INTEGRERAT VÄXTSKYDD. Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter

Transkript

1 Förebygg Bevaka INTEGRERAT VÄXTSKYDD Följ upp Behovsanpassa Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 08

2 Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 08 Sammanställt av: Malin Aiéro, Louise Aldén, Gunnel Andersson, Anders Arvidsson, Gunilla Berg, Elisabeth Bölenius, Robert Dinwiddie, Alf Djurberg, Lovisa Eriksson, Anna Gerdtsson, Johanna Holmblad, Christer Johansson, Lars Johansson, Anders Lindgren, Eva Mellqvist, Lina Norrlund. Redaktör: Lovisa Eriksson webbplats: Omslagsbild: Colourbox Förstoringsbild: Vetets bladfläcksjuka, Växtskyddscentralen Linköping Teckningar utvecklingsstadier för stråsäd och majs: Fredrik Stendahl

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Integrerat växtskydd IPM...4 Så avgör du bekämpningsbehovet...5 Mer information om skadegörarna...5 Bekämpningsekonomi...5 Vete...7 Snömögel och stråknäckare (utvintringssvampar). 9 Stråknäckare, höstvete... 9 Svartpricksjuka (Septoria)... 9 Vetets bladfläcksjuka (DTR)... Brunfläcksjuka... Mjöldagg... Gulrost... Brunrost... Svartrost... 3 Axfusarios... 3 Rotdödare höstvete... 3 Övriga sjukdomar som bekämpas med betning/utsädesbehandling... 4 Sjukdom som inte är möjlig att bekämpa kemiskt... 4 Åkersnigel och spansk skogssnigel, höstvete... 4 Fritfluga... 4 Havrebladlus... 5 Sädesbladlus... 5 Sadelgallmygga... 6 Sädesbladbagge... 6 Trips höstvete... 6 Vetemygga... 6 Skadegörare som inte är möjligt att bekämpa kemiskt... 7 Rödsot höstvete... 7 Vetedvärgsjuka höstvete... 7 Råg... 9 Snömögel (utvintringssvampar)... 0 Stråknäckare... 0 Sköldfläcksjuka och brunfläcksjuka... 0 Mjöldagg... Brunrost... Svartrost... Sjukdomar som inte är möjliga att bekämpa kemiskt... Åkersnigel och spansk skogssnigel... Fritfluga... Trips... 3 Rödsot... 3 Rågvete... 4 Snömögel och stråknäckare (utvintringssvampar) 5 Stråknäckare... 5 Sköldfläcksjuka, brunfläcksjuka, svartpricksjuka och vetets bladfläcksjuka... 5 Mjöldagg... 6 Gulrost... 6 Brunrost... 7 Axfusarios... 7 Sjukdom som inte är möjlig att bekämpa kemiskt... 7 Åkersnigel och spansk skogssnigel... 7 Fritfluga... 8 Bladlus... 8 Trips... 9 Vetemygga... 9 Rödsot... 9 Korn Snömögel och trådklubba (utvintringssvampar)... 3 Kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka... 3 Mjöldagg... 3 Kornrost... 3 Ramulariabladfläck Övriga sjukdomar som bekämpas med betning/utsädesbehandling Åkersnigel och spansk skogssnigel Kornjordloppa vårkorn Havrebladlus rödsot vårkorn Minerarfluga vårkorn Sadelgallmygga Sädesbladbagge Trips höstkorn Skadedjur som inte är möjligt att bekämpa kemiskt35 Rödsot höstkorn Havre Havrens bladfläcksjuka och brunfläcksjuka Mjöldagg Kronrost Svartrost Axfusarios Övriga sjukdomar som bekämpas med betning/utsädesbehandling Sjukdom som inte är möjlig att bekämpa kemiskt Fritfluga Havrebladlus Rödsot Minerarfluga Sädesbladbagge... 4 Skadedjur som inte är möjligt att bekämpa kemiskt... 4 Raps och rybs... 4 Torröta (Phoma) höstoljeväxter Ljus bladfläcksjuka höstoljeväxter Gråmögel höstoljeväxter Bomullsmögel Svartfläcksjuka (Alternaria) Sjukdomar som inte är möjliga att bekämpa kemiskt Åkersnigel och spansk skogssnigel höstoljeväxter Rapsjordloppa höstoljeväxter Blåvingad rapsvivel höstoljeväxter Kålbladstekel främst höstoljeväxter Jordloppa våroljeväxter Lilla kålflugan Rapsbagge Fyrtandad rapsvivel Blygrå rapsvivel och skidgallmygga Kålbladlus främst våroljeväxter Kålmal främst våroljeväxter Turnip yellow virus (TUYV) höstoljeväxter Lin Svartfläcksjuka (Alternaria) Linjordloppa... 49

4 Ärter Ärtbladmögel Övrig sjukdom mot vilken betning är möjlig Sjukdomar som inte är möjliga att bekämpa kemiskt Ärtvivel Ärtbladlus Ärtvecklare... 5 Åkerböna... 5 Bönfläcksjuka... 5 Chokladfläcksjuka... 5 Bönrost... 5 Sjukdom som inte är möjlig att bekämpa kemiskt 5 Ärtvivel... 5 Bönbladlus Bönsmyg Klöverfrö Klöverspetsvivel Gräsfrö Bladfläcksvampar och mjöldagg Rost Vitaxkvalster Timotejfluga Majs Bladfläcksvampar Sjukdomar som inte är möjliga att bekämpa kemiskt56 Knäpparlarv Fritfluga Bladlus majsmott Sockerbetor Rotbrand Betrost, bladfläcksvampar och mjöldagg Skadedjur på groddplantorna Jordloppa Stinkfly Åkertrips Betfluga Bladlus Gammafly Skadedjur som inte är möjligt att bekämpa kemiskt Potatis... 6 Groddbränna, lackskorv och filtsjuka (Rhizoctonia)... 6 Potatisbladmögel... 6 Torrfläcksjuka (Alternaria) Gulfläcksjuka/Cercosporabladfläck Övriga sjukdomar mot vilka betning är möjlig Sjukdomar som inte är möjliga att bekämpa kemiskt Knäpparlarv Jordfly Potatisstrit och Stinkfly Bladlus Skadedjur som inte är möjligt att bekämpa kemiskt Potatisvirus Y (PVY, krussjuka) TABELLER OCH BILAGOR...69 Preparat/Aktiv substans Förklaring av begrepp som används i skriften Preparatformuleringar Insekticider användningsvillkor Fungicider användningsvillkor Betningsmedel användningsvillkor Tillväxtreglering användningsvillkor... 8 Tillväxtreglering tillverkarnas rekommendationer Produkter som har ytterligare villkor enligt Kemikalieinspektionen Effekter och rekommendationer Pyretroider tillverkarnas rekommendationer Fungicider i stråsäd Fungicider i potatis... 9 Betningsmedel i potatis... 9 Betningsmedel i stråsäd Gränsvärden för betning mot svamp i stråsäd Resistens Förebyggande åtgärder mot fungicid och insekticidresistens Insekticiders verkningmekanism Fungiciders verkningsmekanism Resistensrisk för olika fungicidgrupper Bekämpningsteknink Kvaliteten på vattnet påverkar bekämpningsresultatet Faktorer som påverkar kapaciteten Tryck, körhastighet och sprutvinkel avgör var droppen avsätts... 0 Spridare (munstycken), vätskemängd och duschkvalitet... 0 Sorter Höstvete Råg Rågvete Vårvete Vårkorn Havre Riskvärderingar Fritfluga i havre... 0 Bomullsmögel i våroljeväxter... Axfusarios och DON... Skadegöranas namn Skadegörarnas namn på svenska och latin... 3 Utvecklingsstadier Utvecklingsstadier för stråsäd... 6 Utvecklingsstadier för oljeväxter... 8 Utvecklingsstadier för ärter... 0 Utvecklingsstadier för åkerböna... Utvecklingsstadier för majs... Utvecklingsstadier för potatis

5 Bekämpningsrekommendationer 08 Denna skrift behandlar i huvudsak kemisk bekämpning av skadegörare i lantbruksgrödor och revideras årligen. Huvuddelen av innehållet finns också tillgängligt i mobilapplikationer för iphone och Android samt i Jordbruksverkets etjänst VäxtskyddsInfo., lämpliga preparat och bekämpningstidpunkt anges för varje skadegörare under respektive gröda. Rekommenderade preparat är de som bedöms som mest lämpliga mot angiven skadegörare. Angivna doser baseras bl.a. på försök och lokala erfarenheter. I vissa fall kan doserna avvika från tillverkarens rekommenderade doser. Vid angivna dosintervall gäller den lägre dosen under förutsättning att sprutan ger en jämn spridning och att optimala sprutförhållanden råder. Preparattillverkaren ansvarar inte för användning av andra doser än etikettens rekommendationer, vilket också gäller för UPMAbeslut (Utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområden). Uppgifterna bygger på den information som fanns tillgänglig för Jordbruksverket i mars 08. Många medel kommer att omregistreras under odlingssäsongen. Vilka preparat som är godkända att använda hittar du i KemIs bekämpningsmedelsregister på Hur produkten får användas framgår av etiketten. Läs alltid etiketten innan bekämpningsarbetet påbörjas! Du ansvarar själv för att kontrollera godkännandet och aktuella användningvillkor. Integrerat växtskydd IPM Från 05 ska alla yrkesmässiga odlare tillämpa integrerat växtskydd (IPM). Det man bör tänka på beskrivs i nedanstående fyra punkter, som också kan kopplas till information för varje enskild skadegörare i boken.. Förebygg Att förebygga problem med ogräs och skadegörare är en av grundpelarna i integrerat växtskydd (IPM). De flesta av de åtgärder som man gör i växtodlingen påverkar risken för angrepp på olika sätt. Genom medvetna val kan man därmed påverka förutsättningarna för olika ogräs och skadegörare att orsaka problem. De viktigaste förebyggande åtgärderna finns beskrivna för flertalet skadegörare i boken. Mer generella förebyggande åtgärder kan bland annat vara: varierad växtföljd friskt utsäde/odlingsmaterial som också har bra motståndskraft mot viktiga skadegörare användning av lämplig jordbearbetning, såtidpunkt och utsädesmängd anpassad gödsling undvika att sprida ogräs och skadegörare mellan olika fält gynna nyttodjur och naturliga fiender till skadegörarna. Bevaka Innebär att man bevakar ogräs och skadegörare i fält och följer utvecklingen. Åtgärder i fält baseras på fältövervakningen och tillgängliga hjälpmedel för att bedöma bekämpningsbehovet. Även prognoser och varningssystem liksom rådgivning ger underlag för att bedöma risken för angrepp. Lämplig tidpunkt för bevakning av olika skadegörare sammanfaller oftast med när det är aktuellt att bekämpa. 3. Behovsanpassa Om bevakningen visar att det finns bekämpningsbehov baserat på exempelvis bekämpningströsklar eller rådgivning, tas beslut om bekämpning. Överväg lämplig metod. Om kemisk åtgärd sätts in, välj effektivt preparat och anpassa dosen efter de lokala förutsättningarna. Även resistensrisken ska vägas in vilket innebär att produkten ska användas optimalt. Bekämpning ska ske vid rätt tidpunkt och under bra förhållanden. Effektiv dos är inte detsamma som hög dos, utan dosen ska anpssas till angreppsnivå och behandlingstidpunkt. Det är bra att växla mellan produkter med olika verkningssätt eller att blanda dessa i de fall det är möjligt. Information om behovsanpassning ges under rubrikerna, samt. Det finns uppgifter om preparatens verksningssätt under rubriken Resisten i tabelldelen av skriften 4. Följ upp Har de insatta åtgärderna fått förväntad effekt? Ett sätt att tydligt se vilken effekt behandlingen gett är att lämna en obehandlad kontrollruta. 4

6 Bekämpningsrekommendationer 08 Informationen i denna skrift kan vara ett hjälpmedel för att tillämpa dessa fyra punkter på ett bra sätt. Jordbruksverket har också tagit fram vägledningar för hur integrerat växtskydd (IPM) kan tillämpas i en enskild gröda. På hemsidan kan du läsa mer. Där finns också odlingsvägledningar med råd och förslag på tillämpning av integrerat växtskydd i olika grödor. Så avgör du bekämpningsbehovet Bekämpningströsklar Med bekämpningströskel menas den mängd av en skadegörare som, om ingen bekämpning görs, kommer att ge en skördeförlust vars värde minst motsvarar bekämpningskostnaden. För att undersöka om bekämpningströskeln har uppnåtts i fält, kontrollerar du förekomsten av skadegörare på slumpvis utvalda plantor och beräknar medelvärdet. För att ta hänsyn till att angrepp av skadegörare kan variera inom fältet, bör du gå längs en diagonal över fältet och stanna på flera ställen. Både plantor med och utan angrepp avräknas. Bekämpningströsklar finns framförallt för insekter. Riktvärde Riktvärde innebär att försöksunderlaget för beräkning av tröskelvärdet är bristfälligt eller saknas och att hänsyn istället tagits till erfarenheter från bl.a. utlandet och diverse inventeringar. Riskvärderingar För flera skadegörare går det inte att fastställa bekämpningsbehovet genom att bedöma det aktuella angreppet i fältet. Istället måste man med hjälp av olika riskfaktorer förutsäga risken för angrepp, och göra en förebyggande bekämpning. För några skadegörare såsom bomullsmögel i våroljeväxter, fritfluga i havre och axfusarios har s.k. riskvärderingar utvecklats, se sid 0. Bekämpningströsklar och riskvärderingar är mer eller mindre säkra prognoser och i de flesta fall mycket väderberoende. Ett ytterligare stöd för att bedöma bekämpningsbehovet är att se på sannolikheten för att bekämpningen ska vara lönsam vilket kan göras utifrån tillgängliga försöksresultat, som bl.a. finns publicerade i regionala försöksrapporter. Mer information om skadegörarna Mer information om skadegörarna, som tas upp i denna skrift, kan du hitta i boken Skadegörare i jordbruksgrödor, utgiven av Jordbruksverket 05. Boken används vid behörighetsutbildningarna för att få använda växtskyddsmedel och kan beställas från Jordbruksverket Mer information finns också i serien Faktablad om växtskydd jordbruk. Dessa ges ut av SLU och finns på adress För information om aktuell skadegörarförekomst m.m. hänvisas till lokala växtskyddsbrev, samt till Växtskyddscentralens och SLU:s internetsidor med adress respektive, under Väderdata Prognosmodeller. Bekämpningsekonomi De senaste årens kraftiga prisvariationer på spannmål och oljeväxter har resulterat i stor variation för lönsamheten av kemisk bekämpning. Intäkterna beror framförallt på hur stor merskörden blir av en bekämpning, men också på det aktuella spannmålspriset, som i sin tur bestäms av aktuell kvalitet m.m. Kvalitetspåverkan kan vara stor Bekämpningens inverkan på kvaliteten är ofta marginell, men kan i vissa fall få mycket stor betydelse. Bekämpning av bladmögel i potatis, som innebär mindre risk för brunröta, är kanske det mest tydliga exemplet där den kemiska bekämpningen kan ha en helt avgörande betydelse för vilken kvalitet man uppnår. Svampbekämpning i maltkorn, som innebär ett bättre maltutbyte, samt bekämpning av ärtvecklare i matärt, är andra exempel där kvalitetspåverkan kan vara stor. Kostnader att räkna med Förutom att välja rätt spannmålspris för bedömning av lönsamheten för en bekämpning är det också viktigt att dra ifrån bekämpningskostnaden samt de ökade kostnaderna för hantering, torkning och transport. Exempel på grundpriser under senare år Produkt Pris, kr/kg Produkt Pris, kr/kg Höstvete, kvarnkvalitet,0,0 Korn, foder 0,95,70 Höstvete foder,00,0 Havre, foder,00,55 Råg, kvarnkvalitet,00,80 Oljeväxter,704,50 Rågvete,5,90 Ärter, foder,80,35 Vårvete,30,0 Åkerböna,80,5 Korn, malt,30,0 Körkostnaden varierar mellan olika gårdar I bekämpningskostnaden bör preparatpris, sprutkostnad och kostnad för nedkörning beaktas. I kalkyler brukar 5000 kr/ha användas som ett riktvärde för körkostnaden. Variationen mellan olika gårdar är emellertid stor. Dels kan arbetskostnaden bedömas på olika sätt, dels varierar maskinkostnaden bl.a. beroende på vilken areal de fasta kostnaderna fördelas på. 5

7 Bekämpningsrekommendationer 08 Likaså varierar kostnaden för körskador mycket mellan olika gårdar. Enligt en tidigare undersökning var t.ex. körskadorna av en axgångsbehandling i stråsäd ca 4 gånger större på en gård med oregelbunden arrondering och med en meter bred spruta, jämfört med en gård med bra arrondering och anlagda körspår i kombination med en 4 meter bred spruta. Skillnaden i lönsamhet av samma bekämpningsinsats kan alltså bli stor mellan olika företag beroende på vilka förutsättningar som gäller. Exempel på preparatpriser. Grundpriser (mars 08) som är exklusive mervärdesskatt och före eventuella rabatter. Preparat Preparat Insektsmedel Dos kg/ha, l/ha Pris kr/ha Svampmedel, forts. Dos kg/ha, l/ha Pris kr/ha Avaunt 0,7 90 Epok 600 EC 0,5 490 Biscaya OD 40 0,3 95 Flexity 0,50, Fastac 50 0,0, Forbel 750 0,50, Fibro Infinito,, Mavrik 0,50, Kunshi 0,5 430 MospilanSG 0,50, Leimay 0,5 80 Plenum 50 WG 0,5 75 Mirador 50 EC 0, Steward 30 WG 0,5 465 Mirador Forte Teppeki 0,0, Narita 0,4 45 Priaxor 0,30, Snigelmedel Proline EC 50 0,0, Ferrex Propulse SE 50 0, Sluxx HP Proxanil, Quadris 0,0, Svampmedel Ranman Top 0,5 80 Acrobat WG Revus 0,6 300 Amistar 0, Revus Top 0,6 395 Armure 0,4 70 Shirlan 0,30, Ascra Xpro 0,350,8 555 Signum 0,50, Aviator Xpro EC 5 0,40, Siltra Xpro 0,30, Bumper 5 EC 0,0, Talius 0,50, Cantus 0,50, Tern 750 EC 0,0, Comet Pro 0, Tilt 50 EC 0,50, Contans WG Tiro 0,4 65 Cymbal 0,5 0 Topsin WG 0,3, Delaro 0,50, Upstream 0,50, Elatus Era 0,40, Zignal 0,30,

8 Bekämpningsrekommendationer 08 I nedanstående tabell visas exempel på hur kostnaden för olika bekämpningar (uttryckt i kg kärna/ha) kan variera mellan två olika gårdar. Av tabellen framgår även spannmålsprisets betydelse för bekämpningskostnaden. Eftersom kostnaden anges i kg kärna/ha, visar siffrorna också den merskörd som krävs för att täcka bekämpningskostnaden. Bekämpningskostnad (kg kärna/ha) på två olika gårdar vid fem olika spannmålspriser Bekämpning Gröda Gård a) Bekämpningskostnad (kg kärna/ha) vid olika spannmålspris A.Svampbek. vid axgång Proline 0,4 + strob. 0,50,3 B Svampbek. vid stråskjutning. & axgång b. C Svampbek. vid stråskjutning Proline 0, + strob. 0,50,3 Höstvete Gård Gård Höstvete Gård Gård Korn Gård Gård,50 kr/kg,00 kr/kg,50 kr/kg,00 kr/kg 0,75 kr/kg D Tripsbek. vid sen stråskjutning Rågvete Gård Fastac 0,5 Gård a ) Gård slättgård på ca 400 ha, med god arrondering, utrustning och körspår som minskar körskadan, körkostnad 50 kr/ha. Gård skogsgård på ca 00 ha, sämre arrondering, använder inte fasta körspår eller utrustning för att minska körskadan, körkostnad 00 kr/ha. b ) I stråskjutningen behandling med Proline 0,4 + strob 0,50,3 och vid axgång med Amure 0,4 eller Proline 0, Produktpriserna påverkar bekämpningsbehovet Hur påverkas då bekämpningsbehovet av produktpriserna? Det beror i hög grad på vilken skadegörare som avses. n för bladlöss i stråsäd påverkas mycket av prisförändringarna, medan trösklarna för rapsbagge får anses ligga inom de befintliga trösklarnas intervall. För svampsjukdomar finns i allmänhet inte så detaljerade bekämpningströsklar eftersom angreppens utveckling är svårare att förutse. Ett annat sätt att studera hur priset påverkar bekämpningsbehovet är att titta på historiska försöksresultat. Genom att beräkna hur stor andel av försöken som är lönsamma vid olika intäkts och kostnadsrelationer kan till exempel spannmålsprisets påverkan på bekämpningsbehovet studeras. Om spannmålspriset fördubblas från en nivå på kr/kg, ökar bekämpningsbehovet med ca 040 procentenheter. Vid ett spannmålspris på kr/kg har 5575 % av försöken varit lönsamma om kostnaderna baseras på en stor välarronderad gård. De svampförsök som är underlag i nedanstående tabell är huvudsakligen utförda under de senaste tio åren och har legat i hela landet. Tripsförsöken är betydligt äldre. Andel lönsamma försök på två olika gårdar vid fem olika spannmålspriser Bekämpning Gröda Gård*) Andel lönsamma försök (%) vid olika spannmålspris,50 kr/kg,00 kr/kg,50 kr/kg,00 kr/kg 0,75 kr/kg A.Svampbek. vid axgång Höstvete Gård Proline 0,4 + strob. 0,50,3 Gård B Svampbek. vid stråskjutning & axgång b ). Höstvete Gård Gård C Svampbek. vid stråskjutning Korn Gård Proline 0, + strob. 0,50,3 Gård D Tripsbek. vid sen stråskjutning Rågvete Gård Fastac 0,5 Gård *) Gård slättgård på ca 400 ha, med god arrondering, utrustning och körspår som minskar körskadan, körkostnad 50 kr/ha. Gård skogsgård på ca 00 ha, sämre arrondering, använder inte fasta körspår eller utrustning för att minska körskadan, körkostnad 00 kr/ha. b ) I stråskjutningen behandling med Proline 0,4 + strob 0,50,3 och vid axgång med Amure 0,4 eller Proline 0,

9 Vete Behandlingstidpunkt vete 5 roten växer ut från kärnan 0 uppkomst 3 3 blad utvecklade huvudskott + sidoskott 4 huvudskott + 4 sidoskott 30 begynnande stråskjutning 3 första internoden > cm 3 andra internoden > cm 37 flaggbladet just synligt 39 flaggbladets slida just synlig 45 flaggbladets slida vidgad 55 halva axet framme 65 full blom 75 mjölkmognad = Tidpunkt för optimal bekämpning. = Tidpunkt för eventuell bekämpning. 8 VETE

10 Vete SNÖMÖGEL OCH STRÅKNÄCKARE (utvintringssvampar) höstvete De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik tidig sådd undvik täta bestånd och anpassa utsädesmängden efter såtidpunkt använd friskt utsäde och beta eller Thermoseedbehandla utsädet vid behov bruka noggrant ner skörderester efter stråsäd bekämpa ogräsen vid behov på hösten Stora snömögelangrepp är ovanliga. I Syd och Mellansverige förekom större skador 006 och lokalt även 00 och 0. Stråknäckare orsakar mycket sällan utvintring i Sydsverige och i Mellansverige har skadorna minskat under senare år. Behovet av broddbehandling mot utvintringssvampar är svårbedömt. Risken för angrepp beror på hur den efterföljande vintern blir. För allvarliga angrepp av snömögel krävs i allmänhet ett sammanhängande snötäcke under ca 3 månader. Om markytan är otjälad ökar risken. Angrepp kan även förekomma utan snötäcke om vintern är mild och mycket fuktig och grödan kraftigt utvecklad. Riskfält är sådana där vete odlas efter stråsäd, särskilt i kombination med mycket skörderester på markytan. Även allmänt frodiga bestånd löper risk att utvintra på grund av svampangrepp. Kraftig ogräsförekomst ökar också risken för angrepp eftersom beståndet blir tätare. I ansträngda växtföljder i Mellansverige kan stråknäckare förorsaka utvintring, trots att bestånden är tunna. Bekämpningen ska göras så sent som möjligt under hösten och så nära inpå avstannande tillväxt som möjligt. Riktvärde är månadsskiftet oktobernovember i Mellansverige och något senare i Sydsverige. Topsin 0,30,4 kg/ha. På fält där denna typ av preparat (MBCfungicider eller benzimidazoler) tidigare använts regelbundet, finns stor risk för att snömögelsvampen utvecklat resistens med sämre behandlingseffekter som följd. För att inte förvärra läget ytterligare rekommenderas endast behandling i fält där risken bedöms som särskilt stor. Betning/utsädesbehandling Snömögelsvampen är delvis utsädesburen. Betning eller Thermoseedbehandling sanerar i regel det mesta av utsädessmittan. Se tabell på sid 93. Mot stråknäckare har utsädesbetning eller Thermoseedbehandling ingen effekt. STRÅKNÄCKARE höstvete De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik täta bestånd undvik ensidig stråsädesodling bruka noggrant ner infekterade skörderester et är litet och har minskat under den senaste 0årsperioden. Under 05 förekom dock starkare angrepp i vissa fält, troligen beroende på regnig och kylig sommar. Större merskördar erhålls endast om angreppet leder till liggsäd. Om broddbehandling utförs under hösten, behövs i allmänhet ingen behandling på våren. Riktvärde är 0 % av skotten med symtom på andra levande bladslidan utifrån räknat i DC 33. Räkna endast skott som förväntas bära ax. et är mindre i korta, stråstyva sorter. Riskfaktorer är mycket regn under vår och försommar, ensidig stråsädesodling, mycket halmrester på markytan efter mottaglig förfrukt, frodiga bestånd och angrepp tidigare år i fältet. DC 33. Vid osäkerhet om bekämpningsbehovet görs bedömningen så sent som möjligt, dock senast i DC 3. Flexity 0,5 l/ha, Stereo,5 l/ha, eller Topsin 0,30,4 kg/ha. I södra Sverige rekommenderas inte Topsin på grund av svampens resistens mot MBCmedel (benzimidazoler). Stereo har även viss effekt på bladfläcksvampar och Flexity på mjöldagg. VETE 9

11 Vete SVARTPRICKSJUKA (Septoria) De viktigaste förebyggande åtgärderna välj mindre känslig sort undvik tidig sådd Svartpricksjuka är den viktigaste bladfläcksvampen på vete i både Syd och Mellansverige. Angreppens styrka varierar kraftigt mellan olika år och områden. Riktvärde för bekämpning I Sydsverige eller områden med större bekämpningsbehov gäller riktvärdet minst 4 regndagar (> mm) räknat från DC 3. I områden där bekämpningsbehovet oftast är mindre, t.ex. längs östkusten, på Öland och Gotland samt de torrrare delarna av Mellansverige, kan man avvakta beslut om behandling fram till axgång. Använd då något av följande riktvärden: > 3040 mm nederbörd räknat från DC 3 eller symptom av svartpricksjuka på de 3 översta bladnivåerna på mer än 0 % av plantorna i DC Vid lägre smittotryck är en engångsbehandling strax före axgång (DC 395) oftast mest optimal. Vid högre smittotryck bör första behandlingen göras i DC Vid fortsatt högt smittotryck kan behandlingen eventuellt behöva upprepas, vanligtvis vid axgång (DC 5559). Det viktigaste är att anpassa bekämpningstidpunkt och dos efter smittotryck. Viss skillnad i sorternas mottaglighet finns och behöver också vägas in. Undvik kurativa behandlingar för att stoppa etablerade angrepp (symtom på övre bladnivåer). Den ekonomiskt optimala dosen varierar kraftigt beroende på årsmånen, spannmålspriset och preparatkostnaden. Dosen anpassas till angrepps nivå och behandlingstidpunkt. Den högre dosen används vid regning väderlek och i mer mottagliga sorter. I första hand Ascra Xpro 0,50,8 l/ha Elatus Era 0,40,7 l/ha Andra alternativ Aviator Xpro 0,60,9 l/ha Siltra Xpro 0,50,7 l/ha Elatus Plus 0,40,5 l/ha innehåller bara en SDHIsubstans och ska alltid blandas med Proline 0,4 l/ha eller Armure/Tiro 0,4 l/ha (efter DC 45). Vid starkt smittotryck kan en andra behandling i DC vara motiverad om första behandling gjordes vid DC Det är då viktigt att växla mellan preparat med olika verkningsmekanismer. Använd SDHImedlen vid behandlingen i DC 3739 och annat medel i DC Använd SDHImedel en gång. Två behandlingar med SDHImedel ökar risken för att resistens utvecklas och är sällan lönsamt. Lämpligt medel vid en andra behandling Armure/Tiro 0,4 l/ha (fr.o.m. DC 45) Restriktioner för Armure/Tiro finns vid användning av ogräsmedel som innehåller fluroxipyr (Starane m.fl.). Resistens En behovsanpassad bekämpning, med så få behandlingar som möjligt, är viktigast för att fördröja resistensutvecklingen. Risken för att svampen som orsakar svartpricksjuka utvecklar resistens mot SDHImedel bedöms som medel till hög. Att använda SDHImedel endast en gång är därför en viktig resistensstrategi eftersom det minskar selektionstrycket. Under 07 konstaterades ett antal isolat med mindre känslighet, främst på Irland men också i England och Tyskland. Försämrade fälteffekter förekom främst på Irland. Triazoler, främst Proline, har länge varit grunden för bekämpning av svartpricksjuka i Sverige. Det gäller delvis fortfarande eftersom de nya SDHImedlen Ascra Xpro, Aviator Xpro, Elatus Era och Siltra Xpro är blandningar med Proline. Det är därför viktigt att fördröja resistensutvecklingen både för triazoler och SDHImedel. För Proline visar studier i laboratorier på lägre känslighet hos svampen som orsakar svartpricksjuka. Sviktande effekter kan ses i fält. Det finns en generell korsresistens mellan triazoler mot svartpricksjuka, men det finns ändå en viss skillnad mellan olika preparat. Proline och Armure tillhör olika grupper. Det är bakgrunden till att Armure/Tiro rekommenderas i de fall en andra behandling behövs. Tebukonazol tillhör samma grupp som Armure/Tiro men har sämre effekt mot svartpricksjuka. Tebukonazol ingår i Mirador Forte. Resistensen mot strobiluriner (Acanto, Amistar/Mirador/Globaztar/Quadris och Comet Pro) hos både svartpricksjuka, vetets bladfläcksjuka och brunfläcksjuka är allmänt utbredd och effekten är mycket begränsad. 0 VETE

12 Vete VETETS BLADFLÄCKSJUKA (DTR) Den viktigaste förebyggande åtgärden bruka noggrant ner skörderester efter vete Stora angrepp av vetets bladfläcksjuka förekommer främst i fält med vete som förfrukt och mycket skörderester på markytan. Regnig väderlek, speciellt i kombination med värme, gynnar sjukdomen. Riktvärde för bekämpning DC 33: mer än 75 % anripna plantor DC 359: mer än 5 % angripna plantor DC Det är bara vid mycket starka angrepp som en bekämpning i DC 33 är motiverad. I första hand, från DC 37 Elatus Era 0,40,7 l/ha Ascra Xpro 0,50,8 l/ha Andra alternativ Aviator Xpro 0,60,9 l/ha Siltra Xpro 0,50,7 l/ha Vid tidiga angrepp, DC 33 Tilt/Bolt/Bumper 0,50,4 l/ha BRUNFLÄCKSJUKA Den viktigaste förebyggande åtgärden använd friskt utsäde eller beta vid behov Brunfläcksjuka är generellt sett av liten betydelse, men har ökat något i Mellansverige under senare år. Sent under säsongen är det vanligt att brunfläcksjuka förekommer i blandinfektioner med svartpricksjuka eller vetets bladfläcksjuka. Saknas. Brunfläcksjuka förekommer oftast i liten omfattning. Bekämpningen riktas mot den dominerande sjukdomen, svartpricksjuka eller vetets bladfläcksjuka. Se svartpricksjuka eller vetets bladfläcksjuka. Se Svartpricsksjuka eller vetets bladfläcksjuka. Betning/utsädesbehandling Brunfläcksjuka är delvis utsädesburen. Betning eller Thermoseedbehandling sanerar i regel det mesta av utsädessmittan. Se tabell på sid 93. MJÖLDAGG De viktigaste förebyggande åtgärderna välj motståndskraftig sort undvik sen sådd av vårvete undvik alltför täta bestånd undvik att grödan drabbas av manganbrist Försöken visar ofta på svag lönsamhet för enbart mjöldaggsbekämpning, förutom i mycket mjöldaggskänsliga sorter. Störst betydelse har angreppen på lättare jordar, speciellt vid höga phvärden i nederbördsfattiga områden. På tyngre jordar är däremot bekämpning sällan aktuell. Riktvärde för känsliga sorter DC 303: mer än 0 % angripna plantor DC 339: mer än 5 % angripna plantor Riktvärde för mindre känsliga sorter DC 303: mer än 5 % angripna plantor DC 339: mer än 50 % angripna plantor För sorters känslighet, se sid 04 och 07. DC Vid starka angrepp, i känslig sort, kan en behandling även före DC 30 respektive efter DC 39 vara aktuell. I första hand Talius 0,50,5 l/ha Andra alternativ Flexity 0,5 l/ha Upstream 0,50,5 l/ha Tern 0,40,5 l/ha Forbel 0,40,5 l/ha Forbel 0,0,3 l/ha + Tilt/Bolt/Bumper 0,0,3 l/ha Talius, Flexity och Upstream har bäst långtidseffekt, medan Tern har bäst stoppande effekt. Vid etablerade angrepp, angrepp med tydliga symtom på flera bladnivåer, bör Talius, Flexity och Upstream blandas med Tern eller Forbel. Bekämpning av enbart mjöldagg VETE

13 Vete är aktuell fram till DC 3, därefter bör blandning med preparat med bredare effekt användas. GULROST De viktigaste förebyggande åtgärderna välj motståndskraftig sort odla flera sorter Höstvete Beror främst på sortens mottaglighet. Sedan 008 har bekämpningsbehovet varit stort i mottagliga sorter och flera olika raser av svampen har förekommit. Sedan 0 har de dominerande raserna varit Kranichrasen och två varianter av Warriorrasen. En del sorter har s.k. vuxenplantresistens (adultresistens) vilket innebär att unga plantor kan angripas under höst och tidig vår, men angreppen utvecklas inte vidare efter stråskjutningen. Vårvete Starka angrepp har förekommit varje år sedan 0, framför allt i Sydsverige. Flertalet vårvetesorter verkar vara mottagliga för de nu förekommande gulrostraserna. Riktvärde för känsliga och mycket känsliga sorter DC 3037: begynnande angrepp DC 3959: mer än % angripna plantor DC 67: mer än 0 % angripna plantor Riktvärde för mindre känsliga sorter DC 3059: mer än % angripna plantor DC 67: mer än 50 % angripna plantor De flesta sorter som odlas idag, hittills med undantag av Mariboss, kan angripas i viss mån. För sorters känslighet, se sid 04 och 07. DC Behandling efter DC 59 kan vara aktuell vid starka angrepp i känslig sort. Starkt infektionstryck kräver noggrann bevakning av fälten och upprepad bekämpning vid nya angrepp. Vid kraftiga angrepp kan tre behandlingar bli aktuellt. Det är viktigt att behandlingen upprepas så fort ny sporulerande gulrost finns i beståndet. Tidpunkten för bekämpning har större betydelse än dosen. Stråskjutning, före DC 37 Tilt/Bolt/Bumper 0,5 l/ha Mirador Forte 0,5,0 l/ha Forbel 0,50, l/ha + Tilt 0,50, l/ha Comet Pro 0,50,4 l/ha, alternativt Amistar/Mirador/Globaztar/Quadris 0,0,3 l/ha eller Acanto* 0, 0,3 l/ha. Preparaten blandas med Forbel 0,0,3 l/ha som har bra stoppande effekt på etablerade angrepp. Tidigaste användningen av Forbel är DC 3. Kombinerad bekämpning, från och med DC 37 Elatus Era 0,40,7 l/ha Ascra Xpro 0,50,8 l/ha Aviator Xpro 0,60,9 l/ha Siltra Xpro 0,50,7 l/ha Av SDHImedlen har Elatus Era bäst effekt mot gulrost. Ascra Xpro, Aviator Xpro och Siltra Xpro har också god effekt på gulrost. I mycket mottagliga sorter behöver de kompletteras med Comet Pro 0,0,5 l/ha alternativt Amistar/Mirador/Globaztar/Quadris 0,50, l/ha eller Acanto* 0,50, l/ha. *) Acanto är avregistrerat men får användas t.o.m BRUNROST De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik tidig sådd av höstvete välj motståndskraftig sort Höstvete Tidig sådd av höstvete ökar risken för angrepp. I Sydsverige förekom kraftiga angrepp av brunrost i känsliga sorter under 07. Även under 007, 009 och 05 förekom större angrepp. I Mellansverige har angreppen varit små under senare år. Vårvete Större angrepp av brunrost förekommer ganska sällan i både Syd och Mellansverige. Riktvärde för bekämpning DC 349: mer än 0 % angripna plantor DC 569: mer än 5 % angripna plantor För sorters känslighet, se sid 04. DC 359. I en känslig sort kan en senare behandling vara aktuell vid sen angreppsutveckling. Kombinerad bekämpning, från och med DC 37 Elatus Era 0,40,7 l/ha Ascra Xpro 0,50,8 l/ha Aviator Xpro 0,60,9 l/ha Siltra Xpro 0,50,7 l/ha VETE

14 Vete Av SDHImedlen har Elatus Era bäst effekt mot brunrost. Ascra Xpro, Aviator Xpro och Siltra Xpro har också god effekt på brunrost. Sen bekämpning, enbart brunrost Comet Pro 0,50,4 l/ha (t.o.m. DC 69). Sätt till Forbel 0,30,4 l/ha vid etablerade angrepp. Forbel har bra stoppande effekt. Mirador Forte 0,75,0 l/ha (t.o.m. DC 59) *) Acanto är avregistrerat men får användas t.o.m SVARTROST Svartrost har normalt liten betydelse eftersom angreppen kommer sent i vetets utveckling. Sent under säsongen 07 förekom ett angrepp i ett vårvetefält öster om Uppsala. Saknas. Riktad bekämpning är inte aktuell i dagsläget. Bekämpning av andra sjukdomar vid axgång kan ha en viss effekt mot senare angrepp av svartrost. AXFUSARIOS De viktigaste förebyggande åtgärderna så inte vete efter majs bruka ner skörderester efter vete, rågvete, havre, sockerbetor och gräsvall skörda tidigt och torka spannmålen så fort som möjligt välj motståndskraftig sort undvik liggsäd Effekten av kemisk bekämpning är måttlig (ca 50 %) och är främst motiverad i typiska riskfält. Starka angrepp av axfusarios förekommer ca år av 0. Även om starka angrepp kan leda till skördeminskning, så är det främst mykotoxinbildningen som är allvarlig. Under 0 och 0 förekom höga DONhalter framförallt i havre och vårvete, men även höstvete drabbades i västra Sverige. Saknas. Överväg bekämpning när följande riskfaktorer uppfylls samtidigt: regn och varmt väder under blomningen; förfrukten är majs, vete, rågvete, havre, sockerbetor eller gräsvall; mycket skörderester finns på markyta; odling av mottaglig sort. Sorterna Ellvis, Kranich och Olivin anses mindre mottagliga. Se även riskvärderingen, sid. DC Tidpunkten är viktig, såväl tidigare som senare behandling ger sämre effekt. Proline 0,6 l/ha. I höstvete är Topsin, kg/ha ett alternativ, men preparatets effekt är mer osäker. ROTDÖDARE höstvete De viktigaste förebyggande åtgärderna tillämpa en varierad växtföljd, havre är en bra avbrottsgröda bland stråsädesgrödorna undvik tidig sådd bekämpa kvickrot Betningsbehov Angrepp av rotdödare förekommer främst i veteintensiva växtföljder. Höstvete som förfrukt, lätt jord, tidig sådd och förekomst av kvickrot är exempel på faktorer som ökar risken för angrepp. Inventeringar visar att det, i områden med intensiv höstveodling, kan finnas ett betningsbehov på ca 5 % av arealen. Saknas. Latitude, 00 ml/dt. VETE 3

15 Vete ÖVRIGA SJUKDOMAR SOM BEKÄMPAS MED BETNING/UTSÄDESBEHANDLING Stinksot Sjukdomen kan bekämpas genom betning eller Thermoseedbehandling av utsädet. Höstvetesorterna Festival, Magnifik och Stava är toleranta mot stinksot. Dvärgstinksot Sjukdomen kan bekämpas genom utsädesbetning (se sid 93) samt i viss mån av sortvalet. Höstvetesorterna Festival och Stava är motståndskraftiga. Se text under tabell på sid 04. SJUKDOM SOM INTE ÄR MÖJLIG ATT BEKÄMPA KEMISKT Gulstrimsjuka Sjukdomen kan förebyggas genom att undvika odling av höstvete efter höstsäd och gräsvall. En förutsättning är dock att fältet är fritt från kvickrot. Kalkning, noggrann nedplöjning av halm, samt dränering av vattensjuka områden är andra motåtgärder. Saknas. Ett engelskt riktvärde är 4 sniglar per fälla och dag. Snigelfällor läggs ut i fältet direkt efter sådd där risken bedöms som särskilt stor. Snigelfällorna läggs ut på kvällen och kontrolleras på morgonen. Räkna gärna av ett par gånger och flytta då fällorna. Kontrollera helst snigelförekomsten redan i förfrukten med fällor. Förfrukter som höstoljeväxter, ärter och vall medför ökad risk för angrepp. Slemspår avslöjar snigelaktivitet. De är lätta att se på morgonen, speciellt i motljus, då slemspåren glittrar. Direkt efter sådd eller senast ett par dagar efter sådd. Störst skada gör sniglarna om de angriper groende utsäde. Angrepp efter att plantan fått två blad är av mindre betydelse. Sluxx HP 47 kg/ha eller Ferrex 6 kg/ha. Danska försök 07 visade på något bättre effekt med Sluxx jämfört med Ferrex vid kraftiga angrepp. Det är viktigt att preparatet blir liggande på markytan och inte myllas. Håll fälten under uppsikt. Vid stor förekomst av åkersniglar eller om det är spansk skogssnigel, kan upprepad behandling bli aktuell, speciellt om en lägre dos användes vid första behandlingen. ÅKERSNIGEL OCH SPANSK SKOGS SNIGEL höstvete De viktigaste förebyggande åtgärderna jordbearbeta direkt efter skörd av förfrukten plöjning minskar snigelförekomsten sträva efter ett fint såbruk mylla utsädet väl välta efter sådd om såbruket är grovt i höstsäd är relativt ovanligt men angreppen av sniglar har ökat, framför allt i Västsverige. Under 05 som var nederbördsrikt fanns mycket sniglar hela växtsäsongen och bekämpning blev aktuell. Det är främst åkersnigeln som ger skador. Risken för angrepp ökar vid fuktig väderlek. Jordbearbetning är negativt för sniglar. FRITFLUGA De viktigaste förebyggande åtgärderna höstvete, undvik tidig sådd vårvete, undvik sen sådd plöj ner spillsäd Höstvete Det är framför allt fält sådda under augusti och de första dagarna i september som kan drabbas av allvarliga skador. Varma höstar har medfört att problemen ökat. Vårvete Utsatta fält är främst de som är belägna i skogs och mellanbygd och där andelen betesmark är stor. Angreppsrisken är störst i sent uppkommen gröda. I skogs och mellanbygd finns ett bekämpningsbehov 34 år av 0, i området norr om Mälaren är behovet mindre. Saknas. Höstvete Väderleken har stor betydelse för angrepp. Fritflugans tredje generation, som bl.a. angriper höstsäd, gynnas av en mild höst med varmt väder (>5 C). Bekämpning kan vara aktuell i fält med tidig uppkomst då det förväntas 4 VETE

16 Vete värme närmaste veckan efter att grödan uppnått,5bladsstadiet. Vårvete Riskvärderingen för havre på sid 0, kan användas för att belysa viktiga angreppsfaktorer. En viktig faktor för bedömning av angreppsrisken är tidpunkten för fritflugornas svärmning i förhållande till vårvetets utveckling. Svärmningen bedöms med hjälp av temperatursummor och fångster i blåskålar. Hänsyn tas också till mängden övervintrande flugor och väderleken vid svärmningen. Aktuell risk följs via Växtskyddscentralernas veckorapporter och växtskyddsbrev eller på FältForsk hemsida i avsnittet om Väderdata och prognosmodeller, DC /,5bladsstadiet. Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt, vilket är när andra bladet har vuxit fram så det syns tydligt på drygt hälften av plantorna. Pyretroid (inte Mavrik), se tabell på sid 89. HAVREBLADLUS Den viktigaste förebyggande åtgärden så vårvetet tidigt Höstvete Sällan några problem i höstvete. Vårvete Inventeringar av havrebladlusägg på häggar visar att risken för omfattande angrepp säsongen 08 är liten till måttlig. På grund av inflygning av bladlöss från andra länder är sambandet mellan ägg på hägg och risken för angrepp svagt i främst södra och sydöstra delarna av landet. Större bekämpningsbehov uppstår oftast med 47 års mellanrum. Höstvete 0 löss/strå. Vårvete I de två tabellerna nedan anges bekämpningströsklar för havrebladlus vid olika avräkningspriser och en bekämpningskostnad på 50 kr/ha. I den första tabellen uttrycks bekämpningströsklarna i antal löss/strå och i den andra som procent angripna strån. Se tabell. Helst bör utflygningen av havrebladlöss från häggarna vara avslutad innan bekämpning görs. Ett visst överskridande av bekämpningströskeln har liten effekt på skördeutfallet. I första hand Teppeki 0,0,4 kg/ha, alternativt en pyretroid, se tabell på sid 89. Pyretroider är skadliga för nyttoinsekterna i fältet. En bekämpning kan därför innebära att antalet bladlöss ökar igen efter en tid. Mavrik är skonsammare mot vissa nyttoinsekter än övriga pyretroider. Pyretroider är kontaktverkande och preparatet behöver träffa bladlössen eller plantdelarna där lössen finns. Löss som sitter på stråbasen under markytan är mycket svårbekämpade oavsett preparat, dos eller vattenmängd. Luftassisterad spruta, förbom på sprutan eller högre vattenmängd kan förbättra nedträngningen. SÄDESBLADLUS DC 3 Begynnande stråskjutning DC 5 Begynnande axgång DC 69 Blomningen avslutad Avräkningspris kr/kg Löss/ strå Löss/ strå Löss/ strå : :50 3,5 7 :00,5,5 5,5 :50 4,5 DC 3 Begynnande stråskjutning DC 5 Begynnande axgång DC 69 Blomningen avslutad Avräkningspris kr/kg % angr. strå % angr. strå % angr. strå : : : : I Sydsverige förekommer starka angrepp ungefär vart 3 år. I Mellansverige är det ovanligt med starka angrepp av sädesbladlöss. n är bl.a. beroende av vetepris, förväntad skördenivå och behandlingstidpunkt. Nedan anges bekämpningströsklar uttryckt i antal löss/strå vid olika avräkningspriser och en bekämpningskostnad på 50 kr/ha. VETE 5

17 Vete Se tabell. Avräkningspris kr/kg DC 59 Hela axet framme <80 dt/ha >80 dt/ha I första hand Teppeki 0,0,4 kg/ha, alternativt en pyretroid, se tabell på sid 89. Pyretroider är skadliga för nyttoinsekterna i fältet. En bekämpning kan därför innebära att antalet bladlöss ökar igen efter en tid. Mavrik är skonsammare mot vissa nyttoinsekter än övriga pyretroider. SADELGALLMYGGA De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik ensidig odling av vete och korn bekämpa kvickroten Angreppen är sällan så omfattande att bekämpning behövs. I nordvästra Skåne förekom starka angrepp i början av 990talet och lokalt under 000talet. I Västsverige förekom kraftiga angrepp lokalt i höst och vårvetefält i början av 000talet. Riktvärde är när det förekommer ägg på 030 % av stråna och vädret är fuktigt. I det aktuella fältet kan förekomsten av sadelgallmygga uppskattas före svärmningen, genom att leta efter orangefärgade puppor i det översta markskiktet i maj månad. Cirka en vecka efter att äggläggningen har kommit igång ordentligt (vanligen vid DC 3749). Pyretroid enligt tabell på sid 89. SÄDESBLADBAGGE DC 69 Blomningen avslutad <80 dt/ha >80 dt/ha DC 75 Mjölkmognad <80 dt/ha >80 dt/ha :00, :50 0, ,5 :00 0,5 3 5,5 :50 0,5 <0,5,5 4 Enstaka angrepp i fält är relativt vanliga, men de är sällan så omfattande att bekämpning behövs. Senast det förekom starka angrepp, som motiverade bekämpning, var i början av 990talet lokalt i Mellansverige. 0,5 larv/strå. Lämplig tidpunkt är vanligtvis under stråskjutningen. Eftersom larverna vandrar uppåt på plantan, blir ofta skadorna störst på flaggbladet. Skadorna utvecklas i regel mycket snabbt. Bekämpning måste göras innan flaggbladet angrips. Pyretroid enligt tabell på sid 89. Sädesbladbaggens larv är mycket känslig för pyretroider. Erfarenheter från Östergötland har visat att även något lägre doser, än de angivna i tabellen, har fungerat bra. TRIPS höstvete Bekämpning mot trips är sällan motiverat i höstvete. I södra Sverige kan större axangrepp av den lilla sädestripsen förekomma enstaka år. I Mellansverige anses den stora sädestripsen vara viktigast. Det är sällan som några stora skador förekommer. tripsar per strå, jämnt fördelat över fältet. Stora sädestripsen sitter oftast innanför översta bladslidan, medan lilla sädestripsen finns i axet. Tidiga angrepp av åkertrips motiverar inte bekämpning. DC 4549 för stora sädestripsen och DC 55 för lilla sädestripsen. Pyretroid enligt tabell på sid 89. VETEMYGGA Den viktigaste förebyggande åtgärden undvik vete och rågvete som förfrukt Under senare delen av 990talet ökade förekomsten av vetemygga och lokalt påträffades mycket starka angrepp av gul vetemygga i Södermanland, Uppland och Östergötland. Därefter har angreppen varit svaga men lokalt förekommer angrepp vissa år. Det är den röda vetemyggan som är vanligast. I södra och västra Sverige har problemen varit små till måttliga flertalet år. 6 VETE

18 Vete Gul vetemygga mygga per 3 ax (ca 5000 myggor/m ). Röd vetemygga mygga per 6 ax (ca 7500 myggor/m ). Eftersom tröskelvärdena är svåra att använda i praktiken bör en riskbedömning också göras. En mottaglig gröda som förfrukt och ofta återkommande odling av både höstoch vårformer av vete och rågvete ökar risken för angrepp av vetemyggor. En förutsättning för starka angrepp är dessutom att det råder lugnt och fint väder vid axgång, samt att det övre markskiktet varit väl genomfuktat två till tre veckor före axgång. Det är de äggläggande honorna som ska bekämpas. Gul vetemygga lägger ägg i DC 4755, röd vetemygga i DC 476. Inom vissa delar av ett fält, vändtegar m.m., sker axgången tidigare än på fältet i övrigt. Om det finns myggor i fältet, samlas de till de ställen där de första axen vuxit fram. För att få en uppfattning om bekämpningsbehovet görs avräkningen då huvuddelen av fältet befinner sig i DC 475. Pyretroid enligt tabell på sid 89. SKADEGÖRARE SOM INTE ÄR MÖJLIGT ATT BEKÄMPA KEMISKT Havrecystnematod Nematoden kan förekomma i all stråsäd, men havre och vårvete är känsligast. Havrecystnematoden trivs bäst på lättare jordar och bekämpas genom en välplanerad växtföljd och odling av resistenta sorter (se sid 08 och 09). sprida viruset. Symptomen framträder först på våren, men då är skadan redan skedd och bekämpning omöjlig. Saknas. Rödsot överförs med bladlöss på hösten. Överväg bekämpning av bladlössen om de flesta av nedanstående riskfaktorer är uppfyllda: lätt att hitta bladlöss på plantorna under hösten ovanligt varm och lång höst i Sydsverige är mycket bladlöss i sugfällorna en bra indikator på risk för angrepp tidig sådd (före 50 september i Sydsverige och före 50 september i norra Götaland) områden där angrepp av höstsmitta förekommit tidigare år frövallar/vallar som förfrukt eller mycket gräs/spillsäd i stubben från förfrukten Från första delen av oktober och framåt beroende på förekomsten av bladlöss. Den stora spridningen av virus sker oftast av den andra generationen och efterföljande generationer i fält. Bladlössens inflygning följs med hjälp av sugfällorna i Alnarp, Kalmar och Skänninge. Aktuell inflygning följs på hemsidan för Jordbruksverket, Växtskyddscentralerna. Kontrollera förekomsten av bladlöss i de egna fälten. Pyretroid, se tabell på sid 89 under bladlöss. RÖDSOT höstvete De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik tidig sådd bekämpa spillplantor av föregående vall eller stråsädesgröda Kombinationen av tidig sådd, stor förekomst av bladlöss och ovanligt mild höst 04 medförde mycket allvarliga skador i vissa fält i södra och sydöstra Sverige 05. Trots kraftig inflygning av bladlöss hösten 006 blev skadorna betydligt mindre 007 jämfört med 05. Orsaken var regnigt väder i slutet av augusti 006, vilket resulterade i senare höstsådd. Virusspridningen sker främst med havrebladlöss men också majsbladlöss och sädesbladlöss kan VETEDVÄRGSJUKA höstvete De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik tidig sådd av höstvete plöj före sådd om förfrukten är höstvete välj en tidig sort VETE 7

19 Vete Det är huvudsakligen i området runt Mälaren som sjukdomen haft sin största utbredning. Angrepp har även förekommit i Västergötland och Östergötland. Under 07 förekom en del angrepp i de sedan tidigare kända områdena, framförallt Mälardalen. I Skåne konstaterades sjukdomen lokalt för första gången 00, men angreppen har inte ökat i omfattning. Ofta har angreppen varit begränsade till fältkanter och varma lägen i fältet där grödan kommit upp tidigare. Saknas. Det är den randiga dvärgstriten som sprider vetedvärgsjukan. Höst Överväg bekämpning av stritarna i oplöjda fält som såtts i augusti eller de första dagarna i september. Det gäller på gårdar eller i områden där man vet att vetedvärgsjuka förekommit och där stritar finns i fälten i samband med uppkomst. Vår Bekämpning av stritarna kan vara aktuell i tidigt sådda fält där det finns höstangripna plantor och om stritarna kläcks före DC 3. Sena sorter är mer utsatta för angrepp än tidiga sorter. Den allmänna risken för angrepp följs med fångster av stritar i gulskålar och meddelas bl.a. via växtskyddsbrev. Höst DC 0. Vår Då stritarna kläcks, men före DC 3. Pyretroid, se tabell på sid 89. (dos, se trips). 8 VETE

20 Råg Behandlingstidpunkt råg 55 roten växer ut från kärnan 0 uppkomst 3 3 blad utvecklade huvudskott + sidoskott 4 huvudskott + 4 sidoskott 30 begynnande stråskjutning 3 första internoden > cm 3 andra internoden > cm 37 flaggbladet just synligt 39 flaggbladets slida just synlig 45 flaggbladets slida vidgad 55 halva axet framme 65 full blom 75 mjölkmognad = Tidpunkt för optimal bekämpning. = Tidpunkt för eventuell bekämpning. RÅG 9

21 Råg SNÖMÖGEL (utvintringssvampar) De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik tidig sådd anpassa utsädesmängden efter såtidpunkten använd friskt utsäde beta eller Thermoseedbehandla utsädet vid behov bruka noggrant ner skörderester efter stråsäd vid behov bekämpa ogräsen på hösten Under år med snömögel brukar råg vara den gröda som drabbas värst. I Syd och Mellansverige förekom stora skador av snömögel 006 och lokalt fanns angrepp även under 00 och 0. Innan dess var angrepp mycket ovanliga beroende på snöfattiga vintrar, och bekämpning har sällan varit aktuell. Behovet av broddbehandling mot utvintringssvampar är svårbedömt eftersom risken för angrepp beror på hur den efterföljande vintern blir. För allvarliga angrepp av snömögel krävs i allmänhet ett sammanhängande snötäcke under ca 3 månader. Angrepp kan även förekomma utan snötäcke om vintern är mild och mycket fuktig och grödan kraftigt utvecklad. Om marken är otjälad ökar risken. Riskfält är frodiga bestånd i lägen där snön kan förväntas ligga kvar länge. Kraftig ogräsförekomst ökar också risken för angrepp eftersom beståndet blir tätare. Råg efter stråsäd, särskilt i kombination med mycket skörderester på markytan, ökar risken. Bekämpningen ska göras så sent som möjligt under hösten och så nära inpå avstannande tillväxt som möjligt. Riktvärde är månadsskiftet oktobernovember i Mellansverige och något senare i Sydsverige. Topsin 0,30,4 kg/ha. På fält där denna typ av preparat (MBCfungicider eller benzimidazoler) tidigare använts regelbundet, finns dock risk för att snömögelsvampen utvecklat resistens med sämre behandlingseffekter som följd. För att inte förvärra läget ytterligare rekommenderas endast behandling i fält där risken bedöms som särskilt stor. Betning/utsädesbehandling Snömögelsvampen är delvis utsädesburen. Betning eller Thermoseedbehandling sanerar i regel det mesta av utsädessmittan. Se tabell på sid 93. STRÅKNÄCKARE De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik täta bestånd undvik ensidig stråsädesodling bruka noggrant ner infekterade skörderester bekämpa ogräsen vid behov på hösten et är vanligtvis litet. Om broddbehandling utförts under hösten, behövs i allmänhet ingen behandling på våren. Symtomen är ofta svåra att se i råg. Stråsvag sort, regnigt väder under vår och försommar, ensidig växtföljd, mycket frodiga bestånd och kraftiga angrepp tidigare år på fältet, kan motivera bekämpning. Indirekt kan den regionala risken bedömas genom att tidigt se på angreppsgraden i höstvete där symtomen är tydligare. DC 33. Vid osäkerhet om bekämpningsbehovet görs bedömningen så sent som möjligt, dock senast i DC 3. Flexity 0,5 l/ha, Stereo,5 l/ha eller Topsin 0,30,4 kg/ha. I södra Sverige rekommenderas inte Topsin p.g.a. svampens resistens mot MBCmedel (benzimidazoler). Stereo har också god effekt på bladfläcksvampar och Flexity på mjöldagg. SKÖLDFLÄCKSJUKA OCH BRUNFLÄCKSJUKA Den viktigaste förebyggande åtgärden tillämpa en varierad växtföljd Starka angrepp av främst sköldfläcksjuka förekommer enstaka år. En stor andel råg och rågvete i växtföljden ökar risken för angrepp. Erfarenheten är begränsad, men riktvärde är begynnande angrepp på bladnivå uppifrån räknat, i kombination med regnigt väder. DC Vid starkt infektionstryck tidigt, kan även behandling före DC 37 vara aktuell. Det finns flera alternativ Ascra Xpro 0,40,6 l/ha Aviator Xpro 0,40,6 l/ha 0 RÅG

22 Råg Comet Pro 0,50,4 l/h + Proline 0,0,4 l/ha Elatus Era 0,40,6 l/ha Siltra Xpro 0,30,5 l/ha Andra alternativ Acanto* 0,0,3 l/ha alternativt Amistar/Mirador/Globaztar/Quadris 0,0,3 l/ha blandat med Proline 0, 0,4 l/ha eller Stereo 0,40,6 l/ha (senast DC 49) Delaro 0,40,5 l/ha Välj de högre doserna vid starka angrepp. *) Acanto är avregistrerat men får användas t.o.m MJÖLDAGG De viktigaste förebyggande åtgärderna välj motståndskraftig sort undvik alltför täta bestånd undvik att grödan drabbas av manganbrist Starka angrepp förekommer enstaka år. Riktvärde för bekämpning är mer än 50 % angripna plantor. För sorters känslighet, se sid 05. DC Vid starka angrepp i känslig sort kan en behandling även före DC 30 resp. efter DC 47 vara aktuell. I första hand Talius 0,50,5 l/ha BRUNROST De viktigaste förebyggande åtgärderna välj motståndskraftig sort undvik tidig sådd Brunrost är en av de mest betydelsefulla sjukdomarna i råg och kan orsaka stora skördeförluster. Tidig sådd ökar risken för angrepp. I Sydsverige har angreppen ökat under senare år. I Mellansverige är angrepp mindre vanliga. Saknas. Riktvärde för bekämpning är mer än 0 % angripna plantor. För sorters känslighet, se sid. 05. DC Vid starka angrepp i känslig sort kan behandling även vara aktuell före DC 37 respektive efter DC 59. Comet Pro 0,50,4 l/ha, Acanto* 0,0,3 l/ha eller Amistar/Mirador/Globaztar/Quadris 0,0,3 l/ha. Sätt till Forbel 0,30,4 l/ha vid etablerade angrepp. Forbel har bra stoppande effekt. Mirador Forte 0,75,0 l/ha (senast DC 59). Kombinerad behandling Elatus Era 0,40,6 l/ha Ascra Xpro 0,40,6 l/ha Comet Pro 0,50,4 l/ha + Proline 0,0,4 l/ha Aviator Xpro 0,40,6 l/ha Siltra Xpro 0,30,5 l/ha * ) Acanto är avregistrerat men får användas t.o.m Andra alternativ Flexity 0,5 l/ha Upstream 0,50,5 l/ha Tern 0,40,5 l/ha (tidigast DC 3) Forbel 0,40,5 l/ha (tidigast DC 3) Forbel 0,0,3 l/ha + Tilt/Bolt/Bumper 0,0,3 l/ha Talius, Flexity och Upstream har bäst långtidseffekt, medan Tern har bäst stoppande effekt. Vid etablerade angrepp, angrepp med tydliga symtom på flera bladnivåer, bör Flexity och Upstream blandas med Tern eller Forbel. Bekämpning av enbart mjöldagg är aktuell fram till DC 3 Efter det bör blandning med preparat med bredare effekt användas. RÅG

23 Råg SVARTROST Angreppen kommer sent i rågens utveckling och har normalt liten betydelse. Saknas. Riktad bekämpning är inte aktuell i nuläget. Bekämpning av andra sjukdomar vid axgång kan ha en viss effekt mot senare angrepp av svartrost. SJUKDOMAR SOM INTE ÄR MÖJLIGA ATT BEKÄMPA KEMISKT Gulstrimsjuka Sjukdomen är mycket ovanlig i råg men kan förekomma. Sjukdomen kan förebyggas genom att undvika odling av råg efter höstsäd och gräsvall. En förutsättning är också att fältet är fritt från kvickrot. Kalkning, noggrann nedplöjning av halm, samt dränering av vattensjuka områden är andra förebyggande åtgärder. Mjöldryga Sjukdomen angriper råg framförallt vid utdragen blomning, speciellt vid kyligt och fuktigt väder. Val av motståndskraftig sort kan förebygga angrepp, se sid 05. Andra förebyggande åtgärder är att använda utsäde som är fritt från mjöldrygor (sklerotier), sträva efter jämna bestånd, plöja efter angripen gröda och att odla avbrottsgrödor. ÅKERSNIGEL OCH SPANSK SKOGS SNIGEL De viktigaste förebyggande åtgärderna jordbearbeta direkt efter skörd av förfrukten plöjning minskar snigelförekomsten sträva efter ett fint såbruk mylla utsädet väl välta efter sådd om såbruket är grovt i höstsäd är relativt ovanligt men angreppen av sniglar har ökat, framför allt i Västsverige. Under 05 som var nederbördsrikt fanns mycket sniglar hela växtsäsongen och bekämpning blev aktuell. Det är främst åkersnigeln som ger skador. Risken för angrepp ökar vid fuktig väderlek. Jordbearbetning är negativt för sniglar. Saknas. Ett engelskt riktvärde är 4 sniglar per fälla och dag. Snigelfällor läggs ut i fältet direkt efter sådd där risken bedöms som särskilt stor. Snigelfällorna läggs ut på kvällen och kontrolleras på morgonen. Räkna gärna av ett par gånger och flytta då fällorna. Kontrollera helst snigelförekomsten redan i förfrukten med fällor. Förfrukter som höstoljeväxter, ärter och vall medför ökad risk för angrepp. Slemspår avslöjar snigelaktivitet. De är lätta att se på morgonen, speciellt i motljus, då slemspåren glittrar. Direkt efter sådd eller senast ett par dagar efter sådd. Störst skada gör sniglarna om de angriper groende utsäde. Angrepp efter att plantan fått två blad är av mindre betydelse. Sluxx HP 47 kg/ha eller Ferrex 6 kg/ha. Danska försök 07 visade på något bättre effekt med Sluxx jämfört med Ferrex vid kraftiga angrepp. Det är viktigt att preparatet blir liggande på markytan och inte myllas. Håll fälten under uppsikt. Vid stor förekomst av åkersniglar eller om det är spansk skogssnigel, kan upprepad behandling bli aktuell, speciellt om en lägre dos användes vid första behandlingen. FRITFLUGA Den viktigaste förebyggande åtgärden undvik tidig sådd bekämpa spillsäd Det är framförallt fält sådda under augusti och de första dagarna i september som kan drabbas av skador av betydelse. Varma höstar har medfört att problemen ökat lokalt. Saknas. Väderleken har stor betydelse för angrepp. Fritflugans tredje generation, som bl.a. angriper höstsäd, gynnas av en mild höst med varmt väder (>5 C). Bekämpning kan vara aktuell i fält med tidig uppkomst då det förväntas värme närmaste veckan efter att grödan uppnått,5bladsstadiet. DC /,5bladsstadiet. Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt, vilket är när andra bladet har vuxit fram så det syns tydligt på drygt hälften av plantorna. Pyretroid (inte Mavrik), se tabell på sid 89. RÅG

24 Råg TRIPS Skadorna blir störst vid torr och varm väderlek men skördeförlusterna blir i allmänhet måttliga. et är något mindre i råg än i rågvete, se även tabell på sid 7. 0,5 trips per strå innanför övre bladslidan, jämnt fördelat över fältet. DC Pyretroid enligt tabell på sid 89. RÖDSOT Rödsot kan förekomma i råg, men i betydligt mindre omfattning än i höstvete och höstkorn. För mer information, se under vete och korn. RÅG 3

25 Rågvete Behandlingstidpunkt rågvete 55 roten växer ut från kärnan 0 uppkomst 3 3 blad utvecklade huvudskott + sidoskott 4 huvudskott + 4 sidoskott 30 begynnande stråskjutning 3 första internoden > cm 3 andra internoden > cm 37 flaggbladet just synligt 39 flaggbladets slida just synlig 45 flaggbladets slida vidgad 55 halva axet framme 65 full blom 75 mjölkmognad =Tidpunkt för optimal bekämpning. = Tidpunkt för eventuell bekämpning. 4 RÅGVETE

26 Rågvete SNÖMÖGEL OCH STRÅKNÄCKARE (utvintringssvampar) De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik tidig sådd anpassa utsädesmängden efter såtidpunkten använd friskt utsäde, beta eller Thermoseedbehandla utsädet vid behov bruka noggrant ner skörderester efter stråsäd vid behov bekämpa ogräsen på hösten I Syd och Mellansverige förekom stora skador av snömögel 006 och lokalt fanns angrepp även under 00, 0 och 05. Dessförinnan har angrepp varit mycket ovanliga under en lång följd av år beroende på snöfattiga vintrar och bekämpning har sällan varit aktuell. Betning/utsädesbehandling Snömögelsvampen är delvis utsädesburen. Betning eller Thermoseedbehandling sanerar i regel det mesta av utsädessmittan. Se tabell på sid 93. Mot stråknäckare har betning eller Thermoseedbehandling ingen effekt. STRÅKNÄCKARE De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik täta bestånd undvik ensidig stråsädesodling bruka noggrant ner infekterade skörderester bekämpa ogräsen vid behov på hösten Om broddbehandling utförts under hösten behövs i allmänhet inte någon vårbehandling mot stråknäckare. Resultat från inventeringar och försök tyder på att bekämpningsbehovet är litet. Under 05 förekom dock starkare angrepp i vissa fält, troligen beroende på regnig och kylig sommar. Saknas. Riktvärde är 0 % av skotten med symtom på andra levande bladslidan, utifrån räknat, i DC 33. Räkna endast skott som förväntas bära ax. Riskfaktorer är mycket regn under vår och försommar, ensidig stråsädesodling, reducerad jordbearbetning efter mottaglig förfrukt, frodiga bestånd och angrepp tidigare år på fältet. DC 33. Vid osäkerhet om bekämpningsbehovet görs bedömningen så sent som möjligt, dock senast i DC 3. Flexity 0,5 l/ha eller Stereo,5 l/ha. Stereo har även effekt på bladfläcksvampar och Flexity på mjöldagg. SKÖLDFLÄCKSJUKA, BRUNFLÄCKSJUKA, SVARTPRICKSJUKA OCH VETETS BLADFLÄCKSJUKA Den viktigaste förebyggande åtgärden tillämpa en varierad växtföljd Behovet av bekämpning mot bladfläcksvampar är mindre än i höstvete eftersom angreppen vanligen utvecklas senare och därmed blir skördepåverkan oftast mindre. Saknas. Riktvärde för bekämpning är begynnande angrepp på bladnivå uppifrån räknat i kombination med regnigt väder. DC Vid tidigt och starkt infektionstryck av sköldfläcksjuka, kan även behandling före DC 37 vara aktuell. I första hand Ascra Xpro 0,40,75 l/ha Elatus Era 0,40,6 l/ha Aviator Xpro 0,50,8 l/ha Siltra Xpro 0,40,6 l/ha Andra alternativ Comet Pro 0,50,4 l/ha, Acanto* 0,0,3 l/ha eller Amistar/Mirador/Globaztar/Quadris 0,0,3 l/ha blandat med Proline 0,0,4 l/ha Delaro 0,40,5 l/ha Använd de högre doserna vid starka angrepp. * ) Acanto är avregistrerat men får användas t.o.m RÅGVETE 5

27 Rågvete MJÖLDAGG De viktigaste förebyggande åtgärderna välj motståndskraftig sort undvik alltför täta bestånd undvik att grödan drabbas av manganbrist Vissa sortskillnader finns. Under senare år har mjöldaggen fått en större betydelse i rågvete och flera av sorterna som odlas idag är mottagliga. För mer utförlig beskrivning av sorter, se sid 06. Riktvärde för bekämpning DC 3039: mer än 5 % angripna plantor DC 449: mer än 50 % angripna plantor Remiko och Tulus är exempel på känsliga sorter. För mer utförlig beskrivning av sortskillnader, se sid 06. DC Behandling före DC 30 respektive efter DC 49 kan vara aktuell vid starka angrepp i en känslig sort. I första hand Talius 0,50,5 l/ha Andra alternativ Flexity 0,5 l/ha Upstream 0,50,5 l/ha Tern 0,40,5 l/ha Forbel 0,40,5 l/ha Forbel 0,0,3 l/ha + Tilt/Bumper 0,0,3 l/ha Talius, Flexity och Upstream har bäst långtidseffekt, medan Tern har bäst stoppande effekt. Vid etablerade angrepp, angrepp med tydliga symtom på flera bladnivåer, bör Flexity och Upstream blandas med Tern eller Forbel. Bekämpning av enbart mjöldagg är aktuell fram till DC 3. Efter det bör blandning med preparat med bredare effekt göras. GULROST De viktigaste förebyggande åtgärderna välj motståndskraftig sort odla flera sorter Angreppen kan variera kraftigt mellan olika år och olika områden beroende på vilka raser som förekommer. Under de senaste två åren har en ny aggressiv ras brett ut sig, Triticale 05. Dessutom förekommer flera andra raser. Det gör att de flesta rågvetesorter är mycket mottagliga för gulrostangrepp, dock hittills inte Borwo. Riktvärde för känsliga och mycket känsliga sorter DC 3037: begynnande angrepp DC 3959: mer än % angripna plantor DC 67: mer än 0 % angripna plantor Riktvärde för mindre känsliga sorter DC 3059: mer än % angripna plantor DC 67: mer än 50 % angripna plantor För sorters känslighet, se sid 06. DC Vid starka angrepp i känslig sort kan en behandling även efter DC 59 vara aktuell. Starkt smittotryck kräver noggrann bevakning av fälten och upprepad bekämpning vid nya begynnande angrepp. Vid kraftiga angrepp kan tre behandlingar bli aktuellt. Tidpunkten för bekämpning har större betydelse än dosen. Stråskjutning, före DC 37 Tilt/Bolt/Bumper 0,5 l/ha Mirador Forte 0,5,0 l/ha Forbel 0,50, l/ha + Tilt 0,50, l/ha Comet Pro 0,50,4 l/ha, alternativt Amistar/Mirador/Globaztar/Quadris 0,0,3 l/ha eller Acanto* 0, 0,3 l/ha. Preparaten blandas med Forbel 0,0,3 l/ha som har bra stoppande effekt på etablerade angrepp. Tidigaste användningen av Forbel är DC 3. Kombinerad bekämpning, från och med DC 37 Elatus Era 0,40,6 l/ha Ascra Xpro 0,40,75 l/ha Aviator Xpro 0,50,8 l/ha Siltra Xpro 0,40,6 l/ha Av de nya SDHImedlen har Elatus Era bäst effekt mot gulrost. Ascra Xpro, Aviator Xpro och Siltra Xpro har också god effekt på gulrost. I mycket mottagliga sorter behöver de kompletteras med Comet Pro 0,0,5 l/ha alternativt Amistar/Mirador/Globaztar/Quadris 0,50, l/ha eller Acanto* 0,50, l/ha. *) Acanto är avregistrerat men får användas t.o.m RÅGVETE

28 Rågvete BRUNROST Den viktigaste förebyggande åtgärden undvik alltför tidig sådd et har varit måttligt, men ökat under senare år. Tidig sådd ökar risken för angrepp. Om brodden angrips på hösten, gynnas svampens övervintring av en mild vinter eller skyddande snötäcke. Riktvärde för bekämpning DC 3749: mer än 0 % angripna plantor DC 559: mer än 5 % angripna plantor DC Kombinerad bekämpning, från och med DC 37 Elatus Era 0,40,6 l/ha Ascra Xpro 0,40,75 l/ha Aviator Xpro 0,50,8 l/ha Siltra Xpro 0,40,6 l/ha Av de nya SDHImedlen har Elatus Era bäst effekt mot brunrost. Ascra Xpro, Aviator Xpro och Siltra Xpro har också god effekt på brunrost. Sen behandling, enbart brunrost Comet Pro 0,50,4 l/ha (t.o.m. DC 69). Sätt till Forbel 0,30,4 l/ha vid etablerade angrepp. Forbel har bra stoppande effekt. Mirador Forte 0,75,0 l/ha (t.o.m. DC 59). AXFUSARIOS De viktigaste förebyggande åtgärderna så inte rågvete efter majs bruka noggrant ner skörderester efter vete, rågvete, havre, sockerbetor och gräsvall skörda tidigt och torka spannmålen så fort som möjligt undvik liggsäd Effekten av kemisk bekämpning är måttlig (ca 50 %) och endast motiverad i typiska riskfält. Starka angrepp av axfusarios förekommer ca år av 0. Även om starka angrepp kan leda till skördeminskning, så är det främst mykotoxinbildningen som är allvarlig. Saknas. Bekämpning kan övervägas när följande riskfaktorer föreligger samtidigt: regn och varmt väder under blomningen; förfrukten är majs, vete, rågvete, havre, sockerbetor eller gräsvall; mycket skörderester finns på markytan. Se även riskvärderingen på sid. DC Tidpunkten är viktig, såväl tidigare som senare behandling ger sämre effekt. Proline 0,6 l/ha. SJUKDOM SOM INTE ÄR MÖJLIG ATT BEKÄMPA KEMISKT Gulstrimsjuka Sjukdomen kan förebyggas genom att undvika odling av rågvete efter höstsäd och gräsvall. En förutsättning är också att fältet är fritt från kvickrot. Kalkning, noggrann nedplöjning av halm, samt dränering av vattensjuka områden är andra motåtgärder. ÅKERSNIGEL OCH SPANSK SKOGS SNIGEL De viktigaste förebyggande åtgärderna jordbearbeta direkt efter skörd av förfrukten plöjning minskar snigelförekomsten sträva efter ett fint såbruk mylla utsädet väl välta efter sådd om såbruket är grovt i höstsäd är relativt ovanligt men angreppen av sniglar har ökat, framför allt i Västsverige. Under 05 som var nederbördsrikt fanns mycket sniglar hela växtsäsongen och bekämpning blev aktuell. Det är främst åkersnigeln som ger skador. Risken för angrepp ökar vid fuktig väderlek. Jordbearbetning är negativt för sniglar. RÅGVETE 7

29 Rågvete Saknas. Ett engelskt riktvärde är 4 sniglar per fälla och dag. Snigelfällor läggs ut i fältet direkt efter sådd där risken bedöms som särskilt stor. Snigelfällorna läggs ut på kvällen och kontrolleras på morgonen. Räkna gärna av ett par gånger och flytta då fällorna. Kontrollera helst snigelförekomsten redan i förfrukten med fällor. Förfrukter som höstoljeväxter, ärter och vall medför ökad risk för angrepp. Slemspår avslöjar snigelaktivitet. De är lätta att se på morgonen, speciellt i motljus, då slemspåren glittrar. Direkt efter sådd eller senast ett par dagar efter sådd. Störst skada gör sniglarna om de angriper groende utsäde. Angrepp efter att plantan fått två blad är av mindre betydelse. Sluxx HP 47 kg/ha eller Ferrex 6 kg/ha. Danska försök 07 visade på något bättre effekt med Sluxx jämfört med Ferrex vid kraftiga angrepp. Det är viktigt att preparatet blir liggande på markytan och inte myllas. Håll fälten under uppsikt. Vid stor förekomst av åkersniglar eller om det är spansk skogssnigel, kan upprepad behandling bli aktuell, speciellt om en lägre dos användes vid första behandlingen. FRITFLUGA Den viktigaste förebyggande åtgärden undvik tidig sådd bekämpa spillsäd I Mellansverige är det framförallt fält sådda under augusti eller de första dagarna i september, som drabbas av skador av betydelse. Varma höstar har medfört att problemen ökat lokalt. Saknas. Väderleken har stor betydelse för angrepp. Fritflugans tredje generation, som bl.a. angriper höstsäd, gynnas av en mild höst med varmt väder (>5 C). Bekämpning kan vara aktuell i fält med tidig uppkomst då det föväntas värme närmaste veckan efter att grödan uppnått,5bladsstadiet. DC /,5bladsstadiet. Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt, vilket är när andra bladet har vuxit fram så det syns tydligt på drygt hälften av plantorna. Pyretroid (inte Mavrik), se tabell på sid 89. BLADLUS Enstaka år kan kraftiga angrepp av sädesbladlöss förekomma. Behovet är oftast mindre än i höstvete. Havrebladlus 0 löss/strå Sädesbladlus n är bl.a. beroende av avräkningspris, förväntad skördenivå och behandlingstidpunkt. I tabellen nedan anges bekämpningströsklar uttryckt i antal löss/strå vid olika avräkningspriser och en bekämpningskostnad på 50 kr/ha. Se tabell. Avräkningspris kr/kg DC 59 Hela axet framme <80 dt/ha >80 dt/ha DC 69 Blomningen avslutad <80 dt/ha >80 dt/ha DC 75 Mjölkmognad <80 dt/ha >80 dt/ha 0:75, :00, :50 0, ,5 :00 0,5 3 5,5 :50 0,5 <0,5,5 4 I första hand Teppeki 0,0,4 kg/ha, alternativt en pyretroid, se tabell på sid 89. Pyretroider är skadliga för nyttoinsekterna i fältet. En bekämpning kan därför innebära att antalet bladlöss ökar igen efter en tid. Mavrik är skonsammare mot vissa nyttoinsekter än övriga pyretroider. Pyretroider är kontaktverkande och preparatet behöver träffa bladlössen eller plantdelarna där lössen finns. Löss som sitter på stråbasen under markytan är mycket svårbekämpade oavsett preparat, dos eller vattenmängd. Luftassisterad spruta, förbom på sprutan eller högre vattenmängd kan förbättra nedträngningen. 8 RÅGVETE

30 Rågvete TRIPS Skadorna blir störst vid torr och varm väderlek. I tabellen på sid 7 framgår andel lönsamma försök vid olika prisnivåer. 0,5 trips per strå innanför övre bladslidan, jämnt fördelat över fältet. DC Pyretroid enligt tabell på sid 89. RÖDSOT Rödsot kan förekomma i rågvete, men i betydligt mindre omfattning än i höstvete och höstkorn. För mer information, se under vete och korn. VETEMYGGA Den viktigaste förebyggande åtgärden undvik vete eller rågvete som förfrukt Starka angrepp är mycket ovanliga. Ofta hinner rågvetet passera mottagligt stadium innan myggorna svärmar. Gul vetemygga mygga per 3 ax (ca 5000 myggor/m ). Röd vetemygga mygga per 6 ax (ca 7500 myggor/m ). Eftersom tröskelvärdena är svåra att använda i praktiken bör också en riskbedömning göras. En mottaglig gröda som förfrukt och ofta återkommande odling av både höstoch vårformer av vete och rågvete ökar risken för vetemyggor. En annan förutsättning för starka angrepp är att det råder lugnt och fint väder vid axgång, samt att det övre markskiktet varit väl genomfuktat, två till tre veckor före axgång. Det är de äggläggande honorna som ska bekämpas. Gul vetemygga lägger ägg i DC 4755, röd vetemygga i DC 476. På vissa delar av ett fält (vändtegar etc.) sker axgången tidigare än på fältet i övrigt. Finns myggor i fältet samlas de till de ställen där de första axen vuxit fram. För att få en uppfattning om bekämpningsbehovet görs avräkningen då huvuddelen av fältet befinner sig i DC Pyretroid enligt tabell på sid 89. RÅGVETE 9

31 Korn Behandlingstidpunkt korn 55 roten växer ut från kärnan 0 uppkomst 3 3 blad utvecklade huvudskott + sidoskott 4 huvudskott + 4 sidoskott 30 begynnande stråskjutning 3 första internoden > cm 3 andra internoden > cm 37 flaggbladet just synligt 39 flaggbladets slida just synlig 45 flaggbladets slida vidgad 55 halva axet framme 65 full blom 75 mjölkmognad = Tidpunkt för optimal bekämpning. = Tidpunkt för eventuell bekämpning. 30 KORN

32 Korn SNÖMÖGEL OCH TRÅDKLUBBA (utvintringssvampar) höstkorn De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik tidig sådd använd friskt utsäde, beta eller Thermoseedbehandla vid behov bruka noggrant ner skörderesterna från stråsäd undvik korn som förfrukt bekämpa ogräsen vid behov på hösten Stora snömögelangrepp är ovanliga. I Syd och Mellansverige förekom större skador av snömögel 006 och lokalt också 00 och 0. Angrepp av trådklubba har ökat något under senare år. Behovet av broddbehandling mot utvintringssvampar är svårbedömt, eftersom risken för angrepp beror på hur den efterföljande vintern blir. För allvarliga angrepp av snömögel krävs i allmänhet ett sammanhängande snötäcke under ca 3 månader, främst på otjälad mark. Angrepp kan även förekomma utan snötäcke om vintern är mild och mycket fuktig och grödan är kraftig. Risken är störst i fält med frodiga bestånd och där förfrukten är stråsäd, samt i lägen där snön kan förväntas ligga kvar länge. Kraftig ogräsförekomst ökar också risken för angrepp, eftersom beståndet blir tätare. Trådklubba är en växtföljdssjukdom och risken ökar därför om korn varit förfrukt eller förförfrukt. Bekämpningen ska göras så sent som möjligt under hösten och så nära inpå avstannande tillväxt som möjligt. Riktvärde är månadsskiftet oktobernovember i Mellansverige och något senare i Sydsverige. Snömögel Topsin 0,30,4 kg/ha. På fält där denna typ av preparat (MBCfungicider eller benzimidazoler) tidigare använts regelbundet, finns dock risk för att snömögelsvampen utvecklat resistens med sämre behandlingseffekter som följd. Trådklubba För närvarande (mars 08) finns ingen godkänd produkt med tillräcklig effekt mot trådklubba. Betning/utsädesbehandling Snömögelsvampen är delvis utsädesburen. Betning eller Thermoseedbehandling sanerar i regel det mesta av utsädessmittan. Se tabell på sid 93. Mot trådklubba har betning eller Thermoseedbehandling ingen effekt. KORNETS BLADFLÄCKSJUKA OCH SKÖLDFLÄCKSJUKA De viktigaste förebyggande åtgärderna tillämpa en varierad växtföljd bruka noggrant ner skörderester efter korn använd friskt utsäde eller beta vid behov välj mindre känslig sort Förekomsten av kornets bladfläcksjuka är generellt mindre i Sydsverige än i Mellansverige. Regniga somrar kan bekämpningsbehovet vara relativt stort mot sköldfläcksjuka och kornets bladfläcksjuka, speciellt i växtföljder där korn ofta återkommer. Riktvärde är symtom på mer än 0 % av bladen (de tre översta bladnivåerna), samt regnig väderlek under den senaste tvåveckorsperioden. Sköldfläcksjuka gynnas särskilt mycket av många regndagar och sval väderlek. Kornets bladfläcksjuka gynnas av varm och regnig väderlek. Risken ökar med korn som förfrukt och vid förekomst av skörderester av korn på markytan. Kornodling på lätta eller kapillära jordar innebär också ökad risk för angrepp. Ytterligare en viktig parameter är sortens känslighet. För vårkorn se vidare i tabell på sid 08. Enkelbehandling DC Optimal tidpunkt är vanligtvis omkring DC Delad behandling, DC 33 + DC 4555, är endast aktuell vid tidiga och starka angrepp i mottagliga sorter och vid mycket regnig väderlek. Två behandlingar med SDHImedel är inte aktuellt. Det finns flera alternativ Ascra Xpro 0,40,6 l/ha Aviator Xpro 0,40,6 l/ha Elatus Era 0,40,6 l/ha Priaxor 0,50,75 l/ha Siltra Xpro 0,30,5 l/ha Eventuellt kan 0, l/ha Comet Pro sättas till de rekommenderade preparaten, men inte till Priaxor eftersom den redan innehåller samma substans som i Comet Pro. Mot kornets bladfläcksjuka har samtliga rekommenderade medel mycket god effekt. Förekommer sköldfläcksjuka välj i första hand Ascra Xpro, Aviator Xpro eller Siltra Xpro. Vid starkt infektionstryck används de högre doserna. KORN 3

33 Korn Resistens hos kornets bladfläcksjuka mot strobiluriner har konstaterats i begränsad omfattning i både Syd och Mellansverige sedan 008. Resistensen har de senaste åren legat på en ganska stabil nivå. Framförallt är det preparat som innehåller azoxystrobin som kan tappa i effekt. Betning/utsädesbehandling Kornets bladfläcksjuka är delvis utsädesburen, varför betning eller Thermoseedbehandling har en sanerande effekt. Se tabell på sid 93. Det är viktigt att analysera utsädet. Starkt smittade partier (>70%) bör överhuvudtaget inte användas som utsäde eftersom restsmittan riskerar att bli allt för stor trots betning. MJÖLDAGG De viktigaste förebyggande åtgärderna välj en vårkornsort med mloresistens undvik sen sådd av vårkorn undvik alltför täta bestånd undvik att grödan drabbas av manganbrist Försöken visar ofta på svag lönsamhet för enbart mjöldaggsbekämpning. Angreppen är ofta starkast på kapillära och lätta jordar och på mulljordar. I Mellansverige är bekämpningsbehovet normalt sett litet. Vårkorn Riktvärde för känsliga sorter DC 303: mer än % angripna plantor DC 333: mer än 0 % angripna plantor DC 3749: mer än 5 % angripna plantor SW Catriona och Propino, samt 6radssorterna Aukusti, SW Judit och Vilde är exempel på känsliga sorter. Riktvärde för mindre känsliga sorter DC 3033: mer än 5 % angripna plantor DC 3749: mer än 50 % angripna plantor Bekämpning är inte aktuell i sorter med mloresistens Anakin, Crossway, Flair, KWS Irina, Luhkas, RGT Planet, Quench, Salome, Scholar, Tamtam och Vilgott. För utförligare beskrivning av sortskillnader, se sid 08. Höstkorn Riktvärde för bekämpning DC 333: mer än 5 % angripna plantor DC 3749: mer än 50 % angripna plantor Exempel på känsliga höstkornsorter är Matros och Wootan. Bekämpning kan vara aktuell under perioden DC 3049, därefter minskar behovet avsevärt. Vid angrepp i mycket känslig vårkornsort kan behandling vara aktuell även före DC 30. I första hand Talius 0,50,5 l/ha Andra alternativ Flexity 0,5 l/ha Upstream 0,50,5 Tern 0,0,3 l/ha Forbel 0,30,4 l/ha Forbel 0,50, l/ha + Tilt/Bolt/Bumper 0,50, l/ha Talius, Flexity och Upstream har bäst långtidseffekt, medan Tern har bäst stoppande effekt. Vid etablerade angrepp, angrepp med tydliga symtom på flera bladnivåer, bör Talius, Flexity och Upstream blandas med Tern eller Forbel. Bekämpning av enbart mjöldagg är aktuell fram till och med DC 3, därefter bör blandning med preparat med bredare effekt göras. KORNROST Den viktigaste förebyggande åtgärden välj motståndskraftig sort et har ökat under senare år i Sydsverige på grund av större odling av känsliga sorter. Under 05 och 07 förekom mycket starka angrepp i både höst och vårkorn. I Mellansverige är bekämpningsbehovet normalt litet. Vårkorn Riktvärde för känsliga sorter DC 359: mer än 0 % angripna plantor De flesta sorter är känsliga. För utförligare beskrivning av sortskillnader, se sid 08. Riktvärde för övriga sorter DC 359: mer än 50 % angripna plantor Höstkorn Riktvärde för bekämpning DC 359: mer än 0 % angripna plantor Sorten Wootan är mycket mottaglig, men även höstkornsorterna Quadriga, Mercurioo och SU Ellen är mottagliga. 3 KORN

34 Korn DC 359. Kornrost är ganska lättbekämpad och optimal tidpunkt är vanligtvis mellan DC 375. Vid tidiga och mycket kraftiga angrepp kan bekämpning i DC 33 vara motiverad. Comet Pro 0,50,4 l/ha, Acanto* 0,0,3 l/ha eller Amistar/Mirador/Globaztar/Quadris 0,0,3 l/ha i blandning med en triazol, t.ex. Proline 0,0,4 l/ha Mirador Forte 0,5,0 l/ha Kombinerad bekämpning Görs en bekämpning mot kornets bladfläcksjuka, sköldfläcksjuka eller Ramularia med SDHImedel har det även mycket god effekt mot kornrost. Bäst effekt mot kornrost har Elatus Era och Priaxor. * ) Acanto är avregistrerat men får användas t.o.m RAMULARIABLADFLÄCK Angrepp förekommer i både höst och vårkorn. Sjukdomen har ökat något under senare år och under 07 förekom en del starka angrepp. Eftersom angreppen av Ramularia oftast utvecklas sent under säsongen brukar betydelsen vara måttlig. Inga tydliga sortskillnader finns utan flertalet sorter är mottagliga. Symtomen av Ramularia kan lätt förväxlas med fysiologiska fläckar och även med angrepp av Bipolaris. Saknas. DC Oftast kommer angreppen sent. Ascra Xpro 0,40,6 l/ha Aviator Xpro 0,40,6 l/ha Elatus Era 0,40,6 l/ha Priaxor 0,50,75 l/ha Siltra Xpro 0,30,5 ÅKERSNIGEL OCH SPANSK SKOGS SNIGEL De viktigaste förebyggande åtgärderna jordbearbeta direkt efter skörd av förfrukten plöjning minskar snigelförekomsten sträva efter ett fint såbruk mylla utsädet väl välta efter sådd om såbruket är grovt i höstsäd är relativt ovanligt men angreppen av sniglar har ökat, framför allt i Västsverige. Under 05 som var nederbördsrikt fanns mycket sniglar hela växtsäsongen och bekämpning blev aktuell. Det är främst åkersnigeln som ger skador. Risken för angrepp ökar vid fuktig väderlek. Jordbearbetning är negativt för sniglar. Saknas. Ett engelskt riktvärde är 4 sniglar per fälla och dag. Snigelfällor läggs ut i fältet direkt efter sådd där risken bedöms som särskilt stor. Snigelfällorna läggs ut på kvällen och kontrolleras på morgonen. Räkna gärna av ett par gånger och flytta då fällorna. Kontrollera helst snigelförekomsten redan i förfrukten med fällor. Förfrukter som höstoljeväxter, ärter och vall medför ökad risk för angrepp. Slemspår avslöjar snigelaktivitet. De är lätta att se på morgonen, speciellt i motljus, då slemspåren glittrar. Direkt efter sådd eller senast ett par dagar efter sådd. Störst skada gör sniglarna om de angriper groende utsäde. Angrepp efter att plantan fått två blad har mindre betydelse. Sluxx HP 47 kg/ha eller Ferrex 6 kg/ha. Danska försök 07 visade på något bättre effekt med Sluxx jämfört med Ferrex vid kraftiga angrepp. Det är viktigt att preparatet blir liggande på markytan och inte myllas. Håll fälten under uppsikt. Vid stor förekomst av åkersniglar eller om det är spansk skogssnigel, kan upprepad behandling bli aktuell, speciellt om en lägre dos användes vid första behandlingen. ÖVRIGA SJUKDOMAR SOM BEKÄMPAS MED BETNING/UTSÄDESBEHANDLING Bipolaris och strimsjuka kan bekämpas genom betning eller Thermoseedbehandling av utsädet. Kornets flygsot kan bara bekämpas genom utsädesbetning. Se tabell på sid 93. KORNJORDLOPPA vårkorn Gnagskador på små plantor kan vissa år vara mycket omfattande. Särskilt gäller detta under torra vårar och framförallt i östra Svealand. Erfarenheter från såväl försök som praktisk odling har dock visat att skadorna saknar ekonomisk betydelse. KORN 33

35 Korn Saknas. HAVREBLADLUS RÖDSOT vårkorn Den viktigaste förebyggande åtgärden så tidigt Inventeringar av havrebladlusägg på häggar visar att risken för omfattande angrepp säsongen 08 är liten till måttlig. På grund av inflygning av bladlöss från andra länder är sambandet mellan ägg på hägg och risken för angrepp svagt i främst södra och sydöstra delarna av landet. Omfattande bekämpningsbehov uppstår oftast med 47 års mellanrum i Mellansverige, i Sydsverige något oftare. I de två tabellerna nedan anges bekämpningströsklar för havrebladlus i vårkorn vid olika avräkningspriser och en bekämpningskostnad på 50 kr/ha. I den första tabellen uttrycks bekämpningströsklarna i antal löss/strå och i den andra som procent angripna strån. Förekommer också andra arter av bladlöss räknas de in i tröskelvärdet. Se tabeller. Helst bör utflygningen från häggarna vara avslutad innan bekämpning görs. Ett visst överskridande av bekämpningströskeln har liten effekt på skördeutfallet. Vid sen sådd, i områden med stor andel äldre vallar, bör bladlössen bekämpas något tidigare än i andra områden på grund av risken för rödsot. Eventuellt kan då två behandlingar bli nödvändigt. DC 3 Begynnande stråskjutning DC 5 Begynnande axgång DC 69 Blomningen avslutad Avräkningspris kr/kg Löss/ strå Löss/ strå Löss/ strå 0: : :50 3,5 7 :00,5,5 5,5 :50 4,5 I första hand Teppeki 0,0,4 kg/ha, alternativt en pyretroid, se tabell på sid 89. Pyretroider är skadliga för nyttoinsekterna i fältet. En bekämpning kan därför innebära att antalet bladlöss ökar igen efter en tid. Mavrik är skonsammare mot vissa nyttoinsekter än övriga pyretroider. Pyretroider är kontaktverkande och preparatet behöver träffa bladlössen eller plantdelarna där lössen finns. Löss som sitter på stråbasen under markytan är mycket svårbekämpade oavsett preparat, dos eller vattenmängd. Luftassisterad spruta, förbom på sprutan eller högre vattenmängd kan förbättra nedträngningen. MINERARFLUGA vårkorn DC 3 Begynnande stråskjutning Vissa år har det förekommit mycket starka angrepp i nordvästra Götaland, delar av Svealand samt södra Norrland. Fält som lider av torka tycks vara speciellt utsatta. Vanligast är att angreppen begränsas till de nedre bladen, vilket innebär att skadan blir liten. I Sydsverige finns normalt inget bekämpningsbehov. Riktvärde är då näringsstick finns på flertalet av de översta bladen och då flugor samtidigt förekommer i fältet i DC 337. DC 337. DC 5 Begynnande axgång DC 69 Blomningen avslutad Avräkningspris kr/kg % angr. strå % angr. strå % angr. strå 0: : : : : Kaiso Sorbie 0,5 kg/ha. Preparatet är avregistrerat men får användas t.o.m SADELGALLMYGGA De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik ensidig odling av vete och korn bekämpa kvickroten 34 KORN

36 Korn Angreppen är sällan så omfattande att bekämpning behövs. Fält med mycket ensidig odling av vete och korn behöver kontrolleras. Starka angrepp i större omfattning förekom i början av 990talet i nordvästra Skåne. I början av 000talet förekom kraftiga angrepp i enstaka vårkornfält i västra Sverige. Saknas. Riktvärdet är förekomst av ägg på 030 % av stråna och fuktigt väder. I det aktuella fältet kan förekomsten av sadelgallmygga uppskattas före svärmningen, genom att leta efter orangefärgade puppor i det översta markskiktet i maj månad. Cirka en vecka efter att äggläggningen har kommit igång ordentligt, vanligen vid DC Pyretroid enligt tabell på sid 89. 0,5 trips per strå innanför övre bladslidan, jämnt fördelat över fältet. DC Pyretroid enligt tabell på sid 89. SKADEDJUR SOM INTE ÄR MÖJLIGT ATT BEKÄMPA KEMISKT Havrecystnematod Nematoden kan finnas i all stråsäd men havre, vårvete och korn är känsligast för angrepp. Havrecystnematoden trivs bäst på lättare jordar och bekämpas genom en välplanerad växtföljd och odling av resistenta sorter (se sid 08). SÄDESBLADBAGGE Fläckvisa angrepp i fält är relativt vanliga, men de är sällan så omfattande att bekämpning behövs. Senast det förekom starka angrepp, som motiverade bekämpning, var i början av 990talet lokalt i Mellansverige. 0,5 larv/strå. Lämplig tidpunkt är vanligtvis under stråskjutningen. Eftersom larverna vandrar uppåt på plantan, blir skadorna ofta störst på flaggbladet. Skadorna utvecklas i regel mycket snabbt. Bekämpning måste göras innan flaggbladet angrips. Pyretroid enligt tabell på sid 89. Sädesbladbaggens larv är mycket känslig för pyretroider. Erfarenheter från Östergötland har visat att även något lägre doser än de angivna i tabellen har fungerat bra. TRIPS höstkorn Höstkorn och rågvete anses känsligare än råg för angrepp av trips. Förekomsterna har dock varit lägre i höstkornet jämfört med i råg och rågvete. RÖDSOT höstkorn De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik tidig sådd bekämpa spillplantor av föregående vallgröda samt spillsäd Kombinationen av tidig sådd, stor förekomst av bladlöss och ovanligt mild höst 04 medförde mycket allvarliga skador i vissa fält i södra och sydöstra Sverige 05. Trots kraftig inflygning av bladlöss hösten 006 blev skadorna betydligt mindre 007 jämfört med 05. Orsaken var regnigt väder i slutet av augusti 006, vilket resulterade i senare höstsådd. Virusspridningen sker främst med havrebladlöss men även majsbladlöss och sädesbladlöss kan sprida virus. Symtomen framträder först på våren, men då är skadan redan skedd och bekämpning omöjlig. Saknas. Rödsot överförs med bladlöss under hösten. Överväg bekämpning av bladlössen om de flesta av nedanstående riskfaktorer är uppfyllda: lätt att hitta bladlöss på plantorna under hösten KORN 35

37 Korn ovanligt varm och lång höst i Sydsverige är mycket bladlöss i sugfällorna en bra indikator på risk för angrepp tidig sådd (före 50 september i Sydsverige och före 50 september i norra Götaland) områden där angrepp av höstsmitta förekommit tidigare år frövallar/vallar som förfrukt eller mycket gräs/spillsäd i stubben från förfrukten Från första delen av oktober och framåt beroende på förekomsten av bladlöss. Den stora spridningen av virus sker oftast av den andra generationen och efterföljande generationer i fält. Bladlössens inflygning följs med hjälp av sugfällorna i Alnarp, Kalmar och Skänninge. Aktuell inflygning meddelas i Växtskyddscentralernas veckorapporter och växtskyddsbrev. Kontrollera förekomsten av bladlöss i de egna fälten. Pyretroid, se tabell på sid 89 under bladlöss. 36 KORN

38 Havre Behandlingstidpunkt havre 55 roten växer ut från kärnan 0 uppkomst 3 3 blad utvecklade huvudskott + sidoskott 4 huvudskott + 4 sidoskott 30 begynnande stråskjutning 3 första internoden > cm 3 andra internoden > cm 37 flaggbladet just synligt 39 flaggbladets slida just synlig 45 flaggbladets slida vidgad 55 halva axet framme 65 full blom 75 mjölkmognad = Tidpunkt för optimal bekämpning. = Tidpunkt för eventuell bekämpning. HAVRE 37

39 Havre HAVRENS BLADFLÄCKSJUKA OCH BRUNFLÄCKSJUKA De viktigaste förebyggande åtgärderna använd friskt utsäde beta eller Thermoseedbehandla utsädet vid behov plöj om förfrukten är havre Fältförsök visar att det sällan blir några stora merskördar för behandling av bladfläcksjuka och brunfläcksjuka. I vissa äldre försök har behandlingar med Comet gett merskördar som inte kan förklaras av enbart effekt på svampsjukdomar. Även SDHIprodukterna kan ha en liknande effekt. Saknas. Riktvärde är begynnande angrepp på bladnivå uppifrån räknat. Mycket havre i växtföljden och regnigt väder ökar risken för angrepp. Bladfläcksjuka och brunfläcksjuka kan förväxlas med bladbakterios. Bladbakterios går inte att behandla. DC Bästa tidpunkt är troligen omkring vippgång. Vid behandling i sena utvecklingsstadier bör låg dos användas för att inte försena mognaden. Comet Pro 0,50,4 l/ha i blandning med Tilt/Bolt/ Bumper 0,0,3 l/ha (Tilt senast i DC55) Acanto* eller Amistar/Mirador/Globaztar/Quadris 0, 0,3 l/ha kan användas i blandning med Tilt/Bolt XL/Bumper (Tilt senast i DC 55) Ascra Xpro 0,350,5 l/ha Aviator Xpro 0,40,5 l/ha Siltra Xpro 0,30,5 l/ha Priaxor 0,30,5 l/ha * ) Acanto är avregistrerat men får användas t.o.m Betning/utsädesbehandling Havrens bladfläcksjuka är delvis utsädesburen. Betning eller Thermoseedbehandling sanerar i regel det mesta av utsädessmittan Se tabell på sid 93. MJÖLDAGG De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik sen sådd undvik alltför täta bestånd et är litet. Angrepp kommer ofta sent på säsongen. Riktvärde är begynnande angrepp på bladnivå. DC I första hand Talius 0,50,5 l/ha (senast DC 49) Andra alternativ Flexity 0,50,5 l/ha Upstream 0,50,5 l/ha. Tern 0,0,3 l/ha Forbel 0,30,4 l/ha Forbel 0, l/ha + Tilt/Bolt/Bumper 0, l/ha (Tilt senast i DC 55) Talius, Flexity och Upstream har bäst långtidseffekt, medan Tern har bäst stoppande effekt. Vid etablerade angrepp, angrepp med tydliga symtom på flera bladnivåer, bör Talius, Upstream och Flexity blandas med Tern eller Forbel. KRONROST Starka angrepp förekommer vissa år i Mellansverige och i andra områden där svampens växelvärd getapel förekommer. Riktvärde är begynnande angrepp. DC Comet Pro 0,40,6 l/ha Comet Pro 0,50,4 l/ha + Forbel 0,0,3 l/ha Välj den högre dosen när sjukdomen redan är allmänt etablerad, dvs. när det finns angrepp med tydliga symtom på flera bladnivåer. Använd en låg dos vid sen behandling med Comet Pro, annars kan avmognaden försenas. Kombinerad bekämpning Görs en bekämpning mot havrens bladfläcksjuka eller brunfläcksjuka med SDHImedel har det även mycket god effekt mot kronrost. SVARTROST Den viktigaste förebyggande åtgärden så tidigt 38 HAVRE

40 Havre Angrepp av svartrost uppträder oftast sent i havrens utveckling, men kan vissa år löna sig att bekämpa. De senaste åren har angrepp uppmärksammats i bland annat Mälardalen och i de östra delarna av Småland. Riktvärde är när angrepp uppträder omkring vippgång. DC Comet Pro 0,40,6 l/ha Comet Pro 0,50,4 l/ha + Forbel 0,0,3 l/ha Acanto* eller Amistar/Mirador/Globaztar/Quadris är alternativ till Comet Pro. Amistar/Mirador/Globaztar/Quadris får användas senast i DC 6 och Acanto senast i DC 65. Använd en låg dos vid sen behandling med strobiluriner, annars kan avmognaden försenas. * ) Acanto är avregistrerat men får användas t.o.m ÖVRIGA SJUKDOMAR SOM BEKÄMPAS MED BETNING/UTSÄDESBEHANDLING Fusarium, Microdochium och havrens flygsot kan bekämpas genom betning eller Thermoseedbehandling av utsädet. Se tabell på sid 93. SJUKDOM SOM INTE ÄR MÖJLIG ATT BEKÄMPA KEMISKT Bladbakterios Sjukdomen motverkas genom nedbrukning av infekterade skörderester och genom att undvika sådd efter en infekterad havregröda. Bakterien är utsädesburen men undersöks inte vid analys eller kontroll av utsäde. AXFUSARIOS De viktigaste förebyggande åtgärderna så inte havre efter majs bruka noggrant ner skörderester efter vete, rågvete, havre, sockerbetor och gräsvall skörda tidigt och torka spannmålen så fort som möjligt undvik liggsäd Effekten av kemisk bekämpning är generellt sett måttlig (ca 50 %). Starka angrepp av axfusarios kan leda till ökad mykotoxinbildning vilket kan vara allvarligt. Under 0 och 0, men även lokalt 03 och 04 förekom höga DONhalter i framförallt västra Sverige. Saknas. Överväg bekämpning när följande riskfaktorer uppfylls samtidigt: regn och varmt väder under blomningen; förfrukten är majs, vete, rågvete, havre, sockerbetor eller gräsvall; mycket skörderester finns på markytan. Se riskvärderingen, sid. DC Tidpunkten är viktig, såväl senare som tidigare behandling ger sämre effekt. Proline 0,6 l/ha. FRITFLUGA De viktigaste förebyggande åtgärderna så tidigt vårplöj på lättare jordar för att öka möjligheten att så tidigt Utsatta fält är främst sådana som är sent sådda och belägna i skogs och mellanbygd och där andelen betesmark är stor. I riskområdena är bekämpning motiverad 67 år av 0. Saknas. På sid 0 finns en riskvärdering som hjälpmedel för att avgöra bekämpningsbehovet. En viktig faktor för bedömning av angreppsrisken är tidpunkten för fritflugornas svärmning i förhållande till havrens utveckling. Svärmningen bedöms med hjälp av temperatursummor och fångster i blåskålar. Hänsyn tas också till mängden övervintrande flugor och väderleken vid svärmning. Aktuell risk meddelas i Växtskyddscentralernas veckorapporter och växtskyddsbrev eller på FältForsk hemsida i avsnitettet om väderdata och prognosmodeller, DC /,5bladsstadiet. Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt, vilket är när andra bladet har vuxit fram så det syns tydligt på drygt hälften av plantorna. HAVRE 39

41 Havre Pyretroid (inte Mavrik), se tabell på sid 89. HAVREBLADLUS RÖDSOT Den viktigaste förebyggande åtgärden så tidigt Inventeringar av havrebladlusägg på häggar visar att risken för omfattande angrepp säsongen 08 är litenmåttlig. På grund av inflygning av bladlöss från andra länder är sambandet mellan ägg på hägg och risken för angrepp svagt främst i södra och sydöstra delarna av landet. Större bekämpningsbehov uppstår oftast med 47 års mellanrum i Mellansverige, i Sydsverige något oftare. Enstaka år kan sädesbladlöss förekomma i vippan. I de två tabellerna nedan anges bekämpningströsklar för havrebladlus i havre vid olika avräkningspriser och en bekämpningskostnad på 50 kr/ha. I den första tabellen uttrycks bekämpningströsklarna i antal löss/strå och i den andra som procent angripna strån. Förekommer även andra arter av bladlöss räknas de in i tröskelvärdet. Se tabeller. Helst bör utflygningen från häggarna vara avslutad innan bekämpning görs. Ett visst överskridande av bekämpningströskeln har liten effekt på skördeutfallet. Vid sen sådd, i områden med stor andel äldre vallar, bör bladlössen bekämpas något tidigare än i andra områden på grund av risken för rödsot. Eventuellt kan då två behandlingar bli nödvändigt. DC 3 Begynnande stråskjutning DC 5 Begynnande axgång DC 69 Blomningen avslutad Avräkningspris kr/kg Löss/ strå Löss/ strå Löss/ strå 0: : :50 3,5 7 :00,5,5 5,5 :50 4,5 DC 3 Begynnande stråskjutning Bekämpning mot fritfluga kan hålla tillbaka bladlössen vissa år, men det är ingen garanti för att bekämpningen har effekt säsongen ut. Tvärtom har ökade förekomster av löss observerats i flera fall efter tidig behandling, troligen beroende på att marklevande naturliga fiender också bekämpats. I första hand Teppeki 0,0,4 kg/ha alternativt en pyretroid, se tabell på sid 89. Pyretroider är skadliga för nyttoinsekterna i fältet. En bekämpning kan därför innebära att antalet bladlöss ökar igen efter en tid. Mavrik är skonsammare mot vissa nyttoinsekter än övriga pyretroider. Pyretroider är kontaktverkande och preparatet behöver träffa bladlössen eller plantdelarna där lössen finns. Löss som sitter på stråbasen under markytan är mycket svårbekämpade oavsett preparat, dos eller vattenmängd. Luftassisterad spruta, förbom på sprutan eller högre vattenmängd kan förbättra nedträngningen. MINERARFLUGA Vissa år förekommer starka angrepp i nordvästra Götaland, Svealand och södra Norrland. Fält som lider av torka tycks vara speciellt utsatta. Vanligast är att angreppen begränsas till de nedre bladen, vilket innebär att skadan blir liten. I Sydsverige finns normalt inget bekämpningsbehov. Riktvärde för bekämpning är då näringsstick finns på flertalet av de övre bladen och då flugor samtidigt förekommer i fältet vid DC 337. DC 337. DC 5 Begynnande axgång DC 69 Blomningen avslutad Avräkningspris kr/kg % angr. strå % angr. strå % angr. strå 0: : : : : Kaiso Sorbie 0,5 kg/ha. Preparatet är avregistrerat men får användas t.o.m HAVRE

42 Havre SÄDESBLADBAGGE Fläckvisa angrepp i fält är relativt vanliga, men de är sällan så omfattande att bekämpning behövs. Senast det förekom starka angrepp, som motiverade bekämpning, var i början av 990talet lokalt i Mellansverige. 0,5 larv/strå. Lämplig tidpunkt är vanligtvis under stråskjutningen. Eftersom larverna vandrar uppåt på plantan, så blir ofta skadorna störst på flaggbladet. Skadorna utvecklas i regel mycket snabbt. Bekämpning måste göras innan flaggbladet angrips. Pyretroid enligt tabell på sid 89. Sädesbladbaggens larv är mycket känslig för pyretroider och erfarenheter från Östergötland har visat att även något lägre doser, än de i tabellen angivna, fungerat bra. SKADEDJUR SOM INTE ÄR MÖJLIGT ATT BEKÄMPA KEMISKT Havrecystnematod Nematoden kan finnas i all stråsäd men havre, vårvete och korn är känsligast för angrepp. Havrecystnematoden trivs bäst på lättare jordar och bekämpas genom en välplanerad växtföljd och odling av resistenta sorter (se sid 09). HAVRE 4

43 Raps och rybs Behandlingstidpunkt raps och rybs 0 Sådd 0 Hjärtbladen helt utvecklade örtblad utvecklat örtblad utvecklade 6,8 6 till 8 örtblad utvecklade 5 blomknoppar synliga ovanifrån 59 första kronbladen synliga, gula knoppar 65 full blom, 50% av knopparna på toppskottet blommar 75 50% av skidorna har full storlek = Tidpunkt för optimal bekämpning. = Tidpunkt för eventuell bekämpning. 4 RAPS OCH RYBS

44 Raps och rybs TORRÖTA (Phoma) höstoljeväxter Den viktigaste förebyggande åtgärden bruka ner infekterade skörderester för att minska smittspridningen Torröta orsakas av två olika svamparter. Den mest allvarliga formen av torröta, rothalsröta (Plenodomus lingam), gör att stjälken bryts och plantorna välter. Större angrepp av rothalsröta är ovanliga i Sverige. Den mindre allvarliga varianten (P. biglobosa) orsakar främst fläckar på stjälkarna men leder sällan till stjälkbrytning. Symtom är mycket vanliga, särskilt i södra Sverige. Försök från Skåne gav i genomsnitt en merskörd på ca 30 kg/ha efter höstbehandling med Cantus 0,5 kg/ha. Effekterna är varierande. Det finns sortskillnader för mottaglighet för rothalsröta. Sortskillnader är inte undersökta för den mindre allvarliga formen av torröta. För båda formerna saknas tillräckliga svenska data. Saknas. För att motivera bekämpning krävs troligen kraftiga angrepp, bladfläckar på flertalet blad. På hösten i DC 48. Cantus 0,5 kg/ha. LJUS BLADFLÄCKSJUKA höstoljeväxter Den viktigaste förebyggande åtgärden bruka ner infekterade skörderester för att minska smittspridningen Ovanligt. Gynnsamma betingelser för svampen är fuktig väderlek och ganska låg temperatur (55 C). Större angrepp förekom i Skåne våren 06, men utvecklades inte vidare när vädret blev torrt och varmt. I Skåne förekom större angrepp även 995. Saknas. Som riktvärde kan 55 % angripna plantor gälla. Våren. I Sverige är behandling möjlig från DC 53. Effekten av bekämpning vid denna tidpunkt är dåligt undersökt. Proline 0,6 l/ha. GRÅMÖGEL höstoljeväxter Gråmögel angriper främst plantor som redan är skadade eller försvagade av annan orsak. Saknas. Bekämpning rekommenderas inte generellt eftersom det inte är möjligt att stoppa synliga angrepp. Tidig vår när tillväxten startat. Cantus 0,5 kg/ha. Effekten är liten till måttlig. BOMULLSMÖGEL De viktigaste förebyggande åtgärderna odla inte oljeväxter eller andra mottagliga grödor oftare än vart 56 år undvik alltför täta bestånd bekämpa spillraps och mottagliga ogräsarter t.ex. baldersbrå, lomme och målla et varierar mycket beroende på väder, beståndsuppbyggnad, markegenskaper och på hur ofta oljeväxter och andra mottagliga grödor t.ex. ärter, bönor och morötter odlats på det aktuella fältet. Höstoljeväxter I ungefär 46 försök i Skåne 0007 var bekämpning med Cantus 0,5 kg/ha lönsam i ca 30 % av försöken vid ett rapspris på 4,00 kr/kg och i ca 5 % om rapspriset varit,50 kr/kg. Motsvarande siffror för Mellansverige är ca 5 respektive 5 %. Våroljeväxter Vid ett rapspris på 4,00 kr/kg har ca 40 % av de mellansvenska försöken med våroljeväxter varit lönsamma att behandla med Cantus. Vid rapspriset,50 kr/kg blir motsvarande siffra 5 %. Försöken placeras på fält med särskilt stor angreppsrisk. Det medför en överskattning av lönsamheten sett över hela odlingen. RAPS OCH RYBS 43

45 Raps och rybs Höstoljeväxter Saknas. Våroljeväxter Det finns en riskvärdering som används när oljeväxterna står i full blom, se sid. 05. Faktorer som ökar angreppsrisken regnigt väder veckorna före, under och i slutet av blomningen frodiga bestånd som håller markytan fuktig före, under och i slutet av blomningen väderprognosen lovar fortsatt regnigt väder utdragen blomningsperiod i fältet starka angrepp i fältet under den senaste 0årsperioden Skadetröskeln är bland annat beroende av oljeväxtpriset och bekämpningskostnaden. Vid nuvarande bekämpningskostnad och oljeväxtpriser på 34 kr/kg ligger skadetröskeln på 05 % angripna plantor. Bäst effekt erhålls vid full blom på huvudskottet men senast när de första skidorna börjar matas, DC I första hand Cantus 0,50,5 kg/ha (senast i DC 65) Pictor Active 0,6,0 l/ha Proline 0,50,7 l/ha Propulse 0,7,0 l/ha Andra alternativ Mirador Forte,0,0 l/ha Försök visar att Acanto*/Amistar i blandning med Cantus eller Proline också har fungerat bra. Använd den högre dosen när angreppsrisken bedöms som stor. Contans är ett biologiskt bekämpningsmedel som ska användas förebyggande. Vid behandling direkt på skörderesterna efter en angripen gröda används Contans 4 kg/ha. Vid inblandning i jord är dosen 8 kg/ha. Ju djupare inblandning desto högre dos. Inblandning i jord bör ske minst 3 månader före förväntat angrepp i ny gröda. *) Acanto är avregistrerat men får användas t.o.m SVARTFLÄCKSJUKA (Alternaria) Den viktigaste förebyggande åtgärden bruka ner infekterade skörderester Det är ovanligt med starka angrepp av svartfläcksjuka i både höst och våroljeväxter. Saknas. Svampen gynnas av värme och hög luftfuktighet, men det finns ingen bra metod att bedöma bekämpningsbehovet. Bäst effekt erhålls från full blom, dock senast när de första skidorna börjar matas, DC Det finns flera alternativ Acanto* 0,5,0 l/ha Amistar/Mirador 0,5,0 l/ha Cantus 0,50,5 kg/ha (senast i DC 65) Mirador forte,0,0 l/ha Pictor Active 0,6,0 l/ha Proline 0,350,7 l/ha Propulse 0,7,0 l/ha *) Acanto är avregistrerat men får användas t.o.m SJUKDOMAR SOM INTE ÄR MÖJLIGA ATT BEKÄMPA KEMISKT Klumprotsjuka Sjukdomen kan förebyggas genom att ha minst 6 år mellan odling av mottagliga grödor. Har marken blivit infekterad krävs långa odlingsuppehåll, ca 0 år, för att bli av med smittan. Titta efter svulster på de unga oljeväxtplantornas rötter. Även jordtest är ett bra sätt att få en uppskattning av infektionsgraden. Det är viktigt att bekämpa spillraps tidigt (senast vid örtblad). Det gäller även efter en resistent sort. Bekämpning av mottagliga ogräs som åkerkål, åkersenap, penningört, lomme med flera korsblommiga ogräs är också viktigt. Korsblommiga fånggrödor uppförökar också klumprotsjuka, även oljerättika men i mindre utsträckning än andra arter. Dränering av vattensjuka områden är en annan viktig motåtgärd liksom kalkning. Sorterna SY Alister, Andromeda, Archimedes och Mentor har resistens mot sjukdomen. De har samma typ av resistens och svampen har redan brutit denna resistens på vissa platser i Skåne. Kransmögel Sjukdomen orsakas av en jordburen svamp och motverkas främst genom en balanserad växtföljd. Mot kransmögel rekommenderas ett uppehåll på 56 år mellan oljeväxtgrödorna. 44 RAPS OCH RYBS

46 Raps och rybs Kålbladmögel Svampen övervintrar med vilsporer i marken och som mycel på växtrester. Frösmitta kan förekomma men är sällsynt. Angreppen är normalt av liten betydelse, men svagt utvecklad höstraps som angrips på hösten kan skadas allvarligt och utvintra. Sortskillnader finns men är dåligt undersökta i Sverige. Motverka sjukdomen genom att undvika frodiga bestånd och inte återkomma oftare än vart 5 6 år med oljeväxtgrödorna. åkersniglar eller om det är spansk skogssnigel, kan upprepad behandling bli aktuell, speciellt om en lägre dos användes vid första behandlingen. ÅKERSNIGEL OCH SPANSK SKOGSSNIGEL höstoljeväxter De viktigaste förebyggande åtgärderna jordbearbeta direkt efter skörd av förfrukten plöj sträva efter ett fint såbruk mylla utsädet väl välta efter sådd om såbruket är grovt Angreppen av sniglar har ökat i framförallt Västsverige. Det är främst åkersnigeln som ger skador men även den spanska skogssnigeln orsakar lokalt problem, framförallt i mycket fuktiga lägen. Sniglarna gynnas av fuktig väderlek. Störst risk för stor snigelpopulation är det efter en mild vinter, som följs av en sval och fuktig vår och försommar. Även om högsommaren varit torr, kan regn de två till tre sista veckorna innan sådd snabbt öka risken för angrepp. Jordbearbetning är negativt för sniglarna. Sträva efter att få ett fint såbruk. Sniglarna trivs i kokiga lerjordar. En snigel per fälla och dag. För att få en tidig och bra prognos, kontrollera snigelförekomsten redan i förfrukten. Använd flera fällor som placeras ut på marken i förfrukten ca 0 dagar före skörd/bearbetning. Fällorna läggs ut på kvällen och räknas av morgonen efter. Om man missat att undersöka snigelförekomsten i förfrukten kan samma tröskelvärde användas i det nysådda fältet. Direkt efter sådd. Grödan är känsligast för angrepp från uppkomst fram till dess att den har ett par tre örtblad. Sluxx HP 47 kg/ha eller Ferrex 6 kg/ha. Danska försök 07 visade på något bättre effekt med Sluxx jämfört med Ferrex vid kraftiga angrepp. Det är viktigt att preparatet blir liggande på markytan och inte myllas. Håll fälten under uppsikt. Vid stor förekomst av RAPSJORDLOPPA höstoljeväxter Angreppen i Sydsverige varierar med en periodicitet om ca 67 år. I södra Sverige har populationen varit hög de senaste åren och det kan finnas bekämpningsbehov i en del fält i höst. I Mellansverige är bekämpning sällan motiverad. Hösten 06 ökade dock populationen kraftigt i Östergötland men den minskade igen 07. Riktvärde för larvskador Rapsjordloppornas inflygning till fälten följs genom fångstskålar eller genom avräkning i fält med hjälp av ficklampa efter mörkrets inbrott. För att förhindra äggläggning sätts bekämpning in inom 0 dagar efter uppnått tröskelvärde. Riktvärde för skålfångsten är 5000 rapsjordloppor/0 dm skålyta i ackumulerad fångst under tre veckor. Riktvärde för avräkning med ficklampa är rapsjordloppor per radmeter. Riktvärde för gnagskador Mer än ca 0 % uppäten bladyta fram till 4 örtblad, DC 4. Det viktigaste är att förhindra skador av larverna. De minerar stjälkarna, vilket kan leda till utvintring. Bekämpning görs mot de inflygande rapsjordlopporna. Inflygningen kulminerar normalt omkring den 0 september i Sydsverige. Bekämpning kan ske under en lång tidsperiod och är normalt lämpligt när plantorna har 4 örtblad, DC 4, men kan göras både tidigare och senare. Risk för stora gnagskador under uppkomsten finns endast år med mycket starka angrepp. Pyretroid enligt tabell på sid 89. Begynnande resistens hos rapsjordloppa är noterad på några lokaler i Skåne, men fälteffekterna är fortfarande goda. RAPS OCH RYBS 45

47 Raps och rybs BLÅVINGAD RAPSVIVEL höstoljeväxter I Sydsverige är angrepp sällsynta. I Mellansverige är behovet litet trots att angrepp förekommer varje år. Äldre försök visar att betydelsen av angreppen oftast är marginell. Mycket starka angrepp kan leda till stjälkbrytning men det är mycket ovanligt. Saknas. Slutet av oktober eller tidig vår (mars). Pyretroid enligt tabell på sid 89. KÅLBLADSTEKEL främst höstoljeväxter De senaste 0 åren har angrepp varit ovanliga. I Mälardalen och delar av Kalmar län, har lokalt starka skador förekommit i höstoljeväxter under senare år. Våroljeväxter skadas sällan. Troligen beror det på att eventuella kålbladsteklar dödas vid rapsbaggebekämpningen. Saknas. Riktvärde är en larv i genomsnitt per planta. Om plantorna angrips redan på hjärtbladsstadiet kan skadorna uppstå snabbt och bli mycket omfattande. Sena angrepp när flera örtblad är utvecklade, saknar i allmänhet betydelse. Bekämpning görs då skadorna ser hotande ut. Larverna är mycket glupska och skadan kan komma snabbt. Pyretroid enligt tabell på sid 89. Effekten av Mavrik är sämre, välj i första hand en annan pyretroid. Erfarenheter från Uppland visar att något lägre doser än de i tabellen har fullgod effekt. JORDLOPPA våroljeväxter De viktigaste förebyggande åtgärderna sträva efter snabb och jämn uppkomst genom till exempel höstharvning och grund sådd tidig sådd Det finns oftast ett bekämpningsbehov, speciellt vid torr väderlek med svåra uppkomstförhållanden och långsam tillväxt. Saknas. Riktvärde är att bekämpningen görs då gnagskadorna utgör mer än 30 % av hjärtbladens yta, samtidigt som tillväxten är hämmad på grund av torka. Angreppen kan komma mycket snabbt under varma och torra förhållanden. Från uppkomst fram till tidigt örtbladsstadium. Pyretroid enligt tabell på sid 89. LILLA KÅLFLUGAN De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik tidig sådd (höstraps) behovsanpassa övrig insektsbekämpning för att skona naturliga fiender så mycket som möjligt Den lilla kålflugans larver angriper rötterna men betydelsen är oklar. Angreppen i höstraps har ökat i Skåne de senaste åren. I våroljeväxter förekom angrepp framförallt i västra Sverige under 04. Risken för att den tredje generationen av lilla kålflugan ska hinna skada höstrapsen finns framförallt år med varm sensommar och höst kombinerat med en stor andra generation. Saknas. Början eller mitten av maj för första generationen i våroljeväxter, och början av september för tredje generationen i höstoljeväxter. Ett visst stöd för att bedöma förekomsten av lilla kålflugan kan fås från de fångstfällor som används vid odling av kålväxter på friland. Ett annat hjälpmedel är en temperatursumma som beräknar när första generationen uppträder i våroljeväxter. Bekämpning rekommenderas inte. Kålflugan är svårbekämpad. Det är svårt att bedöma förekomsten för att bestämma effektiv bekämpningstidpunkt. och det finns inga effektiva preparat, varken för betning eller behandling i fält. 46 RAPS OCH RYBS

48 Raps och rybs RAPSBAGGE Den viktigaste förebyggande åtgärden undvik sena rapsbaggebekämpningar eftersom det skadar rapsbaggens naturliga fiender I höstoljeväxter är det sällan behov av bekämpning, en kantbehandling kan vara tillräcklig. I våroljeväxter finns oftast ett bekämpningsbehov varje år. Bekämpa enbart då trösklarna är uppnådda. Bekämpningsförsök visar att främst höstraps ofta kan kompensera även för kraftiga skador av rapsbaggar. Med tanke på det och risker för resistens ska man avvakta med bekämpning tills trösklarna har uppnåtts. Förändrad beståndsuppbyggnad under senare år, med färre men kraftigare plantor, gör att trösklarna bör ligga i den övre delen av intervallet. Aktuella försök saknas. Rapsbaggarna skadar endast knopparna, inte utslagna blommor. undersökningar på minskad känslighet för Biscaya under de senaste åren. Det finns inga rapporter om försämrad effekt i fält. För att motverka resistensutvecklingen är det viktigt att inte använda preparat från samma preparatgrupp mer än en gång per säsong. För beskrivning av preparatgrupper, se sid 95. FYRTANDAD RAPSVIVEL Riktad bekämpning mot viveln har hittills inte varit aktuell. Inflygningen följs med fångstskålar på några platser i Skåne. Äldre försök visar att betydelsen av stjälkminerande vivlar (fyrtandad och blåvingad rapsvivel) oftast är marginell. Saknas. Det tyska riktvärdet är 0 vivlar per gulskål under tre dagar. Inflygningen till fälten under våren kan följas med hjälp av gulskålar. Tidigt knoppstadium (DC 5) Medelsent knoppstadium (DC 5/53) Sent knoppstadium (DC 59) Höstoljeväxter: antal rapsbaggar i medeltal/planta Våroljeväxter: antal rapsbaggar i medeltal/planta 0,5 3 Före blomning vid uppnådd bekämpningströskel. Undvik sena behandlingar eftersom rapsbaggarna då skadar plantorna mindre och behandlingen kan ge negativa effekter på olika nyttodjur som reglerar mängden rapsbaggar. Höstoljeväxter Välj inte en pyretroid, i övrigt se preparatval för våroljeväxter. Våroljeväxter De första behandlingarna görs med Avaunt 0,7 l/ha eller Plenum 0,5 kg/ha, alternativt Mavrik 0, l/ha i områden där preparatet erfarenhetsmässigt fungerar. Växla mellan preparaten vid flera behandlingar. Vid den sista behandlingen används Mospilan 0, kg/ha eller Biscaya 0,3 l/ha, alternativt Plenum om preparatet inte använts vid någon av de första behandlingarna. Resistens Resistens mot pyretroider, med svaga effekter av fältsprutningar som följd, förekommer mer eller mindre i hela odlingsområdet. Med undantag av vissa områden i främst Halland, har dock pyretroiden Mavrik fungerat bra i praktiken. Bland neonikotinoiderna visar laboratorie BLYGRÅ RAPSVIVEL OCH SKIDGALLMYGGA Den direkta betydelsen av blygrå rapsvivel är liten. Dess betydelse ligger i att den möjliggör angrepp av skidgallmygga. Både den vuxna viveln och larven gör små hål i rapsskidorna. Hålen utnyttjas sedan av skidgallmyggan vid äggläggningen. Angreppen är oftast större i fältkanter och vid mindre angrepp av vivlar kan en kantbehandling vara tillräcklig. Vid stor förekomst av vivlar kan flera behandlingar i områden med starka angrepp av skidgallmygga bli aktuella. Följ trösklarna för blygrå rapsvivel. Bekämpningseffekten är ofta lägre än 50 %. Höstoljeväxter Mycket starka skador av skidgallmygga förekom i vissa delar av Skåne under 0507, samt i Östergötland 99 och lokalt även 06. I övrigt har skadorna huvudsakligen begränsats till fältkanterna och haft liten betydelse. Vid goda tillväxtbetingelser och mindre angrepp har rapsen en mycket god förmåga att kompensera för angreppen. RAPS OCH RYBS 47

49 Raps och rybs Våroljeväxter Litet. Under de senaste 30 åren har angreppen varit obetydliga i hela odlingsområdet. vivlar per planta. För skidgallmygga saknas tröskelvärden. Främst i slutet av blomningen. Vid mycket starka angrepp kan det finnas behov av upprepad behandling. Första behandlingen görs då i begynnande blomning och följs upp i slutet av blomningen. Undvik behandling vid full blom av hänsyn till nyttoinsekterna. Biscaya 0,3 l/ha, Fastac 0,0,3 l/ha, Mospilan 0, kg/ha eller Mavrik 0, l/ha. Vid rapsbaggebekämpning med Avaunt, Biscaya, eller Mospilan erhålls normalt även en viss effekt på den blygrå rapsviveln. KÅLBLADLUS främst våroljeväxter I höstoljeväxter är det mycket sällan behov av bekämpning. Senaste gången det fanns ett allmänt bekämpningsbehov i våroljeväxter var 974. Därefter har lokal bekämpning behövt göras vid enstaka tillfällen t.ex. i Mälardalen 07. Risken för angrepp är störst i sent mognande vårraps. Om kolonier förekommer på 00 % av plantorna och vädret domineras av högtryck. Strax före eller omkring blomning. Biscaya 0,3 l/ha eller Mospilan 0,5 kg/ha. KÅLMAL främst våroljeväxter Allvarliga angrepp i höstoljeväxter har inte rapporterats annat än undantagsvis. Sedan 940talet har starka angrepp förekommit i våroljeväxter under sex år, varav fyra år från 995 och framåt. Under 06 fanns lokalt ett stort bekämpningsbehov på Gotland och i Mälardalen. Saknas. Strax efter inflygningen av den första generationen. Det har skett i slutet av maj till början av juni under de senaste angreppsåren. Pyretroid enligt tabell på sid 89. TURNIP YELLOW VIRUS (TUYV) höstoljeväxter Den viktigaste förebyggande åtgärden undvik tidig sådd Ovanligt. Varma höstar ökar risken för angrepp eftersom det gynnar förekomsten av persikbladlus som sprider viruset. Undersökningar i Skåne visade att viruset förekommer. Vilken betydelse och vilka skördeförluster viruset orsakar är oklart. Saknas. Viruset överförs med bladlöss, främst persikbladlöss på hösten. Bekämpning är endast motiverad om det är lätt att hitta persikbladlöss i fältet. Höst. Persikbladlössen sorterar ut och räknas i sugfällefångsterna från Alnarp och Ingelstorp. Resultaten kan vara en vägledning. Effektiva preparat saknas. Lössen sitter oftast på undersidan av bladen vilket försvårar bekämpningen. Pyretroider är registrerade men pyretroidresistensen är utbredd hos persikbladlusen. Resistens förekommer allmänt i Danmark, England och Tyskland. Undersökningar i södra Sverige hösten 06 visade på utbredd resistens. 48 RAPS OCH RYBS

50 Lin SVARTFLÄCKSJUKA (Alternaria) Den viktigaste förebyggande åtgärden använd friskt utsäde eller beta vid behov Svartfläcksjuka är vanligt i utsädet och betning är ofta nödvändig. Saknas. Senare delen av blomningen, DC Amistar 0,8,0 l/ha (UPMA, Utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde) Betning Dividend Formula M. Utsädet behöver betas när 5 % eller mer av fröna är angripna av svartfläcksjuka. LINJORDLOPPA Den viktigaste förebyggande åtgärden sträva efter snabb och jämn uppkomst till exempel genom höstharvning och grund sådd Betydelsen av angreppen varierar stort både geografiskt och mellan olika år. Angreppen har till största delen orsakats av den stora linjordloppan, medan den lilla linjordloppan är mindre vanlig. Undvik förebyggande behandlingar eftersom endast en bekämpning per fält per år är tillåten. Saknas. Bekämpning kan vara motiverad då angreppen ser hotande ut. Särskilt vid varm och torr väderlek. Från hjärtbladsstadiet fram till tidigt örtbladsstadium. Angreppen kan komma mycket snabbt under varma och torra förhållanden. Mavrik 0,50, l/ha. LIN 49

51 Ärter ÄRTBLADMÖGEL Den viktigaste förebyggande åtgärden odla inte ärter oftare än vart 67 år Primära angrepp på groddplantorna kan bekämpas genom betning. Dessa angrepp är normalt allvarligare än angrepp på bladverket. Utsädesbetning görs främst i konservärt. Saknas. I första hand betning med det biologiska betningsmedlet Cedress. Även betning med Apron XL motverkar det primära angreppet och skyddar en tid mot den markburna smittan. ÖVRIG SJUKDOM MOT VILKEN BETNING ÄR MÖJLIG Ärtfläcksjuka Sjukdomen orsakas av flera olika svampar, det s.k. Ascochytakomplexet. Angreppet påverkar grobarheten. Svamparna ger även upphov till svarta stjälkbaser samt svarta fläckar på stam, blad, baljor och frö. Det biologiska betningsmedlet Cedress har effekt och används framför allt i konservärter. SJUKDOMAR SOM INTE ÄR MÖJLIGA ATT BEKÄMPA KEMISKT Ärtrotröta Det är den allvarligaste sjukdomen på ärter. Den kan motverkas genom ordnad växtföljd med minst 68 år mellan ärtgrödorna och genom att ha väldränerade fält. På svårdränerade jordar bör antalet år mellan ärtgrödorna förlängas ytterligare. Jordtest ger en uppskattning av infektionsgraden. Även lucern, vicker, gul sötväppling och brun böna angrips. Phytophthorarotröta Sjudomen kan angripa både ärt och åkerböna. Den motverkas bäst genom en ordnad växtföljd med minst 68 år mellan ärt och åkerbönsgrödorna och genom att ha väldränerade fält. På svårdränerade jordar bör antalet år mellan ärt och åkerbönsgrödorna förlängas ytterligare. ÄRTVIVEL Den viktigaste förebyggande åtgärden sträva efter snabb och jämn uppkomst till exempel genom höstharvning, grund sådd och inte alltför tidig sådd Bekämpning är sällan aktuell. Betydelsen är inte helt utredd. Sannolikt kan plantan kompensera även för starka bladangrepp. Saknas. Stora mängder vivlar som angriper plantan i samband med uppkomst eller äter på små plantors inre bladdelar kan motivera bekämpning vid torrt och varmt väder. Från uppkomst fram till dess att plantorna har ett par blad. Pyretroid enligt tabell på sid 89. ÄRTBLADLUS I Sydsverige förekommer ärtbladlusen de flesta år, och bekämpningsbehov uppstår i ca 60 % av fälten med matoch foderärt. I konservärt är bekämpningsbehovet större. et i Mellansverige är 3 år av 0. Foder och kokärter Fram till begynnande baljsättning 5 löss/toppskott eller angrepp på 5 % av toppskotten. Vid sena angrepp i baljsättningen finns inga svenska tröskelvärden. Ett riktvärde kan vara det danska tröskelvärdet med angrepp på mer än 50 % av plantorna. Konservärter I västra Götaland används 35 löss/toppskott som tröskelvärde för bekämpning. I Skåne och Halland används en stegvis ökande bekämpningströskel där man tolererar lus/toppskott i tidiga utvecklingsstadier fram till begynnande blomning. Tröskelvärdet stiger sedan och när de nedre baljorna börjat svälla, tolereras 5 löss/toppskott. Om lössen kommer tidigt och en bekämpning har utförts före blomning, kan det bli nödvändigt med en andra bekämpning senare under baljsättningen. Vid uppnådd bekämpningströskel. 50 ÄRTER

52 Ärter Pyretroider, se tabell på sid 89. Pyretroider är kontaktverkande och kan därför ge otillräcklig effekt på löss som sitter väl gömda inne i knopparna. Den högre dosen ger bättre långtidseffekt. I konservärter är även Teppeki registrerat. ÄRTVECKLARE Risken för angrepp är störst i områden med intensiv ärtodling samt vid torra och soliga förhållanden. I foderärt är skadetröskeln ca 50 % angripna baljor. Det innebär att bekämpning i praktiken inte är aktuell. I kok och utsädesärter bör bekämpning övervägas i de områden där angrepp ofta brukar förekomma. I de odlingarna orsakar gnagskador av ärtvecklarens larver kvalitetsfel. Saknas. Begynnande baljsättning. I odling av konservärt används feromonfällor för att uppskatta tidpunkten för inflygning av ärtvecklare till fält. Pyretroid enligt tabell på sid ÄRTER

53 Åkerböna BÖNFLÄCKSJUKA Den viktigaste förebyggande åtgärden använd friskt utsäde, riktvärde är utsäde med mindre än 5 % smitta Bönfläcksjuka förekommer ibland, men bekämpningsbehovet är mycket osäkert. Saknas. DC 669. Vid bekämpning med hög dos i sen blomning kan avmognaden försenas. Amistar/Mirador 0,50,75 l/ha eller Signum 0,50,75 kg/ha. CHOKLADFLÄCKSJUKA De viktigaste förebyggande åtgärderna plöj ner smittade skörderester för att undvika vindspridning till omgivande fält kommande år undvik insådd i åkerböna för att motverka vindspridning av sporer från skörderester till omgivande fält kommande år Chokladfläcksjuka kan utvecklas hastigt vid fuktigt och varmt väder. Normalt kommer angreppet i augusti och har då mindre inverkan på skörden. I försök med kraftiga angrepp har merskördarna blivit kg/ha vid en bekämpning. I försök under 0080 har Signum 0,5 l/ha i genomsnitt gett 50 kg/ha merskörd vid behandling i begynnande blomning och 400 kg/ha vid behandling 0 dagar senare. Saknas. Överväg bekämpning när det är lätt att hitta fläckar på bladen och det samtidigt är varmt och fuktigt väder. DC 669. Vid bekämpning med hög dos i sen blomning kan avmognaden försenas. Signum 0,50,75 kg/ha. BÖNROST Bönrost angriper ofta sent på säsongen och har därför troligen liten betydelse. Saknas. DC 669. Vid bekämpning med hög dos i sen blomning kan avmognaden försenas. I första hand Amistar/Mirador 0,50,75 l/ha, alternativt Signum 0,50,75 kg/ha. För att inte försena avmognaden används de lägre doserna vid sen behandling. Erfarenheterna är mycket begränsade när det gäller bekämpning av bönrost i Sverige. SJUKDOM SOM INTE ÄR MÖJLIG ATT BEKÄMPA KEMISKT Bönbladmögel Svampen gynnas av fuktigt och svalt väder. Vid tidiga angrepp och gynnsamt väder kan skördeförlusten bli betydande. Eftersom svampen överlever med vilsporer i marken är den viktigaste förebyggande åtgärden en balanserad växtföljd med minst 68 år mellan åkerbönorna. Phytophthorarotröta Sjukdomen kan angripa både åkerböna och ärt. Motverkas bäst genom en växtföljd med minst 68 år mellan ärt och åkerbönsgrödorna och genom att ha väldränerade fält. På svårdränerade jordar bör antalet år mellan ärt och åkerbönsgrödorna förlängas ytterligare. Gråmögel (Botrytis cinerea) Svampen kan gå in i en aggressiv fas där den angriper växtmaterial vid långvarigt blött och svalt väder. Hösten 07 förekom angrepp på baljor och frö i åkerböna. ÄRTVIVEL Den viktigaste förebyggande åtgärden sträva efter snabb och jämn uppkomst genom till exempel höstharvning och inte alltför tidig sådd Bekämpning är sällan aktuell. Betydelsen är inte helt utredd. Sannolikt kan plantan kompensera även för starka bladangrepp. 5 ÅKERBÖNA

54 Åkerböna Saknas. Stora mängder vivlar som angriper plantan i samband med uppkomst eller äter på små plantors inre bladdelar kan motivera bekämpning vid torrt och varmt väder. Från uppkomst fram till dess att plantorna har ett par blad. Pyretroid enligt tabell på sid 89. Biscaya 0,3 l/ha (UPMA, Utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområden). BÖNBLADLUS Visst lokalt bekämpningsbehov finns varje år. Större angrepp förekommer enstaka år i södra Sverige. Starka angrepp förekom 0 i Sydsverige. I Mellansverige har det hittills varit sällsynt med angrepp som kräver bekämpning. Saknas. Riktvärde är 05 % angripna plantor. Bönbladlössen koloniserar ofta enstaka plantor. Även ärtbladlus kan förekomma. Bladlössen uppträder i samband med begynnande blomning. Mavrik 0,50, l/ha eller annan pyretroid, enligt tabell på sid 89. BÖNSMYG De viktigaste förebyggande åtgärderna använd utsäde fritt från bönsmyg undvik sådd i närheten av tidigare angripna fält et är inte helt klarlagt men har hittills varit litet i foderproduktion. Bönsmyg förekommer främst där odling av åkerböna är vanlig. På platser där skador brukar förekomma kan bekämpning i utsädesodlingar vara motiverad för att förhindra försämrad grobarhet. Det är de äggläggande honorna som bekämpas och en förutsättning för att de är aktiva i fält och lägger ägg är att det är temperaturer över 0 C och uppehållsväder. Saknas. DC 657. ÅKERBÖNA 53

55 Klöverfrö KLÖVERSPETSVIVEL Den viktigaste förebyggande åtgärden sträva efter att placera nya klöverfält så långt bort från äldre fält som möjligt Senare års undersökningar visar att bekämpningsbehovet i vitklöver är stort, framför allt i Skåne. Även i rödklöver finns ofta ett bekämpningsbehov. Undersökningar i Östergötland tyder på ett bekämpningsbehov i mer än hälften av rödklöverfälten 7 år av 0. I försök med rödklöver från har bekämpning med Biscaya gett säkra merskördar i hälften av försöken. Angreppsnivån påverkas mycket av avståndet till föregående års klöverodlingar. Vivlarna kan flyga, men oftast inte så långa sträckor. Genom att sträva efter minst 500 m avstånd till föregående års fält har försök visat att angreppsnivån minskar kraftigt. Torrt och varmt väder under vår och försommar gynnar vivlarna och ger därmed ett ökat bekämpningsbehov. Om det är lätt att hitta fullbildade vivlar i samband med klöverns knoppstadium är sannolikt en bekämpning motiverad. Mängden vivlar bör följas med hjälp av fångstskålar för att kunna behovsanpassa bekämpningen. Rödklöver Två vita fångstskålar, ca 5 cm i diameter, sätts ut i fältet i början av juni. Riktvärde för bekämpning är fångst som överstiger vivlar per vecka och fångstskål från början av juni fram till strax före blomning. Vitklöver Två vita fångstskålar, ca 30 cm i diameter, sätts ut i fältet i början av maj. Riktvärde för bekämpning är 30 vivlar totalt från början av maj fram till strax före blomning. Lämplig behandlingstidpunkt är strax före blomning. Behandling som är behovsanpassad och sker innan blomning är mest skonsam för nyttoinsekter. I första hand Biscaya 0,3 l/ha eller Mavrik 0,3 l/ha. (UPMA, Utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområden). 54 KLÖVERFRÖ

56 Gräsfrö BLADFLÄCKSVAMPAR OCH MJÖLDAGG Vissa år kan bladfläcksvampar uppträda i bl.a. ängssvingel, hundäxing, rajsvingel, rörsvingel och timotej i sådan omfattning att bekämpning är motiverad. Angrepp av mjöldagg är mindre vanligt. Saknas. Bekämpning mot bladfläcksvampar och mjöldagg i timotej, hundäxing, rajsvingel, rörsvingel och ängssvingel är sannolikt befogad om det går lätt att hitta angrepp före ax/vippgång på de tre översta bladen. Bästa bekämpningstidpunkt mot bladfläcksvampar är troligen i begynnande ax eller vippgång. Tidigare bekämpningar kan behövas vid tidiga och kraftiga angrepp av rost och mjöldagg, framförallt i ängsgröe och engelskt rajgräs. Amistar/Mirador 0,50,5 l/ha. Vid etablerade angrepp, dvs. tydliga symtom på flera bladnivåer, används det högre dosalternativet. ROST Relativt omfattande angrepp av rost förekommer ibland i rajgräs, rödsvingel och ängsgröe. I framförallt fröodlingar av ängsgröe, engelskt rajgräs och rödsvingel kan bekämpning vara aktuell. I Danmark är bekämpningströskeln 0 % angripna plantor. Bästa bekämpningstidpunkt är troligen i begynnande axeller vippgång. Tidigare bekämpningar kan behövas vid tidiga och kraftiga angrepp i framförallt ängsgröe och engelskt rajgräs. Amistar/Mirador 0,50,5 l/ha. Vid etablerade angrepp, dvs. tydliga symtom på flera bladnivåer, används det högre dosalternativet. VITAXKVALSTER De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik timotejfröodling på mark där det tidigare varit vall under flera år undvik långliggande frövallar Kvalstret kan angripa en mängd olika gräsarter. et ökar med stigande vallålder. Angreppen startar och är störst i fältkanterna. Tidigare års observationer av kantangrepp kan ge vägledning om bekämpningsbehovet. Bekämpning är inte aktuell i förstaårsvallar. Andraårsvallar kan behöva behandlas om det funnits angrepp i förstaårsvallen eller om det finns mycket annan gräsvegetation i närheten. I tredjeårsvallar behövs ofta en bekämpning. Saknas. Lämplig tidpunkt är på våren när maskrosorna börjar blomma. Pyretroid enligt tabell på sid 89. TIMOTEJFLUGA De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik timotejfröodling på mark där det tidigare varit vall under flera år undvik långliggande timotejfrövallar et ökar med stigande ålder på frövallen. Bekämpning är sällan aktuell i förstaårsvallar. I andraårsvallar kan en kantbehandling vara aktuell om mycket timotej odlas i området. I tredje årets frövall behövs oftast en bekämpning. Saknas. Enligt norska erfarenheter bör bekämpning göras om det året innan förekom angrepp i fröodlingen på mer än 0 % av axen. Lämplig tidpunkt är i början av maj, när björkarna har börjat slå ut (blad stora som musöron). Pyretroid enligt tabell på sid GRÄSFRÖ

57 Majs BLADFLÄCKSVAMPAR De viktigaste förebyggande åtgärderna plöj efter majs odla inte majs efter majs låt inte grödan stå kvar i fält efter optimal skördetidpunkt välj mindre känslig sort Bekämpning är oftast bara aktuell i högriskfält d.v.s. fält med kärn eller kolvmajs, fält med återkommande majsodling och med minimerad jordbearbetning eller mycket skörderester av majs på markytan. Viktigaste sjukdomarna är majsbladfläcksjuka och majsögonfläck. Under gynnsamma förhållanden för svamparna, fuktigt och svalt väder (57 C) för majsögonfläck och fuktigt och varmt väder (optimum 48 C) för majsbladfläcksjuka, kan angreppen förorsaka stora skördesänkningar. Störst blir angreppen i kärn och kolvmajs eftersom svamparna har längst tid att utvecklas i dessa, men även ensilagemajs skadas. Sortskillnader finns men det svenska underlaget är för litet för en säker bedömning. Under nederbördsrika år bör riskfält behandlas. Övriga fält behandlas då angrepp finns på mer än 45 % av plantorna. Som angripna plantor räknas bara de plantor där bladet närmast under kolven är angripet. n är hämtad från Danmark. Behandling görs när grödan har minst 8 blad, höjd ca 5 0 cm. Comet Pro,0 l/ha eller x0,5 l/ha, DC Godkänt för användning i fodermajs. Propulse l/ha eller x0,5 l/ha, DC Under perioden DC 3339 får dosen inte överstiga 0,5 l/ha. Enligt danska erfarenheter är en behandling oftast tillräcklig. SJUKDOMAR SOM INTE ÄR MÖJLIGA ATT BEKÄMPA KEMISKT Kolvfusarios och stjälkröta De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik ensidig odling av majs på samma skifte noggrann plöjning om majs odlas efter majs låt inte grödan stå kvar i fält efter optimal skördetidpunkt välj om möjligt mindre känslig sort Båda sjukdomarna orsakas av svampar ur släktet Fusarium. Angrepp av fusariumsvampar i kolven kan resultera i förhöjda halter av toxinerna DON och ZEA. Fusariumangrepp i stjälken kan förorsaka stjälkröta med liggbildning som följd. Vissa sortskillnader finns när det gäller känslighet för kolvfusarios och stjälkröta. Det svenska underlaget för bedömning av sortskillnader i kärnmajs är för litet. Enligt danska försök 0307 är halterna av DON och ZEA oftast lägre i sorten Yukon. I 07 års försök är halterna även lägre i KWS Stabil och LG Sorten Fieldstar har trots små angrepp av kolvfusarios och stjälkfusarios innehållit höga halter av både DON och ZEA i försöken. KNÄPPARLARV De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik sådd av majs andra året efter vall bearbeta jorden under tidig höst i hela växtföljden plöj bekämpa kvickroten Saknas. Betning/utsädesbehandling Utsäde köpt av inhemsk leverantör är Mesurolbetat mot fåglar (undantag utsäde för ekologisk produktion). Betningen skyddar till viss del utsädet mot knäpparlarver, men övriga underjordiska plantdelar som grodd och rötter skyddas inte. Utsäde som direktimporteras av odlare kan sakna Mesurolbetning. Annan kemisk bekämpning är inte möjlig. FRITFLUGA De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik sen sådd, speciellt i skogsbygd plantera sockermajs istället för att så Utsatta fält är främst sådana som är sent sådda, belägna i skogs och mellanbygd och där andelen betesmark är stor. Sockermajs är betydligt känsligare för angrepp än fodermajs. Saknas. Fritflugan behandlas utifrån hur stor risken är för angrepp. En viktig faktor för bedömning av angrepps 56 MAJS

58 Majs risken är tidpunkten för fritflugornas svärmning i förhållande till majsens utveckling. Svärmningstidpunkten bestäms med hjälp av temperatursummor och fångster i blåskålar. Hänsyn tas också till mängden övervintrande flugor och väderleken vid svärmningen. Risken för angrepp meddelas i Växtskyddscentralernas veckorapporter och växtskyddsbrev. Blåskålefångster och daggrader följs på hemsidan för FältForsk i avsnitten om väderdata och prognosmodeller, DC. Det är mycket viktigt att bekämpningstidpunkten är rätt, d.v.s. när andra bladet har vuxit fram så det syns tydligt på drygt hälften av plantorna. För ändamålet godkänd pyretroid, enligt tabell på sid 89. Är utsädet betat med Mesurol som repellent mot fåglar, fås även effekt mot fritflugan och någon ytterligare bekämpning behövs i regel inte. I vissa fall, till exempel vid sen sådd i kombination med kraftig förekomst av fritflugor, kan en kompletterande bekämpning vara motiverad. BLADLUS Flera bladlöss förekommer i majs: havrebladlus, sädesbladlus och grönstrimmig gräsbladlus. et är litet. Enligt danska och tyska erfarenheter krävs flera hundra bladlöss per planta för att angreppet ska få en ekonomisk betydelse. Enligt tyska uppgifter kan bladlössen ha betydelse för överföring av rödsotvirus från vårsäd till höstsäd, genom att först infektera majsen och sedan föra smittan vidare till den nysådda höstsäden. Saknas. Större angrepp förekommer först i juli augusti. Om det är möjligt att genomföra en bekämpning väljs en för ändamålet godkänd pyretroid enligt tabell på sid 89. MAJSMOTT De viktigaste förebyggande åtgärderna finfördela majsstubbresterna, helst redan på hösten (inga stjälkbitar med två oskadade noder bör finnas kvar) plöj, höst eller vår, så att samtliga skörderester hamnar minst 0 cm under markytan undvik odling av majs efter majs Angrepp förekommer i majsodlande områden i södra och mellersta Sverige. Skadorna har hittills varit på en låg nivå men undantag finns. Den kemiska bekämpningseffekten är mycket osäker och de förebyggande åtgärderna är helt avgörande för att kunna hålla majsmottet på en rimlig nivå. Saknas. Enligt nordtyska försök kan optimal tidpunkt variera från första veckan av juli till någon vecka in i augusti, men sannolikt är tidsspannet ännu längre i Norden. I dagsläget finns ingen metod att bestämma optimal bekämpningstidpunkt. Eftersom rätt tidpunkt är nödvändig för god effekt av bekämpningen innebär det att kemisk bekämpning i nuläget är svår att tillämpa. Steward 30 WG, 0,5 kg/ha (UPMA, Utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområden). 57 MAJS

59 Sockerbetor ROTBRAND De viktigaste förebyggande åtgärderna välj en tolerant sort t.ex. Cartoon, Selma KWS eller Smilla KWS kalka, ph minst 6,5 på lätta jordar och 7 på lerjordar sträva efter snabb och jämn uppkomst genom rätt jordbearbetning och tidig sådd under goda förhållanden Rotbrand orsakas av flera olika svampar, Aphanomyces cochliodes, Pythium spp., Thanatephorus cucumeris m.fl. Aphanomyces cochlioides är den allvarligaste rotbrandspatogenen. Den trivs på jordar med lågt ph, lågt kalciumtal och under varma och fuktiga förhållanden. På lerjordar bör ph vara minst 7 och kalciumtalet (CaAL) över 50 mg/00 g jord för att minska risken för rotbrandsangrepp. Tidiga angrepp kan ge betydande plantbortfall. Utan betning kan plantbortfallet uppgå till 9000 plantor/ha enligt försöksresultat från Nordic Beet Research. Senare angrepp minskar tillväxten vilket ger upphov till små och missformade plantor. Saknas. Under groning och uppkomst kan plantorna skyddas genom betning. I den svenska betodlingen 08 betas alla sorter med TMTD (Tiram) + Tachigaren som tillsammans ger ett bra grundskydd mot flera rotbrandssvampar. Effekten är otillräcklig mot de sena kroniska skadorna av Aphanomyces cochliodes. Välj en tolerant betsort, se BETROST, BLADFLÄCKSVAMPAR OCH MJÖLDAGG De viktigaste förebyggande åtgärderna välj en motståndskraftig sort. Bäst motståndskraft mot betrost har sorterna Daphna och Cantona KWS bäst motståndskraft mot mjöldagg har sorten Selma KWS bäst motståndskraft mot Ramularia har sorterna Selma KWS och Cantona KWS Flera svampar orsakar bladfläckar i betor. Bladfläcksvamparna är Ramularia beticola, Cercospora beticola och Stemphylium beticola. Det är viktigt att anpassa bekämpningstidpunkt och dos efter smittotryck. Aktuell information om angreppsutveckling och sorter finns på hemsidan för Nordic Sugar, Utvecklingen av de olika svamparna beror på väderlek, plats och betsort. Komplettera därför med kontroll av eget fält regelbundet. Vid tidiga angrepp och planerad sen skörd kan två, eller i undantagsfall tre, behandlingar vara motiverade. Bevattning gynnar angrepp av Ramularia. Gör en sammantagen bedömning av svampangreppen (betrost, mjöldagg och bladfläcksvampar). Bedöm 33 blad (mellanbladen, inte de yttersta och inte de innersta) per fält. Varje blad med minsta lilla bladfläck, oavsett vilken eller vilka sjukdomar, räknas som angripet. n är uppnådd då ett blad av 33 är angripet (3 %). För att uppnå bästa effekt är det mycket viktigt att bekämpning utförs vid uppnådd bekämpningströskel. Preparaten har ingen kurativ verkan. Comet Pro 0,30,6 l/ha. Max två behandlingar per gröda. Om smittotrycket är fortsatt högt, i mottagliga sorter och vid sen upptagning, rekommenderas en uppföljande behandling efter ca tre veckor. Uppföljande behandling Comet Pro 0,30,6 l/ha Armure 0,6 l/ha Comet Pro 0,50,3 + Armure 0,50,3 l/ha Växling eller blandning av preparat rekommenderas för att minska risken för resistensutveckling. Armure tillhör en annan preparatgrupp, men är något svagare på rost. Den högre dosen används om rostangreppen är tidiga och kraftiga. Även Bolt och Acanto* får användas i sockerbetor, men har främst effekt på mjöldagg. *) Acanto är avregistrerat men får användas t.o.m SKADEDJUR PÅ GRODDPLANTORNA De viktigaste förebyggande åtgärderna optimera jordbearbetning, såtidpunkt och sådjup för att få en snabb uppkomst tillför stallgödsel eller plöj ner halm för att minska risken för angrepp, det ger skadedjuren alternativ föda Uppkomstskadegörare förekommer i större eller mindre utsträckning i alla betfält. Därför görs en generell insekts 58 SOCKERBETOR

60 Sockerbetor betning. De vanligaste skadedjuren är hoppstjärtar, dvärgfotingar, mångfotingar, lilla betbaggen, mörk mullvadslöpare m.fl. Saknas. Skadedjuren bekämpas genom betning. Betningsmedel innehållande imidakloprid eller tiametoxam ger god effekt. Alla sorter är betade med Gaucho, förutom en sort betad med Cruiser + Force, som ger ett bra insektsskydd på fält med normalt till högt insektstryck. En kombination av olika odlingsmetoder och utsädesbetning ger bäst effekt. JORDLOPPA Den viktigaste förebyggande åtgärden använd betat utsäde Det är främst betjordloppan som orsakar problem. Stora angrepp är relativt ovanliga. Saknas. Vid förekomst av jordloppor i fältet och angrepp på betorna, kan bekämpning vara aktuell. Jordloppor kräver höga temperaturer och soligt väder, och kan under dessa förhållanden orsaka stor skada på kort tid. Betplantan är mest känslig under uppkomsten och angrepp efter hjärtbladstadiet har mindre betydelse. Efter betornas 4bladsstadium, DC 4, är bekämpning inte aktuell. I första hand betning med Gaucho, som ger ett bra grundskydd. Vid mycket kraftiga angrepp, använd en pyretroid enligt tabell på sid 89. STINKFLY Den viktigaste förebyggande åtgärden använd betat utsäde Med betat frö är större angrepp som kräver ytterligare bekämpning ovanliga. Saknas. Bekämpning måste ske förebyggande. Från uppkomsten fram till maj månad. Betningen är effektiv. Det innebär att bekämpning med pyretroid endast är aktuell i undantagsfall. Pyretroid enligt tabell på sid 89. ÅKERTRIPS Den viktigaste förebyggande åtgärden använd betat utsäde Betning med effektiva preparat har lett till att ytterligare tripsbehandlingar sällan är motiverade. En varm och torr sommar som följs av en torr höst leder till uppförökning av åkertripsen. Det ökar risken för angrepp året därpå. Trips eller tripsskador på 50 % av plantorna i tidigt stadium. Det är svårt att fastställa behovet på grund av åkertripsens ringa storlek samt att de ibland uppehåller sig under markytan. Betning och eventuell bekämpning under de första veckorna efter uppkomst. I första hand betning med Gaucho. Det ger ett bra grundskydd. Vid mycket kraftiga angrepp, använd en pyretroid enligt tabell på sid 89. BETFLUGA Den viktigaste förebyggande åtgärden använd betat utsäde Vanligen litet eftersom utsädet betas vilket ger plantorna ett bra grundskydd. Stora minor bildas sällan. Under 005 (södra Skåne) och 006 (mer allmänt) förekom starka skördereducerande angrepp innan Gauchobetningen var allmän. SOCKERBETOR 59

61 Sockerbetor Första generationen Begynnande stora minor på vartannat blad tills betorna har 68 örtblad, DC 68. Därefter tolereras större angrepp. Andra generationen Saknas. Under juli till augusti kan 50 % kraftigt angripna blad accepteras innan bekämpning sätts in. När äggen börjar kläckas och de första minorna i bladen syns (:a generationen). Gauchobetningen är mycket effektiv och bekämpning är endast aktuell i undantagsfall. Främst under mycket torra år. Pyretroid enligt tabell på sid 89. BLADLUS Eftersom allt sockerbetsfrö är betat med Gaucho är bekämpningsbehovet normalt litet. Betningen har en bra långtidseffekt mot bladlöss. et mot bladlöss har därför minskat betydligt. Lokalt kan det finnas ett behov av bekämpning mot betbladlus enstaka torra år då plantans upptag av betningsmedlet kan vara lågt. Persikbladlusen har betydelse endast som spridare av betvirusgulsot (BYV). Den sprider även mild betvirusgulsot (BMYV). Förekomsten av BMYV är oftast liten i Sverige. Betbladlus 0 svarta löss/planta eller koloniserande löss (dvs. minst 0 löss/planta) på 40 % av plantorna. Persikbladlus 0,5 ovingade gröna löss/planta. Denna tröskel avser risken för virusspridning. Gäller endast då persikbladlus konstaterats i fältet. Oftast andra halvan av juni och början av juli. Normalt brukar ett sammanbrott av populationen av betbladlöss ske kring mitten av juli. I undantagsfall vid mycket stora och sena angrepp. Pyretroid enligt tabell på sid 89. Pyretroider är kontaktverkande och kan därför ge otillräcklig effekt på löss som sitter väl gömda nere i bladrosetten. Ju senare angrepp desto mer skyddande bladmassa. För närvarande (mars 08) finns det inget selektivt bladlusmedel registrerat för användning i sockerbetor. GAMMAFLY Oftast inget behov av bekämpning. Vissa år sker en stor inflygning av gammafly, till exempel 996 och 03. I kombination med varma och torra förhållanden gynnas gammaflyet och bekämpningsbehov kan uppkomma. Saknas. Som riktvärde gäller att bekämpning kan vara aktuell när 05 % av bladytan är uppäten, en bedömning som baseras på hagelskador. I Danmark anges 45 larver per planta som riktvärde för bekämpning. Juliaugusti. Pyretroid enligt tabell på sid 89. SKADEDJUR SOM INTE ÄR MÖJLIGT ATT BEKÄMPA KEMISKT Betcystnematod En växtföljdsskadegörare som lever bland annat på betor, raps, kål, spenat och rädisa samt på ett stort antal ogräs. Det finns inga kemiska bekämpningsmedel mot betcystnematoden. Kontrollen riktas in på användning av toleranta betsorter och odlingstekniska åtgärder. Sanerande mellangrödor kan användas för att aktivt minska nematodtätheterna i jorden. Längre intervall mellan mottagliga grödor ger en spontan minskning av antalet ägg. Om raps ingår i växtföljden är det viktigast att bekämpa spillrapsen för att undvika uppförökning av betcystnematoden. Då betcystnematoder konstaterats i ett fält måste en tolerant betsort (NTsort) användas. Cantona KWS, Daphna och Ragna KWS är exempel på toleranta sorter. Även NTsorter uppförökar betcystnematoden. Därför är kontinuerlig uppföljning av förekomsten av betcystnematoder genom jordprovtagning och analys mycket viktig. För information om olika betsorter, se 60 SOCKERBETOR

62 Potatis GRODDBRÄNNA, LACKSKORV OCH FILTSJUKA (Rhizoctonia) De viktigaste förebyggande åtgärderna använd utsäde fritt från lackskorv förgro utsädet och sätt potatisen i varm jord ta upp potatisen senast 3 veckor efter blastdödning återkom inte oftare än vart femte år med potatis i växtföljden undvik rajgräs som fånggröda direkt före potatis Svampen kan ge stora ekonomiska förluster i form av skördesänkningar och kvalitetsförsämringar. Problemen med sjukdomen har ökat. Saknas. Utsädesburen smitta Lackskorv kan saneras genom betning med Maxim 00 FS, Monceren, Prestige eller Rizolex. Förutom groddbränna har Prestige även effekt mot sugande insekter som stritar och bladlöss. Binab TF WP och Proradix är biologiska betningspreparat med effekt mot groddbränna. I en del fältförsök har preparaten inte varit lika effektiva som kemiska fungicider. Marksmitta I utsädesodlingar kan marksmitta av Rhizoctonia solani bekämpas med Amistar l/ha (UPMA, utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområden). Behandling görs i sättfåran före eller vid sättning. För behandling krävs specialutrustning. Preparatet får inte komma i kontakt med sättpotatisen. Den totala dosen per odlingssäsong får inte överstiga l Amistar/ha. Därför kan Amistar inte användas för både behandling i sättfåran och blastbehandling. Har Amistar använts i sättfåran, får preparatet inte användas på samma fält de följande två åren oavsett gröda. Saknas. Bladmögel måste bekämpas förebyggande på grund av att sjukdomen är svår att kontrollera om angrepp uppstått och på grund av risken för angrepp av brunröta i knölarna. Färskpotatis Korta växtföljder, små radavstånd, vävtäckning och bevattning ökar risken för tidiga angrepp av bladmögel markant. Förebyggande behandling sätts in då väven tas bort. Behandla då även intilliggande fält. I fält där det tidigare förekommit problem med bladmögel bör väven tas av tidigare. Fält med konstaterad marksmitta bör behandlas innan det är dags att ta av väven. Ta då av väven, behandla och lägg tillbaks den. Bekämpningsintervall, se under matpotatis. Matpotatis Första bekämpningen sätts in strax innan blasten sluter sig i raderna eller då blasten är 05 cm hög. Fält i områden där marksmitta konstaterats kan behöva behandlas tidigare. Detta gäller speciellt om mycket regn förekommer under uppkomstfasen. Normalintervall för behandling är 7 dagar. Vid kraftig tillväxt eller mycket gynnsamt väder för bladmöglet bör intervallet sänkas till 45 dagar. Vid stabilt torrt väder och svag tillväxt kan intervallen öka till mellan 0 och 4 dagar. För ett mera optimalt sprutintervall kan beslutsstödsystem användas. Se Beslutsstödsystem. Stärkelsepotatis Stärkelsesorternas bättre bladmögelresistens gör att den första behandlingen kan sättas in när blasten täcker raderna, förutsatt att risken för marksmitta är liten och att utsädet är fritt från brunröta. Fortsätt bekämpningarna även under sensommaren och tidig höst. Bekämpningsintervall, se under matpotatis. POTATISBLADMÖGEL De viktigaste förebyggande åtgärderna använd friskt utsäde odla inte potatis oftare än vart 45 år på samma fält odla mindre mottagliga sorter odla potatis bara på väldränerade fält välj öppna fält utan skuggande vegetation täck av tidigt i färskpotatisodlingar bekämpa arvpotatis och bägarnattskatta i hela växtföljden eftersom de kan utgöra smittkällor Beslutsstödsystem (prognosprogram) Med hjälp av beslutsstödsystem kan bladmögelbekämpningen sättas in med större precision än vid den rutinmässiga bekämpningen. Därmed kan säkrare effekter uppnås. POTATIS 6

63 Potatis Prognosprogrammen bygger på väderdata, kännedom om bladmöglets biologi och för vissa system mätningar av t.ex. blasttillväxt. Exempel på beslutsstödsystem som förekommer i Norden är holländska Dacom (tidigare Plant Plus), norska VIPS och danska Skimmelstyring (utvecklat för stärkelsepotatis). Se tabellerna. Uppgifter om karenstider, verkningssätt, regnfasthet, blandbarhet med mineralolja m.m. se tabell på sid 9. Beakta karenstiden. Exempel på strategier för bladmögelbehandling Utvecklingsstadium Första behandling Matpotatis: Oftast när plantorna är 05 cm höga, men anpassa efter lokalt smittotryck Stärkelse: När potatisen går ihop i raderna Blastutveckling Snabb tillväxt av blast Stolonspetsarna börjar svälla (DC 40) Knöltillväxten startar Blomning/knöltillväxt Blasttillväxten avtar Knöltillväxten ökar Bladmögeltrycket ökar Knöltillväxt/avmognad Högt smittotryck Knöltillväxten stor Risk för bladmögel och brunröta Blastdödning K= kontaktverkande Liten risk för marksmitta samt friskt utsäde eller lågt bladmögeltryck Kontaktverkande Kontaktverkande eller Translaminärt eller Systemiskt (engångsbehandling i början av säsongen) Translaminärt eller Kontaktverkande Inget bladmögel i beståndet Enbart blastdödningsmedel Risk för marksmitta och/eller brunrötesmittat utsäde samt vid högt bladmögeltryck Translaminärt Systemiskt (olika alternativ) Börja med translaminärt preparat. följ upp med systemiskt Systemiskt efter begynnande blomning Undvik systemiska preparat sent på säsongen Kontaktverkande eller Translaminärt De sista behandlingarna görs helst med preparat som har god effekt mot brunröta som RanmanTop (K) och Leimay (K) Vid risk för bladmögel i blasten Tillsätt RanmanTop (K) eller Leimay (K) Om bladmögelbehandling utförs 3 dagar före blastdödningen behöver inget bladmögelpreparat tillsättas vid blastdödningen 6 POTATIS

64 Potatis mot bladmögel Preparat Kontakt Translaminär Systemisk Dos, kg, l/ha, vid olika behandlingsintervall 57 dagar 70 dagar 04 dagar Kommentarer Acrobat X X,0,5,0 Max 6 a) beh., DC Banjo Forte X X,0 Max 4 a) beh. DC 409. Minst 7 dagar mellan beh. Cymbal b) X 0,5 Viss kurativ effekt (ca 4 tim), men kort förebyggande verkningstid. Blanda därför alltid med annat förebyggande preparat, DC 99. Max 6 beh och max 3 ggr i följd. Epok X X 0,5 Max beh. Tidigt under säsongen från DC 40(89). Resistensrisk. Undvik användning i utsädesodlingar. Infinito Matpotatis,6 3 beh. Max 4,8 l/ha och år i DC Stärkelsepotatis, 34 beh. Max 4,8 l/ha och år i DC Kunshi X X 0,5 Max 6 beh. DC dagar mellan behandling. Leimay X 0,5 Högst 3 beh. i följd. Max 4 beh./år. DC 9. Max antal beh. med Leimay och Ranman Top: sammantaget max 6 beh./år p.g.a. resistensrisken. Proxanil X X,5 Max beh. i följd och max 6 beh./år. DC 95. Ranman Top X 0,5 Högst 3 beh i följd. Max 6 beh./år. DC 389. Viss resistensrisk. Se vidare Leimay. Revus X X 0,6 Max 50 % av totala antalet beh., dock max 6 a) beh./år, (inklusive Revus Top a) ). DC 9. Revus Top X X X 0,6 Max 3 beh./år. DC 409. Antalet beh. med Revus Top och Revus: sammantaget max 6 beh/år a). Shirlan/Zignal c) X (0,3)0,4 DC Den lägre dosen tidigt under säsongen. Max beh/säsong, Shirlan 6 ggr och Zignal 3 ggr. Vendetta X X 0,5 Max 3 beh/år. DC Minst 7 dagar mellan beh. a) För att minska resistensrisken bör max 50 % av behandlingarna komma från preparat som tillhör FRACgrupp 40, det vill säga Acrobat, Banjo Forte, Revus och Revus Top b) Enligt beslutet för Cymbal får 675 g cymoxanil spridas på ett och samma fält under en 3årsperiod. Enligt beslutet gäller det även andra produkter innehållande cymoxanil. c) För Zignal gäller: Beträd inte fältet förrän sprutvätskan torkat in Genom att blanda de kontaktverkande preparaten med Cymbal fås en viss kurativ effekt. Blandningen kan tillämpas om bekämpningen fördröjts av t.ex. ogynnsam väderlek. Observera dock att den kurativa effekten bara är ca 4 tim. Även Proxanil i blandning med Ranman Top kan användas om bekämpningen fördröjs av ogynnsam väderlek. TORRFLÄCKSJUKA (Alternaria) De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik känsliga sorter odla inte potatis oftare än vart 46 år på samma fält följ gödslingsrekommendationerna vid bevattning, vattna tidig morgon eller sen kväll Två arter av Alternaria kan förekomma i odlingarna. Alternaria solani kan angripa friska blad och Alternaria alternata lever på skadad eller död bladvävnad. Det är A. solani som orsakar torrfläcksjuka och det är bara den arten som kan behöva bekämpas. Därför är det viktigt att ta reda på vilken av svamparna som orsakar fläckar på bladen. Problemen med torrfläcksjuka har ökat i Sydsverige, speciellt i de torrare områdena i sydost. Störst är bekämpningsbehovet i stärkelsepotatis där en stor del av skördetillväxten sker under augusti och september. Försöksresultaten visar att angreppen i matpotatis däremot sällan leder till skördeförluster. Försöken visar också att det är andelen storfallande knölar som ökar vid bekämpning. Det gör att lönsamheten för en bekämpning i matpotatis POTATIS 63

65 Potatis oftast är lägre. Särskilt mottaglig är stärkelsesorten Kuras. Av matpotatissorter anses Bintje och Inova som något känsligare än andra sorter, men de är betydligt mindre känsliga än Kuras. Risken för angrepp är störst i fält där angrepp tidigare förekommit. Stressfaktorer som torka, insektsskador och växtnäringsbrist, speciellt kvävebrist, ökar risken för angrepp. Svampen gynnas av varm och torr väderlek omväxlande med fuktiga perioder. Angreppen uppträder oftast först i körspåren. Fält utan tidigare angrepp Riktvärde är begynnande angrepp på lågt sittande blad. Beakta sortskillnader. Fält där kraftiga angrepp förekommit vid tidigare potatisodling Saknas. Bekämpning är aktuell i de flesta fält med stärkelsepotatis i södra och sydöstra Sverige. Bekämpning i sena stärkelsesorter är viktigare än i tidigt mognande sorter. Bekämpning måste ske förebyggande. Fält utan tidigare angrepp Börja behandlingen när de första symtomen hittas, oftast i mitten av juli eller senare. Fält där kraftiga angrepp förekommit vid tidigare potatisodling Starta den förebyggande behandlingen 68 veckor efter uppkomst, det vill säga oftast i början av juli. Fält utan tidigare angrepp, vid första symtom Signum 0,5 kg/ha. Upprepa behandlingen efter 50 dagar. Välj därefter eventuellt bladmögelpreparat med effekt på Alternaria såsom Revus Top eller Acrobat. Återkom vid behov med ytterligare en (i nödfall två) behandlingar med Signum 0,5 kg/ha. Signum blandas med ordinarie bladmögelpreparat. En alternativ strategi är Amistar/Mirador 0,5 l/ha två gånger med 0 dagars intervall. Mellan de båda Amistar/Miradorbehandlingarna används Revus Top, Acrobat eller en blandning av Narita och Ranman Top som bladmögelpreparat. Skulle ytterligare bekämpning krävas komplettera med behandlingar med Signum 0,5 kg/ha. Amistar/Mirador och Signum blandas med ordinarie bladmögelpreparat. Preparat, dos och strategier mot torrfläcksjuka Preparat Amistar/Mirador (azoxystrobin) Signum (boscalid+ pyraclostrobin) Acrobat (mancozeb+ dimetomorf) Revus Top (mandipropamid +difenoconazol) Narita (difenoconazol) Vendetta (fluazinam+ azoxystrobin) Dos kg, l/ha Kommentarer x0,5 Max beh. med 0 dagars intervall i DC 789. Blanda eller alternera med preparat med annan verkningsmekanism mot Alternaria såsom Revus Top eller Acrobat. Amistar/Mirador blandas med ordinarie bladmögelpreparat. Preparatet visar tendens till minskad effekt i områden där behandling mot Alternaria gjorts med preparatet under flera år. 4x0,5 Förebyggande från början av juli. Högst beh. i följd, max 4 beh./år. 3 (i nödfall 4) behandlingar med 50 dagars intervall i DC 4775, beakta resistensrisken. Alternera med preparat med annan verkningsmekanism mot Alternaria såsom Revus Top eller Acrobat. Signum blandas med ordinarie bladmögelpreparat. Minst x,8 Bladmögelpreparat med viss förebyggande effekt mot Alternaria. Använd från DC 40, minst beh. 3x0,6 Bladmögelpreparat med förebyggande effekt mot Alternaria. Max 3 beh. Antalet beh. med Revus Top och Revus: sammantaget max 6 beh./år. 3x0,4 Max 3 beh.med minst 0 dagars intervall. Karenstid 4 dagar. Preparatet blandas med ordinarie bladmögelpreparat. 3x 0,5 Max 3 beh./år. Minst 7 dagar mellan beh. DC Effekten av fluazinam på Alternaria är svag och resistens mot azoxystrobin förekommer. Därför kan effekten av Vendetta vara mindre än vad som anges i tabellen på sida 9. Fält där kraftiga angrepp förekommit vid tidigare potatisodling Börja den förebyggande behandlingen ca 7 veckor efter uppkomst med Revus Top 0,6 l/ha eller Acrobat,8 kg/ha två gånger i följd. Efter 70 dagar behandla med Signum 0,5 kg/ha. Upprepa Signumbehandlingen efter ytterligare 50 dagar. Välj därefter eventuellt bladmögelpreparat med effekt på Alternaria såsom Acrobat eller Revus Top. Återkom vid behov med ytterligare en (i nödfall två) behandlingar med Signum 0,5 kg/ha. Alternativt 64 POTATIS

66 Potatis görs en avslutande behandling med Revus Top 0,6 l/ha, framförallt aktuellt i sena stärkelsesorter, förutsatt att preparatet inte använts mer än två gånger tidigare i fältet. Signum blandas med ordinarie bladmögelpreparat. Revus Top i dosen 0,6 l/ha kan bytas ut mot 0,4 l/ha Narita i kombination med 0,5 l/ha Ranman Top. I fält utan tidigare angrepp kan också Vendetta användas som en del i behandlingen mot torröta. Beakta resistensrisken Resistens mot strobiluriner hos Alternaria solani har konstaterats på flera platser i södra Sverige. Resistensen är av typen F9L, en mildare form av resistens. Vid denna typ av resistens påverkas preparatets effekt i mindre grad. Trots detta har minskad effekt av Amistar/Mirador konstaterats i Sverige. Minskad känslighet för boskalid, en av substanserna i Signum, har konstaterats i USA. I Tyskland hittades isolat med mutationer för minskad känslighet 05. Mutationer med minskad känslighet för boskalid har också hittats i Sverige. Antalet behandlingar med Signum bör begränsas till 3 gånger per säsong. Anledningen är att minska risken för uppbyggnad av resistens mot boskalid i Sverige. För att inte öka resistensen i Sverige ska en behandling bara göras då det finns behov. Behandla aldrig för säkerhets skull. Enligt försök och andra undersökningar är bekämpningsbehovet i matpotatis litet och behandlingar sällan lönsamma. Om bekämpning är nödvändig är det viktigt att växla mellan preparat med olika verkningsmekanismer. GULFLÄCKSJUKA/CERCOSPORA BLADFLÄCK Den nederbördsrika och svala sommaren 07 medförde angrepp av svampen Mycovellosiella concors. Svampen har hittills haft liten betydelse men ökar i hela Europa. Angrepp konstaterades i Kalmarområdet 007. Angreppet kan lätt förväxlas med bladmögel men bladfläckarna får en lilaaktig färg till skillnad från bladmöglets mörkbruna. I båda fallen bildas grått svampludd runt fläckarna på undersidan av bladen. Rena bladmögelpreparat har ingen effekt på svampen. Preparat som innehåller triazoler (Narita eller Revus Top), strobiluriner (Amistar/Mirador) eller SDHIpreparat (Signum) har effekt. ÖVRIGA SJUKDOMAR MOT VILKA BETNING ÄR MÖJLIG Blåsskorv, fusariumröta, phomaröta och silverskorv kan bekämpas med utsädesbetning. Blåsskorv och silverskorv saneras med Diabolo. Silverskorv även med Maxim 00 FS. Fusarium och phomaröta, som ligger latent på utsidan av knölarna, kan saneras genom betning med Diabolo. SJUKDOMAR SOM INTE ÄR MÖJLIGA ATT BEKÄMPA KEMISKT Stjälkbakterios och stjälkröta Sjukdomarna orsakas av ett komplex av bakterier från släktena Pectobacterium och Dickeya (båda tidigare Erwinia). De kan spridas med utsädet, med insekter, via marksmitta och med bevattningsvatten. Angreppen gynnas av en sval och fuktig vår och en varm och regnig sommar. De viktigaste förebyggande åtgärderna använd friskt utsäde återkom inte oftare än vart 45 år med potatis på samma fält väck utsädet sätt potatisen i varm jord ta upp potatisen skonsamt under varma och torra förhållanden se till att sårläkningen går snabbt Svartpricksjuka Svartpricksjuka orsakar framförallt lagringsförluster och sämre skalfinish. Svampen kan också angripa stjälkarna vilket medför att blasten vissnar i förtid med kraftig skördesänkning som följd. Sortskillnader finns men är dåligt undersökt. Marksmittan är den viktigaste smittkällan och bekämpning kan bara ske genom förebyggande åtgärder. De viktigaste förebyggande åtgärderna använd friskt utsäde, framförallt i fält som inte redan är infekterade undvik att sätta potatis i kraftigt smittade fält, jordtest finns återkom inte oftare än vart fjärde, helst vart femte år, med potatis på samma fält se till att näringsförsörjningen är god undvik sorter som erfarenhetsmässigt fått stora angrepp sträva efter så kort växtsäsong som möjligt, till exempel genom förgroning av utsädet ta upp potatisen tidigt under torra skördeförhållanden ta upp potatisen kort tid efter blastdödning torka och kyl ner potatisen snabbt vid inlagring POTATIS 65

67 Potatis bekämpa arvpotatis liksom andra värdväxter såsom nattskatta, åkerbinda, lomme och svinmålla i hela växtföljden KNÄPPARLARV De viktigaste förebyggande åtgärderna undvik odling av potatis andra året efter vall bearbeta jorden under tidig höst i hela växtföljden plöj bekämpa kvickroten ta upp potatisen tidigt, så fort den är skalfast Angreppen har ökat. Skador uppträder främst då potatis odlas ett par år efter vallbrott. Även i rena stråsädesväxtföljder med minimerad jordbearbetning uppförökas knäpparlarverna. En allmänt minskad jordbearbetning anses vara den viktigaste orsaken till ökningen av problemen. Saknas. Beakta erfarenhet av tidigare angrepp i fältet. Betning av utsädet före sättning kan ha en viss effekt. Betning av utsädet med Prestige. Effekten är dock mycket osäker. Karenstid för Prestige är 00 dagar från sättning till skörd. JORDFLY Risken för angrepp beror starkt av väderleken och blastutvecklingen under juli månad. Om blasten täcker raderna i slutet av juni och början av juli eller om väderleken är kall och regnig sker sällan angrepp. Saknas. För att bestämma risken för omfattande angrepp av larver av jordflyn används feromonfällor. Med hjälp av fångsterna i fällorna, och kännedom om fjärilens biologi, nederbörd, bevattning, temperatur med mera, kan en prognos ställas för om och när en eventuell bekämpning skall sättas in. Prognosen kan köpas från GartneriRådgivningen A/S i Danmark. De tillhandahåller fällor och feromoner. Kemisk bekämpning sätts in när de nykläckta larverna fortfarande befinner sig uppe på bladen. Rätt tidpunkt för bekämpning fastställs genom att använda en prognosmodell. Pyretroid enligt tabell på sid 89. Bekämpning kan också ske genom att hålla marken fuktig under perioden för larvernas tidiga utveckling. POTATISSTRIT OCH STINKFLY Bekämpning av stritarna medför att skörden blir mer storfallande. I Sydsverige har bekämpningsförsök visat på höga merskördar i stärkelsepotatis. Effekten av stritbekämpningen i matpotatis är dåligt utredd och därför är det ekonomiska värdet av behandlingen svårbedömt. Bekämpning av stritar med pyretroider ökar ofta problemet med bladlöss senare på säsongen. Saknas. Optimal tidpunkt för första behandlingen mot stritar är ca två veckor efter påbörjad inflygning, eller ca en vecka efter inflygningsmax. Inflygningen startar oftast i början av juni. För att bestämma rätt behandlingstidpunkt följs inflygningen med hjälp av gula klisterfällor. Om första generationen är talrik uppstår ofta ytterligare ett bekämpningsbehov i slutet av juli. Om Prestigebetat utsäde använts behövs ingen direktbekämpning i fält. I första hand Mavrik 0, l/ha. Andra pyretroider enligt tabell på sid 89. Alternativ är Biscaya 0,3 l/ha och Mospilan 0,5 kg/ha. Betning Betning med Prestige har i försök mot stritar och bladlöss gett lika god effekt som direktbekämpning. Stritar flyger i fältet även om utsädet har betats. Ingen förökning sker i de fälten och ingen ytterligare bekämpning behöver göras. Mot stinkflyn har betningen endast god effekt mot inflygande stinkflyn tidigt på säsongen. Karenstid för Prestige är 00 dagar från sättning till skörd. 66 POTATIS

68 Potatis BLADLUS Det är stritarna som är det huvudsakliga insektsproblemet i potatis, men bladlöss som direktskadegörare förekommer relativt ofta. et är störst i Sydsverige. Riktvärde är 0 bladlöss per blad. Ett blad består av 79 småblad. Från slutet av juli till och med augusti. Observera karenstiden. I områden i Sydsverige där bladlöss varit ett återkommande problem och resistenta bladlöss uppträtt tidigare år, rekommenderas i första hand att utsädet betas med Prestige. Vid besprutning väljs i första hand Teppeki 0,6 kg/ha. Effekten av Teppeki syns inte förrän efter 46 dagar. Andra alternativ är Biscaya 0,3 l/ha, Mospilan 0,5 kg/ha eller en pyretroid, se sid 89. Undvik upprepad behandling med samma preparat för att minska risken för resistensuppbyggnad. Växla därför mellan Teppeki och Biscaya eller Mospilan. Betning Prestige har effekt mot både stritar och bladlöss. Karenstid för Prestige är 00 dagar från sättning till skörd. SKADEDJUR SOM INTE ÄR MÖJLIGT ATT BEKÄMPA KEMISKT Potatiscystnematod Liten rundmask som angriper rotsystemet och som försvagar plantorna med minskad skörd som följd. Spridningen sker i huvudsak via utsädet och med jord. De viktigaste förebyggande åtgärderna använd certifierat utsäde rengör maskiner, däck och skor m.m. vid förflyttning mellan fält odla inte potatis oftare än vart 45 år på samma skifte använd resistenta sorter om skador av nematoder har förekommit tidigare i fältet Behandlingen med oljepreparat kan sänka skörden med 3 5 % och bekämpning är bara motiverad i utsädesodlingar. Saknas. Det är bladlöss som sprider potatisvirus Y. Behandlingen måste göras förebyggande och utförs bara i utsädesodlingar. Första behandlingen sätts in när 50 % av plantorna är uppkomna. I stärkelsepotatis gäller när alla plantor är uppkomna och de första plantorna är 0 cm. Behandlingen upprepas var 70 dag, kortast intervall när bladlössen flyger som intensivast. Avsluta ca 4 veckor efter det att potatisen gått i blom. Plantorna har då fått en viss åldersresistens. Kemisk bekämpning av bladlössen har oftast haft otillräcklig effekt på virusspridningen. Istället används paraffinoljan Fibro. Börja med 5 l/ha i 00 l vatten och öka med liter olja och 40 l vatten för varje behandling upp till 0 l/ha i 400 l vatten. Max 8 behandlingar. Oljan blandas i vid bladmögelbekämpningarna. Blanda inte med preparat som innehåller fluazinam d.v.s. Shirlan/Zignal, Kunshi, Epok, Vendetta och Banjo Forte. Blandningarna kan ge mörkfärgade bladnerver och skrynkliga blad. Symtomen är svåra att skilja från virusangrepp. Senare års försök visar att en tillsats av Teppeki kan ge ytterligare någon minskning av virusangreppen. Sätt till Teppeki när bladlössen flyger som intensivast. En ytterligare behandling kan göras efter två mellanliggande Fibrobehandlingar. POTATISVIRUS Y (PVY, krussjuka) De viktigaste förebyggande åtgärderna använd friskt utsäde ta bort infekterade plantor under säsong POTATIS 67

69 Preparat/aktiv substans Tabeller och bilagor [Ange ett citat från dokumentet eller sammanfattningen av en intressant punkt. Du kan placera textrutan var som helst i dokumentet. Använd fliken Ritverktyg om du vill ändra formateringen av textrutan för citatet.] Tabeller och bilagor 68 PREPARAT / AKTIV SUBSTANS

70 Preparat/aktiv substans Förklaring av begrepp som används i skriften Begrepp Antisporulerande Biologiskt verkande Fysikaliskt verkande Förebyggande Gasverkande Karenstid Kontaktverkande Kurativ Magverkan Regnfasthet Systemiskt verkande Translaminär/Lokalsystemiskt verkande UPMA utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområden (tidigare offlabel) Förklaring Preparatet hämmar bildning av nya sporbärare och sporer. Preparat som innehåller mikro eller makroorganismer, vilka är naturliga fiender till skadeorganismen. Preparat som kan fungera som en fysisk barriär, vilken för insekter kan leda till uttorkning eller kvävning. Svampsporer kan förhindras att gro och infektera växtceller. Preparatet måste finnas på växtens yta före sporgroningen. Sporer avdödas innan eller vid groningen. Preparatet förgasas i samband med behandlingen eller efter behandlingen och sprids i beståndet. Minsta antalet dagar mellan behandling och skörd. Preparatet verkar vid direktträff på insekter eller som en skyddande hinna på växten. Nytillväxt som sker efter behandlingen har inget skydd. Preparatet verkar på svampen från infektion och under inkubationsperioden till strax innan nya symtom uppträder. Preparatet försvagar eller dödar insekten då den äter på en behandlad växtdel. Om preparatet har en regnfasthet på timme, betyder det att preparatet sitter fast på växten efter timme sedan behandlingen gjorts, även om det börjar regna. Preparatet tas upp av växten och transporteras uppåt och utåt i växten. Även nytillväxt skyddas. Preparatet tränger igenom bladvävnaden och förflyttas inom bladet men transporteras inte till övriga plantdelar. Preparat som är godkända i en gröda i Sverige, och som efter speciellt beslut, får användas även i en annan gröda utan att detta anges på etiketten. All användning sker på odlarens egen risk. UPMA gäller så länge preparatet är godkänt i Sverige. Preparatformuleringar Förkortning Engelsk förklaring Svensk förklaring CS capsule suspension Kapselsuspension DF dry flowable Minigranulat EC emulsifiable concentrate Ett flytande koncentrat som ger emulsion i vatten Formula M FS flowable concentrate for seed treatment Suspension för våtbetning Flytande koncentrat som ger suspension i vatten (se SC) FW flowable Vattenbaserat flytande koncentrat OD oil dispersion Oljedispersion (finfördelade oljedroppar i vatten) SC suspension concentrate Flytande koncentrat som ger uppslamning (suspension) i vatten SE Suspension emulsion Heterogent preparat där det verksamma ämnet är i vattenblandning antingen som fasta partiklar eller små droppar. SG water soluble granules Vattenlösligt granulat WG waterdispersible granules Granulat som uppslammas och dispergeras (finfördelas) i vatten WP wettable powder Slampulver som ger en uppslamning (suspension) i vatten WS slurry wet seed treatment Vattenlösligt torrt pulver PREPARAT / AKTIV SUBSTANS 69

71 Preparat/aktiv substans 70 PREPARAT / AKTIV SUBSTANS Insekticider användningsvillkor enligt Kemikalieinspektionen (KEMI) I tabellen redovisas vissa användningsvillkor enligt Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister. Uppgifter om verkningssätt och regnfasthet kommer från företagens produktinformation. Tabellen avser grödor som behandlas i denna skrift. Preparat mot sniglar (molluskicider) ingår sist i tabellen. För flera preparat finns ytterligare villkor, se sid 87. Ändringar kan ske under året. Uppgifterna bygger på den information som fanns tillgänglig för Jordbruksverket i mars 08. Du ansvarar själv för att kontrollera aktuellt godkännande. För mer information om användningsvillkor för enskilda preparat, se KEMIs förteckning över bekämpningsmedel på samt läs och följ bruksanvisning och etikett. Insektsmedel Klass Marknadsförare Aktiv substans (a.s.) Mängd a.s. Verknings sätt a) Grödor Regnfashet Användningstid DC Antal behandlingar Karenstid dygn Maxdos vid varje behandl. Godkänt t.o.m. Avaunt L FMC indoxakarb 50 g/l K, M tim Raps, rybs ,7 l/ha 0803 BetaBaythroid SC 05 Biscaya OD 40 L ADAMA betacyflutrin 5 g/l K, M tim Vete, råg, rågvete Raps, rybs Gröna ärter Torkade ärter Klöverfrö till utsäde Gräsfrö till utsäde Fodermajs Socker & foderbetor Potatis L Bayer tiakloprid 40 g/l S, M tim Raps, rybs Potatis Åkerböna b) (bönsmyg) Klöverfrö till utsäde b) (klöverspetsvivel) Fastac 50 L BASF alfacypermetrin Fibro L Nordisk Alkali Kaiso Sorbie L Nufarm lambdacyhalotrin 50 g/l K, M tim Stråsäd Raps, rybs Ärter, bönor Klöver & lucernfrövall Majs Socker & foderbetor Potatis < ,5 l/ha 0,3 l/ha 0,5 l/ha 0,5 l/ha 0,5 l/ha 0,5 l/ha 0,5 l/ha 0,4 l/ha 0,5 l/ha 0,3 l/ha 0,3 l/ha 0,3 l/ha 0,3 l/ha 0,3 l/ha 0,3 l/ha 0,3 l/ha 0,3 l/ha 0,3 l/ha 0,5 l/ha 0,3 l/ha paraffinolja 797 g/l F Potatis l/ha g/kg K, M tim Stråsäd Raps, rybs Potatis ,5 l/ha 0,5 l/ha 0,5 l/ha Sista användningsdag

72 PREPARAT / AKTIV SUBSTANS 7 Karate,5 WG L ADAMA lambdacyhalotrin Mavrik L ADAMA taufluvalinat Mospilan SG L Nordisk Alkali NeemAzalT/S Nordisk Alkali,5 vikt% K, M tim Vete, råg, rågvete Korn, havre Raps, rybs, senap Färska ärter & bönor m. balja Färska ärter utan balja Torkade ärter och bönor Åkerböna Klöverfrö till utsäde Gräsfrö till utsäde Fodermajs Sockerbetor Potatis 40 g/l K, M tim Höststråsäd Vårstråsäd Raps, rybs, lin Raps, rybs Färska ärter Torkade ärter Torkade bönor Potatis Klöverfrö till utsäde b) (klöverspetsvivel) acetamiprid 0 vikt% S, M, K tim Raps, rybs Potatis Azadiraktin A Plenum 50 WG L ADAMA pymetrozin 50 vikt% K, M, S, T Raptol L Nordisk Alkali rapsolja + pyretriner 9,8 g/l M, LS Potatis (koloradoskalbagge) 85 g/l 4,59 g/l Steward 30 WG L FMC indoxakarb 30 vikt% K, M tim Raps, rybs Sockermajs b) (majsmott) Foder & biogasmajs b) Teppeki L Nordisk Alkali d) ,4 kg/ha 0,3 kg/ha 0,3 kg/ha 0,3 kg/ha 0,3 kg/ha 0,3 kg/ha 0,3 kg/ha 0,4 kg/ha 0,4 kg/ha 0,4 kg/ha 0,5 kg/ha 0,5 kg/ha 0, l/ha 0, l/ha 0, l/ha 0, l/ha 0, l/ha 0, l/ha 0, l/ha 0, l/ha 0,3 l/ha 0, kg/ha 0,5 kg/ha ,5 l/ha 0053 tim Raps, rybs 559 0,5 kg/ha K tim Lantbruksgrödor 8 4 l/ha (majsmott) flonicamid 50 vikt% S, T tim Vete, råg, rågvete Korn, havre Färska ärter utan skida Potatis 4057 >34 > c) c) ,085 kg/ha 0,5 kg/ha 0,5 kg/ha 0,4 kg/ha 0,4 kg/ha 0,4 kg/ha 0,6 kg/ha

73 Preparat/aktiv substans 7 PREPARAT / AKTIV SUBSTANS Molluskicid Klass Marknadsförare Ferrex L Frunol delicia Ironmax Pro L De Sangosse Aktiv substans (a.s.) Mängd a.s. Verknings sätt a) Grödor Regnfashet Användningstid DC a) F=fysikaliskt verkande, K=kontaktverkande, LS= lokalsystemsikt verkande, M=magverkande, S=systemiskt verkande och T= translaminärt verkande Preparat med ett magverkande, systemiskt eller translaminärt verkningssätt, kan även vara kontaktverkande vid direktträff på insekten b) Utvidgat Produktgodkännande för Mindre Användningsområde (tidigare Offlabel) c) Får ej användas på hösten d) Max en applicering på hösten och två appliceringar på våren Antal behandlingar Karenstid dygn Maxdos vid varje behandl. Godkänt t.o.m. järn(iii)fosfat,5 vikts% M Alla grödor 5 6 kg/ha 033 järn(iii)fosfat,4 vikt% M Alla grödor 4 7 kg/ha 033 Neu 8 M L Neudorff järn(iii)fosfat,97 vikt% M Alla grödor 4 7 kg/ha 033 Sluxx HP L Nordisk Alkali järn(iii)fosfat,97 vikt% M Alla grödor 4 7 kg/ha 033 Sista användningsdag

74 Fungicider användningsvillkor enligt Kemikalieinspektionen (KEMI) I tabellen redovisas vissa användningsvillkor enligt Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister. Uppgifter om verkningssätt och regnfasthet kommer från företagens produktinformation. Tabellen avser grödor som finns i denna skrift. För flera preparat finns ytterligare villkor, se sid 87. Observera att ändringar kan ske under året. Uppgifterna bygger på den information som fanns tillgänglig för Jordbruksverket i mars 08. Du ansvarar själv för att kontrollera aktuellt godkännande. För mer information om användningsvillkor för enskilda preparat, se KEMIs förteckning över bekämpningsmedel på samt läs och följ bruksanvisning och etikett. Svampmedel Klass Marknadsförare Aktiv substans (a.s.) Mängd a.s. Verkningssätt a) Regnfasthet Grödor Acanto L DuPont pikoxystrobin 50 g/l S, T tim Vete, råg, rågvete, korn och havre Raps och rybs Användningstid DC Antal behandlingar Karenstid dygn 35 Maxdos per år eller per behandling l/ha & år l/ha & år Godkänt t.o.m. Sista användningsdag PREPARAT / AKTIV SUBSTANS 73 Acrobat WG L BASF mankozeb dimetomorf 60 vikt % 9 vikt % K LS/T Sockerbetor Amistar L Syngenta azoxystrobin 50 g/l S, T tim Vete och korn Från 40 4 l/ha & år 46 tim Potatis kg/ha per behandling Råg Rågvete Havre Raps och rybs Potatis Sockerbetor Ärter och bönor färska torkade Gräsfrö till utsäde Oljelin (UPMA) Potatis utsädesodling (UPMA) Före eller i samband med sättning l/ha & beh. l/ha l/ha & beh. l/ha l/ha och odlingssäsong 0,5 l/ha & beh. l/ha & beh. l/ha & år l/ha & beh. l/ha & beh. l/ha d)

75 Preparat/aktiv substans 74 PREPARAT / AKTIV SUBSTANS Svampmedel Klass Marknadsförare Aktiv substans (a.s.) Armure L Syngenta difenokonazol propikonazol Ascra Xpro Aviator Xpro EC 5 Banjo Forte Barclay Bolt XL Bumper 5 EC L Bayer protiokonazol bixafen fluopyram L Bayer protiokonazol bixafen L ADAMA dimetomorf fluazinam L Nordisk Alkali Mängd a.s. 50 g/l 50 g/l 30 g/l 65 g/l 65 g/l 50 g/l 75 g/l 00 g/l 00 g/l Verkningssätt a) S S S S, T S, T S S, T LS/T K Regnfasthet Grödor tim Vete Korn Sockerbetor tim Höstvete Vårvete Korn, havre, råg och rågvete tim Vete Råg och rågvete Korn Havre propikonazol 50 g/l S tim Vete, korn, havre och råg Användningstid DC Antal behandlingar Karenstid dygn 40 Maxdos per år eller per behandling 0,8 l/ha & år i) 0,6 l/ha & år i) 0,6 l/ha & år i),08 l/ha & år,5 l/ha & beh,5 l/ha & år l/ha & beh l/ha & år l/ha & beh l/ha & år Godkänt t.o.m tim Potatis l/ha & beh Sockerbetor L ADAMA propikonazol 50 g/l S tim Vete, råg, rågvete, korn och havre 373 Sista användningsdag Juliaugusti när symptom uppträder ,5 l/ha & beh 0,5 l/ha & beh ,5 l/ha & beh 0003 Cantus L BASF boskalid 50 vikt% S, T tim Raps och rybs 065 e) 0,5 kg/ha och gröda Comet Pro L BASF pyraklostrobin 00 g/l T 0,5 tim Vete, råg, rågvete, korn och havre Fodermajs Sockerbetor Contans WG Bayer Coniothyrium minitans x0 9 cfu b) /g B Behandling av jord mot bomullsmögel före eller vid sådd Behandling av angripna skörderester ,5 l/ha & beh l/ha & år 0,6 l/ha & beh Max 8 kg/ha vid sådd Max 4 kg/ha efter skörd d) d)

76 Cymbal 45 L Nordisk Alkali cymoxanil 45 vikt% T tim Potatis ,5 f) kg/ha och behandling PREPARAT / AKTIV SUBSTANS 75 Delaro SC 35 L Bayer protiokonazol trifloxystrobin Elatus Era L Syngenta bensovindiflupyr (solatenol) protikonazol Elatus Plus Epok 600 EC L Syngenta bensovindiflupyr (solatenol) L Nordisk Alkali fluazinam metalaxylm 75 g/l 50 g/l 75 g/l 50 g/l S T S, T S tim Höstvete, råg och höstrågvete Höstkorn Vårkorn, havre Vårvete, vårrågvete tim Vete, råg, rågvete, Korn 00 g/l S, T tim Vete, råg, rågvete, 400 g/l 93,6 g/l Flexity L BASF metrafenon 300 g/l G, LS Folpan 500 SE BASF Forbel 750 Globaztar 50 SC K S Korn ,8 l/ha & år 0,8 l/ha & år 0,8 l/ha & år 0,8 l/ha & år l/ha l/ha 0,75 l/ha 0,75 l/ha d) tim Potatis ,5 l/ha & beh ,5 tim Vete, korn, råg, rågvete och havre <6 35 0,5 l/ha & beh L ADAMA folpet 500 g/l K, T 3 tim Vete och korn ,5 l/ha & beh L BASF fenpropimorf 750 g/l S tim Vete, korn, råg, rågvete och havre L Nordisk Alkali Infinito L Bayer fluopikolid propamokarb azoxystrobin 50 g/l S, T tim Vete, råg, rågvete och korn 6,5 g/l 65 g/l T S Havre ,5 l/ha & beh l/ha & beh l/ha & beh 03 tim Potatis ,6 g) l/ha & beh d) Kayak L Syngenta cyprodinil 300 g/l S tim Korn ,5 l/ha & år d) Kumulus DF 3 BASF svavel 800 g/kg K 46 tim Vete, korn, råg, rågvete och havre Kunshi L Nordisk Alkali cymoxanil fluazinam 50 g/kg 375 g/kg T K Sockerbetor Matärt kg/ha & beh 0 kg/ha & beh 6 kg/ha & beh 003 tim Potatis ,5 kg/ha & beh 0008 Leimay L Berner amisulbrom 00 g/l K tim Potatis ,5 l/ha & beh

77 Preparat/aktiv substans 76 PREPARAT / AKTIV SUBSTANS Svampmedel Mirador 50 EC Mirador Forte Klass Marknadsförare Aktiv substans (a.s.) Mängd a.s. Verkningssätt a) Regnfasthet Grödor L ADAMA azoxystrobin 50 g/l S, T tim Vete och korn L ADAMA azoxystrobin tebukonazol Narita L Nordisk Alkali Pictor Active L BASF boscalid pyraklostrobin Priaxor L BASF pyraklostrobin fluxapyroxad Proline EC 50 Property 80 SC Propulse SE g/l 00 g/l S, T S Råg Rågvete Havre Raps och rybs Potatis Sockerbetor Ärter och bönor färska torkade Gräsfrö till utsäde tim Vete, korn, råg, rågvete och havre Raps och rybs Användningstid DC Antal behandlingar Karenstid dygn Maxdos per år eller per behandling l/ha & beh l/ha l/ha & beh l/ha l/ha och odlingssäsong 0,5 l/ha & beh l/ha & beh l/ha & år l/ha & beh.,5 l/ha,0 l/ha Godkänt t.o.m d) difenokonazol 50 g/l S tim Potatis ,4 l/ha & beh g/l 50 g/l 50 g/l 75 g/l S, T T T S tim Raps och rybs 6069 l/ha & år 0003 tim Vete, korn, råg, rågvete och havre L Bayer protiokonazol 50 g/l S tim Vete, råg, rågvete och korn L Nordisk Alkali L Bayer protikonazol fluopyram Havre Raps och rybs pyriofenon 80 g/l LS/T, G tim Vete och råg 5 g/l 5 g/l S S, T Korn, spelt, havre och rågvete tim Vete, råg, rågvete, korn och havre Raps och rybs Majs ,5 l/ha ,6 l/ha & beh 0,6 l/ha 0,7 l/ha 0,5 l/ha & beh 0,5 l/ha & beh,0 l/ha & år alt 0,5 l/ha & beh,0 l/ha,0 l/ha & år j) d) Sista användningsdag

78 Proxanil L Nordisk Alkali cymoxanil propamokarb 50 g/l 400 g/l T S tim Potatis ,5 l/ha & beh PREPARAT / AKTIV SUBSTANS 77 Quadris L Syngenta Azoxystrobin 50 g/l S, T tim Vete och korn Ranman Top L Nordisk Alkali Revus L Syngenta mandipropamid Revus Top L Syngenta difenokonazol mandipropamid Shirlan L Nordisk Alkali Signum L BASF boskalid pyraklostrobin Siltra Xpro EC 60 Stereo 3,5 EC L Bayer protiokonazol Råg Rågvete Havre Raps och rybs l/ha & beh l/ha l/ha & beh l/ha l/ha och odlingssäsong d) cyazofamid 60 g/l K 0,5 tim Potatis ,5 l/ha & beh d) 50 g/l K, T tim Potatis ,6 l/ha & beh g/l 50 g/l S K, T tim Potatis ,6 l/ha & beh 093 fluazinam 500 g/l K tim Potatis ,4 l/ha & beh 0008 bixafen L ADAMA cyprodinil propikonazol 6,7 vikt% 6,7 vikt% 00 g/l 60 g/l 50 g/l 6,5 g/l S, T T S S, T S, T S tim Potatis tim Vete Ärter/färsk utan skida Bönor och ärter/torkade Råg och rågvete Korn Havre tim Vete, råg, rågvete och korn ,5 kg/ha & beh kg/ha kg/ha & beh 0,75 l/ha & beh 0,75 l/ha 0,75 l/ha & beh 0,75 l/ha ,5 l/ha

79 Preparat/aktiv substans 78 PREPARAT / AKTIV SUBSTANS Svampmedel Klass Talius L DOW/ DuPont Tern 750 EC Tilt 50 EC Marknadsförare Aktiv substans (a.s.) Mängd a.s. Verkningssätt a) Regnfasthet Grödor prokinazid 00 g/l LS/T tim Vete, höstråg och rågvete Korn och havre Korn och havre L ADAMA fenpropidin 750 g/l S tim Vete, havre, korn och råg Rågvete L ADAMA propikonazol 50 g/l S tim Vete, råg, rågvete, korn och havre Tiro L Syngenta difenokonazol propikonazol Topsin WG L Nordisk Alkali Upstream L Nordisk Alkali Vendetta L FMC fluazinam azoxystrobin 50 g/l 50 g/l S S tim Vete Korn Sockerbetor tiofanatmetyl 700 g/kg S tim Höstvete, höstkorn och råg Höstvete, höstkorn och råg cyflufenamid 5,4 g/l LS/T, G tim Vete, råg, rågvete, havre och korn 375 g/l 50 g/l K S, T Användningstid DC Antal behandlingar Karenstid dygn 4 4 Maxdos per år eller per behandling 0,5 l/ha & beh 0,5 l/ha 0,5 l/ha & beh 0,75 l/ha & beh 0,8 l/ha Godkänt t.o.m ,5 l/ha & beh ,8 l/ha & år i) 0,6 l/ha & år i) 0,6 l/ha & år i) 0,43 kg/ha h), kg/ha h) ,375 l/ha & beh d) tim Potatis ,5 l/ha 0008 Zignal L FMC fluazinam 500 g/l K tim Potatis ,4 l/ha & beh 0908 a) B=biologiskt preparat, G=gasverkande, K=kontaktverkande, LS=lokalsystemiskt verkande, S=systemiskt verkande, T=translaminärt verkande b) Colony forming units c) Utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde (tidigare Offlabel) d) Ansökan om fortsatt godkännande är inlämnad. Beslut har ännu inte tagits (mars 08) e) Max 0,5 kg/gröda, dosen kan fördelas på en eller två behandlingar f) Den totala dosen under en treårsperiod får vara högst 675 g cymoxanil/ha g) Den totala dosen under en treårsperiod får vara högst 300 g fluopikolid/ha h) En gång per gröda och odlingssäsong i) Vid två behandlingar får maximalt 50 % av dosen användas vid varje tillfälle. j) I DC 3339 får dosen inte överstiga 0,5 l/ha Sista användningsdag

80 Preparat/aktiv substans Betningsmedel användningsvillkor enligt Kemikalieinspektionen (KEMI) Uppgifterna bygger på den information som fanns tillgänglig i KEMIs bekämpningsmedelsregister i mars 08. Tabellen avser grödor som behandlas i denna skrift. Ändringar kan ske under året. Du ansvarar själv för att kontrollera aktuellt godkännande. I Kemikalieinspektionens förteckning över bekämpningsmedel på kan du läsa mer. Betningspreparat Klass Marknadsförare Aktiv substans (a.s.) Mängd a.s. Verkningssätt a) Exempel på gällande användningsvillkor, grödor, m.m. Svampmedel Apron XL L Syngenta metalaxylm 339, g/l S Sockerbetor, ärter och bönor. Godkänt t.o.m c) Binab TF WP (Binab Potatis) Cedomon Cedress Binab BioInnovation, Biobasiq / Garta Lantmännen BioAgri AB Lantmännen BioAgri AB Trichoderma polysporum Trichoderma atroviride Pseudomonas chlororaphis Ma34 Pseudomonas chlororaphis Ma34 Celest Extra Formula M L Syngenta difenokonazol fludioxonil 0 5 cfu b) /g 0 5 cfu b) /g x0 9 x0 0 cfu b) /ml x0 9 x0 0 cfu b) /ml 5 g/l 5 g/l B Potatis. Godkänt t.o.m B B S, K Korn och havre. Tillåtetbedömd för KRAVodling. Godkänd t.o.m c) Ärter. Tillåtetbedömd för KRAVodling. Godkänd t.o.m c) Vete, råg, rågvete, korn och havre. Godkänd t.o.m Celest Formula M L Syngenta fludioxonil 5 g/l K Vete, råg, rågvete, korn och havre. Godkänd t.o.m Cerall Lantmännen BioAgri AB Pseudomonas chlororaphis Ma34 Difend Extra L Nordisk Alkali difenokonazol fludioxonil x0 9 x0 0 cfu b) /ml 5 g/ha 5 g/lha B S K Vete. Tillåtetbedömd för KRAVodling. Godkänd t.o.m c) Vete, råg, rågvete, speltvete och korn. Godkänd t.o.m Dividend Formula M L Syngenta difenokonazol 30 g/l S Stråsäd och lin. Godkänd t.o.m Diabolo L Nordisk Alkali imazalil 00 g/l K, LS Potatis. Godkänt t.o.m Fungazil MLF 50 L imazalil 50 g/l K, LS Korn. Godkänt t.o.m. 03. Latitude L Nordisk Alkali siltiofam 5 g/l K Höstvete. Godkänd t.o.m Latitude XL L Nordisk Alkali siltiofam 5 g/l K Vete och rågvete. Godkänd t.o.m Maxim 00 FS L Syngenta fludioxonil 00 g/l K Potatis. Godkänd t.o.m Monceren FS 50 L Bayer pencykuron 50 g/l K Potatis: karenstid 63 dygn. Godkänd t.o.m Prestige FS 370 L Bayer pencykuron imidakloprid (insektsmedel) 50 g/l 0 g/l Proradix Organox AB Pseudomonas sp 6,6x0 0 Rancona imix L Nordisk Alkali Rizolex 50 SC L Nordisk Alkali imazalil ipkonazol cfu b) /g 50 g/l 0 g/l K S B K, LS S Potatis: karenstid 00 dygn. Speciella krav på betningsanläggningar m.m. Godkänd t.o.m Potatis. Kravcertifierat. Godkänd t.o.m Korn. Godkänd t.o.m. 03. tolklofosmetyl 500 g/l K Potatis. Godkänd t.o.m PREPARAT / AKTIV SUBSTANS 79

81 Preparat/aktiv substans Betningspreparat Klass Marknadsförare Aktiv substans (a.s.) Mängd a.s. Verkningssätt a) Exempel på gällande användningsvillkor, grödor, m.m. Svampmedel Tachigaren 70 WP L DuPont hymexazol 70 vikt% K Sockerbetor. Godkänd t.o.m ThermoSeed Lantmännen värmebehandling Te Stråsäd. Utsädesbehandling. Seedron L ADAMA fludioxonil tebukonazol Vibrance Duo L Syngenta fludioxonil sedaxan 50 g/l 0 g/l 5 g/l 5 g/l K S K S Stråsäd. Godkänd t.o.m Vete, rågvete, råg och havre. Godkänd t.o.m Betningspreparat Klass Marknadsförare Aktiv substans (a.s.) Mängd a.s. Verkningssätt a) Exempel på gällande användningsvillkor, grödor, m.m. Insektsmedel Cruiser SB L Syngenta tiametoxam 600 g/l S Foder och sockerbetor. Speciella krav på betningsanläggningar m.m. Godkänd t.o.m Force 0 CS L Syngenta teflutrin 00 g/l K (G) Oljeväxter godkänd t.o.m Socker och foderbetor godkänd t.o.m. 03. Gaucho WS 70 L Bayer imidakloprid 70 vikt% S Sockerbetor. Speciella krav på betningsanläggningar m.m. Godkänd t.o.m Prestige FS 370 L Bayer imidakloprid pencykuron (svampmedel) 0,5 vikt%,9 vikt% S K Potatis: karenstid 00 dygn. Speciella krav på betningsanläggningar m.m. Godkänd t.o.m a) B=biologiskt preparat, G=gasverkande, K=kontaktverkande, LS=lokalsystemiskt verkande, S=systemiskt verkande och Te=termiskt verkande b) Colony forming units c) Ansökan om fortsatt godkännande är inlämnad. Beslut har ännu inte tagits (mars 08) 80 PREPARAT / AKTIV SUBSTANS

82 Tillväxtreglering användningsvillkor enligt Kemikalieinspektionen (KEMI) I tabellen redovisas vissa användningsvillkor enligt Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister för preparat avsedda för tillväxtreglering. Tabellen avser grödor som finns i denna skrift. För flera preparat finns ytterligare villkor. Uppgifterna bygger på den information som fanns tillgänglig för Jordbruksverket i mars 08. Du ansvarar själv för att kontrollera aktuellt godkännande. Ändringar kan ske under året. För mer information om användningsvillkor för enskilda preparat, se KEMIs förteckning över bekämpningsmedel på samt läs och följ bruksanvisning och etikett. Praktiska aspekter på tillväxtreglering Det kan finnas flera orsaker till att det uppstår problem med liggsäd. I framför allt korn kan också ax och stråbrytning orsaka skördeförluster. Preparat för tillväxtreglering används främst för att minska risken för nämnda problem. Behovet av behandling kan vara mycket olika. Exempel på faktorer av betydelse är gröda, sortens stråstyrka, odlingsintensitet och årsmån. Allmänt gäller att behandlingseffekten kan bli olika stark, främst beroende på dos, tidpunkt för behandling och på rådande tillväxtförhållanden. Vid behandling av gröda som lider av stress, till exempel torka kan effekten utebli och ibland även vara negativ, till exempel genom att orsaka grönskottsbildning och skördesänkning. Följ alltid upp effekten av en behandling genom att lämna en obehandlad yta på minst 5 kvm. Vid odling av grödor för avsalu är inte behandling tillåten enligt en del kontrakt. Kontrollera därför alltid först med köparen om vad som gäller. Klass Tillväxtregulatorer Marknadsförare Aktiv substans (a.s.) Mängd a.s. Verkningssätt a) Grödor Regnfasthet Användningstid DC Antal behandlingar Karenstid dygn Maxdos per säsong Godkänt t.o.m. Sista användningsdag PREPARAT / AKTIV SUBSTANS 8 BASF Cycocel Plus g) L BASF klormekvatklorid 460 g/l S 3 tim Höstvete, havre Höstrågvete, råg och gräsfrö till utsäde Vårvete Cerone L Bayer etefon 480 g/l S 4 tim Höstråg, höstvete, höstrågvete och höstkorn Cuadro NT L FMC trinexapak (etylester) Vårkorn 50g/l S 3 tim Vete Korn, råg, rågvete Havre Gräsfrö till utsäde ,5 l/ha 3,3 l/ha,0 l/ha,0 l/ha 0,5 l/ha 0,4 l/ha 0,6 l/ha 0,3 l/ha 0,8 l/ha b)

83 Preparat/aktiv substans 8 PREPARAT / AKTIV SUBSTANS Klass Tillväxtregulatorer Marknadsförare Aktiv substans (a.s.) Medax Max L BASF prohexadionkalcium trinexapak (etylester) Moddus M L Syngenta trinexapak (etylester) Moddus Start L Syngenta trinexapak (etylester) Moxa L Nordisk Alkali Stabilan 750 SL trinexapak (etylester) L NuFarm Klormekvatklorid Mängd a.s. 5 vikts% 7,5 vikts% Verkningssätt a) Grödor S tim Höstvete och höstrågvete 50 g/l S tim Råg Höstkorn och höstråg Hösthavre Vårkorn och vårvete Höstkorn, rågvete Vete, vårkorn Havre 50 g/l S tim Vete Gräsfrö till utsäde Korn Råg Rågvete Havre Gräsfrö till utsäde Klöverfrö till utsäde (UPMA) d) 50 g/l S tim Korn, råg, rågvete Vete Havre Gräsfrö till utsäde 750 g/l S 3 tim Höstvete Vårvete Rågvete Råg Havre Gräsfrö till utsäde Regnfasthet Användningstid DC eller Antal behandlingar Karenstid dygn Maxdos per säsong 0,75 kg/ha,0 kg/ha 0,75 kg/ha 0,5 kg/ha 0,7 l/ha 0,6 l/ha 0,4 l/ha 0,3 l/ha 0,8 l/ha 0,3 l/ha c) 0,6 l/ha c) 0,5 l/ha c) 0,5 l/ha c) 0,4 l/ha c) 0,8 l/ha c) 0,8 l/ha e) 0,6 l/ha 0,4 l/ha 0,3 l/ha 0,8 l/ha, l/ha,3 l/ha f) 0,9 l/ha,0 l/ha,5 l/ha,5 l/ha,0 l/ha Godkänt t.o.m b) Sista användningsdag

84 Terpal (II) L BASF mepikvatklorid etefon Trimaxx L trinexapak (etylester) 305 g/l 55 g/l S S 35 tim Höstråg Höstvete, rågvete och höstkorn Vårkorn 75 g/l S tim Höstvete, höstkorn och rågvete Råg, vårvete, vår korn Havre ,0 l/ha,5 l/ha,0 l/ha b) Gräsfrö till utsäde ,8 l/ha a) S = systemiskt verkande b) Ansökan om fortsatt godkännande är inlämnad. Beslut har ännu inte tagits (mars 08) c) Max halva dosen vid varje behandlingstillfälle d) Utvidgat Produktgodkännande för Mindre Användningsområde (tidigare Offlabel) e) Den totala dosen får inte överstiga 0,8 l/ha och säsong. f) Gäller vid delad behandling, den första i DC 530 med max,0 l/ha, den andra i DC 303 med max 0,3 l/ha. Mellan behandlingarna ska det gå minst 7 dygn. g) BASF Cycocel Plus med nytt registreringsnummer 557 är godkänt för användning i fler grödor jämfört med den tidigare registreringen 37. Preparat med gammal etikett (gammalt registreringsnummer 37) får användas i råg och gräsfrö till utsäde fram till ,5 l/ha 0,4 l/ha 0,4 l/ha b) PREPARAT / AKTIV SUBSTANS 83

85 Preparat/aktiv substans 84 PREPARAT / AKTIV SUBSTANS Tillväxtreglering tillverkarnas rekommendationer Preparat BASF Cycocel Plus Dos l/ha samt behandlingstidpunkt Höstråg Höstvete Rågvete Höstkorn Vårvete Vårkorn Havre Gräsfrö Kommentar Dos l/ha Behandling DC,0 3,0 eller,0,0 53,6,5 530,63,0 Avser höstrågvete 53 Cerone Dos l/ha 0,5 0,75 0,30,5 0,40,7 Cuadro Medax Max Avser höstrågvete Ej reg 0,5,5 530 Behandling DC Dos l/ha Behandling DC 0,40, Dos kg/ha 0,50,75 eller delad 0,30,5 + 0,30,5 0,0, ,30,75 eller delad 0,30,5 + 0,30,5 0,40, ,30,75 eller delad 0,30,5 + 0,30,5 Ej reg.,6,5 303,03,3 53 Det lägre dosintervallet i råg rekommenderas när en andra behandling planeras med Terpal, se nedan. Bäst effekt erhålls när temperaturen är över 80 C och hög luffuktighet. Behandla inte omedelbart efter kraftig blåst. Dosen kan sänkas vid tankblandning med svampmedel. 0,30,5 Ej reg. 0,0,35 Ej reg. Ej reg Behandling mot stråbrytning i korn kan göras från DC 39. Det ger även en viss effekt mot axbrytning. En riktad behandling mot axbrytning är effektivast i DC ,40, ,50,75 eller delad 0,30,5 + 0,30,5 0,0, ,40, , Behandling DC ,40, Vid behandling bör temperaturen vara över + 0 C men under 4 C. Undvik perioder med risk för nattfrost. Den lägre dosen rekommenderas vid tankblandning med svamp och/eller insektsmedel. Blanda dock inte Cerone med Kayak eller Stereo. Tidig behandling kan orsaka grönskottsbildning. Tiden fram till mognad kan förlängas med några dagar. Behandla när grödan är i god tillväxt. Optimal temperatur är från och med +0 C. De högre doserna i intervallen avser behandling av stråsvag sort och hög kvävetillgång. 0,30,5 0,30,5 0,30,5 Ej reg Behandling från lägst +5 C men inte över +4 C. Behandla inte efter nattffrost eller när nattfrost förutspås. Vid tvådelad behandling i höstgrödor görs den :a i DC 93 och den :a 04 dagar senare. I höstkorn är 0,30,5 l/ha Terpal ett alternativ vid :a behandlingen.

86 PREPARAT / AKTIV SUBSTANS 85 Moddus M Dos l/ha Behandling DC 0,40, , ,40, ,40, ,30, , , ,40,8 349 Bäst effekt uppnås vid goda ljusförhållanden på plantor i god tillväxt. Vid behandling bör temperaturen vara över + 8 C och stigande, men under 4 C. Behandla inte efter nattfrost eller om det finns risk för nattfrost. Vid tankblandning med svampmedel som innehåller triazoler kan dosen Moddus sänkas 0 %. Halm från behandlad gräsfrövall får ej användas till foder. Moddus Start Dos l/ha 0,5 eller x 0,5 0,3 eller x 0,5 0,5 eller x 0,5 0,6 eller x 0,3 0,3 eller x 0,5 0,6 eller x 0,3 0,30,4 eller x 0, 0,8 eller x 0,4 Behandling DC Moxa Dos l/ha 0,40,6 eller delad x 0,5 Stabilan 750 SL 0,0,4 eller delad x 0,5 0,40,6 eller delad x 0,5 0,40,6 eller delad x 0,3 0,0,4 eller delad x 0,5 0,40,6 eller delad x 0,3 0,3 eller delad x 0,5 0,40,6 eller delad x 0,3 Behandling DC Dos l/ha Behandling DC 0,75, ,9, eller delad 0,9,0 + 0,3 530 vid delad 530 och 303,0 303 Ej reg 0,50,9 530 Ej reg,5 303,0 eller delad,0 +,0 303 vid delad 30 och 7 dagar senare Bäst effekt uppnås vid goda ljusförhållanden på plantor i god tillväxt. Vid behandling bör temperaturen vara över + 8 C och stigande men under 4 C. Behandla inte efter nattfrost eller om det finns risk för nattfrost. Engångsbehandling eller delad behandling. Halm från behandlad gräsfrövall eller klöverfrövall, får ej användas till foder. Vid behandling ska grödan vara i god tillväxt. Bäst effekt uppnås vid goda ljusförhållanden. Behandling från +8 C men inte över 4 C. Minst 7 dagars intervall vid delad behandling. Halm/hö från behandlad gräsfrövall får inte användas till foder om behandling gjorts efter DC 33. Vid delad behandling i höstvete får den totala mängden Stabilan inte överstiga,3 l/ha. I gräsfrö får den totala mängden Stabilan inte överstiga,0 l/ha och odlingssäsong.

87 Preparat/aktiv substans 86 PREPARAT / AKTIV SUBSTANS Preparat Dos l/ha samt behandlingstidpunkt Höstråg Höstvete Rågvete Höstkorn Vårvete Vårkorn Havre Gräsfrö Kommentar Terpal (II) Dos l/ha,0,0,0,5* Behandling DC *,0,5,0,5,0,5 Ej reg. 0,5,0 Ej reg Ej reg. För optimal effekt ska det vara god tillväxt, 0 C och fuktigt väder. Behandla inte när grödan är stressad av torka, värme eller kyla Använd de lägre doserna vid blandning med svampeller insektsmedel. Blanda inte med flyghavrepreparat eller gräsogräsmedel. Det ska vara 7 dagars uppehåll mellan behandling med MCPA eller annan fenoxisyra. Vid behandling i vårkorn reagerar kornsorterna olika. En del sorter kan få något senare mognad på grund av mer grönskott.*) Rekommendationen gäller vid en andra behandling, se Cycocel Plus. Trimaxx Dos l/ha 0,30,4 0,30,5 0,30,5 0,0,5 0,30,4 0,0,4 0,0,4 0,50,8 Behandla när grödan är i god tillväxt. Temperaturen ska vara över + 8 C och inte efter nattfrost. Behandla inte heller om det är över 4 C. Vid blandning med Behandling DC svampmedel som innehåller triazoler kan dosen Trimaxx sänkas 0 %, dock inte under lägsta dos för grödan. Halm från behandlad gräsfrövall får ej användas till foder.

88 Preparat/aktiv substans Produkter som har ytterligare villkor enligt Kemikalieinspektionen (KEMI) I tabellen redovisas preparat med ytterligare användningsvillkor enligt KEMIs bekämpningsmedelsregister. Tabellen avser grödor som behandlas i denna skrift. Ändringar kan ske under året. Uppgifterna bygger på den information som fanns tillgänglig för Jordbruksverket i mars 08. Du ansvarar själv för att kontrollera aktuellt godkännande. För mer information om behandlingsintervall och andra användningsvillkor för enskilda preparat, se Kemikalieinspektionens förteckning över bekämpningsmedel på samt läs och följ bruksanvisning och etikett. En lista med avdriftsreducerande utrustning finns på Säkert Växtskydds hemsida och uppdateras två gånger per år ( under fliken Bibliotek. Där kan även Hjälpreda vid bestämning av anpassade skyddsavstånd beställas. Eftersom användningsvillkoren är specifika för olika preparat rekommenderas att innan preparatinköp kontrollera vilka krav som gäller och se till att den utrustning som ska användas stämmer överens med användningsvillkoren. Preparat Insektspreparat Avdriftsreducerande utrustning a) Avläsning i hjälpredan duschkvalitet Tät hytt, kolfilter Preparatpåfyllare Antal år mellan behandlingar Vindanpassat skyddsavstånd b) Restriktion vid blommande växtlighet c) Avaunt X X BetaBaythroid SC 05 X X Biscaya OD 40 Fastac % grov X X Kaiso Sorbie X X Karate,5 WG X X Mavrik 90 % X Mospilan SG Plenum 50 WG X X Raptol Steward 30 WG X X Teppeki X X X X Svampmedel Acanto X Acrobat WG 90 % grov X Amistar X Armure X Ascra Xpro X X X Aviator Xpro X X Banjo Forte X X X Comet Pro X Cymbal 45 3 år d) Delaro SC % grov X X Elatus Era X Elatus Plus 50 % g) X X Epok 600 EC 75 % grov X X X Folpan 500 SC X BASF Forbel % grov X X X Globaztar 50 EC X Infinito 3 år e) Kayak X Kumulus DF X Kunshi X X PREPARAT / AKTIV SUBSTANS 87

89 Preparat/aktiv substans Preparat Svampmedel, forts Leimay Mirador 50 SC Mirador Forte Narita Pictor Active Priaxor Proline EC 50 Propulse SE 50 Quadris Revus Revus Top Avdriftsreducerande utrustning a) Avläsning i hjälpredan duschkvalitet Tät hytt, kolfilter Preparatpåfyllare Tätast möjligt återkommande i växtföljden Vindanpassat skyddsavstånd b) Shirlan X X Signum Siltra Xpro X X Stereo 3,5 EC Talius X X Tern 750 EC 90 % f) grov f) X Tiro Vendetta Zignal X X X X X X X X X X X X X X X X X Restriktion vid blommande växtlighet c) Tillväxtreglerare Cerone Terpal X X a) Användning får endast ske med särskilt avdriftsreducerande utrustning b) Ett vindanpassat skyddsavstånd ska bestämmas med hjälp av "Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av lantbruksspruta med bom" c) Växtskyddsmedlet får inte spridas där pollinerande insekter aktivt söker efter föda. För att skydda bin och andra pollinerande insekter, använd inte denna produkt i blommande gröda. Produkten får inte användas om det är risk för daggbildning. För exakt ordalydelse, se respektive etikett d) Den totala dosen under 3årsperioden får högst vara 675 g cymoxanil/ha e) Den totala dosen under 3årsperioden får högst vara 300 g fluopikolid/ha f) Gäller om dosen av Tern är 0,75 l/ha eller mer g) Gäller vid spridning närmare än 00 m från sjöar, vattendrag eller öppna diken. 88 PREPARAT / AKTIV SUBSTANS

90 Effekter och rekommendationer Pyretroider tillverkarnas rekommendationer Observera att det kan finnas skillnader mellan preparatens långtidseffekt mot enskilda skadegörare. Doserna nedan anges i liter respektive kg/ha. Observera även preparatens bigiftighet. Se sid 70 och 87. Beta Fastac Kaiso Karate Gröda Skadegörare Baythroid 50 Sorbie h) WG h) Mavrik Stråsäd Bladlöss 0,30,5 a) 0,0,3 0,5 0,0,4 b) 0,0750, Fritfluga 0,30,5 a) 0,0,3 c) 0,5 0,0,4 b) rek. saknas Minerarfluga rek. saknas rek. saknas 0,5 rek. saknas rek. saknas Randig dvärgstrit rek. saknas rek. saknas 0,5 rek. saknas 0, Sadelgallmygga rek. saknas rek. saknas 0,5 0,0,4 b) 0, Sädesbladbagge 0,30,5 a) 0,0,3 0,5 0,0,4 b) 0,50, Trips 0,30,5 a) 0,0,3 0,5 0,0,4 b) 0,50, Vetemygga 0,30,5 a) 0,0,3 0,5 0,0,4 b) 0,50, Raps och rybs Jordloppa 0,50,3 0,0,3 c) 0,5 0,50, rek. saknas Kålbladstekel 0,50,3 0,0,3 0,5 0,0,3 0, Kålmal rek. saknas rek. saknas 0,5 0,0,3 rek. saknas Rapsbagge 0,3 0,0,3 0,5 0,0,3 0, Rapsjordloppa 0,50,3 0,0,3 c) 0,5 0,0,3 0,50, Kålbladlus ej reg rek. saknas ej reg ej reg 0, Blygrå rapsvivel, skidgallmygga ej reg rek. saknas ej reg ej reg 0, Övriga rapsvivlar rek. saknas rek. saknas 0,5 rek. saknas 0, Lin Linjordloppa ej reg ej reg ej reg ej reg 0,50, Ärter Ärtvivel, bladlöss, ärtvecklare 0,30,5 0,3 c) ej reg 0,0,3 0,50, Åkerböna Ärtvivel, bladlöss ej reg 0,3 c) ej reg 0,0,3 0,50, Klöverfrö Klöverspetsvivlar 0,5 0,50,3 ej reg 0,4 0,3 (UPMA) g) Gräsfrö Timotejfluga, vitaxkvalster 0,5 ej reg ej reg 0,4 ej reg Sockeroch fodermajs Sockerbetor och foderbetor Fritfluga 0,30,5 f) 0,50,3 ej reg 0,30,4 f) ej reg Bladlöss rek saknas 0,50,3 ej reg 0,30,4 f) ej reg Betfluga, trips 0,30,4 0,0,5 c) ej reg 0,0,5 e) ej reg Bladlöss rek. saknas 0,0,5 ej reg rek. saknas ej reg Gammafly rek. saknas rek. saknas ej reg rek. saknas ej reg Jordloppa 0,30,4 0,0,5 c) ej reg 0,0,5 e) ej reg Stinkfly rek. saknas 0,0,5 c) ej reg rek. saknas ej reg Potatis Stinkflyn, stritar 0,40,5 0,0,3 0,5 d) 0,30,5 d) 0,0, Bladlöss 0,40,5 0,0,3 0,5 0,30,5 0,0, Jordflyn rek. saknas 0,0,3 0,5 rek. saknas rek. saknas a) Ej korn och havre b) Maxdos i korn och havre är 0,3 kg/ha c) Kravet på användning av avdriftsreducerande utrustning, kan innebära sämre effekt vid bekämpning i tidiga utvecklingsstadier med små plantor. För att kompensera detta använd ökad vattenmängd d) Ingen rekommendation mot stinkflyn e) Enbart sockerbetor f) Enbart fodermajs g) Utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområden (tidigare Offlabel) h) sista användnigsdag för Kaiso Sorbie är och för Karate WG 083 EFFEKTER OCH REKOMMENDATIONER 89

91 Effekter och rekommendationer Fungicider i stråsäd Siffrorna anger storleksordningen på preparatens effekt. Det finns inte alltid överensstämmelse mellan behandlingseffekt och merskörd. Schemat revideras årligen och avser enskilda produkter. Vid blandningar av olika produkter med olika verkningssätt kan effekterna höjas och risken för fungicidresistens minska. Strobilurin DMImedel SDHImedel Övriga FRACgrupp Preparat Snömögel Stråknäckare Svartpricksjuka Vetets bladfläcksjuka (DTR) Vetemjöldagg Gulrost X Acanto a) a) a) 3, c) a) 4,5 a) 4,5 3,5,00 X Amistar mfl b) a) a) a) 4 4,5 3,5 c),5 a) 4,5 a) 4,5 3,00 X Comet Pro a) a) a) 4,5 4,5 3 4 c) a) 4,5 a) 4,5 4,5 X X 3, Delaro,5 3,5 3 3,5 3,5 4 3,5 c) 3,5 4,5 3,5 3,5 3,5 0,80 X X 3, Mirador Forte,5 a) a) 4 4,5 c) 3 4,5 3 3,5,50 XX 3 Armure/Tiro e) 3 3,5 3,5 3,5,5 3 0,60/0,80 X 3 Proline,5 f) 3,5 3 3, ,5 4 3,5 3,5 d) 3 d),5 0,60 X 3 Tilt/Bolt/Bumper 3,5 3,5,5,5,5, ,50 X XX 3, 7 Ascra Xpro 4,5 4 3, ,5 4,5 4 4,5 4,5 4,08/,5 X X 3, 7 Aviator Xpro 4 3, ,5 4,5 3,5 4,5 4,5 4,5,00 X X 3, 7 Elatus Era 4, ,5 3,5 5 4,5,5,00 X 7 Elatus Plus 4 3,5 3 4,5 4,5 3,5 4,5 3, ,75 X X, 7 Priaxor 4,5 4,5 4,5 3,5 4, ,5 4,50 X X 3, 7 Propulse,5 3,5 3, ,5 3,5 3,5 4,5 3,5 3,5,00 X X 3, 7 Siltra Xpro 4 3, ,5 4,5 3,5 4,5 4,5 4,5 X X 3, 9 Stereo 3,5 3 3,5 3,5 3 3,50 X 9 Kayak 3,5 3 3,5,5 X M4/5 Folpan,5 X 5 Forbel ,5 3,5 0,5 X 5 Tern 4 4 0,75 X 50 Flexity 3,5 4,5 0,50 X 3 Talius 4,5 4,5 0,5 X U6 Upstream 4 4,5 0,375 Brunrost X Topsin 4 g) 0,4/, h) Ej registrerade produkter mars 08 X 3 Folicur Xpert,5 3,5 4,5 4 3,5,5 4 4,5 3 3,5,5,00 Sköldfläcksjuka Kornets bladfläcksjuka Kornmjöldagg Kornrost Ramularia Havrens bladfläcksjuka Kronrost Axfusarios Högsta etikettdos / ha Förklaring effekter: 5 = Specialmedel (9000 % effekt) 4 = Mycket god effekt (790 %) 3 = God effekt (570 %) = Viss effekt (4050 %) = Svag effekt (<40 %) = ej registrerad, ej aktuell eller data saknas a) P.g.a. resistens är strobilurinernas effekt mot vetemjöldagg, svartpricksjuka, vetets bladfläcksjuka, kornmjöldagg och Ramularia svag b) Flera produkter som innehåller azoxystrobin d.v.s Globaztar, Mirador och Quadris c) I en del fall förekommer resistens mot strobiluriner hos kornets bladfläcksjuka och då kan effekten av främst Amistar m.fl. vara begränsad d) I havre är Proline godkänd för användning i DC 6069 och effekten är bedömd för behandling vid denna tidpunkt e) Godkänd i vete (efter DC 45) och korn. f) I Mellansverige bedöms effekten av Proline mot svartpricksjuka vara något högre, jämförbar med Armure g) om inte resistens förekommer h) Dosen 0,4 vid stråknäckarbekämpning och höstbehandling mot utvintringssvampar. Mot axfusarios, kg/ha Källa: Svenska försök, Oversigt over Landsforsøgene 07, Versuchbericht 07, Top Agrar, AHDB, samt erfarenheter från Växtskyddscentralerna 90 EFFEKTER OCH REKOMMENDATIONER

92 Effekter och rekommendationer Fungicider i potatis Siffrorna anger storleksordningar på preparatens effekt. Det finns inte alltid överensstämmelse mellan behandlingseffekt och merskörd. 9 EFFEKTER OCH REKOMMENDATIONER Acrobat Amistar/ Mirador Banjo Forte Cymbal a) Epok Infinito FRACkoder 40, M3 9, , 9 8, 43 7, 9 3 7, , 3 9 7,, 9 9 Klassning enligt Euroblightb ) Effekt mot Alternaria c) (skala 04) 3,5 d) 3 0,5 3,5 d) 0,5 Effekt mot Alternaria c) (skala 05),9 3, d) Effekt mot bladmögel e) Bladangrepp (skala 5) 3,0 3,7 3,8 3, 3,8 4,0 4,0,9 3,5 f),9 Nytillväxt (skala 3) Stjälkangrepp (skala 3),5,5,5,5 Brunröta (skala 03 g ) 0 a) 3 h) h),5,5 Brunröta (skala 05) 3,3 3,9 3,7 3,8 Verkningsmekanism i) (skala 03) Förebyggande,5,5,5 3 3, Kurativ,5 0,53 0,5, Antisporulerande,5,5,5 0,5, Regnfasthet (skala 03),5,5 3,5, ,5,5 Rörlighet j) K,T S,T K,T T S,T S,T K,T K S S,T K K,T K,T,S K S,T K,T,S K Karenstid, dagar Högsta etikettdos/ha,0 0,5,0 0,5 0,5,,6 0,5 0,5 0,4,5 0,5 0,6 0,6 0,4 0,5 0,5 0,4 Max behandlingar/år 6 k) 4 k) 3x 4/3 6 4 l) 3 6 3x l) 6 kl) 3 kl) 6 x 3 3 Antal år mellan behandlingar av samma fält 3 3 m) 3 n) Blandbarhet med mineralolja för virusbekämpning i utsädesodlingar Ja Nej Ja Nej o) Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Nej a) Cymbal (cymoxanil) och Leimay (amisulbrom) är inte klassade av EuroBlight som rena substanser. Bedömning av Cymbal är gjord utifrån erfarenheter från Tanos och bedömning av Leimay är gjord utifrån erfarenheter av Ranman, Shirlan och mankozeb samt preparatföreträdarens rekommendationer och information från EuroBlight. Brunröteeffekten för Proxanil är inte bedömd av EuroBlight men enligt tabell från EuroBlight 0 är det propamokarbdelen i Proxanil som har effekt på brunröta, se källa under e) b) För effektskalorna gäller att ett högre värde innebär en bättre effekt. EuroBlightklassningen bör endast användas som guide. Värdena ändras när ny information blir tillgänglig, se c) Översta raden: Gamla rekommendationer, senaste källa: EuroBlight 05. H. Scheepers. Proceedings of the Fifteenth EuroBlight Workshop 05. Special Reports no 7. Nedre raden: Från 07 används skala 05, med klassificering utifrån beräkningar från försök utförda enligt framtagen standard d) I en del fall finns resistens mot strobiluriner hos Alternaria solani. Effekten av strobilurinerna är då begränsad e) Enligt EuroBlightförsök Alla fungicider har inte utvärderats varje år under Kunshi Leimay Narita Proxanil RanmanTop Revus Revus Top Shirlan Signum Vendetta Zignal

93 Effekter och rekommendationer 9 EFFEKTER OCH REKOMMENDATIONER f) Provisorisk utvärdering baserad på fem Euroblightförsök g) Översta raden: Gamla rekommendationer, senaste källa: EuroBlight 0. H. Scheepers. Proceedings of the Thirteenth EuroBlight Workshop 0. Special Reports no 5. Nedre raden: Från används skala 05 h) Begränsat försöksunderlag i) För förklaring, se sid 69 j) K= Kontaktverkande, T= Translaminär, S=Systemisk k) Dock max 50 % av samtliga behandlingar med preparat ur FRACgrupp 40 (se sid 97.) l) Antal behandlingar med Revus och Revus Top sammanlagt max sex behandlingar per år, respektive sammanlagt max sex behandlingar per år med Leimay och Ranman Top m) Enligt beslutet för Cymbal får max 675 g av cymoxanil spridas under en 3årsperiod. Enligt beslutet gäller det även andra produkter som innehåller cymoxanil n) Den totala dosen under en treårsperiod får vara högst 300 g fluopikolid/ha o) Undvik Epok i utsädesodlingar (resistensrisk) Källa (där inte annat anges): EuroBlight (Potato Late Blight Network for Europe) och tillverkarnas rekommendationer. Betningsmedel i potatis Växtskyddsföretagens uppgifter om verkningsspektra för preparaten. Inga uppgifter om storleken på effekten Preparat Binab TF WP Blåsskorv Groddbränna, lackskorv, filtsjuka X Phomaröta Pulverskorv Silverskorv Stjälkbakterios Svartpricksjuka Fusariumröta & Phomaröta Diabolo X X X X a) Maxim 00 FS X X X X b) Monceren X Vanlig skorv Prestige X X Proradix X X X Rizolex X a) Effekt på både Fusarium solani och Fusarium sulphereum b) Sidoeffekt Insekter

94 Effekter och rekommendationer Betningsmedel i stråsäd Observera att försöksunderlaget är svagt i vissa fall, särskilt vid jämförelse mellan olika preparat. En orsak till detta är bland annat att smittograden inte alltid varit densamma då olika preparat eller metoder testats. VETE Celest Formula M Celest Extra Formula M Difend Extra Dividend Formula M Fusarium spp. och snömögel Stinksot 4 4 a) 4 a) 4 a) Dvärgstinksot 4 a) 4 a) 4 a) Brunfläcksjuka Rotdödare 3 RÅG, RÅGVETE Fusarium spp. och snömögel Brunfläcksjuka Rotdödare 3 KORN Fusarium spp. och snömögel b) 4 Strimsjuka Kornets bladfläcksjuka Bipolaris 3 b) 3 Kornets flygsot 4 4 HAVRE Fusarium spp b) 4 Havrens bladfläcksjuka 3 3 Havrens flygsot Preparattyp c) K K,S K,S S K,LS K K,LS,S K,S K,S B B Te Fungazil MLF 50 Latitude XL Rancona imix FRAC grupp,,, 7, Förpackningsstorlek, liter d) a) Även effekt på markburen smitta b) Klass 3 om smittan understiger 30 % och grobarheten är minst 85 %, i annat fall c) B=biologiskt, K=kontaktverkande, S=systemiskt, LS=lokalsystemiskt, Te=Termiskt d) Varierar något mellan olika försäljningsorganisationer 0 00 Seedron Vibrance Duo Cerall Cedomon Thermo Seed Förklaring: 4 = Mycket bra effekt 3 = Bra effekt = Viss effekt = Otillfredsställande effekt = Uppgift saknas eller inte aktuellt Källa: SLU och växtskyddsföretagen. 93 EFFEKTER OCH REKOMMENDATIONER

95 Effekter och rekommendationer Gränsvärden för betning mot svamp i stråsäd Växtslag Sjukdomar Smitta, % Betning Höstråg, höstrågvete, höstvete och höstspeltvete Vårvete, durumvete, vårråg Höstkorn, vårkorn Havre Fusarium, snömögel, brunfläcksjuka, bipolaris sammanlagt >30 a) Nödvändig Fusarium, brunfläcksjuka, bipolaris Fusarium Bipolaris Kornets bladfläcksjuka och strimsjuka Total förekomst av dessa sjukdomar Fusarium Havrens bladfläcksjuka Total förekomst av dessa sjukdomar och bipolaris sammanlagt >30 >5 >0 >5 >35 >0 >50 Nödvändig Nödvändig Nödvändig Nödvändig Nödvändig Nödvändig Nödvändig >60 Nödvändig a) Betning är i praktiken nödvändig mot Fusarium och snömögel redan vid några enstaka procent smitta, medan nivån för brunfläcksjuka och Bipolaris är mer än 30 % smitta. Eftersom det analystekniskt är mycket svårt att skilja Fusarium/snömögel och brunfläcksjuka åt vid utsädesanalys, betas nästan allt höstsädesutsäde för konventionell odling Stinksot och dvärgstinksot i höstvete Stinksot Utsäde med mer än 000 sporer/gram får inte certifieras. Dvärgstinksot Utsäde med mer än 500 sporer/gram får inte certifieras. Förekommer både stinksot och dvärgstinksot i samma utsädesparti får högst 500 sporer/gram finnas av vardera sjukdomen, för att utsädet skall få certifieras. Förekommer mindre mängder sporer än vad som ovan angivits får utsädet certifieras om det betas med effektivt medel. Utsäde som certifieras utan betning (t.ex. för ekologisk odling) får inte innehålla några stinksot eller dvärgstinksotsporer vid analys. Flygsot på korn, naket sot Certifieringsklass Procent smitta Betning A > 0, % Nödvändig B > 0, % Nödvändig C > 0,3 % Nödvändig C > 0,5 % Rekommenderas Havrens flygsot Certifieringsklass Antal sporer per gram kärna Betning A och B >00 Nödvändig C och C >500 Rekommenderas Mjöldryga Certifieringsklass Antal sklerotier eller fragment av sklerotier per kg A och B C och C 6 a) a) 9 st vid certifikatutsäde av hybridråg Källa: Utsädesenheten, Jordbruksverket 94 EFFEKTER OCH REKOMMENDATIONER

96 Resistens Förebyggande åtgärder mot fungicid och insekticidresistens välj sorter med så god resistens som möjligt undvik upprepade behandlingar med preparat som har samma verkningsmekanism, ju färre behandlingar desto mindre risk växla mellan preparat med olika verkningsmekanismer, eller blanda preparat med olika verkningsmekanismer (det senare gäller inte insekticider) använd befintliga bekämpningströsklar så att bekämpningen görs innan angreppet är kraftigt etablerat, det vill säga då angrepp med tydliga symtom finns på flera bladnivåer eller då stora mängder insekter förekommer Insekticiders verkningmekanism Uppdelning av insekticidgrupper efter verkningsmekanism enligt IRAC (Insecticide Resistance Action Committee). De listade kemiska substanserna tillhör någon av de undergrupper som namnges. Gruppnummer anger IRACkod. I de flesta fall finns risk för korsresistens mellan medel inom samma grupp. Med korsresistens menas att om resistens finns mot ett preparat, så finns samtidigt resistens även mot andra preparat med samma verkningsmekanism. Se även Preparat Sprutning Avaunt BetaBaythroid Biscaya Fastac 50 Kaiso Sorbie Karate Mavrik Mospilan Plenum Steward Teppeki Pyretroider Grupp 3 betacyflutrin alfacypermetrin lambdacyhalotrin lambdacyhalotrin taufluvalinat Neonikotinoider Grupp 4A tiakloprid acetamiprid Pymetrozin Grupp 9B pymetrozin Flonicamid Grupp 9C flonicamid Indoxacarb Grupp A indoxakarb indoxakarb Betning Cruiser tiametoxam Force teflutrin Gaucho imidakloprid Prestige a) imidakloprid a) Innehåller även fungiciden pencykuron RESISTENS 95

97 Resistens Fungiciders verkningsmekanism Uppdelning av fungicidgrupper efter verkningsmekanism enligt FRAC (Fungicide Resistance Action Committee). De listade kemiska substanserna tillhör någon av de undergrupper som namnges inom parentes under huvudgruppen. Gruppnummer anger FRACkod. I de flesta fall finns risk för korsresistens mellan medel inom samma grupp. Med korsresistens menas att om resistens finns mot ett preparat, så finns samtidigt resistens även mot andra preparat med samma verkningsmekanism. Se även Stråsäd och oljeväxter Preparat MBC ) fungicider Grupp DMI ) Morfoliner fungicider (morfoliner (imidazoler, piperidiner, triazoler) spiroketalaminer) Grupp 3 Grupp 5 SDHI 3) (karboxamider m fl) Grupp 7 Grupp 9 Grupp Grupp 3 Grupp M4/5 Grupp U6 Anilinopyrimidiner QoI 4) Azanaphthaler fungicider (strobiluriner) Multisite (klornitriler) Fenylacetamider Arylfenylketoner Grupp 50 Resistensrisk 5) Acanto Amistar/Azaka/ Globaztar/Mirador Armure/Tiro difenokonazol, propikonazol Ascra Xpro protiokonazol bixafen fluopyram Aviator Xpro protiokonazol bixafen Cantus Comet Pro boskalid pikoxystrobin azoxystrobin pyraklostrobin Delaro protiokonazol trifloxystrobin Elatus Era protiokonazol bensovindiflupyr Elatus Plus Flexity Folpan Forbel Kayak fenpropimorf bensovindiflupyr cyprodinil Mirador Forte tebukonazol azoxystrobin Pictor Active boskalid pyraklostrobin Priaxor fluxapyroxad pyraklostrobin Proline Property protiokonazol Propulse protiokonazol fluopyram Siltra Xpro protiokonazol bixafen Stereo propikonazol cyprodinil Talius Tern Tilt/Bolt XL/ Bumper Topsin Upstream tiofanatmetyl propikonazol fenpropidin prokinazid folpet cyflufenamid metrafenon pyriofenon 96 RESISTENS

98 Resistens Stråsäd och oljeväxter Preparat MBC ) fungicider Grupp DMI ) Morfoliner fungicider (morfoliner (imidazoler, piperidiner, triazoler) spiroketalaminer) Grupp 3 Grupp 5 SDHI 3) (karboxamider m fl) Grupp 7 Ej registerade preparat vid häftets tryckning (mars 08) Grupp 9 Grupp Grupp 3 Grupp M4/5 Grupp U6 Grupp 50 Resistensrisk 5) Amistar Gold difenokonazol azoxystrobin Folicur Xpert tebukonazol protiokonazol Librax metkonazol fluxapyroxad ) MBC: Methyl Benzimidazole Carbamates 4) QoI: Quinone outside Inhibitors ) DMI: DeMethylation Inhibitors 5) =låg risk, = medel risk, 3=hög risk 3) SDHI: Succinate DeHydrogenase Inhibitors Potatis Preparat Grupp 3 Anilinopyrimidiner QoI 4) Azanaphthaler fungicider (strobiluriner) Multisite (klornitriler) Fenylacetamider Arylfenylketoner DMIfungicider Fenylamider (acylalaniner) Grupp 4 SDHI ) Karboxamider Grupp 7 QoI ) fungicider (strobiluriner m.fl.) Grupp QiI 3) fungicider (cyanoimidazoler) Grupp Benzamider Grupp 43 Multisite Cyano Karba Namnlös Karboxylsyraactamidoxim mater (dinitro aniliner) amider Grupp 7 Grupp 8 Grupp 9 Grupp 40 (ditiokarbamater) Grupp M3 Resistensrisk 4) Acrobat dimetomorf mankozeb Amistar/Mirador Banjo Forte Cymbal azoxystrobin cymoxanil Epok metalaxylm fluazinam fluazinam dimetomorf Infinito propamokarb fluopikolid Leimay Narita Proxanil Ranman Top Revus difenokonazol amisulbrom cyazofamid cymoxanil propamokarb mandipropamid Revus Top difenokonazol mandipropamid Shirlan Signum boskalid pyraklostrobin fluazinam Kunshi cymoxanil fluazinam Vendetta azoxystrobin fluazinam Zignal ) SDHI: Succinate DeHydrogenase Inhibitors 3) QiIfungicider: Quinone inside Inhibitors ) QoIfungicider: Quinone outside Inhibitors 4) =låg risk, = medel risk, 3=hög risk fluazinam RESISTENS 97

99 Resistens Betningsmedel DMI ) fungicider Grupp 3 Fenylamider Grupp 4 SDHI ) Karboxamider Grupp 7 Fenylpyroller Grupp Arom. kolväten Grupp 4 Fenylureor Grupp 0 Hetero Tiofenaromater karboximider Grupp 3 Grupp 38 Resistensrisk 3) 3 3 okänd okänd Apron Celest Formula M metalaxylm fludioxonil Celest Extra Formula M difenokonazol fludioxonil Dividend Formula M Diabolo Latitude Maxim Monceren Prestige 4) Rancona imix Rizolex difenokonazol imazalil ipkonazol+ imazalil fludioxonil Seedron tebukonazol fludioxonil Tachigaren Vibrance Duo sedaxan fludioxonil ) DMIfungicider: DeMethylation Inhibitors ) SDHI: Succinate DeHydrogenase 3) =låg risk, = medel risk, 3=hög risk 4) Innehåller också insekticiden imidakloprid tolklofosmetyl pencykuron pencykuron hymexazol siltiofam 98 RESISTENS

100 Resistens Resistensrisk för olika fungicidgrupper Fungicidgrupper (grupp enl FRAC) MBCfungicider () Fenylamider (4) QoIfungicder () SDHIfungicider (7) Exempel på substanser ) tiofanatmetyl metalaxylm azoxy, pikoxy, pyraklooch trifloxystrobin, famoxadon bixafen, bensovindiflupyr, boskalid, fluxapyroxad, fluopyram, sedaxan Bedömd risk för fungicid Kombinerad risk Hög = Medelhög DMIfungicider (3) Anilinopyrimidiner (9) Multisite (Mx) Namnlös (9) Karboxylsyraamider (40) difeno, epoxi, met, propi och protiokonazol, prokloraz cyprodinil M3 mankozeb M4 folpet M5 klortalonil fluazinam dimetomorf mandipropamid Medel = 4 6 Låg = 0,5 0,5,5 Bedömd risk hos patogen Låg = Medium = Hög = 3 Patogengrupper Utsädesburna sjukdomar, t ex sot Jordburna sjukdomar Rostsvampar Rhizoctonia spp. Stråknäckare Sköldfläcksjuka Kornets bladfläcksjuka Svartpricksjuka Mjöldagg Gråmögel Potatisbladmögel Ramularia ) för preparat, se sid 9697 Källa: Modifierat efter Brent, K.J. & Hollomon, D.W Fungicide Resistance: The Assessment of Risk. FRAC Monograph no. Se och NORBARAG Så här tolkas tabellen Utgå från den aktiva substansen (fungicidgrupp) och kombinera det med sjukdomen (patogengrupp) som ska bekämpas. Risken beräknas genom: Fungicidgrupp x patogengrupp. Ju högre slutlig siffra desto högre kombinerad risk (min 0,5 och max 9). Lågrisk 0,5,5 Medelrisk 6 Högrisk 9 Exempel: azoxystrobin (QoIfungicid) x rostsvampar = 3 x = 3, det vill säga medelrisk. Resistensrisken påverkas också av de förhållanden som är aktuella på platsen, framförallt väder men även bevattning, antalet bekämpningar, blandningar eller växelvis användning av preparat med olika verkningsmekanismer, växtföljd, jordbearbetning, gödslingsnivå samt inte minst sjukdomsresistens hos den odlade sorten. RESISTENS 99

101 Bekämpningsteknik Kvaliteten på vattnet påverkar bekämpningsresultatet Dålig vattenkvalitet kan innebära Igensättningar av filter och munstycken Minskad effekt av den aktiva substansen Vattenkvaliteten beror på källan till vattnet (djupborrade och grävda brunnar, kommunalt vatten eller regnvatten) samt geografiskt läge. Vattenkvaliteten kan också variera under året och efter perioder av hög nederbörd eller torka. Observera att vissa aktiva substanser och formuleringar är mer känsliga än andra för dålig vattenkvalitet. Grumlighet Vatten från dammar innehåller ofta suspenderade partiklar av lera, vilket ger grumligt vatten med försämrad effekt som följd. Organiskt material Vatten som innehåller organiskt material (t.ex. alger eller blad) kan blockera munstycken och förfilter. Höga nivåer av alger kan öka vattnets alkalinitet med försämrad effekt som följd. Temperatur Mycket kallt vatten kan orsaka att vissa substanser tjocknar eller att lösligheten hos vattenlösliga granulatformuleringar minskar. Extremt hög vattentemperatur kan minska stabiliteten av kemiska blandningar. En rekommendation är att vattnet ska hålla en temperatur av minst 0 grader. Hårdhet Vattnets hårdhet är ett mått på hur mycket mineraler vattnet innehåller, främst kalcium och magnesiumjoner. Vatten med en hög halt av dessa joner kallas hårt vatten. Vatten med låg halt av dessa joner kallas för mjukt vatten. I Sverige anges vattenhårdhet i tyska hårdhetsgrader, dh ( dh = grad deutscher Härte), där dh motsvarar 0 mg kalciumoxid (CaO, kalk) per liter vatten. Vatten med en hårdhet över 0 dh ger sämre löslighet och kan orsaka utfällningar som ger stopp i filter och munstycken. De flesta preparat fungerar bäst upp till 0 dh. Exempel på produkter som påverkas negativt av hårt vatten är Cymbal och Shirlan. ph phvärdet i vattnet anger dess surhet eller alkalinitet och mäts på en skala från till 4. Neutralt ph är 7. De flesta vatten har ett phvärde mellan 6,5 och 8. Vatten över 8 benämns alkaliskt och vatten under 6,5 surt. Alkaliskt vatten (> ph 8) kan bryta ner vissa kemikalier genom en process som kallas alkalihydrolys. När det gäller vissa herbicider kan detta förbättra effektiviteten, men för de flesta preparat minskar effekten. Ju längre en blandad produkt är kvar i tanken före sprutning, desto större blir nedbrytningen. Optimum för de flesta preparat är ett ph mellan 4 och 6. Exempel på produkter som påverkas negativt av högt ph är vissa pyretroider, t.ex. BetaBaythroid och Mavrik. Bland fungiciderna kan nämnas Epok och Topsin. För att reglera ph och vattnets hårdhet finns olika tillsatsmedel, exempelvis ph Fix 5 och ph Opti. Faktorer som påverkar kapaciteten Med ständigt smalare sprutfönster är timingen en allt viktigare fråga. Det går att påverka kapaciteten på många sätt, det är inte bara tankvolymen och arbetsbredden som avgör. Att spruta är i högsta grad en planeringsfråga och totalkapaciteten påverkas av allt ifrån påfyllning och rengöring till administrativt arbete. En snabb påfyllning och hjälpmeddel, t.ex. appar, för att underlätta administrationen påverkar totaltiden mer än man kan tro. En faktor som har stor betydelse är körhastigheten. Vid goda fältförhållanden och väl fungerande teknik så kan körhastigheten ökas utan sämre effekt eller ökad vindavdrift. En annan parameter som starkt påverkar kapaciteten är vätskemängden. Rekommenderad vätskemängd i olika grödor, l/ha Åtgärd Stråsäd Raps Majs Sockerbetor Potatis Frövall Fungicid tidigt Fungicid Vid användning av preparat som kräver särskilt avdriftsreducerande teknik som ger större droppar rekommenderas högre vätskemängder. 00 BEKÄMPNINGSTEKNIK

102 Bekämpningsteknik Exemplen AE i tabellen bygger på en 4 meter bred sprutbom, och basförutsättningarna 7 km/h i körhastighet, 50 l/ha i vätskemängd och 50 l/min för påfyllningskapacitet, scenario A. Tankvolym/ påfyllningsavstånd A Kapacitet Ha/h B 500 l/min Kapacitet Ha/h A jmf. B Ökning fyllning C 0 km/h Kapacitet Ha/h A jmf. C Ökning hastighet D 00 l/ha Kapacitet Ha/h A jmf. D Ökning vätskemängd E 500 l/min 0 km/ha 00 l/ha Kapacitet 500 l/ km 7, 7,9 0% 8,4 6% 7,8 8% 9,8 36% 500 l/6 km 5,4 5,8 7% 6,0 % 6, 3% 7,3 35% 4600 l/ km 7,7 8,5 0% 8,9 6% 8,0 4% 0, 3% 4600 l/6 km 6,5o 7, 9% 7,4 4% 6,8 5% 8,3 8% Ha/h A jmf E Ökning Tankvolymen får stor betydelse vid långa transportavstånd mellan påfyllning och bekämpningsplats. Vid ett kortare transportavstånd har påfyllningshastigheten större betydelse. Tekniker som gör det möjligt att ha högre körhastighet och lägre vätskemängd, t.ex. luftassistans, ger bra möjligheter till att öka kapaciteten. Tekniker som kan hantera små droppar utan vindavdrift ger stora möjligheter att minska vätskemängden. För konventionell sprutteknik finns möjligheten att anpassa vätskemängden efter luftfuktigheten vilket inte är så utnyttjat. Digrammet visar hur behovet av vätskemängd per hektar kan variera under dagen med hänsyn till den relativa luftfuktigheten. Exempel på rekommenderade vätskemängder från Tyskland. Tryck, körhastighet och sprutvinkel avgör var droppen avsätts Med en given vätskemängd så påverkas avsättningen i grödan av körhastighet och tryck. Det gälller när man kör med en traditionell bomspruta med spaltspridare som ger en enkeldusch utan kompletterande utrustning (t.ex. luftassistans eller släpduk). BEKÄMPNINGSTEKNIK 0

103 Bekämpningsteknik Vid en högre körhastighet kommer en större andel av sprutduschen att avsättas högre upp i grödan. Fina droppar < 0, mm kommer att driva mer bakom bommen iform av en dimma. Om trycket höjs kommer en större andel av sprutduschen att avsättas längre ner i grödan. Vid ett högre tryck kommer dock en större andel av sprutduschen att bestå av fina droppar < 0, mm. Spridare med dubbeldusch kan ge bättre täckning. Bomrörelser har stor påverkan på hur jämnt sprutresultatet blir och körhastigheten är en faktor som starkt påverkar det. Vid sprutning i 0 km/h ställs stora krav på både bomupphängning, dämpning och jämna markförhållanden. Spridare (munstycken), vätskemängd och duschkvalitet Tillverkarna av spridare följer en ISOstandard som gäller spridarflöden och färgkodning. Det innebär att oavsett vilken typ av spridare som används (spaltspridare, spaltspridare med trycksänkning lowdrift, spegelspridare eller injektorspridare) så är flödet vid ett bestämt tryck detsamma om färgen är lika på spridarna. Flödet ska alltså inte variera mellan olika fabrikat och spridarmodeller. Det som däremot varierar är duschkvaliteten. Val av duschkvalitet beror på situationen och framgår av preparatetiketten. De uppräknade inställningarna är baserade på ett vätsketryck på tre bar. Det täcker vätskemängder från 7 till 400 liter per hektar och duschkvalitet från fin till mycket grov. Den som vill ha djupare information hittar det i respektive spridartillverkares information. Storleksbeteckning Enligt ISOstandard Färgkod Enligt ISOstandard Spridarflöde vid 3 bar Liter/minut Vätskemängd i liter/hektar vid olika körhastigheter i km/h Spaltspridare, konventionella 6 km/h 8 km/h Spaltspridare med trycksänkning ( lowdrift ), spegelspridare Injektorspridare (se även text under tabellen) 05 Grön 0, Gul 0, Lila, Blå, Röd, Brun, km/h 6 km/h 8 km/h 0 km/h 6 km/h 8 km/h 0 km/h Duschkvalitet: Fin Medium Grov Mycket grov 0 BEKÄMPNINGSTEKNIK

104 Bekämpningsteknik Spridarmodeller Hardi Teejet Lechler Agrotop Albuz ASJ Hypro Spaltspridare F XR LU, St SprayMax AXI SF, WR VP, F, Defy3D Spaltspridare, twin TJ DF TFS Spaltspridare med trycksänkning, spegelspridare Spaltspridare med trycksänkning, spegelspridare, twin Injektorspridare Injektorspridare, twin LD DG, TT AD ADI LD LoDrift Injet, Minidrift MiniDrift Duo TTJ AI, AIC, AIXR ID/IDN, IDK/IDKN TurboDrop Airmix AITTJ, Al 3070 IDKT, IDTA Turbodrop VR HS AVI, CVI AVI Twin, CVI Twin TFL CFA, CFAT, SFA TFA, ATC DB, ULD, Guardian AIR Guardian AIR Twin Exempel på spridarkod: XR003 Det är en konventionell spaltspridare från TeeJet med toppvinkeln 0º och ett flöde vid 3 bar på, l/minut. Spridaren är blå. (XR=modell 0=sprutduschens toppvinkel 03=storleksbeteckning) Ramphöjd (över grödan) Om sprutduschens toppvinkel är 80º (se spridarkoden) och avståndet mellan spridarna längs rampen är 50 cm gäller 6075 cm, vid 00º toppvinkel gäller 4050 cm höjd över grödan. Medianvolymdiameter (MDV) ett viktigt mått för sprutföraren En droppe med en diameter på 0, mm har en mycket låg fallhastighet och svävar nästan i luften. En droppe på 0,5 mm kan ha en fallhastighet på över m i sekunden. Spruttekniskt är det önskvärt att huvuddelen av dropparna ligger inom 0, 0,5 mm då det ger en bra täckning med liten vindavdrift. Vid klassificering av duschkvaliteten från munstycken används måttet medianvolymdiameter (MDV). Klassificeringen innebär att om munstycket vid ett visst tryck har MVD 50 mikrometer (0,5 mm) så är hälften av dropparna mindre och hälften större. De mest användbara duschkvaliteterna är medium och grov, för de är MVD ungefär 50 respektive 350 mikrometer. I den översta tabellen anges ungefärliga duschkvaliteter för vanliga spridartyper och fabrikat vid 3 bars tryck. Vid det trycket ger vissa typer av injektorspridare en mycket grov duschkvalitet. För att komma ner till lämpligare droppstorleksspektra måste ett högre tryck (minst 5 bar) användas. Även då är duschkvaliteten relativt grov. Rekommenderad typ av munstycke i olika bekämpningssituationer Preparattyp Typ av gröda / grödans utveckling Verkningssätt Viktigaste faktorn: Vindavdrift Fungicid Stråbas Systemiskt Injektor Injektor Viktigaste faktorn: Täckning Fungicid Ax Kontakt Kompaktinjektor twin Spalt/Spegel twin Fungicid Gröda med smala blad, ex stråsäd Systemiskt Injektor Kompaktinjektor twin Fungicid Gröda med breda blad, ex potatis Systemiskt Injektor Kompaktinjektor twin Fungicid Gröda med breda blad, ex potatis Kontakt/translaminär Kompaktinjektor twin Spalt/Spegel twin Insekticid Små plantor Systemiskt/translaminär Kompaktinjektor twin Spalt/Spegel Insekticid Stora plantor Systemiskt/translaminär Kompaktinjektor twin Spalt/Spegel twin BEKÄMPNINGSTEKNIK 03

105 Sortegenskaper Höstvete Sjukdomsbedömningen är en sammanvägning av svenska, danska och tyska uppgifter. Sorternas mottaglighet för sjukdomar kan variera bland annat beroende på jordart, sortens utbredning i ett område, skillnader i aggressivitet hos svampen i olika delar av landet med mera och därför kan det finnas lokala skillnader i en sorts mottaglighet. Sjukdomskänslighet, Skala 9 a) Sort b) Brunrost Gulrost c) Mjöldagg Svartpricksjuka Vetets bladfläcksjuka (DTR) d) Brons (LmL) Ceylon (LmL) Cubus (SSd) Ellvis (SSd) Etana (SSd) Festival (LmL) Frontal (SSd) Hacksta (LmL) 7 6 Hallfreda (LmL) Hereford (LmL) Informer (SSd) Julius (LmL) Kalmar (SWA) Linus (LmL) Mariboss (SSd) Memory (LmL) Nakskov (SWA) Nordh (SSd) Norin (LmL) Olivin (SSd) Praktik (SSd) RGT Reform (SSd) Rockefeller (LmL) Torp (SSd) a) Skala för sjukdomskänslighet där = angrips inte eller mycket svagt och 9 = angrips mycket starkt, = underlag saknas b) Sortföreträdare: SSd = Scandinavian Seed, LmL = Lantmännen Lantbruk, SWA=Swedish Agro c) OBS! Nuvarande bedömning av känsligheten för gulrost grundar sig främst på Kranich och Warriorraserna, som var dominerande i Sverige Nya raser tillkommer ständigt vilket gör att sorter som tidigare varit motståndskraftiga kan bli känsliga d) För litet underlag för att kunna göra en bedömning Kursiv stil = osäkra siffror på grund av få försök eller äldre uppgifter Stinksot Sorterna Festival, SW Magnifik och Stava är motståndskraftiga mot stinksot. Stava och Festival har även motståndskraft mot dvärgstinksot. Observera att Stava är känslig och Festival och SW Magnifik är mycket känsliga för de raser av gulrost som hittills förekommit i landet. Axfusarios Alla sorter anses som mer mottagliga utom Ellvis, Kranich och Olivin. Källor: Sortförsök FFE, SLU 0307, Sortval 07, SLU, Oversigt over Landsforsøgene 0307, LandbrugsInfo och Sortinfo, BSA Beschreibende Sortenliste 07 Bundessortenamt, Hannover samt smittoförsök med gulrost utförda av Mogens S. Hovmǿller, Aarhus universitet, Flakkebjerg, Danmark. 04 SORTEGENSKAPER

106 Sortegenskaper Råg Sjukdomsbedömningen är en sammanvägning av svenska, danska och tyska uppgifter. Sorternas mottaglighet för sjukdomar kan variera bland annat beroende på jordart, sortens utbredning i ett område, skillnader i aggressivitet hos svampen i olika delar av landet med mera och därför kan lokala skillnader i en sorts mottaglighet finnas. Rågtyp Sjukdomskänslighet Skala 9 a) Sort b) H = hybrid, SH = syntetisk hybrid c) P = population Brunrost Mjöldagg Sköldfläcksjuka Mjöldryga d) KWS Binntto (LmL) H 5 4 KWS Bono (LmL) H SU Forsetti (LmL) H Herakles (SSd) SH KWS Livado (SSd) H SU Performer(LmL) H a) Skala för sjukdomskänslighet där = angrips inte eller mycket svagt och 9 = angrips mycket starkt, = underlag saknas b) Sortföreträdare: SSd = Scandinavian Seed, LmL = Lantmännen Lantbruk c) Syntetisk hybrid uppförökas och odlas som populationssorterna i Sverige d) Enligt tyska smittoförsök. Kursiv stil = osäkra siffror på grund av få försök eller äldre uppgifter Källor: Sortförsöken, FFE Sortval 07, SLU, Oversigt over Landsforsøgene 0307 och SortInfo, BSA Beschreibende Sortenliste 07, Bundessortenamt, Hannover samt sortrepresentanterna. SORTEGENSKAPER 05

107 Sortegenskaper Rågvete Sjukdomsbedömningen är en sammanvägning av svenska, danska och tyska uppgifter. Sorternas mottaglighet för sjukdomar kan variera bland annat beroende på jordart, sortens utbredning i ett område, skillnader i aggressivitet hos svampen i olika delar av landet med mera och därför kan lokala skillnader i en sorts mottaglighet finnas. Sjukdomskänslighet Skala 9 a) Sort b) Bladfläcksvampar Brunrost Gulrost c) Mjöldagg Borwo (SSd) 3 5 SW Capprica (LmL) Empero (LmL) Kasyno (LmL) 5 Probus (SSd) Raptus (SSd) Remiko (LmL) Tulus (SSd) Trefl (SSd) 3 4 Travoris (SSd) a) Skala för sjukdomskänslighet där = angrips inte eller mycket svagt och 9 = angrips mycket starkt, = underlag saknas b) Sortföreträdare: SSd = Scandinavian Seed, LmL = Lantmännen Lantbruk c) Förutom Kranich och Warriorraserna som angriper rågvete finns även aggressiva rågveteraser. Nya raser tillkommer ständigt vilket gör att sorter som tidigare varit motståndskraftiga kan bli känsliga Kursiv stil i tabellen = osäkra siffror på grund av få försök eller äldre uppgifter Källor: Sortförsöken, FFE Sortval 07, SLU, Oversigt over Landsforsøgene 0307 LandbrugsInfo och SortInfo, BSA Beschreibende Sortenliste 07, Bundessortenamt, Hannover samt sortrepresentanterna. 06 SORTEGENSKAPER

108 Sortegenskaper Vårvete Sjukdomsbedömningen är en sammanvägning av svenska, danska och tyska uppgifter. Sorternas mottaglighet för sjukdomar kan variera bland annat beroende på jordart, sortens utbredning i ett område, skillnader i aggressivitet hos svampen i olika delar av landet med mera och därför kan lokala skillnader i en sorts mottaglighet finnas Sjukdomskänslighet Skala 9 a) Sort b) Brunrost c) Gulrost d) Mjöldagg Svartpricksjuka Vetets bladfläcksjuka (DTR) c) KWS Alderon (LmL) Diskett (LmL) Happy (LmL) 6 4 WPB Oryx (SSd) Quarna (SSd) Rohan (LmL) WPB Skye (SSd) Trappe (SWA) e) Triso (SSd) a) Skala för sjukdomskänslighet där = angrips inte eller mycket svagt och 9 = angrips mycket starkt, = underlag saknas b) Sortföreträdare: SSd=Scandinavian Seed, LmL= Lantmännen Lantbruk, SWA=Swedish Agro c) För litet underlag för att kunna göra en bedömning d) OBS! Nuvarande bedömning av känsligheten för gulrost grundar sig främst på Kranich och Warriorraserna, som har varit dominerande i Sverige 007. Nya raser tillkommer ständigt, vilket gör att sorter som tidigare varit motståndskraftiga kan bli känsliga. Det är därför mycket viktigt att hålla samtliga sorter under uppsikt under säsongen e) Inga svenska försöksresultat. Danska försöksresultat 05 visar att sorten är mycket känslig för gulrost. Kursiv stil = osäkra siffror på grund av få försök eller äldre uppgifter Källor: Sortförsöken, FFE 0307, Sortval SLU 07, Oversigt over Landsforsøgene 0307 LandbrugsInfo och SortInfo, BSA Beschreibende Sortenliste 07, Bundessortenamt, samt sortrepresentanterna. 07 SORTEGENSKAPER

109 Sortegenskaper Vårkorn Sjukdomsbedömningen är en sammanvägning av svenska, danska och tyska uppgifter. Sorternas mottaglighet för sjukdomar kan variera bland annat beroende på jordart, sortens utbredning i ett område, skillnader i svamparnas aggressivitet över landet med mera och därför kan lokala skillnader i en sorts mottaglighet finnas. Sjukdomskänslighet Skala 9 a) Resistenskällor Sort b) Kornets bladfläcksjuka Kornrost Mjöldagg Sköldfläcksjuka c) Gener mot mjöldagg d) Nematodresistens e) Anakin (SSd) 4 5 mlo Ha/Ha Aukusti 6 r (SSd) 9 Brioni (LmL) 4 5 SW Catriona (LmL) Crescendo (LmL) 4 4 Crossway (SWA) 6 mlo Ha/Ha Dragoon (LmL) 4 5 Ha/Ha Flair (SSd) 4 6 mlo Ha/Ha Highway (SWA) 5 8 Ha/Ha KWS Irina (SSd) 4 7 mlo Ha/Ha SW Judit 6 r (LmL) 7 9 Kannas (LmL) 6 4 Laureate (LmL) 3 5 Luhkas (SSd) 5 6 mlo SW Makof (LmL) RGT Planet (LmL) 6 6 mlo Ha/Ha Propino (LmL) Ha/Ha Quench (LmL) 4 7 mlo Ha/Ha Salome (SSd) 5 4 mlo Ha/Ha/Hf Scholar (SSd) 4 5 mlo Severi 6 r (SSd) 5 3 Soulmate (SWA) 5 6 Ha/Ha Tamtam (LmL) 5 6 mlo Ha/Ha Thermus (SSd) 3 4 Ha/Ha Vilde 6 r (LmL) 6 8 Vilgott (LmL) 5 7 mlo a) Skala för sjukdomskänslighet där = angrips inte eller mycket svagt och 9 = angrips mycket starkt, = underlag saknas b) Sortföreträdare: SSd = Scandinavian Seed, LmL = Lantmännen Lantbruk, SWA=Swedish Agro c) För litet underlag för att kunna göra en bedömning d) Sorter med Mloresistens har visat sig stå emot mjöldaggen mycket bra. Om mjöldagg är ett återkommande problem är sorter med mloresistens att föredra e) Ha /Ha = Heterodera avenae, tidigare benämning var ras /ras. H. f = Heterodera filipjevi (benämndes tidigare Gotlandstypen). Resistens mot Heterodera avenae den vanliga havrecystnematoden är viktigast Kursiv stil i tabellen = osäkra siffror på grund av få försök eller äldre uppgifter Källor: Sortförsök FFE Sortval 07 SLU, Oversigt over Landsforsøgene 0307, BSA Beschreibende Sortenliste 07 Bundessortenamt, Hannover samt sortrepresentanterna. 08 SORTEGENSKAPER

110 Sortegenskaper Havre Sjukdomsbedömningen är en sammanvägning av svenska, danska och tyska uppgifter. Sorternas mottaglighet för sjukdomar kan variera bland annat beroende på jordart, sortens utbredning i ett område, skillnader i svamparnas aggressivitet över landet med mera och därför kan lokala skillnader i en sorts mottaglighet finnas. Sjukdomskänslighet Skala 9 a) Resistenskällor Sort b) Bladfläcksjuka Mjöldagg Kronrost Nematodresistens c) Belinda (LmL) Cilla (LmL) H.f Delfin (SSd) 5 Fatima (LmL) Galant (LmL) Gunhild (LmL) Ha/Ha/H.f Haga (LmL) SW Kerstin (LmL) H.f Nike (LmL) Rudy (SSd) 5 Symphony (SSd) a) Skala för sjukdomskänslighet där = angrips inte eller mycket svagt och 9 = angrips mycket starkt, = underlag saknas b) Sortföreträdare: SSd = Scandinavian Seed, LmL = Lantmännen Lantbruk c) H.f = Heterodera filipjevi (benämndes tidigare Gotlandstypen). Ha/Ha= Heterodera avenae, tidigare benämning: ras /ras. Resistens mot Heterodera avenae den vanliga havrecystnematoden är viktigast Kursiv stil i tabellen = osäkra siffror på grund av få försök eller äldre uppgifter Källor: Sortförsöken. FFE 0307, Sortval 07, SLU, Oversigt over Landsforsøgene 0307, BSA Beschreibende Sortenliste 07 Bundessortenamt, Hannover samt sortrepresentanterna 09 SORTEGENSKAPER

111 Riskvärderingar Fritfluga i havre är,5 bladsstadiet. Senare bekämpning ger ofta sämre effekt eftersom flugorna då kan hinna börja lägga ägg innan plantorna skyddas. Aktuell temperatursumma och bedömning av mängden övervintrande fritflugor meddelas via Fältforsks hemsida samt Växtskyddscentralernas veckorapporter och växtskyddsbrev. Adresserna är respektive Riskfaktor Riskpoäng. Tidpunkt då,5 blad uppnås Mer än dagar efter datum för 90 D 30 Vid datum för 90 D +/ dagar 0 Mer än dagar innan datum för 90 D 0. Bedömning av mängden Stor 0 övervintrande fritflugor Måttlig 0 Liten 0 3. Väderleksprognos för Varmt daglig maxtemp över 7 C 0 veckan efter,5 blad Svalt daglig maxtemp 57 C 5 Kallt daglig maxtemp under 5 C 0 4. Fältstorlek ha 5 35 ha 5 mer än 5 ha 0 5. Jordart Mulljord 5 Fastmarksjord 0 SUMMA RISKPOÄNG: Riskbedömning Område Riskpoäng Risk för angrepp över skadetröskeln Riskområde 0 45 Liten (ca 5 %) (främst Götalands Måttlig (ca 0 %) skogsbygder) Stor (ca 70 %) Övriga områden 0 45 Liten (ca %) (slättbygder) Måttlig (ca 0 %) Stor (ca 40 %) Vid måttlig risk för angrepp är det svårt att bedöma behovet av bekämpning. Man bör ta hänsyn till egna erfarenheter av tidigare angrepp på gården. Dessutom tyder erfarenheterna från tidigare angreppsår på att lönsamheten för en behandling är lägre i ett fält med goda tillväxtbetingelser. I dessa fält tycks sidoskotten delvis kunna kompensera bortfallet från de angripna huvudskotten. I fält med sämre tillväxt är risken stor att även sidoskotten blir hårt angripna. Riskvärderingen är utarbetad av SLU, RISKVÄRDERINGAR

112 Riskvärderingar Bomullsmögel i våroljeväxter Bedömningen ska göras när oljeväxterna är i full blom. Besvara frågorna och summera poängen. Den totala poängsumman jämförs sedan med tröskelvärdena under riskbedömning. Information ges också i växtskyddsbrev på Riskfaktorer Poäng Regional risk Hög 0 (Värdet på den regionala risken kan erhållas från Växtskydds Måttlig 5 centralerna) Låg 0 Hur starka angrepp har förekommit i oljeväxter eller annan Starka (300 %) 0 mottaglig gröda i fältet under den senaste 0årsperioden? Måttliga (30 %) 0 Om du inte vet: Svaga (0 %) 5 Välj "svaga" om oljeväxter inte har odlats under år med regnig försommar Inga angrepp 0 Välj "måttliga" om oljeväxter har odlats under år med regnig försommar När odlades oljeväxter senast på fältet? 4 år sedan 0 50 år sedan 5 mer än 0 år sedan 0 Beståndets täthet (gröda + ogräs) Tätt 0 Normalt 0 Glest 0 Nederbörd de senaste två veckorna Mer än 30 mm mm 5 Mindre än 0 mm 0 Väderprognosen Lågtryck 5 Växlande 0 Högtryck 0 Riskbedömning Riskpoäng Risk för angrepp över skadetröskel 0 40 Liten 5 % risk att mer än 0 % av plantorna blir angripna Måttlig 50 % risk att mer än 0 % av plantorna blir angripna (se nedan) Stor 75 % risk att mer än 0 % av plantorna blir angripna Vid måttlig risk för angrepp är bekämpningsbehovet osäkert. Man bör ta hänsyn till egna erfarenheter beträffande angreppsnivån av bomullsmögel på gården från tidigare år samt den förväntade skördens storlek. Lönsamheten för en behandling ökar med stigande rapspris och skördenivå. De senaste årens högre rapspris ökar motivet för bekämpning. Om man tidigare haft starka angrepp och den förväntade skörden är hög, torde det vara lönsamt att behandla fältet vid måttlig risk för angrepp. Vid låga skördar är det sällan motiverat att göra en behandling. Riskvärderingen är utarbetad av SLU, 998. RISKVÄDERINGAR

113 Riskvärderingar För att bekämpa axfusarios och minska risken för mykotoxinet DON Arbetsgång i fem steg, bedömning av punkterna och viktigast. Riskfaktorer: Helt avgörande Starkt avgörande + + Mindre avgörande. Bedöm väderlekssituationen under inledningen av blomningen och delvis under axgången Bedöm mängden skörderester på markytan, mycket eller lite skörderester från förfrukten Välj förfruktsalternativ, tre grupper av förfrukter att välja mellan Bestäm mottagligheten för axfusarios hos den odlade grödan/sorten, se förklaring nedan! Avläs risken för angrepp i det enskilda fältet i kolumnen längst till höger! Riskbedömningen bygger på 07 års version av Jordbruksverkets Fusariumrekommendation. För bedömningen av vädersituationen, se även växtskyddsbreven från Växtskyddscentralerna Väderlek under blomningen Skörderester på markytan Förfrukt Regnig väderlek främst under blomningen, men även under axgången Torr väderlek under blomningen Mycket skörderester på markytan t.ex. efter minimerad jordbearbetning Lite skörderester på markytan t.ex. då skörderester blivit väl nedbrukade Mycket skörderester på markytan t.ex. efter minimerad jordbearbetning Lite skörderester på markytan t.ex. då skörderester blivit väl nedbrukade Förklaring mottaglighet för axfusarios Mottaglighet för axfusarios Majs Mer mottaglig Mycket stor Vete, havre, rågvete, sockerbetor, gräsvall Mindre mottaglig Mer mottaglig Mindre mottaglig Risk för angrepp av axfusarios Mycket stor Mycket stor Stor Övriga förfrukter Mer mottaglig Stor Mindre mottaglig Måttlig Majs Mer mottaglig Mycket stor Vete, havre, rågvete, sockerbetor, gräsvall Mindre mottaglig Mer mottaglig Mindre mottaglig Stor Stor Måttlig Övriga förfrukter Mer mottaglig Måttlig Mindre mottaglig Måttlig Majs Mer mottaglig Stor Vete, havre, rågvete, sockerbetor, gräsvall Mindre mottaglig Mer mottaglig Mindre mottaglig Stor Måttlig Liten Övriga förfrukter Mer mottaglig Liten Mindre mottaglig Majs Mer mottaglig Liten Vete, havre, rågvete, sockerbetor, gräsvall Mindre mottaglig Mer mottaglig Mindre mottaglig Mycket liten Mycket liten Mycket liten Mycket liten Övriga förfrukter Mer mottaglig Mycket liten Mindre mottaglig Mycket liten Vid vilken risknivå rekommenderas bekämpning? Mer mottagliga Mindre mottagliga Mycket stor risk Bör bekämpas, men effekten är antagligen otillräcklig grödor grödor Stor risk Bör bekämpas Havre Höst och vårkorn Måttlig risk Bör sällan bekämpas Höst och vårvete Råg Liten risk Bör aldrig bekämpas Rågvete Mycket liten risk Bör aldrig bekämpas Sorter Alla sorter av grödorna ovan anses som mer mottagliga, förutom namngivna vetesorter till höger! Höstvete: Ellvis, Olivin Vårvete: Dacke, Quarna Triso Råd vid eventuell kemisk bekämpning av axfusarios Kemisk bekämpning kan aldrig ersätta en genomtänkt odlingsstrategi för att minimera riskerna för axfusarios! Effekten är ca 50 % efter en behandling med verksam produkt, vid rätt tidpunkt och rätt dos! Verksam produkt Rätt tidpunkt Rätt dos Användning Proline EC 50 ochtopsin WG DC 6365, full blom mycket viktigt Proline EC 50 0,6 l/ha, alternativt Topsin WG, kg/ha Topsin WG endast i höstvete, råg och höstkorn RISKVÄRDERINGAR

114 Namn på skadegörare Skadegörarnas namn på svenska och latin Sjukdom/skadegörare Sjukdomar Axfusarios Betrost Bipolaris Bladfläcksvampar (betor) Blåsskorv Bomullsmögel Brunfläcksjuka Brunrost (vete) Brunrost (råg och rågvete) Bönbladmögel Bönfläcksjuka (Ascoschyta) Bönrost Chokladfläcksjuka Dvärgstinksot Filtsjuka Flygsot (havre) Flygsot (vete och korn) Fusarios Groddbränna Gråmögel Gulfläcksjuka/Cercosporabladfläck (potatis) Gulrost Gulstrimsjuka Havrens bladfläcksjuka Klumprotsjuka Kolvfusarios Kornets bladfläcksjuka Kornrost Kransmögel Kronrost Kålbladmögel Kålmjöldagg Lackskorv Ljus bladfläcksjuka Majs bladfläcksjuka Majsrost Majssot Mjöldagg (betor) Mjöldagg (stråsäd och gräs) Mjöldagg (kål) Mjöldagg (ärt) Mjöldryga Phomaröta (potatis) Phytophtorarotröta Potatisbladmögel Ramulariabladfläck Rotbrand Rotdödare Silverskorv Skarp ögonfläck Sköldfläcksjuka Snömögel Stinksot Stjälkröta Strimsjuka Stråknäckare Svartfläcksjuka (Alternaria) Svartpricksjuka (potatis) Svartpricksjuka (Septoria) Svartrost Torrfläcksjuka (Alternaria) Torröta (Phoma) Trådklubba Vetets bladfläcksjuka (DTR) Ärtbladmögel Ärtfläcksjuka Latin, alternativt eller äldre namn inom parentes Fusarium spp. Uromyces betae Cochliobolus sativus (Bipolaris sorokiniana) Ramularia beticola, Cercospora beticola, Stemphylium beticola Polyscytalum pustulans Sclerotinia sclerotiorum Parastagonospora nodorum (Stagonospora nodorum) Puccinia triticina Puccinia recondita Peronospora viciae Ascoschyta fabae Uromyces viciaefabae Botrytis fabae Tilletia controversa Thanatephorus cucumeris (Rhizoctonia solani) Ustilago segetum var. avenae Ustilago segetum var. nuda Fusarium spp. Thanatephorus cucumeris (Rhizoctonia solani) Botryotinia fuckeliana, Botrytis cinerea Mycovellosiella concors (Cercospora concors) Puccinia striiformis Hymenula cerealis Pyrenophora avenae (Drechslera avenae) Plasmodiophora brassicae Gibberella zeae (Fusarium graminearum) Pyrenophora teres (Drechslera teres) Puccinia hordei Verticillium longisporum Puccinia coronata Hyaloperonospora brassicae Erysiphe cruciferarum Thanatephorus cucumeris (Rhizoctonia solani) Pyrenopeziza brassicae (Cylindrosporium concentricum) Setosphaeria turcica (Drechslera turcica, Helmintosporium turcicum) Puccinia sorghi Ustilago maydis Erysiphe betae Blumeria graminis Erysiphe cruciferarum Erysiphe pisi Claviceps purpurea Boeremia foveata (Phoma foveata) Phytophthora pisi Phytophthora infestans Ramularia collocygni Aphanomyces cochlioides, Pythium spp., Thanatephorus cucumeris (m.fl.) Gaeumannomyces graminis var. tritici Helminthosporium solani Rhizoctonia cerealis Rhynchosporium secalis (Rhynchosporium commune) Monographella nivalis (Microdocium nivale) Tilletia tritici (Tilletia caries) Gibberella zeae (Fusarium graminearum), Fusarium spp. Pyrenophora graminea (Drechslera graminea) Oculimacula yallundae (Pseudocercosporella herpotricoides), O. acuformis Alternaria brassicae, A. brassicicola, A. alternata, A. japonica Colletotrichum coccodes Zymoseptoria tritici (Septoria tritici) Puccinia graminis Alternaria solani Plenodomus lingam (Phoma lingam, Leptosphaeria maculans), P. biglobosa Typhula incarnata (m.fl.) Pyrenophora triticirepentis (Drechslera tritici repentis) Peronospora viciae f. sp. pisi Didymella pisi, Peyronellaea pinodella, P. pinodes (Ascochyta spp.) NAMN PÅ SKADEGÖRARE 3

115 Namn på skadegörare Sjukdom/skadegörae Sjukdomar Ärtrotröta Skadeinsekter Betbladlus Betfluga Betjordloppa Blygrå rapsvivel Blåvingad rapsvivel Bönbladlus Bönsmyg Fritfluga Fyrtandad rapsvivel Gammafly Grönstrimmig gräsbladlus Gul vetemygga Havrebladlus Hoppstjärt Jordfly/Sädesbroddfly Jordloppa Klöverspetsvivel Knäppare Kornjordloppa Kålbladlus Kålbladstekel Kålmal Lilla betbaggen Lilla kålflugan Lilla sädestripsen Linjordloppa Majsmott Minerarfluga Mörk mullvadslöpare Persikbladlus Potatisstrit Randig dvärgstrit Rapsbagge Rapsjordloppa Röd vetemygga Sadelgallmygga Skidgallmygga Stora sädestripsen Sädesbladbagge Sädesbladlus Timotejfluga Tusenfotingar Vitaxkvalster Åkertrips Ärtbladlus Ärtvecklare Ärtvivel (Randig) Latin, alternativt eller äldre namn inom parentes Aphanomyces euteiches Aphis fabae Pegomya hyoscyami Chaetocnema concinna Ceutorhynchus obstrictus (Ceutorhynchus assimilis) Ceutorhynchus sulcicollis Aphis fabae Bruchus rufimanus Oscinella frit Ceutorhynchus pallidactylus (Ceutorhynchus quadridens) Autographa gamma Metopolophium dirhodum Contarinia tritici Rhopalosiphum padi Collembola sp. Agrotis segetum Phyllotreta sp. Apion sp. Elateridae sp. Phyllotreta vittula Brevicoryne brassicae Athalia rosae Plutella xylostella Atomaria linearis Delia radicum Limothrips cerealium Aphthona euphorbiae Ostrinia nubilalis Chromatomyia fuscula (Phytomyza fuscula), Hydrellia griseola (m.fl.) Clivina fossor Myzus persicae Eupteryx atropunctata Psammotettix striatus (P. alienus) Brassicogethes aeneus (Meligethes aeneus) Psylliodes chrysocephala Sitodiplosis mosellana Haplodiplosis marginata Dasineura brassicae Limothrips denticornis Oulema melanopus (Lema melanopus) Sitobion avenae Nanna flavipe (m.fl.) Blaniulus sp., Brachydesmus sp. Siteroptes graminum Thrips angusticeps Acyrthosiphon pisum Cydia nigricana Sitona lineatus Övrigt Betcystnematod Heterodera schachtii Betvirusgulsot Closteroviridae Bladbakterios Pseudomonas syringae pv. coronafaciens Havrecystnematod Heterodera avenae (m.fl.) Gul potatiscystnematod Globodera rostochiensis Potatisvirus Y (Krussjuka) Potyviridae Rödsotvirus Luteoviridae Spansk skogssnigel Arion vulgaris Stjälkbakterios/Stjälkröta Pectobacterium atrosepticum, P. carotovorum, P. wasabiae, Dickeya spp Turnip Yellow Virus Luteoviridae Vetedvärgsjuka Geminiviridae Vit potatiscystnematod Globodera pallida Åkersnigel Deroceras reticulatum Källa latinska namn: Eppo (European and mediterranean plant protection organization) global database 4 NAMN PÅ SKADEGÖRARE

116

117 Utvecklingsstadier UTVECKLINGSSTADIER FÖR STRÅSÄD Regler Graderingen avser huvudskottet. I stadium 9 även sidoskott. Ibland finns flera stadier på en planta notera det högsta Vid gradering av ett fält anges det stadium som minst hälften av plantorna befinner sig i. Vid gränsfall anges det högre. Ett blad anses utvecklat när dess snärp (hinnan vid övergången mellan bladslidan och bladskivan) kommit fram. 0 3 X BESTOCKNING Endast huvudskottet utvecklat Huvudskott och ett sidoskott Huvudskott och två sidoskott Huvudskott och tre sidoskott Huvudskott och X sidoskott STRÅSKJUTNING Bladslidorna förlängs och avståndet från bestockningsbasen till axanlag är cm nod finns, första internoden mellan bestockningsbasen och :a noden är cm. noder finns, första internoden är cm och andra internoden är cm 36 noder finns, 36:e internoden är cm Flaggbladet just synligt Flaggbladets slida just synlig AXETS VIDGNING Flaggbladets slida utväxande Flaggbladets slida börja vidgas Flaggbladets slida vidgad Flaggbladets slida öppnar sig Axets första agnar eller borstspetsar just synliga 3 3 cm cm cm < cm < cm v kronrötter mesokotyl 30 3 < cm < cm cm cm internod BLADUTVECKLING Första bladet utanför koleoptilen Första bladet utvecklat :a bladet utvecklat 3:e bladet utvecklat X:e bladet utvecklat 9 blad eller fler utvecklade 30 cm GRONING Torrt frö Fröet börjar ta upp vatten Fröet svällt Rötter börjar växa ut från fröet Koleoptilen växer ut från fröet Första bladet just frambrytande vid koleoptilens spets 0 3 X 9 < cm cm cm cm cm internod < cm cm < cm vete 47 6 UTVECKLINGSSTADIER korn

118 Utvecklingsstadier AXGÅNG småax just synligt ¼ av axet/vippan framme ½ av axet/vippan framme ¾ av axet/vippan framme Hela axet ur holk BLOMNING Begynnande blomning Pågående blomning Avslutad blomning MJÖLKMOGNAD Kärnan grön, innehåll tunnflytande och klart, kärnan upp till 3 mm lång Begynnande mjölkmognad, innehållet vitt och mjölkigt blomma med Mjölkmognad, innehållet fortfarande mjölkigt men med blomfjäll fastare konsistens i centrum småax med Sen mjölkmognad, innehållet fuktigt och klibbigt 69 ståndare blomma pistill med märke och märkesfilkar blomma flera blommor DEGMOGNAD Begynnande degmognad, innehållet mjukt ostigt Degmognad, innehållet fastare och kan inte längre enkelt pressas ut. Nagelavtryck går snabbt tillbaka Sen degmognad, innehållet har hårdnat ytterligare, kan inte klämmas ut, nagelavtryck blir kvar, axet gulnar SKÖRDEMOGNAD Kärnan hård, svår att dela med tumnagel Kärnan hård, kan ej delas med tumnagel Kärnan sitter lös innanför agnarna vid torr väderlek Kärnorna i groningsvila 50 % av kärnorna grobara Groningsvilan över Kärnorna i sekundär groningsvila Sekundär groningsvila över (isärtagen) skärmfjäll blomfjäll 3 mm vete ståndare 3 mm 7 korn Observera att blomningen i korn oftast påbörjas under axgången, medan axet helt eller delvis är kvar i bladslidan UTVECKLLINGSSTADIER 7

119 Utvecklingsstadier 8 UTVECKLINGSSTADIER

120 Utvecklingsstadier UTVECKLLINGSSTADIER 9

121 Utvecklingsstadier UTVECKLINGSSTADIER FÖR ÄRTER Feller et al., X x X X GRONING Torrt frö Fröet börjar ta upp vatten Fröet svällt Roten börjar växa ut från fröet Skott växer ut från fröet Skott växer mot markytan Skott växer genom markytan BLADUTVECKLING Första bladet ej utvecklat Första bladet eller klänget utvecklat blad/klängen utvecklade 3 X:e bladet/klänget utvecklat 9 eller fler blad/klängen utvecklade PLANTSTRÄCKNING Begynnande plantsträckning synligt förlängd internod finns (första internoden finns nedanför noden med det första bladet) synligt förlängda internoder finns x 9 eller fler KNOPPSTADIUM Första blomknopparna synliga, ej täckta av blad Individuella blomknopparna synliga, ej täckta av blad, men fortfarande slutna Första kronbladen synliga, många individuella knoppar, fortfarande slutna BLOMNING Första blomman utslagen Begynnande blomning, 0 % av blommorna utslagna 30% av blommorna utslagna Full blomning, 50 % av blommorna utslagna Blomningen avtar, de flesta kronblad har fallit av eller torkat Avslutad blomning BALJSÄTTNING 0 % av baljorna har nått full längd 0 % X0 % Baljorna har nått full storlek och är fullmatade MOGNAD 0 % av baljorna är mogna, ärtorna torra och hårda 30 % X0 % Fullmoget, alla baljor är mogna, ärtorna torra och hårda NEDVISSNING Plantan vissen Skörd 0 UTVECKLINGSSTADIER

122 Utvecklingsstadier UTVECKLINGSSTADIER FÖR ÅKERBÖNA Weber och Bleiholder 990; Lancashire et al X X X X GRONING Torrt frö Fröet börjar ta upp vatten Fröet svällt Roten börjar växa ut från fröet Skott växer ut från fröet Skott växer genom markytan BLADUTVECKLING Första bladet ej utvecklat Första bladet utvecklat :a bladet utvecklat 3:e bladet utvecklat X:e bladet utvecklat 9 blad eller fler utvecklade PLANTSTRÄCKNING Begynnande plantsträckning synlig förlängd internod finns (första internoden finns nedanför noden med det första bladet) synliga förlängda internoder finns X synliga förlängda internoder finns 9 eller fler synliga internoder finns KNOPPSTADIUM Blomknopparna täckta av blad Första blomknopparna synliga ej täckta av blad Individuella blomknoppar synliga, ej täckta av blad, men fortfarande slutna Första kronbladen synliga, många individuella knoppar, fortfarande slutna BLOMMNING Första blomman utslagen Blommor öppna i första klasen Full blommning, blommor öppna i 5 klasar per planta Blommningen avtar Blommningen avslutad BALJSÄTTNING Första baljorna har nått full längd 0 % av baljorna har nått full längd 0 % av baljorna har nått full längd X0 % av baljorna har nått full längd Nästan alla baljor har nått full storlek MOGNAD Mognad påbörjad, alla ärtor fullmatade men fortfarande gröna 0 % av baljorna mogna, ärtorna torra och hårda 0 % av baljorna mogna, ärtorna torra och hårda X0 % av baljorna mogna, ärtorna torra och hårda Full mognad, nästan ala baljor mörka, ärtorna torra och hårda NEDVISSNING Stjälken börjar att mörkna 50 % av stjälken brun eller svart Plantan torr och död UTVECKLLINGSSTADIER

123 Utvecklingsstadier UTVECKLINGSSTADIER FÖR MAJS GRONING Torrt frö Fröet börjar ta upp vatten Fröet har svällt Rötter börjar växa ut från fröet Koleoptilen växer ut från fröet Koleoptilen växer genom markytan BLADUTVECKLING 0 Första bladet utanför koleoptilen Första bladet utvecklat 9 Två till nio blad utvecklade 3 STRÅSKJUTNING 3 En nod finns 339 Två till nio noder finns 6 / KNOPPSTADIUM Hanblommorna (=vippan) kan anas i toppen av plantan Toppen på vippan synlig Mitten av vippan breder ut sig Hela vippan är synlig och utbredd BLOMNING Ståndare är synliga mitt på hanblomställningen, spetsen på honblomställningen (=kolven) är synlig i bladslidan Begynnande pollenspridning, honblommornas märken är synliga som tofsar i toppen på honblomställningen Övre och nedre delen av hanblomman blommar, honblommornas märken är fullt utvuxna Blomningen är avslutad, honblommornas märken är helt torra BLÅSMOGNAD, MJÖLKMOGNADD Begynnande kornutveckling, kornen är som små blåsor (=blåsmognad), ca. 6 % TS (=torrsubstans) Tidig mjölkmognad Kornen på kolvens mitt är gulaktiga till vita, innehållet är mjölkaktigt, ca. 44 % TS Nästan alla korn har nått full storlek DEGMOGNAD Tidig degmognad, innehållet är mjukt, ca. 45 % TS Degmognad, kornen är gulaktiga till gula, ca. 50 % TS En svart prick syns vid kornets bas, ca. 60 % TS Fullmogen kolv, kornen är hårda och blanka, ca. 65 % TS 8 / NEDVISSNING Plantan är vissen Skörd UTVECKLINGSSTADIER

124 Utvecklingsstadier UTVECKLINGSSTADIER FÖR POTATIS. Hack et al., GRONING Knölar i vila, inga groddar Första groddarna synliga (< mm) Groddar börjar sträckas (< mm) Groningsvila bruten, groddar 3 mm. Rötter börjar bildas Stjälk börjar utvecklas Skott växer mot markytan, bladanlag anläggs i bladveck där stoloner senare kommer att växa ut. Uppkomst, skott bryter markytan 0 X 9 BLADUTVECKLING Första bladen börjar utvecklas Första bladet på huvudstjälken utvecklat (> 4 cm) Andra bladet X:e bladet Nio eller fler blad X 9 SIDOSKOTTSBILDNING SKOTT FRÅN BASEN BÅDE UNDER OCH ÖVER JORDYTAN Första sidoskottet, från basen, synligt ( > 5 cm) Andra sidoskottet, X:e sidoskottet, Nio eller fler sidoskott, PLANTTILLVÄXT Grödan börjar täcka raderna,0 % av plantorna täcker raderna 30% av plantorna täcker raderna ca 90% KNÖLBILDNING Begynnande knölbildning, ansvällning av första stolonändan till dubbla diametern 30 % av totala knölmassan nådd 50 % 70 % Slutlig knölmassa nådd, knölar lossar lätt från stolonerna. Skalet är inte fullt utbildat, kan lätt lossas med tummen. Skalet bildat, i den apikala änden av knölen kan skalet inte lossas med tummen. 95% av knölarna är i denna stadium. KNOPPSTADIUM Första individuella knopparna (mm) synliga i första blomställningen. Knoppar i första blomställningen har ökat till 5 mm Första kronbladen synliga på första blomställningen FRUKTUTVECKLINGEN (graderingen görs på samma grennivå som ovan) Första frukterna bildade 0% av frukterna har nått full storlek 50% 90% MOGNAD (graderingen görs på samma grennivå som ovan) Frukterna är fortfarande gröna gulbrunabrunaktiga skrumpna med mörka frön BLOMNING (graderingen görs på en och samma grennivå dvs den som blommar först) Första blomman utslagen Begynnande blomning, 0 % av blommorna utslagna Full blom, 50 % av blommorna utslagna Avslutad blomning NEDVISSNING Bladen börjar gulna De flesta blad har gulnat 50 % av bladen är bruna Blad och stjälkar vissna Skörd UTVECKLLINGSSTADIER 3

125 Utvecklingsstadier 4 UTVECKLINGSSTADIER