Insekticidresistens. Lovisa Eriksson, Alf Djurberg, Växtskyddscentralen, Linköping

Relevanta dokument
Resistens. Förebyggande åtgärder mot fungicid- och insekticidresistens. Insekticiders verkningmekanism

Jordbrukardagar 2018

Fungicidresistens i vete och korn i Sverige

SDHI produkter med ny MoA - viktigt för resistensstrategin

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

Jordbrukardagar 2019

Växjö möte 4 december 2018

Fungicidförsök i stråsäd 2017

Jordbrukardagar 2018

Jordbrukardagar 2018

Första året med SDHI. hur har det gått? Anders Lindgren.

Fungicidresistens åtgärder för att minimera risken!

Växjö möte 6 december 2016

Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018

Jordbrukardagar 2016

Utgivningsår. Tidskrift/serie Jordbruksverket (SJV) Rådgivare, praktiker

Växjö möte 3 december 2014

Jordbrukardagar 2017

Växjö möte 8 december 2015

Resistens. Utveckling av resistens i en population.

Rapsbaggar resultat från resistensundersökningar Svea-konferensen

Manus till presentation Resistens och resistensutveckling

Resistens och strategier

Växtskyddsåret 2016 Alf Djurberg & Göran Gustafsson Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Linköping

Bekämpning av svartpricksjuka

Bekämpningsstrategier i höstvete - frågor att fundera över

Fungicidförsök i stråsäd 2016

Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011

Effekter och rekommendationer

Växtskyddsåret observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Simuleringar i MACRO-DB 4.1 för Åminne vattenskydd

Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2016

Effekter och rekommendationer

Bekämpning av svartpricksjuka

Växjö möte 4 december 2013

Växtskyddsförsök inom Animaliebältet 2012

Jordbrukaredagarna 2011

Växjö möte 4 december 2012

Växtskyddsstrategi hur hanterar vi växtskyddsproblemen i framtiden?

KEMIKALIELÄCKAGE FRÅN VÄXTHUS TORBJÖRN HANSSON OCH KLARA LÖFKVIST

Risk- och konsekvensanalys för stråsäd - svampsjukdomar och skadedjur

Växtskyddsåret 2013 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Anders Lindgren och Lina Norrlund Växtskyddscentralen

Växjö möte 5 december 2017

Jordbrukaredagar 2013

Bekämpning av svartpricksjuka

Växtskyddsåret 2012 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Växtskyddsåret Växtskyddscentralen i Uppsala.

Växtskyddsåret Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen

Tabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041

Skörden sitter i bladet. Men vad visar de svenska svampförsöken 2017 egentligen?

Jordbrukardagarna 2010

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter

Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2015

Två såtidpunkter i höstvete

Våroljeväxter - Jordloppor. Åtgärder-Bekämpningsmedel. Studier Jordloppor samlades in från 10 olika platser, varje population testades separat

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Resistens. Herbicidresistens Fungicidresistens Insekticidresistens

Ändringar av EU:s regelverk för växtskyddsmedel konsekvenser för Sverige

INTEGRERAT VÄXTSKYDD. Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter

VÄXTSKYDD. Axgångsbehandling i höstvete

Preparat/aktiv substans

Preparat/aktiv substans

Växjö möte 8 december 2009

Svampförsök i korn. Växtskydd

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Rapsbaggar och resistens Rapskonferens Projekt 20/20, Linköping

Bekämpning av rapsbaggar och resistensfrågor. Barbara Ekbom, SLU, Inst. f. ekologi

Bekämpningsrekommendationer. svampar och insekter

2007 Rostår. Brunrost Höstvete 2007 områdesvis

Neonikotinoiders effekt på rapsbaggar Resultat från svenska undersökningar. Barbara Ekbom, SLU, Inst. f. ekologi

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter

Växtskyddsåret Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län. Peder Waern och Magnus Sandström

Fungicidförsök i höstsäd 2008 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post:

Växtskyddsförsök. av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1

Växtskyddsåret resultat av de viktigaste inventeringarna och försöksresultaten. Anders Lindgren Lina Norrlund.

VÄXTSKYDDSFÖRSÖK av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

Svampförsök i korn. Växtskydd

SKADESVAMPAR I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen

Färre växtskyddsmedel- hur klarar vi utmaningen?

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

Mjöldagg är vanligt förekommande...

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Nyutvecklad teknik för tidsintegrerad vattenprovtagning. Ove Jonsson Institutionen för vatten och miljö, SLU

Under året fanns växtskyddsförsök i flertalet

Bekämpningsrekommendationer INTEGRERAT VÄXTSKYDD. Svampar och insekter

INTEGRERAT VÄXTSKYDD. Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter

Färre växtskyddsmedel- hur klarar vi utmaningen?

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

VÄXTSKYDD I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

Svampsjukdomar i vårkorn

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Aktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen

Systemiskt svampmedel med förebyggande och kurativ effekt för användning i vete, rågvete, råg, korn och havre.

Svampbehandling i höstvete

INTEGRERAT VÄXTSKYDD. Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter

5 L Syngenta Participations AG, Schweiz. Fungicid. Blandningspartner för kontroll av svampsjukdomar i stråsäd.

Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?

Transkript:

Insekticidresistens Lovisa Eriksson, Alf Djurberg, Växtskyddscentralen, Linköping

Sammanfattningsvis känns det som om vi i Sverige befinner oss i en lätt bris när det gäller resistens, medan andra delar av världen har gigantiska problem, inte minst på insektssidan! Gäller särskilt majs och soja, men även grödor som tomat och raps. Sammanfattning av konferens Resistance 2019

Exempel på resistens i Sverige Insekt Preparatgrupp År Persikbladlöss Karbamater, Organiska fosforföreningar 1999 Rapsbaggar Pyretroider 2000 Brakvedbladlöss Karbamater 2001

Resistensmekanismer Metabolisk resistens Vanligaste typen Preparatet bryts ner Kan kortsiktigt kompenseras med höjda doser Target site Ger ofta total resistens

Verkningssätt Preparat Pyretroider Neonicotin oider Pymetrozin Flonikamid Indoxakarb Juvenil hormon Azadirachtin Nicotinic acetylcholi Ryanodine receptor Glutamategated Karbamater Beta-Baythroid Betacylfutrin Fastac 50 Alfa-cypermetin Mavrik Tau-fluvalinat Force teflurin Forester Cypermetrin K-Obiol Deltametrin Biscaya/ Calypso Mospilan Acetamiprid Confidor Imidakloprid Plenum Pymetrozin Teppeki flonikamid Avaunt/Steward indoxakarb Admiral Pyriproxyfen Azatin/ NeemAzaal Conserve Spinosad Movento Spirotetramat Mainspring cyantraniliprol Milbenknock Milbemycin Pirimor Pirimikarb Requim prime Terpenoidblandning Eradicoat Max Maltodextrin Azadiraktin Tiakloprid

Pyretroider Registerad till Beta-Baythroid 2019-10-31 Fastac 2020-07-31 Mavrik 2022-05-31 Sista användningsdag Kaiso Sorbie 2018-06-30 Karate 2018-12-31 Raptol 2019-04-30

Kålmal lab-test mot larver 2019

Bekämpningsstrategier för att minska risken för resistens Strategi Resistensutveckling Blanda två preparat med full dos? Växla mellan två preparat med full dos? Blanda två preparat med 50 % dos var? Källa. Helps et al Optimal insecticide resistance management strategies: mixtures or alternations?

Bekämpningsstrategier för att minska risken för resistens Strategi Blanda två preparat med full dos Växla mellan två preparat med full dos Blanda två preparat med 50 % dos var Resistensutveckling Snabbast Långsammast Källa. Helps et al Optimal insecticide resistance management strategies: mixtures or alternations?

Fungicidresistens Gunilla Berg, Alf Djurberg, Växtskyddscentralen,

Exempel på resistens mot svampmedel i Sverige Fungicidgrupp Utbredd resistens Begynnande resistens MBC-medel (Topsin) Strobiluriner (Amistar mfl) DMI-medel (Proline mfl) Aryl-Fenyl Ketoner (Flexity) SDHI-medel (Ascra, Elatus mfl) Fenylamider (Metalaxyl-M) Stråknäckare, Snömögel Svartpricksjuka, Vetets bladfläcksjuka, Mjöldagg, Ramularia, Torrfläcksjuka Svartpricksjuka, Ramularia Vetemjöldagg Potatisbladmögel Kornets bladfläcksjuka, Mjöldagg i sockerbetor Kornets bladfläcksjuka Svartpricksjuka, Ramularia, Kornets bladfläcksjuka, Torrfläcksjuka

Typer av verkningssätt Sigel-site Slår mot en funktion/ett ställe hos målorganismen Alla preparat med samma verkningssätt verkar på (ungefär) samma sätt Utvecklas relativt lätt resistens mot denna typ av preparat Vanligaste typen av pesticid idag Multi-site Påverkar flera funktioner hos målorganismen Svårt att utveckla resistens mot denna typ av preparat

Korsresistens Korsresistens Resistens mot ett preparat med viss verkningssätt, ger resistens mot alla andra preparat med samma verkningssätt Gäller dock inte alltid! DMI medel kan delas in i två grupper som har effekt på olika mutationer hos Septoriasvampen Grupp 1 Grupp 2 Difenokonazol (Armure) Tebukonazol (Prosaro, Folicur Xpert) (Metkonazol) (Librax) Protiokonazol (Proline) Epoxikonazol (Propikonazol) (Tilt) Använd blandningar eller växla mellan dessa två grupperna

Preparat QoI fungicider Svampmedel i stråsäd och oljeväxter i Sverige DMI-fungicider SDHI Morfoliner Amistar/Azaka/Globaztar/ Mirador azoxystrobin Comet Pro pyraklostrobin Amistar Gold azoxystrobin difenokonazol Delaro trifloxystrobin protiokonazol Mirador Forte azoxystrobin tebukonazol Tilt/Bolt XL/ Bumper propikonazol Proline protiokonazol Armure/Tiro difenokonazol, propikonazol Folicur Xpert protiokonazol, tebukonazol Prosaro protiokonazol, tebukonazol Stereo propikonazol cyprodinil Cantus boskalid Elatus Plus bensovindiflupyr Ascra Xpro protiokonazol bixafen, fluopyram Aviator Xpro protiokonazol bixafen Elatus Era protiokonazol bensovindiflupyr Librax metkonazol fluxapyroxad Propulse protiokonazol fluopyram Siltra Xpro protiokonazol bixafen Pictor Active pyraklostrobin boskalid Priaxor pyraklostrobin fluxapyroxad Forbel fenpropimorf Tern fenpropidin Kayak cyprodinil Talius Upstream Flexity Property Folpan Topsin prokinazid cyflufenamid Anilinopyrimidiner -thaler Azanaph Fenylacetamider Aryl-fenylketoner metrafenon pyriofenon folpet Multi-site MBC (klornitriler) fungicider tiofanatmety

Aktiva substanser i betningsmedel i stråsäd Betningsmedel DMI-fungicider SDHI Fenylpyroller Bariton Super Celest Formula M protiokonazol, tebukonazol fludioxonil fludioxonil Celest Extra Formula M difenokonazol fludioxonil Dividend Formula M Rancona-I-Mix difenokonazol ipkonazol, imazalil Seedron tebukonazol fludioxonil Vibrance Duo sedaxan fludioxonil Vibrance Gold difenokonazol sedaxan fludioxonil Vibrance Star triticonazol sedaxan fludioxonil Kinto Plus triticonazol fluxapyroxad fludioxonil

Parti 1-34 % utsädessmitta Betningsförsök i vårkorn, Glyttinge E-län, % angripen bladyta på blad 4 vid DC 41 7 6 5 4 3 2 1 0 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Parti 2 79 % utsädessmitta

Typer av resistensutveckling Den blå linjen visar en population med hög känslighet (liten resistens) för preparat och den röda linjen en population med låg känslighet (hög resistens) mot preparatet

Källa: Plantekongressen 2019, Thies M Heick

Zymoseptoria tritici känslighet för epoxikonazol Sverige EC 50 -värden 2014 2018 Källa: Thies M Heck och Lise N Jørgensen, Århus Universitet

Resistensutveckling antal undersökningar som visar hur effekten påverkas

Risk för att utveckla resistens Beror både på svampmedlens egenskaper och svamparnas egenskaper Låg risk 0,5-1,5 Medel risk 2-6 Hög risk 9

Förebygg resistens Använd förebyggande åtgärder som resistenta sorter, växtföljd, jordbearbetning, såtidpunkt, beståndstäthet, biologisk mångfald, mm. Behovsanpassa direkta bekämpningsåtgärder till smittotryck, angreppsnivå och väder Använd om möjligt icke kemiska metoder Undvik bekämpning på kraftigt etablerade angrepp Använd preparat med god effekt och anpassa dosen till angreppsnivån. Begränsa antalet behandlingar per säsong, speciellt behandlingar med samma verkningssätt Blanda eller växla preparat med olika verkningssätt (minst tre olika verkningssätt för hållbar strategi)

Sammanfattning Resistensens Resistens finns oftast naturligt i populationen. Vid bekämpning selekterar vi fram de individer som är resistenta, och de får större möjlighet att sprida sina gener. Target site resistens förändring där preparatet har sin verkan. ger ofta kraftig resistens Metabolisk resistens Skadegöraren oskadliggör preparatet på olika sätt. Mer generell resistens, kan fungera mot olika verkningssätt Inte lika kraftfull resistens som target site Bryter ner preparatet Bildar fler ställen där preparatet verkar (over expression) Pumpar ut preparatet ur cellen (efflux)

Tänk på: Växtföljd Grödval Sortval Såtidpunkt Jordbearbetning Mångfald mm Följ upp effekten! Åtgärder Bedöm bekämpningsbehovet Välj effektiv metod/preparat Växla eller blanda med olika metoder/preparat Bekämpa vid: Rätt tidpunkt Bra förhållanden Effektiv dosering