Rapport av uttaget av föräldrapenning i enlighet med regeringens regleringsbrev för Försäkringskassan år 2009

Relevanta dokument
Föräldrapenning försäkringsutveckling och analys

Analys och uppföljning av utvecklingen av föräldrapenninguttaget

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader

ANALYSERAR 2002:12. Brinnande dagar. en studie om föräldrapenningdagar som inte tas ut

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning?

Promemoria Förbättringar inom familjepolitiken

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning?

Den som har låg eller ingen inkomst har rätt till en ersättning på grundnivå, 225 kronor per dag eller kronor per månad.

Utökat elektroniskt informationsutbyte

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning?

Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man?

Föräldrapenninguttag före och efter en separation

Socialförsäkringsrapport 2012:9. Social Insurance Report. Föräldrapenning. Analys av användandet ISSN

Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata

Jämställdhets bonusen en effektutvärdering

En föräldraförsäkring delad i tre lika stora delar - Varför? Ett OH-material LOs Välfärdsprojekt Mars 2006

E Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Vasagatan

Redovisning av underlag för kreditering av jämställdhetsbonusen för 2011

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Analys och uppföljning av utvecklingen av föräldrapenninguttaget

Remittering av betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101)

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport

Dubbeldagar vissa pappors väg in i föräldrapenningen?

Dubbeldagar vissa pappors väg in i föräldrapenningen?

Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn

FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN. Ett kunskapsunderlag. Centerkvinnornas föräldraförsäkringsgrupp

REMISSVAR Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn en ny modell för föräldraförsäkringen, del 2 (SOU 2017:101)

Återrapportering Ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare

Återrapportering Ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet

Fråga om avräkning från dagar med föräldrapenning för tidigare utgiven motsvarande förmån i Norge.

Orsaker till att föräldrar inte ansökte om jämställdhetsbonus

Föräldraledighet. Lag Föräldraledighetslagen ledigheten Socialförsäkringsbalken ersättningen. Kollektivavtalet Bidrag från banken

Föräldrars förvärvsarbete

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Sammanfattning 2015:5

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet

Föräldrars syn på Försäkringskassans information om föräldraförsäkringen

livspusslet Foto: Andy Prhat

Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling

Förord. Stockholm i april Ilija Batljan Departementsråd

Sid 1 - HIR-konferens Vilken är min sjukpenninggrundande inkomst?

Outnyttjad föräldrapenning

Nr 2 / Föräldraledighet och livspussel. TCO:s förslag för ökad jämställdhet i föräldraförsäkringen

Nya resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

Både mammor och pappor är föräldrar

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn - en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) samt förslag enligt bilaga

Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH)

Arbetsgivares attityder till föräldraledighet. Arbetsgivares attityder till föräldraledighet

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Föräldraskap och sjukskrivning

DELA FÖRÄLDRA- LEDIGHETEN!

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning Dnr Nya resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

RAPPORT 2019:2 Snabbhetspremien

Outnyttjad föräldrapenning

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012

2007:10. VAB Vård Av Barn Tillfällig föräldrapenning ISSN

Kommittédirektiv. Översyn av föräldraförsäkringen. Dir. 2004:44. Beslut vid regeringssammanträde den 7 april 2004.

Rapport 2012:4. Ett jämställt uttag? Reformer inom föräldraförsäkringen

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid

Jämställdhetsbonus 2012 SO0212

Välfärdstendens Delrapport 4: Trygghet vid föräldraledighet

Socialförsäkringen. i siffror

Till alla som väntar eller just fått barn

Kids och karriär. En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2005.

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid

Föräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar

Vårdnadsbidraget en valfrihetsreform blir verklighet

Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89)

Försäkringskassans svar på regeringsuppdrag om uppföljning av tidigare regeringsuppdrag om tillämplig lagstiftning

Föräldrapenningtillägget

Men vilka möjligheter finns för att dela lika? Vad är bäst för barnet? Är det svårt att dela på ansvaret?

Postadress Besöksadress Telefon Stockholm LM Ericssons väg 30, Hägersten

Till alla som väntar eller just fått barn

Föräldraledighet och arbetstid

Socialförsäkringsrapport 2011:13. Social Insurance Report. Föräldrapenning. Båda föräldrarnas försäkring? ISSN

En föräldraförsäkring i tre lika delar

Socialförsäkringen. i siffror

2015 Thomas Andrén & Thomas Ljunglöf. En tredelad föräldraförsäkring. Nulägesbeskrivning

Förslag för att uppmuntra till jämställdhet och arbete

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Svar på regeringsuppdrag

HÖGT I TAK. En paneldatastudie av inkomsttakets effekt på mäns uttag av föräldrapenning.

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN

Svensk författningssamling

Jämställdhetsbonus 2014 SO0212

Månadsrapport sjukförsäkringen

Föräldraförsäkringen inkomst- eller pensionsfälla?

Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning

Barnpension och efterlevandestöd till barn

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2017

Transkript:

1 (11) Socialdepartementet Rapport av uttaget av föräldrapenning i enlighet med regeringens regleringsbrev för Försäkringskassan år 2009 Sammanfattning Fler pappor är hemma längre perioder och tidigare i barnens liv än i början på 2000- talet. Genomgående syns stora effekter på uttagsmönstret efter införandet av den andra så kallade pappa- och mamma månaden år 2002 samt att det för barn födda 2002 och senare finns fler dagar att använda. Andelen barn, som uppnått sex års ålder, som hade en pappa som varit hemma med föräldrapenning längre än 60 dagar var för barnen födda 2001 ca 30 procent, motsvarande siffra för sexåringarna födda 2002 var 52 procent. Bland papporna till tvååringarna syns också effekter som troligtvis beror på regeländringarna år 2002. Idag är det nästan dubbelt så vanligt att en pappa varit hemma mer än två månader med föräldrapenning redan före barnet uppnått två års ålder än som var fallet bara för fem år sedan. Att dela relativt jämställt på föräldrapenningdagarna inom ett 40 60 intervall, d.v.s. ingen av föräldrarna hade använt färre än 40 procent av dagarna och inte heller fler än 60 procent av dagarna, blir mer och mer vanligt bland föräldrar som fått barn de senaste 5-6 åren. För barn födda år 2000 hade endast ca sex procent av barnens föräldrar delat jämställt på föräldrapenningdagarna när barnet uppnått åtta års ålder. Vid motsvarande analys av föräldrars uttag av föräldrapenning för barn som uppnått två års ålder, födda 2006, syns att en större andel, ca nio procent, valt att dela jämställt. Rapporten fokuserar främst på att analysera uttaget av föräldrapenning för olika barnkullar i enlighet med uppdraget i regleringsbrevet för Försäkringskassan 2009. Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se 08-411 27 89 202100-5521

2 (11) Uppdraget Uppdraget formuleras i regleringsbrevet enligt följande: Försäkringskassan ska analysera och följa upp utvecklingen av föräldrapenninguttaget. Analysen ska ta hänsyn till barnets födelseår och de skillnader i regelsystemen som gäller för olika årskullar. Redovisningen till regeringen Se Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Försäkringskassan I denna första rapport redovisas utvecklingen per helår i enlighet med uppdraget. Skillnader i regelsystem för barn i olika åldrar Föräldrapenning kan normalt betalas ut för barn i åldrarna 0 8 år. Detta innebär att barnen födda år 2000 fyllde 8 år under 2008 och är de äldsta barnen som inkluderas i denna analys. Barn födda år 2000 och år 2001 För dessa barn fick föräldrarna 450 dagar med föräldrapenning att dela på varav 360 dagar ersattes med en ersättning på motsvarande 80 procent av förälderns sjukpenninggrundande inkomst. 90 dagar ersattes med en fast summa på 60 kr per dag vilka då kallades för garantidagar. Dessa kom senare att byta namn till lägstanivådagar. En pappa och mammamånad finns för dessa barns föräldrar d.v.s. 30 dagar med föräldrapenning kan inte avstås till den andra föräldern. Detta infördes år 1995 och kom att gälla för barn födda från 1995 till 2001. Barn födda år 2002 och framåt För dessa barn förlängdes antalet föräldrapenningdagar till 480 dagar och en andra mamma/pappa månad införs. För barn födda efter första juli år 2006 så höjs ersättningen för lägstanivådagarna från att ha varit 60 kr per dag till 180 kr per dag. För barn födda efter första juli år 2008 infördes även en jämställdhetsbonus där tanken är att ett jämställt uttagsbeteende ska löna sig. Takethöjningen, jämställdhetsbonusen samt pappa och mamma månaderna är exempel på reformer som gjorts i syfte att nå ett mer jämställt uttag av föräldrapenningdagarna mellan kvinnor och män. Andra regeländringar de senaste åtta åren Den första juli år 2006 höjdes ersättningstaket från motsvarande årsinkomster på 7,5 prisbasbelopp till att gälla inkomster upp till motsvarande 10 prisbasbelopp. En omräkningsfaktor på 0,989 infördes 1 januari 2007 och ändrades till 0,97 den 1 januari 2008. Denna faktor innebar en faktisk minskning av ersättningen. Det har inte tidigare funnits någon liknande omräkningsfaktor.

3 (11) Resultat och utveckling Ett jämställt uttag av föräldrapenning Här mätt som hur stor andel av barnen som hade föräldrar som valt att dela på föräldrapenningen inom en 40 60 intervall d.v.s. ingen av föräldrarna hade använt färre än 40 procent av dagarna och inte heller fler än 60 procent av dagarna. Tabell 1. Andel barn som hade föräldrar som valt att dela 40 60 på föräldrapenningdagarna. Barn födda år Andel (%) 2000 (8 år) 5,6 2001 (7 år) 6,1 2002 (6 år) 6,9 2003 (5 år) 7,5 2004 (4 år) 8,0 2005 (3 år) 8,7 2006 (2 år) 8,8 2007 (1 år) 3,3 Det är en större andel föräldrar till barn födda år 2002 som delat jämställt på föräldrapenningdagarna än som var fallet för åtta åringar födda år 2000. Detta trots att papporna brukar ta ut en större andel av dagarna ju äldre barnen blir.

4 (11) Andel barn som har en pappa som har använt x antal dagar med föräldrapenning I denna del av analysen följs utvecklingen av föräldrapenninguttaget för olika barnkullar vid barnens olika åldrar, detta för att tidigt kunna se eventuella effekter av olika reformer. Här är det främst fokus på hur stor andel av barnen som har en pappa som använder föräldrapenningen på ett visst sätt. Tabell 2 Andel barn som uppnått två års ålder som har en pappa som använt x antal dagar med föräldrapenning. Tvååringar födda år 0 dagar 1-60 dagar 61 -... dagar Totalt 2001 34 45 21 100 2002 28 40 32 100 2003 27 39 34 100 2004 28 37 35 100 2005 28 36 37 100 2006 28 35 38 100 Tabell 2 visar att före införandet av den andra pappa/mamma- månaden så var det en betydligt högre andel tvååringar som hade en pappa som inte använt en enda dag med föräldrapenning än efter den andra pappa/mamma- månaden infördes. Att använda exakt två månader med föräldrapenning eller fler dagar blev också mycket mer vanligt för pappor efter det att andra pappamånaden infördes. Tabellen indikerar att fler pappor är hemma längre perioder redan i ett tidigt skede av barnens liv. Tabell 3 Andel barn som uppnått sex års ålder som har en pappa som använt x antal dagar med föräldrapenning. Sexåringar födda år 0 dagar 1-60 dagar 61 -... dagar Totalt 1994 47 30 23 100 1995 16 63 22 100 1996 16 63 22 100 1997 16 61 22 100 1998 17 60 23 100 1999 16 58 26 100 2000 17 56 28 100 2001 16 53 30 100 2002 14 35 52 100 Tabell tre visar först och främst att fler pappor började använda föräldrapenningen efter införandet av första pappa/mammamånaden. Den senaste utvecklingen syns också tydligt i denna tabell där andelen barn som har en pappa som använt två månader eller mer med föräldrapenning ökat kraftigt i och med att den andra pappa och mamma månaden infördes för denna kull av barn. Det är tydligt att männens uttagsmönster påverkas av reformerna.

5 (11) Kvarvarande dagar med föräldrapenning s.k. brinnande dagar Föräldrapenningdagar som finns kvar för ett barn när han/hon fyller åtta år kan inte längre användas av någon förälder. Utvecklingen inom detta område har de senaste sex åren varit att dagarna som inte används ökar i antal och per barn. Varför denna ökning skett är oklart. Det kan dock handla om att föräldrarna vill ha en buffert med dagar utifall att något oförutsett skulle inträffa och det där oförutsedda aldrig inträffar. Det kan bero på att föräldrarna upplever att de inte behöver använda alla dagarna och när barnen blir äldre faller de kvarvarande dagarna i glömska. Detta var några av de anledningar som olika fokusgrupper av föräldrar angav till Försäkringskassan på frågan om varför de inte använde alla dagarna med föräldrapenning. Även om man inte kan generalisera utifrån svar i fokusgrupper så kan de ge en fördjupad förståelse av vad det kan bero på. Tabell 4 Antal föräldrapenningdagar som, genomsnitt, inte använts när barnet fyllt åtta år. Födelseår Sjukpenningdagar Lägstanivå dagar 1995 17 20 1996 17 21 1997 19 22 1998 20 23 1999 21 24 2000 23 26 Dock syns det i tabell 5 att för barn födda år 2006 och 2007 så har konsumtionen av dagar ökat något redan före det att barnen fyllt ett år. Detta gäller både dagar som ersätts mer lägstanivå men också på sjukpenningnivå. Kanske kommer höjningen av ersättningsnivån för lägstanivådagarna att påverka konsumtionen av föräldrapenning och kanske har det höjda ersättningstaket påverkat hur många dagar med föräldrapenning som föräldrarna kommer att använda totalt. Analysen av ettåringarna indikerar att så kan vara fallet.

6 (11) Tabell 5 Antal föräldrapenningdagar som, genomsnitt, inte använts när barnet fyllt ett år. Kvarvarande dagar per barn. Uppnådd ålder 1 år Födelseår Sjukpenningdagar Lägstanivå dagar 2001 127,8 78,4 2002 144,8 80,7 2003 146,3 81,3 2004 148,3 81,8 2005 150,5 82,3 2006 150,9 81,1 2007 149,4 79,3 Eget företagande Det faktum att en förälder driver ett eget företag brukar 1 nämnas som en hämmande faktor för uttag av föräldrapenningdagar. Diagram 1. Antal genomsnitt uttagna föräldrapenningdagar av män för barn som uppnått tre års ålder. Fördelat efter typ av inkomst. 80 Antal igenomsnitt uttagna föräldrapenningdagar 70 60 50 40 30 20 10 67 dagar 53 dagar 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Barnens födelseår Pappor med inkomst enbart av anställning Pappor med inkomst enbart av företagande Diagrammet visar att pappor med inkomster enbart från företagande har använt ca 14 dagar färre genomsnitt än motsvarande pappor med inkomster enbart från anställning. Kvinnor med inkomster enbart från företagande har under samma period använt genomsnitt 270 dagar med föräldrapenning vilket är ca 15 dagar färre än kvinnor med inkomster enbart av anställning samtidigt som det är ca 217 dagar fler än män med inkomster enbart av företagande. 1 Se exempelvis Företagarna 2007 Tryggare kan andra vara Socialförsäkringarna och småföretagen

7 (11) Beslut om detta svar har fattats av ställföreträdande Generaldirektör Bengt Stjärnsten i närvaro av försäkringsdirektör Birgitta Målsäter, chefsjuristen Eva Nordqvist, försäkringsdirektör Gunnar Johansson, verksamhetsområdeschefen Jan Almqvist och försäkringsutvecklaren, den senare som föredragande. Bengt Stjärnsten

8 (11) Bilaga diagram och tabeller Diagram 2. Antal uttagna föräldrapenningdagar, i genomsnitt, av män vid barns olika åldrar.

9 (11) Tabell. 6 Andel barn som har en pappa som använt x antal dagar med föräldrapenning när barnen fyllt två år Tvååringar födda år 0 dagar 1-60 dagar 61 -... dagar Totalt 2001 34 45 21 100 2002 28 40 32 100 2003 27 39 34 100 2004 28 37 35 100 2005 28 36 37 100 2006 28 35 38 100 Tabell 7. Andel barn som har en pappa som använt x antal dagar med föräldrapenning när barnen fyllt ett år Ettåringar födda år 0 dagar 1-60 dagar 61 -... dagar Totalt 2001 60 32 8 100 2002 55 35 10 100 2003 55 34 10 100 2004 56 34 11 100 2005 56 33 11 100 2006 55 34 12 100 2007 55 33 12 100 Tabell 8. Andel barn som har en pappa som använt x antal dagar med föräldrapenning när barnen fyllt två år Tvååringar födda år Noll dagar Fler än 0 dagar färre än 3 månader Fler än tre månader Totalt 2001 34 52 14 100 2002 28 54 18 100 2003 27 53 20 100 2004 28 51 21 100 2005 28 49 23 100 2006 28 48 24 100

10 (11) Tabell 9 Andel barn som har en pappa som använt x antal dagar med föräldrapenning när barnen fyllt ett år Ettåringar födda år Noll dagar Fler än 0 dagar färre än 3 månader Fler än tre månader 2001 60 35 5 100 2002 55 40 6 100 2003 55 39 6 100 2004 56 39 6 100 2005 56 38 6 100 2006 55 39 6 100 2007 55 38 6 100 Totalt Tabell 10. Andel barn som har en pappa som använt x antal dagar med föräldrapenning när barnen fyllt sex år Sexåringar födda år Noll dagar Fler än 0 dagar färre än 3 månader Fler än tre månader Totalt 1994 47 37 16 100 1995 16 70 14 100 1996 16 70 14 100 1997 16 69 14 100 1998 17 68 15 100 1999 16 67 17 100 2000 17 65 18 100 2001 16 63 20 100 2002 14 59 27 100

11 (11) Tabell 11. Andel barn där föräldrarna använt alla föräldrapenning- Uppnådd ålder/född år Andel barn där föräldrarna använt alla föräldrapenningdagarna vid barns olika åldrar. 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2 7,5% 5,2% 4,2% 3,7% 3,4% 3,0% 2,8% 2,0% 1,9% 1,6% 1,5% 1,7% 4 12,7% 10,0% 9,0% 8,1% 7,6% 6,6% 6,4% 4,8% 4,3% 3,7% 6 17,7% 15,1% 13,9% 12,6% 11,7% 10,3% 9,6% 7,5% 8 31,2% 29,3% 27,7% 25,9% 24,5% 22,4% Andel barn där föräldrarna använt alla föräldrapenningdagar med ersättning på motsvarande sjukpenningnivå Uppnådd ålder/född år 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2 21,9% 16,4% 13,6% 12,8% 11,9% 11,3% 11,1% 7,9% 7,6% 7,1% 6,7% 6,4% 4 29,7% 24,8% 22,5% 21,5% 20,3% 19,5% 19,4% 14,8% 13,9% 12,9% 6 36,8% 33,0% 30,6% 29,3% 28,1% 26,8% 26,3% 20,9% 8 52,6% 51,3% 49,7% 48,1% 47,5% 46,2% Uppnådd ålder/född år Andel barn där föräldrarna använt alla "lägstanivådagar" 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2 23,9% 21,8% 20,2% 18,7% 17,3% 14,6% 12,9% 11,1% 10,0% 9,0% 8,4% 9,7% 4 32,5% 30,3% 28,2% 26,0% 24,1% 21,1% 19,1% 16,8% 14,9% 13,3% 6 38,3% 35,9% 33,6% 31,3% 29,0% 25,6% 23,2% 20,8% 8 49,2% 47,5% 45,2% 42,5% 40,1% 36,4% dagarna vid barns olika åldrar. Tabell 12 antal, igenomsnitt, uttagna dagar med föräldrapenning för barn som uppnått tre års ålder. Barnens födelseår 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Anställd kvinna 323 317 314 307 301 295 Företagare kvinna 293 285 290 284 279 270 Barnens födelseår 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Anställd man 44 47 61 63 65 67 Företagare man 37 38 50 53 50 53