland. De i den föregående årsberättelsen angivna bristfälligheterna ha bl. a. resulterat i önskad bättre nivellering och beläggning av tvättrumsdurkarna med tiles samt i en omdisponering av utrymmena i sjukavdelningen, ägnad att åstadkomma bättre ventilationsförhållanden därstädes. Häri ingår även disponerandet av ett utrymme, avsett att i en framtid inrymma en kylanläggning för att åstadkomma önskvärda temperaturförhållanden i sjukhytten vid fartygets expeditioner till tropiska och subtropiska farvatten. Det är högeligen önskvärt, att ovanberörda i utsikt ställda åtgärder snarast vidtagas. Framställning till marinförvaltningen har gjorts beträffande vissa önskvärda förbättringar i hygieniskt avseende på jagarna Klas Horn, Stockholm och Ehrensköld. Den personliga hygienen och näringstillståndet hos det sjökommenderade manskapet, utspisningsförhållandena jämte ordning och renlighet ombord hava ej givit anledning till några anmärkningar av betydenhet. Beträffande tandvården å kustflottan bör framhållas, att antalet disponibla tandläkare har endast i begränsad omfattning medgivit kommendering av tandläkare till kustflottan. 7. Organisationsfrågor. Arbetet på min expedition har under årens lopp i avsevärd grad ökat i omfattning, varför behov av ytterligare arbetskraft gör sig starkt gällande. Det är min avsikt att i behörig ordning vidtaga härav betingade åtgärder. Även å förste läkarens i Karlskrona expedition har arbetet alltjämt ökat i omfattning, beroende på den decentralisering av den ekonomiska förvaltningen, som blivit en följd av den nya marindistriktsorganisationen. Ovannämnde förste läkare anför i sin årsberättelse härom bl. a. följande:»förste läkaren, som icke äger utbildning i ekonomisk förvaltning eller kameral tjänst, är därför mycket beroende av att äga tillräckligt erfaren sjukvårdsintendent till sitt förfogande som sakkunnigt biträde. Under sista

året har ombyte av sjukvårdsintendent skett fem gånger, vilket helt naturligt inverkat i högsta grad menligt på tjänsten. Sjukvårdsintendenten bör helst avses för heltidstjänstgöring vid sjukvårdsförvaltningen och icke avkommenderas efter kortare tid än 3 år. För närvarande är sjukvårdsintendenten tillika lärare vid underofficersskolan, en kombination av tjänster, som visat sig vara särskilt olämplig. Förste läkaren har i denna fråga gjort upprepade framställningar, vilka icke kunnat tillmötesgås på grund av brist på intendenturpersonal.» Jag anser de av förste läkaren påtalade förhållandena vara av sådan art, att de böra föranleda rättelse. I skrivelse till chefen för marinen har jag hemställt om härav betingade åtgärder. 13 8. Sjukligheten å örlogsstationerna. På en sammanlagd personal om 11 572 man uppgår antalet sjukdomsfall enligt tabellerna 1 a och b samt 2 till 5 133. För totalstyrkan beräknad blir sjukprocenten 46 mot 49 och 44 de närmast föregående två åren. Medelstyrkan på örlogsstationerna närvarande per dag arbetare inräknade har emellertid varit 6 120 och medelsjukprocenten utgör 84 mot resp. 92 och 82 under de närmast föregående två åren. Efter det rätten till fri läkarvård i hemmen upphävts för officerare och underofficerare samt vederlikar, upptager statistiken i denna årsberättelse blott en del av bland dem inträffade sjukdomsfall. Sjukligheten inom de olika personalgrupperna återfinnes å tabell 18. Antalet insjuknade m. m. framgår av följande tabell: Å tabell 3 a, som rör den militära personalen, märkas tillsammans 43 fall av scarlatina, 26 fall av mässling, 43 av rubeola, 173 av påssjuka och 143 av influensa. Av de sistnämnda ha 142 fall inträffat vid Stockholms örlogsstation, alla av lindrig art utan svårare komplikationer. Vid Karlskrona örlogsstation inträffade under februari april liksom under de närmast föregående åren katarrala infektioner av ovanligt virulent natur och särdeles svårartade komplikationer bland såväl vintereskaderns som sjömanskårens personal. Komplikationerna bestodo till övervägande del av

14 lunginflammationer, ofta av mycket svårartad beskaffenhet med eller utan empyem och medförande ett stort antal dödsfall. Anmärkningsvärt är, att dödsfallen även detta år med några få undantag drabbade nyligen inryckta värnpliktiga, respektive nyanställt manskap. I god tid innan värnpliktsinryckningarna och rekrytintagningarna i februari 1938 hade jag föreslagit vissa åtgärder med anledning av erfarenheterna från de närmast föregående åren. De sålunda föreslagna åtgärderna kunde emellertid endast delvis komma till utförande. Enligt min bestämda uppfattning bör nyinryckning av värnpliktiga eller nyanställning av stam icke ske under vinterhalvåret. Ett förskjutande av tidpunkten för inryckning, respektive nyanställning, till sommarhalvåret skulle säkerligen visa sig medföra synnerligen gynnsam verkan i fråga om sjukligheten och dödligheten bland personalen. Av smittosamma könssjukdomar upptager tabell 3 a från Karlskrona örlogsstation 5 nyanmälda fall av gonorrhoe bland stammen och 7 bland de värnpliktiga, d. v. s. inom hela den till 5 022 man uppgående militära personalstyrkan 12 fall med en morbiditet av 0 2 %. Från Stockholms station angivas å nyssnämnda tabell 24 nyinträffade fall av gonorrhoe, därav 15 bland stammen och 9 hos värnpliktiga. Därtill komma polikliniskt vårdade nya fall, 8 bland stammen och 11 bland de värnpliktiga. Sammanlagda antalet nya fall uppgår således till 43. Morbiditeten i gonorrhoe för Stockholms stations till 3 753 man uppgående hela militära personalstyrka blir alltså 114 %. De två närmast föregående årens motsvarande morbiditetssiffror voro för Karlskrona station 03 och 01 samt för Stockholms station 1 08 och 15 %>. Vad beträffar syfilis, så hava 4 nya fall rapporterats bland den militära personalen å Stockholms örlogsstation, 2 bland stammen och 2 bland de värnpliktiga. De 15 närmast föregående årens morbiditetssiffror i nyförvärvad syfilis hava för båda stationerna uppgått till blott några tiondels procent. Av de med gonorrhoe infekterade värnpliktiga hade som vanligt åskilliga ådragit sig smittan före inryckningen. Den profylaktiska behandlingen mot smittosamma könssjukdomar anlitas å örlogsstationerna fortfarande i förhållandevis ringa utsträckning och kan på grund av vissa permissionsförhållanden ej konsekvent genomföras. Â Karlskrona station insjuknade efter 64 behandlingar veterligen ingen, men å Stockholms station efter 199 behandlingar 15 man i könssjukdom. A tabell 3 a förekommande siffror rörande tuberkulos visa blott 21 fall bland den militära personalen med 12 fall å Karlskrona och 9 fall å Stockholms örlogsstation mot resp. 16 och 20 eller tillsammans 36 under år 1937. De nyanmälda fallen utgöra å Karlskrona station 4 bland stammen och 5 bland de värnpliktiga samt å Stockholms station resp. 5 och 4 eller tillsammans å båda stationerna 18 fall mot 22 näst föregående år. Inom de tre första veckorna efter inkallelsen hos årets värnpliktiga diagnosticerade fall äro ej medräknade, enär infektionen måste ha ägt rum före inryckningen. Morbiditeten i nyinträffad tuberkulos uppgår å Karlskrona station

för stammen till 013 och för de värnpliktiga till 024 %. Motsvarande siffror utgjorde förra året 0 24 och 0 23 %. På Stockholms station uppgår sagda morbiditetsprocent i år till 0 23 för stammen och 0 25 för de värnpliktiga. Förra årets motsvarande siffror voro 0 22 och 0 31 /o. Morbiditeten i tuberkulos är således fortfarande låg. För motsvarande åldrar 20 30 år inom den civila befolkningen torde morbiditeten enligt olika utredningar för närvarande böra uppskattas till omkring 2 %. Sanatorievård har anlitats å Karlskrona örlogsstation av 31 och å Stockholms av 2 militära patienter. Av dessa sjuka hava alla, utom en underofficer i Karlskrona, vårdats å läns- eller kommunala sanatorier. Från Ljungbergska fonden hava 2 800 kronor utdelats i understöd till 16 tuberkulossjuka å Stockholms örlogsstation, varibland en underofficer. Tabell 4 utvisar 32 dödsfall bland flottans stam och värnpliktiga, därav i tuberkulos 3. Den allmänna mortalitetsprocenten uppgår till 036 och i tuberkulos till 0 03. Av tabell 5 a framgår, att 28 stamanställda avskedats för kroppsfel, därav 5 till följd av tuberkulos. Den allmänna kassationsprocenten uppgår till 0 5 mot 12 närmast föregående år. Enligt tabell 5 b hava 99 värnpliktiga på grund av kroppsfel befriats från värnpliktens vidare fullgörande. De kasserade utgöra 2 7 % av totalstyrkan värnpliktiga. Motsvarande siffra var närmast föregående år 3 7 %. Beträffande sjukligheten bland de olika yrkesgrupperna får jag hänvisa till tabell 18. Sjukligheten hos arbetarna framgår av tabellerna 1 b och 3 b. På Karlskrona örlogsstation hava 7 och å Stockholms 1 arbetare erhållit vård för lungtuberkulos å läns- eller kommunala sanatorier. 15 9. Verksamheten å marinens sjukhus. Av tabellerna 6 a och b framgår, att från försvarsväsendet vårdats: å medicinska avdelningen 1 195 och å kirurgiska avdelningen 817 eller tillsammans 2 012 patienter. Å medicinska avdelningen hava bland dessa sjuka avlidit 19 och å kirurgiska avdelningen 9, sammanlagt 28 patienter, varav 4 arbetare. Underhållsdagarna fördela sig sålunda:

16 Medelsjukhusvistelsen för varje sjuk uppgår till 18 dagar, och medeltalet sjuka för varje dag utgör 98. Antalet å intagna patienter utförda operationer är 398 och antalet polikliniska sådana 82. Polikliniskt opererade ögonfall 12. Ä röntgenavdelningen hava utförts 1 406 undersökningar. En sjukgymnast har varit anställd vid sjukhuset. 10. Sjukligheten ombord. Besättningsstyrkorna a rustade fartyg hava enligt tabell 8 uppgått till sammanlagt 4 128 man. Denna personal har emellertid endast delvis varit inmönstrad hela året. Â sjöstyrkorna hava 1 816 sjukskrivningar ägt rum. Av dessa patienter hava 757 avpolletterats till sjukhus och 1 059 vårdats ombord. Sjukprocenten å totalstyrkan är 44 mot 63 föregående år. Antalet underhållsdagar för ombord vårdade uppgår till 6 797 med ett medeltal per sjuk av 64 dagar. Av tabell 9 framgår, att 6 fall av rubeola, 12 fall av mässling, 44 fall av påssjuka, 12 fall av vattkoppor och 5 fall av scarlatina uppträtt på olika fartyg. Av smittosamma könssjukdomar har gonorrhoe anmälts med 75 och syfilis med 3 fall. Beräknad på totala besättningsstyrkan utgör årets morbiditet i gonorrhoe 18 %. Fjolårets var 12 %>. Motsvarande siffra för syfilis utgör i år 007 mot 006 föregående år. Under»Gotlands» vinterexpedition till avlägsnare farvatten 1937 1938 inträffade 4 fall av gonorrhoe, intet av syfilis eller ulcus molle. Å fartyg i hemlands farvatten har profylaxen mot smittosamma sjukdomar förekommit i enlighet med föreskrifterna. Permissionerna å några dagar vid veckoskiftet försvåra emellertid profylaxens genomförande. Tuberkulos har anmälts i 3 fall. Om oaktat diagnosens otillförlitlighet dessa läggas till grund för beräkning av morbiditeten för hela besättningsstyrkan, utgör sjukprocenten i tuberkulos 007. Föregående års var 026. Dessa sjuka ingå efter avpolletteringen bland stationernas tuberkulosfall. Tabell 10 utvisar 3 dödsfall, varav 2 i lunginflammation och 1 genom olyckshändelse. 11. Sjukligheten vid kustartilleriet. Av tabellerna 11 och 12 framgår, att på en sammanlagd styrka av 3 237 man stam och värnpliktiga, varav i medeltal 1 639 man förefunnits i tjänst per dag, inträffat 1 680 sjukdomsfall. På totalstyrkan beräknad uppgår sjukprocenten till 52, under det att medelsjukprocenten utgör 102 mot 96 och 85 de båda närmast föregående åren.

17 Antalet insjuknade m. m. framgår av följande tabell: Såsom framgår av tabell 13, hava bland de akuta infektionssjukdomarna influensa med 22, påssjuka med 60 samt scarlatina med 53 och rubeola med 8 fall bidragit till sjukligheten. Poliomyelit har uppträtt med 1 fall. De smittosamma könssjukdomarna förete liksom föregående år mycket låga siffror. Av tuberkulos hava anmälts 6 fall, därav 2 nya fall bland de värnpliktiga vid Karlskrona kustartilleriregemente. Vid Vaxholms kustartilleriregemente har intet fall av lungtuberkulos inträffat. Beräknad på totalstyrkan uppgår morbiditetssiffran för i tuberkulos nyinsjuknade till 0 06 /o. Motsvarande siffror för de två närmast föregående åren voro 034 och 0 19 %>. Sex dödsfall hava inträffat. Den allmänna mortalitetssiffran är 018. På grund av invaliditet hava enligt tabell 15 a 2 stamanställda erhållit avsked. Kassationsprocenten utgör för denna personal 019 % mot 0 7 och 0 2 % för de närmast föregående två åren. Enligt tabell 15 b hava bland de värnpliktiga 48 man eller 22% förklarats till krigstjänst oförmögna. Motsvarande siffror för de två närmast föregående åren voro 21 och 2 7. 12. Tandvården. Antalet utförda behandlingar uppgår till 13 525, närmare angivna i tabell 17. Föregående år utfördes 13 760 behandlingar Värnpliktiga tandläkare tillhörande marinen hava till ett antal av 9 tidvis tjänstgjort å örlogsstationerna och vid kustflottan. Det jämförelsevis låga antalet tandbehandlingar får till väsentlig del tillskrivas det förhållandet, att antalet värnpliktiga tandläkare varit för ringa. Stammanskapet har sålunda under 1938 lika litet som under föregående år kunnat bestås den konserverande tandvård, som varit avsedd. En ökning i tilldelning av värnpliktiga tandläkare är därför alltjämt i hög grad påkallad. 2 397989. Marinöverläkarens årsberättelse.

TABELLER

21 Tabell n:r 1 a. Sjukligheten inom flottans stam å örlogsstationerna. 1 Uppgiften grundad på det ur de dagliga styrkebeskeden erhållna antalet underhållsdagar. Tabell n:r 1 b. Sjukligheten bland arbetare vid örlogsstationerna.

22 Tabell n:r 2. Sjukligheten bland värnpliktiga vid örlogsstationerna. 1 Uppgiften grundad på det ur de dagliga styrkebeskeden erhållna antalet underhållsdagar. Tabell n:r 3 a. De viktigaste sjukdomsgrupperna bland flottans stam och värnpliktiga å örlogsstationerna. 1 Därav nyanmälda 4 stam och "> vpl. 2 Därav nyanmälda 5 stam och 4 vpl. 8 Därav nyanmälda 2 stam och 2 vpl. 4 Därav nyanmälda 5 stam och 7 vpl. b Därav nyanmälda 15 stam och 9 vpl. (dessutom polikl. vårdade 8 stam och 11 vpl., samtliga utom 1 vpl. insjuknade under tjänstetid).

23 1 Därav halsfluss 78 stam och 127 vpl. 2 Därav halsfluss 152 stam och 167 vpl. 3 Därav akut ledgångsreumatism 3 stam och 4 vpl. 4 Därav akut ledgångsreumatism 5 stam och 4 vpl. Tabell n:r 3 b. De viktigaste sjukdomsgrupperna bland arbetare vid örlogsstationerna. 1 Därav nyanmälda 6. s Gamla fall. 3. Därav nyanmälda 4. 4 Därav halsfluss 37. 6 Därav halsfluss 63. 6 Därav akut ledgångsreumatism 5. ' Därav akut ledgångsreumatism 2.

24 Tabell n:r 4. Döda och dödsorsaker vid örlogsstationerna (arbetare undantagna). Tabell n:r 5 a. På grund av sjukdom och yttre skador avskedade tillhörande stammen vid örlogsstationerna. Tabell n:r 5 b. På grund av sjukdom och yttre skador till krigstjänst oförmögna värnpliktiga vid örlogsstationerna. 1 Därav tuberkulos 9. 2 Diirav tuberkulos 3. 3 Därav tanddefekter 7.

25 Tabell n:r 6 a. Vårdade å marinens sjukhus i Karlskrona, medicinska avdelningen.

26

27

28

29

30 Tabell n:r 6 b. Vårdade å marinens sjukhus i Karlskrona, kirurgiska avdelningen.

31

32

3 3979S9. Marinöverläkarens årsberättelse. 33

34

Tabell n:r 7 a. Uppgift från marinens sjukhus i Karlskrona angående operativt behandlade sjukdomsfall och utförda operationer å intagna patienter. 35

36

37

38 Tabell n:r 7 b. Uppgift frän marinens sjukhus i Karlskrona angående operativt behandlade sjukdomsfall och utförda operationer å i c k e intagna patienter. Tabell n:r 7 c. Uppgift från marinens sjukhus i Karlskrona angående operativt behandlade fall av ögonsjukdom och utförda operationer å icke intagna patienter.

39 Tabell n:r 8. Sjukligheten under flottans övningsexpeditioner.

40 Tabell n:r 9. De viktigaste sjukdomsgrupperna

under flottans övningsexpeditioner. 41

42 Tabell n:r 10. Döda och dödsorsaker under flottans övningsexpeditioner. Tabell n:r 11. Sjukligheten inom kustartilleriets stam. Tabell n:r 12. Sjukligheten bland värnpliktiga vid kustartilleriet. 1 Uppgiften grundad på det ur de dagliga styrkebeskeden erhållna antalet underhållsdagar.

43 Tabell n:r 13. De viktigaste sjukdomsgrupperna bland kustartilleriets stam och värnpliktiga. 1 Därav lymfkörteltuberkulos 2 vpl.! Därav nyanmälda 2 vpl. 3 Därav nyanmälda 6 stam oeh 3 vpl. 4 Därav halsfluss 81. 5 Därav akut ledgångsreumatism 2.

44 Tabell n:r 14. Döda och dödsorsaker vid kustartilleriet. Tabell n:r 15 a. På grund av sjukdom och yttre skador avskedade tillhörande stammen vid kustartilleriet. Tabell n:r 15 b. På grund av sjukdom och yttre skador till krigstjänst oförmögna värnpliktiga vid kustartilleriet. 1 Därav tanddefekter 1.

45 Tabell n:r 16. Revaccinationen. Tabell n:r 17. Tandvården.

Tabell n:r 18. Allmän sammanställning av sjukligheten och sjukdomarna vid marinen. 46

47

48

4 397D8S. Marinöverläkarens årsberättelse. 49

50

51

52