Risk- och sårbarhetsanalys Hammarö kommun 2011-2014

sid 1 (33) Risk- och sårbarhetsanalys Hammarö kommun 2011-2014 Dnr 570.2011.00347 Sammanställd av säkerhetsavdelningen, Räddningstjänsten Karlstadsregionen Postadress: Räddningstjänsten Karlstadsregionen, Box 5052, 650 05 Karlstad Besöksadress: Infanterigatan 20 Tel: 054-540 00 00 Fax: 054-18 83 57 E-post: forvaltning/kontor/bolag@karlstad.se Org.nr: 222000-1230 PlusGiro: 422 23 54-5 Bankgiro: 5520-8169 www.raddningkarlstad.se

sid 2 (33) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 3 1.1 Begrepp och förkortningar... 3 2 Övergripande beskrivning av kommunen... 6 3 Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod... 8 4 Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser... 11 4.1 Egna förstärkningsresurser... 11 4.2 Gemensamma förstärkningsresurser... 11 4.3 Externa förstärkningsresurser... 13 5 Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska områdesansvar... 15 6 Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse... 17 6.1 Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa... 18 6.2 Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet... 19 6.3 Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa... 20 6.4 Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet... 21 7 Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område... 22 7.1 Bedömningsnivåer... 22 7.2 Elavbrott... 22 7.3 Otjänligt dricksvatten... 22 7.4 Skolbrand... 22 7.5 Översvämning, 100-årsnivå i Vänern... 22 8 Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse... 22 8.1 Hanteringsförmåga... 22 8.2 Konsekvenser... 22 8.3 Risk för följdhändelser... 22 8.4 Slutsatser... 22 9 Planerade och genomförda åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat... 22 9.1 Genomförd verksamhet under mandatperioden 2007-2010... 22 9.2 Planerad verksamhet för mandatperioden 2011 2014... 22

sid 3 (33) 1 Inledning I 2 kap.1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extra ordinära händelser i fredstid och höjd beredskap föreskrivs att kommuner och landsting ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommunens krisberedskapsförmåga ska bedömas utifrån förmågan att motstå allvarliga störningar, där följande fyra bedömningsnivåer används: 1. Förmågan är god 2. Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3. Det finns viss förmåga men den är bristfällig 4. Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att den skall ge kunskap om kommunens största risker och sårbarheter. Kunskapen skall i sin tur ligga till grund för ett medvetet arbete inom kommunen vad gäller förebyggande och förberedande verksamhet inom området. 1.1 Begrepp och förkortningar Det finns ett behov av att definiera många av de begrepp och förkortningar som används i detta dokument. ATS Armens taktiska stab, kontaktas då myndigheter eller räddningstjänst behöver stöd av försvarsmakten. Beredningsgrupp Består av kommundirektör och kommunchefer samt räddningsdirektör från kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil samt räddningstjänstförbundet. CFF Civilförsvarsförbundet CSK Centralsjukhuset, Karlstad Extraordinär händelse En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala och innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga funktioner. Det kan därmed vara förenat med svårigheter att återställa samhället i dess ursprungliga skick efter en extraordinär händelse. Definitionen medför samtidigt att det är svårt att göra en klar gränsdragning mellan en extraordinär Postadress: Räddningstjänsten Karlstadsregionen, Box 5052, 650 05 Karlstad Besöksadress: Infanterigatan 20 Tel: 054-540 00 00 Fax: 054-18 83 57 E-post: forvaltning/kontor/bolag@karlstad.se Org.nr: 222000-1230 PlusGiro: 422 23 54-5 Bankgiro: 5520-8169 www.raddningkarlstad.se

sid 4 (33) händelse och en allvarlig olycka. Störningarna i samhället kan samtidigt uppfattas helt olika beroende på en kommuns storlek och befintliga resurser. FRG Frivilliga resursgruppen GIS Geografiskt informationssystem IBERO Analysverktyg med färdiga frågeställningar och scenarion för risk- och sårbarhetsanalyser Infrastruktur Anläggningar som anses vara nödvändiga för att samhället skall fungera. Framför allt avses system för transport av varor och personer, och information. Till infrastruktur räknas även bebyggelse och fastighetsstruktur. I denna rapport avser infrastruktur system som omfattar vägar med kollektivtrafik, järnvägar med tågförbindelser, energisystem som elkraftnät och gasnät, vatten- och avloppsnät samt informationssystem. Krisledningsnämnd sta beslutande nämnd vid en extraordinär händelse, bestående av politiker från kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad och Kil. Nämnden består av 11 ledamöter, tre från Karlstad och två från övriga kommuner. Kritiska beroenden Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. LiV Landstinget i Värmland LST Länsstyrelsen i Värmlands län MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PKL Psykiatrisk katastrofledningsgrupp

sid 5 (33) POSOM Psykiskt och socialt omhändertagande. RAKEL Nationellt kommunikationssystem för samverkan och ledning Risk, sannolikhet och konsekvens Ordet risk kan ha många betydelser. Ibland beskriver det ett hot och ibland är det ett spridningsmått. I denna rapport används ordet risk mestadels för betydelsen hot och fara. För beräkningsmått, så som spridning eller statistisk beräkning, används ordet sannolikhet. En sammanvägning av sannolikhet och skadans storlek benämns som konsekvens. RSA Risk- och sårbarhetsanalys Samhällssäkerhet Hot, risker och sårbarheter som påverkat samhället i så pass stor utsträckning att det medför en allvarlig störning i viktiga funktioner definieras som sagt som en extraordinär händelse. För att höja säkerheten kring dessa samhällsviktiga funktioner (exempelvis informationssäkerhet och elkraft- och vattenförsörjning) krävs ibland både ett skydd av fysisk karaktär och en riskmedvetenhet hos invånare, tjänstemän och politiker i kommunen. Säkerheten kring dessa viktiga funktioner benämns i denna rapport med begreppet samhällssäkerhet. Samhällsviktig verksamhet En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. TiB Tjänsteman i beredskap VAKA Vattenkatastrofgruppen, en nationell resurs vid problem med dricksvattenförsörjningen. VMA Viktigt meddelande till allmänheten

sid 6 (33) 2 Övergripande beskrivning av kommunen Statistik för Hammarö Invånare 14 833 Yta (km 2 ) 57 Befolkningstäthet (inv/km 2 ) 260 inkomst 271 400 Ohälsotal (antal sjukersättningsdagar/inv. 16-64 år) 32 Öppna jämförelser 2010 I Hammarö kommun bor 14 833 invånare, varav 7 372 är kvinnor och 7 461 är män. Hammarö är en pendlingskommun, belägen på en ö i Vänern som gränsar till Karlstad. Transporter till och från kommunen sker främst på väg men även med båt och godståg. I kommunen finns verksamhet som kan medföra skador på människor och miljön. Den största risken för detta har dock minskat betydligt i och med att den produktion av klorgas som tidigare förekommit har avvecklats. Gemensam krisledningsnämnd Kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad och Kil ingår i en gemensam krisledningsnämnd. Regionens krisledning styrs utifrån lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap. Krisledningsnämnden är det högsta beslutande organet i krisledningsorganisationen. Den får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhet från övriga nämnder i kommunerna. Nämnden träder i funktion efter beslut av nämndens ordförande eller dennes ersättare. Till krisledningsnämnden hör en beredningsgrupp som tar fram beslutsunderlag och stödjer nämnden i dess arbete. Beredningsgruppen kan fungera som ett samverkansorgan i säkerhetsfrågor även under förhållanden som inte inryms under lag 2006:544.

Utöver den regionala krisorganisationen bedrivs säkerhetsarbetet i säkerhetsråd och styrgrupper i respektive kommun. sid 7 (33)

sid 8 (33) 3 Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyserna för perioden 2011-2014 utgår från dem som gjorts för perioden 2007-2010. I den bedömdes vissa risker vara större än andra. I och med det har fokus lagts på dessa för att analysera förmågan att hantera händelsen utifrån workshops med scenario i IBERO för respektive kommun. IBERO är ett analysverktyg för risk- och sårbarhetsanalyser som är framtaget av dåvarande Krisberedskapsmyndigheten (nuvarande myndigheten för samhällsskydd och beredskap; MSB) och länsstyrelsen i Stockholms län. Resultatet sammanställs under de rubriker som MSB föreskriver för kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser. Metodbeskrivning Faktainventering Riskinventering IBERO- Förmågebedömning Syntes och sammanställning Utkast Faktainventering och Riskinventering Fakta har tagits fram genom att personal på berörda förvaltningar har intervjuats. Risk- och sårbarhetsanalyserna för 2007-2010 har används som bakgrundsmaterial till de nya analyserna. IBERO Förmågebedömning Analysverktyget IBERO har används för att få fram kommunernas förmågebedömning och det är även de fastställda scenarierna i IBERO som ligger till grund för workshops. Följande scenarion har använts: Brand i skola: Kommunens största grundskola med flest antal elever blir totalförstörd i en brand. Det tar ungefär 1 år att återställa byggnaden. Otjänligt dricksvatten: Analys påvisar otjänligt dricksvatten i huvudledning. Detta pågår i 6 veckor under augusti september. Elavbrott: Elavbrott i hela kommunen under 3 dygn, vintertid ca -15ºc. Utsläpp av farligt ämne: Det är lördag förmiddag i juni och ett läckage på en godsvagn vid bangården orsakar ett giftigt gasmoln (svaveldioxid) som sprider sig mot centrum. Översvämning: Översvämning av Klarälven (100 års flöde, ca 1500 m³/s ) (Karlstad) samt översvämning vid en 100-årsnivå i Vänern (Hammarö).

sid 9 (33) Fördelningen av scenarion bland kommunerna är enligt följande: Forshaga Grums Hammarö Karlstad Kil Brand i skola X X X X X Otjänligt dricksvatten X X X X X Elavbrott X X X X X Utsläpp av farligt ämne X X X Översvämning X X Varje workshop har renderat i en rapport där bl.a. hanteringsförmåga och konsekvenser kring scenariot sammanställs. Syntes och sammanställning Delmomenten i metodbeskrivningen sätts samman till ett utkast i rapportform som ligger till grund för den fortsatta arbetsprocessen (se nedan). Arbetsprocess Utkast RSA Beredning RSA LST/MSB Utkast RSA Utkastet, som är ett resultat av metodarbetet, används som grund för arbetsprocessen. I dokumentet finns fakta, bakgrundsmaterial och resultatet av de workshops som har genomförts. Beredning Beredning av dokumentet har skett i styrgruppen för säkerhet, beredningsgruppen samt i den gemensamma krisledningsnämnden. Beredningsprocessen innebär att utkastet till risk- och sårbarhetsanalysen delas ut för genomgång och eventuell revidering.

sid 10 (33) RSA Den slutgiltiga versionen av risk- och sårbarhetsanalysen färdigställs och levereras till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen sammanställer en risk- och sårbarhetsanalys för länet som skickas till MSB. Risk- och sårbarhetsanalysen ligger sedan till grund för kommunens handlingsplan för en stärkt krisledningsförmåga, vilken beslutas av kommunfullmäktige. Avgränsningar Beroende på vilken risk/händelse som bedöms krävs avgränsningar; vissa händelser berör endast delar av den samhällsviktiga verksamheten varför det behövs en avgränsning av vilka samhällsviktiga verksamheter som analyseras. Andra risker/händelser är så omfattande och berör hela samhället varför det av det skälet behövs en avgränsning för att bedömningen ska bli gripbar för en analys. Beroenden som inte tas upp i analysen är bland annat: Betalningssystem Reservdelstillverkare utanför Sverige vilka aktörer inom vårt geografiska område är beroende av. Akut ambulanssjukvård, CSK, vårdcentraler som LiV ansvarar för. Polis Läkemedelsförsörjning

sid 11 (33) 4 Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser 4.1 Egna förstärkningsresurser POSOM I Hammarö kommun finns en POSOM-grupp med egen ledningsgrupp. Ledningsgruppen är den som tar emot larm om insats från SOS Alarm och vidarebefordrar dessa till stödpersonerna i Hammarö kommun. Målet för det psykiska och sociala omhändertagandet av drabbade människor vid olyckor och katastrofer är att lindra i akuta situationer och förebygga psykisk ohälsa på lång sikt. Målet nås genom att POSOM-grupperna får fortbildning och möjlighet att praktiskt få delta i katastrofövningar. Gruppen genomför årligen utbildningar för medlemmarna i frågor som är kopplade till arbetet inom POSOM. 4.2 Gemensamma förstärkningsresurser Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund Kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil och Munkfors har ett gemensamt räddningstjänstförbund. Inom regionen finns en heltidsstyrka i Karlstad samt deltidsstyrkor i Deje, Forshaga, Grums, Hammarö, boda, Kil, Molkom, Munkfors, Vålberg och Väse. I Värmskog finns även ett räddningsvärn. Inom förbundet arbetar ca 300 personer. Det är brandmästaren som svarar för den operativa ledningen i förbundet. Utöver detta finns en räddningschef i beredskap som tillsammans med brandmästaren i förbundet utgör grunden för att starta upp en stab samt bemanna ledningsbussen. Ledningsbussen är en resurs för hela länet samt delar av Dalarna och Bergslagen. Ledningsbussen används för gemensam stab/ledning för medverkande instanser ute på olycksplats och kan även bemannas med en SOS-operatör. Det finns ett samverkansavtal mellan samtliga Räddningstjänster i Värmland. RAKEL Under innevarande mandatperiod kommer den kommunala räddningstjänsten att övergå till det gemensamma kommunikationssystemet RAKEL, vilket kommer att underlätta samverkan mellan aktörer vid en kris. Polismyndigheten i Värmland är anslutna till RAKEL sedan 2010. Ledningscentraler På Sandbäcken i Karlstad finns en ledningscentral som kan nyttjas som reservledningsplats för krisledningsnämnden och beredningsgrupp. Översvämningsskydd Förbundet har ca 400 meter översvämningsskydd som finns på Sandbäcken i Karlstad.

sid 12 (33) Sandsäckar Förbundet har ca 5000 sandsäckar till förfogande. Vattentankar Utrustning för nödvattenförsörjning: Volym per tank (m3) Total volym (m3) Typ Lokalisering Antal Kommentar Räddningscenter SOS Alarm begär Lastväxlartank Sandbäcken 1 10 10 tjänstgörande brandmästare Räddningscenter SOS Alarm begär Lastväxlartank Sandbäcken 1 10 10 tjänstgörande brandmästare SOS Alarm begär Lastväxlartank Station Hammarö 1 10 10 tjänstgörande brandmästare SOS Alarm begär Lastväxlartank Station Grums 1 10 10 tjänstgörande brandmästare Combo Aqua Plasttank på pall Rostfri tank på lastbilsflak Plasttank på pall Forshaga (gatukontorets förråd) 2 1 2 Forshaga (gatukontorets förråd) 1 1 1 Grums (gatuförrådet) 1 3 3 Grums (gatuförrådet) 2 1 2 Combo Aqua på kärra Kil (VA-verket) 3 1 3 Metalltank Kil (Gatuavdelning) 1 5 5 Rostfri tank på kärra Karlstad (Stadionvägen 30) 2 2 4 Kvällstid begärs jourhavande VA-ingenjör via SOS Alarm Kvällstid begärs jourhavande VA-ingenjör via SOS Alarm Kvällstid begärs jourhavande VA-ingenjör via SOS Alarm Kvällstid begärs jourhavande VA-ingenjör via SOS Alarm Kvällstid begärs jourhavande VA-ingenjör via SOS Alarm Kvällstid begärs jourhavande VA-ingenjör via SOS Alarm Tank kan användas under förutsättning att kokningsrestrektioner utfärdas Plasttank på täckt kärra Combo Aqua Tank på kärra Karlstad (Stadionvägen 30) 1 2 2 Karlstad (Stadionvägen 30) 6 1 6 Hammarö Jonsbol (Serviceförvaltning en) 3 1 3 Två lastpallar per vattentank behövs för att kunna tappa vatten i kärl. Två av kärrorna är täckta för möjlighet till uppvärmning vintertid. Jourhavande nås via SOS Alarm efter kontorstid

sid 13 (33) 4.3 Externa förstärkningsresurser Ambulanssjukvården i Värmland I Värmland finns 11 stycken stationer som drivs antingen av Landstinget i Värmland eller entreprenörer. Ambulanssjukvården är en kvalificerad sjukvårdsresurs som tillsammans med primärvården bildar första linjens sjukvård. Den tekniska utrustningen motsvarar grundutrustningen på en akutmottagning. LiV har ett nära samarbete med angränsande län så väl i vardagen som vid extraordinära händelser. SOS Alarm är de som kontaktar och förmedlar resurser och hjälpbehov vid akuta situationer. PKL Landstinget har PKL-grupper (Psykiatrisk katastrofledningsgrupp) vid sjukhusen i Karlstad, Kristinehamn och Arvika. Polismyndigheten i Värmland Polisen i Värmland är indelad i fyra samverkansområden: Samverkansområde Väst, Samverkansområde Norr, Samverkansområde Öst och Samverkansområde Syd. Sammanlagt finns 17 polisstationer i Värmland i följande kommuner: Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Sysslebäck, Säffle, Torsby och Årjäng. Försvarsmakten Värmland har en Hemvärnsbataljon, Värmlands hemvärnsbataljon, vilken är verksam i hela länet. Totalt består bataljonen av cirka 1000 personer uppdelade på fyra kompanier. Två av kompanierna är så kallade Insatskompanier. Bataljonen leds av en bataljonsstab med tillräckliga ledningsresurser i form av radioapparater och fordon (Bataljonen har även tillgång till RAKEL). Övriga funktioner är en flyggrupp om 3 stycken lätta flygplan samt 13 hundekipage. Hemvärnet larmas genom ATS på uppdrag av den kommunala krisledningen eller räddningsledaren. VAKA VAKA har ett nationellt nödvattenlager på fyra platser i Sverige (Ljung, Norsborg, Eslöv och Sundsvall). Totalt finns 806 st så kallade Combo-Aqua tankar som rymmer 1060 liter dricksvatten vardera. Tankarna fraktas i containrar. Vintercontainrarna innehåller 30 st Combo Aqua tankar samt värmemattor, elverk, skyddshuvar (värmehuvar). Sommarcontainrarna innehåller 41 st Combo Aquatankar. VMA Vid svåra samhällsstörningar, olyckor och under höjd beredskap, kan myndigheter be TV och radio att sända Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA). Detta berör både Public service och kommersiella tv- och radiokanaler samt utomhuslarm.

sid 14 (33) Det finns två nivåer av VMA-meddelande till Radio och TV: 1. Varningsmeddelande sänds direkt vid omedelbar risk för skada på liv, hälsa, egendom och miljö. Behörig Händelse Räddningschef/Räddningsledare Olyckor och vid risk för olyckor SSI Vid utsläpp av radioaktiva ämnen Polismyndighet Grov störning av allmän ordning eller svår brottslighet Smittskyddsläkare Spridning av smittsam sjukdom Anläggning med farlig verksamhet Utsläpp av giftiga eller skadliga ämnen SOS Alarm Störningar i 112-funktionen 2. Informationsmeddelande sänds snarast för att förebygga eller begränsa skador. Behörig Händelse Regeringen Inför och vid extraordinära händelser TiB myndigheter Inför och vid extraordinära händelser Kommuner och landsting Inför och vid extraordinära händelser Svenska kraftnät och eldistributörer Vid elavbrott Teleoperatörer Vid teleavbrott De som är behöriga att begära varningsmeddelande får också begära informationsmeddelande. Meddelandet ska innehålla följande: Vem som står bakom meddelandet. Vad som inträffat och orsakat meddelandet. Var nödläget uppstod, vilket område som är berört. Konsekvenserna och omfattningen av det inträffade. Förhållningsorder till allmänheten. Översvämningsskydd, MSB MSB har cirka 2 800 meter barriärer samt cirka 300 000 sandsäckar som kommunen kan låna vid en översvämning. MSB har även tillgång till större pumpar och utbildad personal som kan stötta kommunen vid akuta översvämningar.

sid 15 (33) 5 Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska områdesansvar I takt med att samhället utvecklas och förändras, förändras även hoten och riskerna i samhället. Bland annat har samhällsviktiga verksamheter blivit alltmer beroende av varandra, vilket i sin tur innebär att samhällets sårbarhet blivit större. För att dagens samhälle skall kunna fungera även vid en allvarlig kris är det viktigt att definiera vilka verksamheter i kommunen som är nödvändiga för att undvika eller hantera kriser. När det gäller kommunens krisberedskap är vissa samhällsfunktioner viktigare än andra. Samhället är uppbyggt av en rad komplexa verksamheter som ibland är helt avgörande för hur väl samhället i sin helhet fungerar. Vissa verksamheter i samhället tillhandahåller så pass viktiga samhällstjänster och produkter att om deras funktionalitet kraftigt minskar riskeras människors hälsa och liv och möjligheten att värna om samhällets grundläggande värden. För att beskriva den samhällsviktiga verksamheten i kommunen så redovisas detta i följande tabell: Prioriteringskriterier Samhällsviktig verksamhet Kritiska beroenden: För att bedriva dessa verksamheter måste följande funktioner säkras Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa. - Akutsjukvård och sjukhusens vårdavdelningar (Landstinget) - Omsorg om äldre och funktionshindrade - Hemtjänstgrupper - Kommunal räddningstjänst - Elförsörjning - Uppvärmning - Försörjning med vatten, medicin och mat - Bränsleförsörjningen till uppvärmning, reservkraft och fordon - Kommunikation (data, tele, radio, larm och transporter) Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet. - Kommunal krisledning - Dricksvattenförsörjning - Fjärrvärme - Polis och vaktbolag - Akut tillgång till socialtjänst - Barnomsorg för de föräldrar som arbetar inom samhällsviktig verksamhet - Elförsörjning - Uppvärmning - Försörjning med vatten, medicin och mat - Bränsleförsörjningen till uppvärmning, reservkraft och fordon - Kommunikation (data, tele, radio, larm och transporter) Samhällsviktig verksamhet som på - Vårdcentraler - Massmedia

sid 16 (33) längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa. - Samhällsviktig information - Dagcenter eller liknade verksamhet - Kommunikation (data, tele, radio, larm och transporter) Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet. - Reningsverk - VA-system - Livsmedelsförsörjning - Försörjning (medicin, betalmedel, m.m.) Av kommunernas verksamheter räknas följande områden som samhällsviktiga: Vård och omsorg av äldre och personer med särskilda behov Kommunal räddningstjänst Kommunal krisledning Kommun tekniskförsörjning I bilaga 1 återfinns detaljerade information om de samhällsviktiga verksamheterna.

sid 17 (33) 6 Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Bedömningen av förmågan för hur samhällsviktiga verksamheter kan motstå och hantera risker baseras på genomförda workshops med kommunens chefer och tjänstemän. Där har verktyget IBERO används för att skapa en tydlig struktur. Följande risker har används som scenarion i analysen: Otjänligt dricksvatten: Analys påvisar otjänligt dricksvatten i huvudledning. Detta pågår i 6 veckor under augusti september. Elavbrott: Elavbrott i hela kommunen under 3 dygn, vintertid ca -15ºc. Översvämning: Översvämning vid en 100-årsnivå i Vänern. Scenario utanför området extraordinära händelser som också har analyserats Brand i skola: Kommunens största grundskola med flest antal elever blir totalförstörd i en brand. Det tar ungefär 1 år att återställa byggnaden Scenariona har tidigare identifierats i kommunens risk- och sårbarhetsanalys från 2007. Nedan visas resultatet från den analysen: Översvämning Översvämning 46,5 m 47,5 m S A N N O L I K H E T IT-bortfall (intrång) Storm Elkraftbortfall -15C Hot och våld (nyckelpers.) Farligt gods - Olycka - Sörmon Dricksvattenbortfall Elkraftbortfall Extrema temp. Olycka - farlig anläggning Flygolycka Isstorm Terror Farl.gods Olycka - Jvg - klor Akzo Nobel KONSEKVENS

sid 18 (33) 6.1 Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa Samhällsviktig verksamhet Akutsjukvård och sjukhusens vårdavdelningar (Landstinget) Omsorg om äldre och funktionshindrade Hemtjänstgrupper Kommunal räddningstjänst Elavbrott Bedöms ej i kommunens RSA Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister Förmågan är god Otjänligt dricksvatten Bedöms ej i kommunens RSA Förmågan är god 1 Det finns viss förmåga men den är bristfällig Förmågan är god Information om bedömningsnivåerna finns i kapitel 7.1. Skolbrand Bedöms ej i kommunens RSA Förmåga behövs ej Förmåga behövs ej Förmågan är god Översvämning Bedöms ej i kommunens RSA Förmågan är god Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister 1 Kommunen har tillsammans med Karlstads kommun tagit fram en nödvattenplan.

sid 19 (33) 6.2 Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet Samhällsviktig verksamhet Kommunal krisledning Dricksvattenförsörjning Fjärrvärme Polis (vaktbolag) Akut tillgång till Socialtjänst Elavbrott Förmågan är god Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister Det finns viss förmåga men den är bristfällig 2 Bedöms ej i kommunens RSA Det finns viss förmåga men den är bristfällig 3 Förmågan är god Otjänligt dricksvatten Förmågan är god Det finns viss förmåga men den är bristfällig Förmågan är god Bedöms ej i kommunens RSA Förmågan är god Barnomsorg för de Förmågan är i föräldrar som arbetar huvudsak god inom samhällsviktig men har vissa verksamhet brister Information om bedömningsnivåerna finns i kapitel 7.1. Skolbrand Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister Förmåga behövs ej Förmåga behövs ej Bedöms ej i kommunens RSA Förmågan är god Förmågan är god Översvämning Förmågan är god Förmågan är god Förmågan är god Bedöms ej i kommunens RSA Förmågan är god Förmågan är god 2 Fjärrvärme kräver elkraft för själva produktionen och där finns reservkraft. Men det krävs också elkraft hos brukaren. Detta för att kunna få värmeväxlare och cirkulationspumpar att fungera och därmed föra runt vattnet i fastigheten 3 Kommunhuset saknar reservkraft. Det pågår ett projekt tillsammans med MSB att installera reservkraft i kommunhuset. Detta beräknas vara klart 2012.

sid 20 (33) 6.3 Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa Samhällsviktig verksamhet Vårdcentraler Samhällsviktig information Elavbrott Bedöms ej i kommunens RSA Det finns viss förmåga men den är bristfällig 4 Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister Otjänligt dricksvatten Bedöms ej i kommunens RSA Förmågan är god Dagcenter eller Förmågan är i liknade verksamhet huvudsak god men har vissa brister Information om bedömningsnivåerna finns i kapitel 7.1. Skolbrand Bedöms ej i kommunens RSA Förmågan är god Förmåga behövs ej Översvämning Bedöms ej i kommunens RSA Förmågan är god Förmågan är god 4 Kommunen har en i huvudsak god förmåga. Dock måste medborgarna kunna tillgodogöra sig informationen. Detta kan för visa grupper bli svårt vid ett längre elavbrott.

sid 21 (33) 6.4 Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet Samhällsviktig verksamhet Elavbrott Otjänligt dricksvatten Skolbrand Översvämning Reningsverk VA-system Livsmedelsförsörjning Försörjning (medicin, betalmedel, m.m.) Förmågan är god Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister Förmågan är god Förmågan är god Förmågan är god Förmågan är god Information om bedömningsnivåerna finns i kapitel 7.1. Förmåga behövs ej Förmåga behövs ej Förmåga behövs ej Förmåga behövs ej Förmågan är god Förmågan är god Förmågan är god Förmågan är god

sid 22 (33) 7 Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område 7.1 Bedömningsnivåer Följande bedömningsnivåer används för en samlad bedömning av var och en av de båda delförmågorna krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Nivå Beskrivning av förmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister 3 Det finns viss förmåga men den är bristfällig 4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Bedömningen att förmågan är god innebär att kommunen bedöms ha resurser och kapacitet att kunna lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser. Att förmågan är i huvudsak god men har vissa brister innebär att samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. Kommunen har inte tillräckligt med resurser för att lösa sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Det finns viss förmåga men den är bristfällig innebär att kommunens resurser kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser. (4) Att det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga betyder att kommunen står oförberedd inför en extraordinär händelse. Konsekvens Följande bedömning används för vilka konsekvenser den analyserade händelsen får för kommunen: Nivå Beskrivning av konsekvens 1 Ingen 2 Måttlig 3 Stor 4 Mycket stor Följdhändelse Bedömningen av risken för följdhändelser av den studerade händelsen redovisas enligt följande: Nivå Samband mellan studerad händelse och följhändelse 1 Inget 2 Svagt 3 4 Starkt

sid 23 (33) 7.2 Elavbrott Förmågan att hantera ett elavbrott under 3 dygn, ca -15 C Tabellen nedan visar en sammanställning av den bedömda förmågan att hantera störningen: Delmoment Upptäcka Skapa lägesbild Besluta och leda Informera Kommunicera och samverka Rädda/skydda akut hotade individer eller bj k Hindra utbredning/ spridning Sörja för hjälpbehövande Omhänderta omkomna Återställa funktion Bedömd förmåga (Nivå) Låg Låg Låg Konsekvenser av ett elavbrott Tabellen nedan visar en sammanställning av bedömda konsekvenser för händelsen: Delmoment Människoliv Hälsa Hjälpbehov Miljöskada Ekonomi Bedömd konsekvens (Nivå) Stora Måttliga Mycket stora (4) Stora Stora Risk för följdhändelser vid elavbrott Tabellen nedan visar bedömt samband mellan studerad händelse och följdhändelser: Följdhändelse vattenförsörjningen fjärrvärmeförsörjningen elektroniska kommunikationer transportsystem Spridning av smitta Spridning av giftiga kemiska ämnen Ökad kriminalitet/ ökat våld Bedömt samband (Nivå) Starkt (4) Starkt (4) Starkt (4) Svagt Svagt Svagt Kritiska beroenden För att hantera händelsen är kommunen beroende av FORTUM, medlemskommuner, räddningstjänst, media och att förbränningen vid Heden (Karlstad) fungerar. Mest beroende är man av hjälp med informationsspridning, lån av materiel och personal, transporter, lokaler och reparationer. Kommentar Analysen av ett elavbrott under tre dygn med en temperatur på -15 C visar att kommunens förmåga att hantera händelsen i huvudsak är god men det finns vissa

sid 24 (33) brister. Förmågan att bland annat rädda/skydda akut hotade individer/objekt och att återställa funktionen anses dock vara bristfällig. Anledningen är att tillgången på anslutningspunkter och reservkraft är begränsad. Att återställa funktionen kan bli ett stort arbete beroende på mängden frostskador som uppstår på fastigheter eller andra objekt under ett elavbrott, om detta skulle inträffa under en period med 15 minusgrader. Konsekvenserna av händelsen anses bli måttliga när det gäller hälsa men stora med avseende på miljöskada, människoliv och ekonomi samt mycket stora för de hjälpbehov som förväntas uppstå. Risken för följdhändelser har ett starkt samband för störning i vatten- och fjärrvärmeförsörjningen samt i elektroniska kommunikationer. Att ett elavbrott skulle innebära risk för ökad kriminalitet och ökat våld anses inte vara lika starkt. 7.3 Otjänligt dricksvatten Hammarö kommun försörjs av dricksvatten från Karlstads kommun. Vid analystillfället för otjänligt dricksvatten fanns Hammarö kommun representerade och svaren i bedömningen är gemensamma för Karlstad. Förmågan att hantera otjänligt dricksvatten Tabellen nedan visar en sammanställning av den bedömda förmågan att hantera störningen: Delmoment Upptäcka Skapa lägesbild Besluta och leda Informera Kommunicera och k Rädda/skydda akut hotade individer eller Hindra utbredning/ spridning Sörja för hjälpbehövande Omhänderta omkomna Återställa funktion Bedömd förmåga Förmåga behövs (Nivå) ej* * Det som ligger utanför kommunens ansvarsområde har besvarats med Förmåga behövs ej Konsekvenser vid otjänligt dricksvatten Tabellen nedan visar en sammanställning av bedömda konsekvenser för händelsen: Delmoment Människoliv Hälsa Hjälpbehov Miljöskada Ekonomi Bedömd konsekvens Ej besvarad Måttliga Måttliga Inga Stora (Nivå)

sid 25 (33) Risk för följdhändelser vid otjänligt dricksvatten Tabellen nedan visar bedömt samband mellan studerad händelse och följdhändelser: Följdhändelse vattenförsörjningen fjärrvärmeförsörjningen elektroniska kommunikationer transportsystem Spridning av smitta Spridning av giftiga kemiska ämnen Ökad kriminalitet/ ökat våld Bedömt samband (Nivå) Inget Inget Inget (4) Svagt Starkt (4) Svagt Kritiska beroenden För att hantera händelsen krävs samarbete med VAKA, KGVF (Karlstad-Grums vattenvårdsförbund), smittskyddsinstitutet, laboratorium för analys, miljö- och hälsa, vård- och omsorg, barn- och ungdomsförvaltningen plus övriga förvaltningar, kommunens växel, räddningstjänsten, Karlstads kommun, landstinget, livsmedelsverket, media, länsstyrelsen och polisen. Kommentar Kommunens förmåga att hantera händelse med otjänligt dricksvatten under sex veckor anses vara god men det finns vissa brister. En förbättringspunkt är förmågan att informera kring scenariot. Ett införande av RAKEL skulle förbättra förmågan. Den största konsekvensen innebär att det blir kostsamt ekonomiskt. Bedömningen av konsekvensen för människoliv ansågs svårbedömd och lämnades obesvarad, dialyspatienter och andra riskgrupper kan vara särskilt utsatta. Risken för följhändelse är starkast för spridning av smitta om dricksvattenanalysen påvisar att det är otjänligt. Att händelsen skulle medföra ökad risk för kriminalitet eller ökat våld är inte lika stor men eventuellt skulle det kunna inbjuda till sabotage på utställda tankar för nödvattenförsörjning. 7.4 Skolbrand Förmågan att hantera en skolbrand Tabellen nedan visar en sammanställning av den bedömda förmågan att hantera störningen: Delmoment Upptäcka Skapa lägesbild Besluta och leda Informera Kommunicera och samverka Rädda/skydda akut hotade individer eller bj k Hindra utbredning/ spridning Sörja för hjälpbehövande Omhänderta omkomna Återställa funktion Bedömd förmåga (Nivå) * Det som ligger utanför kommunens ansvarsområde har besvarats med Förmåga behövs ej Förmåga behövs ej*

sid 26 (33) Konsekvenser av en skolbrand Tabellen nedan visar en sammanställning av bedömda konsekvenser för händelsen: Delmoment Människoliv Hälsa Hjälpbehov Miljöskada Ekonomi Bedömd konsekvens (Nivå) Inga Måttliga Stora Måttliga Stora Risk för följdhändelser vid en skolbrand Tabellen nedan visar bedömt samband mellan studerad händelse och följdhändelser: Följdhändelse vattenförsörjningen fjärrvärmelförsörjningen elektroniska kommunikationer transportsystem Spridning av smitta Spridning av giftiga kemiska ämnen Ökad kriminalitet/ ökat våld Bedömt samband (Nivå) Inget Inget Inget Starkt (4) Inget Svagt Inget Kritiska beroenden Aktörer som kommunen är beroende av utöver kommunens samlade resurser för att hantera händelsen är räddningstjänst, polis, kyrkan, vården, försäkringsbolag, media/information. Beroendet avser främst kompetens (vård, information), lokaler, material, transport, trafik etc. Kommentar Kommunens förmåga att hantera en skolbrand, där den största skolan med flest antal elever brinner upp och tar ett år att återställa, är i huvudsak god men det finns vissa brister. En förbättringspunkt är att informera om händelsen. Genom att öva på denna typ av händelse kan förmågan stärkas. Konsekvenserna blir stora för hjälpbehoven och ekonomin. Risken för följdhändelser blir starkast för störning i transportsystemet om vägar behöver spärras av under brandförloppet. En svag risk finns också för spridning av giftiga kemiska ämnen från brandgaser innan elden är släckt.

sid 27 (33) 7.5 Översvämning, 100-årsnivå i Vänern Förmågan att hantera en 100-årsnivå i Vänern Tabellen nedan visar en sammanställning av den bedömda förmågan att hantera störningen: Delmoment Upptäcka Skapa lägesbild Besluta och leda Informera Kommunicera och samverka Rädda/skydda akut hotade individer eller Hindra utbredning/ spridning Sörja för hjälpbehövande Omhänderta omkomna Återställa funktion Bedömd förmåga Förmåga behövs (Nivå) ej* * Det som ligger utanför kommunens ansvarsområde har besvarats med Förmåga behövs ej Konsekvenser vid en 100-årsnivå i Vänern Tabellen nedan visar en sammanställning av bedömda konsekvenser för händelsen: Delmoment Människoliv Hälsa Hjälpbehov Miljöskada Ekonomi Bedömd konsekvens Inga Måttliga Stora Måttliga Mycket (Nivå) Stora (4) Risk för följdhändelser vid en översvämning Tabellen nedan visar bedömt samband mellan studerad händelse och följdhändelser: Följdhändelse elförsörjningen vattenförsörjningen fjärrvärmelförsörjningen elektroniska kommunikationer transportsystem Spridning av smitta Spridning av giftiga kemiska ämnen Ökad kriminalitet/ ökat våld Bedömt Starkt Starkt Svagt Svagt Starkt Starkt/ Svagt Svagt samband (4) (avlopp) (4) (Nivå) Svagt (~4) (vatten) (~3) Kritiska beroenden För att hantera händelsen är kommunen beroende av räddningstjänst, andra kommuner, hemvärnet, sjöräddningen, industrin och försäkringsbolag. Landstinget och smittskydd kan behöva hjälpa till om det skulle bli hälsoproblem. Beroendet gäller främst hjälp med information, transporter, sanering av fastigheter och

sid 28 (33) dricksvattenledningar om avloppsvatten kommit in i dessa samt hjälp med att skydda vägar. Kommentar Kommunens förmåga att hantera en 100-årsnivå i Vänern är i huvudsak god men det finns vissa brister. Förmågan att återställa funktioner är ett exempel på förbättringsområden. Eftersom en översvämning oftast är utdragen över lång tid är det svårt att få grepp om dess omfattning och hur lång återställningstid som behövs. Konsekvenserna kommer att bli stora hjälpbehov samt mycket stora ekonomiska påfrestningar för kommunen. Risken för följdhändelser är störst för störning i elförsörjningen, vattenförsörjningen (avlopp), transportssystem och spridning av smitta.

sid 29 (33) 8 Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Kommunens samtliga bedömningar av hanteringsförmåga, konsekvenser och risk för följdhändelser ser ut enligt följande: 8.1 Hanteringsförmåga Nivå 3 3. Återställa funktion 2 2. Informera, sörja för hjälpbehövande 2. Informera, rädda/skydda akut hotade individer eller objekt, hindra utbredning/ spridning, sörja för hjälpbehövande. 2. Informera, sörja för hjälpbehövande. 2. Besluta och leda, informera, rädda/skydda akut hotade individer och objekt. 1 1. Upptäcka, skapa lägesbild, besluta och leda, kommunicera och samverka, omhänderta omkomna 1. Upptäcka, skapa lägesbild, besluta och leda, kommunicera och samverka, återställa funktion 1. Upptäcka, skapa lägesbild, besluta och leda, kommunicera och samverka, hindra utbredning/ spridning, rädda/skydda akut hotade individer och 1. Upptäcka, skapa lägesbild, kommunicera och samverka objekt, återställa funktion Elavbrott Otjänligt dricksvatten Skolbrand Översvämning 100-årsnivå, Vänern Händelse Nivå Beskrivning av förmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister 3 Det finns viss förmåga men den är bristfällig 4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga

sid 30 (33) 8.2 Konsekvenser Nivå 4 4. Hälpbehov 4. Ekonomi 3 3. Människoliv, miljöskada, ekonomi 3. Ekonomi 3. Hjälpbehov, 3. Hjälpbehov ekonomi 2 2. Hälsa 2. Hälsa, hjälpbehov 2. Hälsa, miljöskada 2. Hälsa, miljöskada 1 1. 1. Människoliv, miljöskada 1. Människoliv 1. Människoliv Elavbrott Otjänligt dricksvatten Skolbrand Översvämning 100-årsnivå, Vänern Händelse Nivå Beskrivning av konsekvens 1 Ingen 2 Måttlig 3 Stor 4 Mycket stor

sid 31 (33) 8.3 Risk för följdhändelser Nivå 4 4. vatten- och fjärrvärme-försörjningen samt elektroniska kommunikationer 4. transportsystem 4. elförsörjningen och transportsystem samt spridning av smitta 3 3. Ökad kriminalitet/ökat våld 3. Spridning av smitta 3. 3. vattenförsörjningen 2 2. transportsystem, 2. 2. Spridning av giftiga 2. fjärrvärme- Spridning av smitta och kemiska ämnen försörjningen och giftiga kemiska ämnen, elektroniska 1 1. 1. transportsystem, vatten- 1. vatten- och fjärrvärme-försörjningen kommunikationer, spridning av giftiga kemiska ämnen, ökad och fjärrvärme- samt elektroniska kriminalitet/ökat våld försörjningen samt kommunikationer, elektroniska spridning av smitta, ökad 1. kommunikationer, kriminalitet/ökat våld spridning av giftiga kemiska ämnen, ökad kriminalitet/ökat våld Elavbrott Otjänligt dricksvatten Skolbrand Översvämning 100-årsnivå, Vänern Händelse Nivå Samband mellan studerad händelse och följhändelse 1 Inget 2 Svagt 3 4 Starkt

sid 32 (33) 8.4 Slutsatser Kommunens förmåga att hantera samtliga händelser är i huvudsak god men har vissa brister. Förmågan att återställa funktioner efter ett elavbrott utmärker sig med att det finns viss förmåga men den är bristfällig. Detta beror främst på osäkerheten i att veta vad som påverkas och vad som måste åtgärdas efter en sådan händelse. Konsekvenserna blir störst ekonomiskt vid ett elavbrott eller en översvämning men anses också bli stora vid otjänligt dricksvatten och en skolbrand. Elavbrott och översvämning är också de händelser som är mest troliga att medföra följhändelser, medan otjänligt dricksvatten och skolbrand är mer hanterbart och överskådligt.

sid 33 (33) 9 Planerade och genomförda åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat 9.1 Genomförd verksamhet under mandatperioden 2007-2010 Följande verksamhet har genomförts: Dricksvattenövning med stöd av Livsmedelsverket Pandemiplanering. Övning för kommunledningen med scenario kommunhuset brinner. Informationshäftet Var beredd har delats ut till samtliga hushåll. Stab- och ledningsutbildning för den gemensamma krisledningsnämnden, beredningsgruppen samt kommunledningen. Säkerhetskalendern Säkerhet på jobbet ditt stöd om något händer har producerats och delats ut till anställda i kommunen. Utbildningsdag Att hantera media har genomförts för tjänstemän och politiker. Fyra workshops för risk- och sårbarhetsanalysen inför mandatperioden 2011-2014 har genomförts. Scenarion som analyserats är elavbrott, otjänligt dricksvatten, skolbrand och översvämning. Reservkraftsutredning med avseende på behovet av mobil reservkraft och anslutningspunkter för Hammarö kommun. 9.2 Planerad verksamhet för mandatperioden 2011 2014 Med utgångspunkt från risk- och sårbarhetsanalysen planeras följande verksamhet: Framtagande av handlingsplan, krisledningsplan och kriskommunikation. Övning och kunskapsdagar för krisledningsnämnden, beredningsgruppen och verksamhetsansvariga. Projektet STYREL ska genomföras där samhällsviktig verksamhet prioriteras för fördelning av el om brist skulle uppstå. Behovsanalys av RAKEL som kommunikationsmedel samt eventuellt inköp av apparatur. Rutiner för säkerhetsskyddsfrågor. Framtagande av nödvattenplan. Risk- och sårbarhetsanalysarbete för kommande mandatperiod samt att årligen rapportera förändringar i bedömd förmåga till länsstyrelsen. Uppföljning av reservkraftsutredning för mobila reservkraftsverk. Utveckling av det förebyggande säkerhetsarbetet i styrgruppen.