Stationsregistret - Huvuddokument

1 (25) Version Datum Ändring Sign 0.1 2018-12-10 Dokument skapas AF 0.2 2019-06-08 I dokumentet förs relevanta delar av Stationsregistrets spec från 2016 in. Samt relevanta delar från refernsgruppsmöten 2016-2019. Dokumentet omarbetas fullständigt. AF 0.3 2019-07-12 Granskad, kompletterad. LJH 0.4 2019-07-15 Ändringar från LJH införda. AF Harmoniserat texten mot användarhandledning. AF

2 (25) Innehållsförteckning 1 Bakgrund 4 1.1 Utveckling 2012-2019 4 2 Syfte 5 2.1 Syfte 1: Att stödja ett snabbare dataflöde och säkra kvalitet 5 2.2 Syfte 2: Att utgöra en nod för Inspiretjänster inom tema EF 5 2.3 Syfte 3: Att utgöra en central ingång för all miljöövervakning 5 3 Arkitektur 6 3.1 Informationsmodell 6 3.2 Systemarkitektur 6 4 Koncept för ID-sättning 7 4.1 ID-sättning baserad på 10 Rules for Persistent URI:s 7 4.2 Konstruktion av Namespace/Local-ID (InspireID) 9 4.2.1 Domännamn 9 4.2.2 Namespace 10 4.2.3 LocalID 10 4.2.4 Namespace/LocalID 10 4.3 Referenssystem (koordinatsystem) som stöds 11 5 Definitioner* 12 5.1 Övervakningsstation* 12 5.2 Provplats* 12 5.3 Provpunkt* 13 6 Datamodell information i Stationsregistret 13 6.1 Vilka uppgifter finns om varje mätplats? 13 6.2 Datamodell minimalistisk 13 6.3 Datamodell utökad 17 7 Stationsregistrets miljöer (URL:er) 17

3 (25) 7.1 PROD: Produktionsmiljön. 18 7.2 AT: Testmiljön. 18 7.3 DEV: Utvecklingsmiljön. 18 8 Stationsregistrets API:er* 18 8.1 API:er WMS och WFS * 19 9 POC: Söktjänst för all miljöövervakning (Proof of Concept) 19 10 Handledningar, länkar till övriga dokument 20 11 Förvaltningsorganisation 21 11.1 Projektgrupp 21 11.2 Referensgrupp 22 11.3 Innehållsförvaltning 22 11.4 Administrativ förvaltning 22 11.5 Teknisk förvaltning 23 11.6 Drift 23 11.7 Support 23 11.8 Beroenden till andra system 23 12 Användare och roller 24 12.1 Besökare 24 12.2 Beställare av miljöövervakningsuppdrag 24 12.3 Utförare 24 12.4 Datavärdar och SSM 25 12.5 Andra användare 25 12.6 Valideringstjänsten (Tekniskt system) 25 12.7 Miljödataportalen (Tekniskt system) 25 12.8 POC (Tekniskt system) 25

4 (25) 1 Bakgrund Inom miljöövervakningen och annan övervakning finns ett ständigt återkommande problem med övervakningsstationer som byter namn, hamnar fel, förväxlas, får nya namn, aggregeras, splittras beroende på vad det konkreta syftet för stunden är. Åtskilliga mängder data rapporteras vidare till EU, Helcom, Ospar, FN och andra organisationer. Rätt vad det är säger något IT-system ifrån och meddelar att vi inte kan ha samma ID för två olika stationer. Inte minst i samband med omrapporteringar till EU uppstår dessa konflikter. Denna hantering kostar onödigt mycket pengar och tid och skapar osäkerhet, särskilt för slutanvändaren. Hanteringen kan i värsta fall medföra att data som vid insamlingen varit utmärkta, efter hand blir oanvändbara om det uppstår tveksamheter efter några år om vilken stationens verkliga position och namn är. Det existerar även flera olika s k stationsdefinitioner som ofta inte är samstämmiga. Ibland kan en stationsdefinition ha tagit alltför mycket hänsyn till den information som ska kopplas till stationen ifråga och med detta följer som regel en uppsättning analysparametrar, insamlingsmetoder, analysmetoder osv som påverkar själva definitionen. I sämsta fall blir stationsdefinitionen användbar endast för ett mycket begränsat datatema och syfte. Därför behövs ett gemensamt och fristående stationsregister. Med så lite kringinformation som möjligt. Eller rättare, endast sådan kringinformation som bör förvaltas inom stationsregistret. Dagens möjligheter att länka data gör detta möjligt. En unik identifierare är dock nyckeln. Stationsregistret är ett av sex stödsystem som vid flera datavärdsträffar pekats ut som nyckelfunktioner för ett snabbare dataflöde från datafångst till användning. De andra fem är: 1) Valideringstjänst. 2) Register för kemiska parameternamn. 3) Register för övriga termer och begrepp, t ex analysmetoder. 4) Artregister. 5) Vattenförekomstregister. 1.1 Utveckling 2012-2019 Nedan följer i korthet den utveckling som Stationsregistret genomgått. Det var framförallt arbetet inom vattenförvaltningen och den rapportering till EU som Ramdirektivet för vatten medfört som lyfte behovet av en harmonisering av övervakningsstationer och dess ID-sättning inom Sverige. 2012. En prototyp samt specifikation av ett stationsregister tas fram. För att vinna tid valdes att endast bygga en databas med en WFS-T tjänst. Användaren fick därför hålla med eget GIS-program för att nyttja tjänsten. Applikationen blir klar på 6 månader. 2013-2014. Kommunikation med berörda användare i olika forum samt inhämtning av användarnas synpunkter på tjänsten. 2014. Remissrunda till berörda datavärdar, utförare och andra. Synpunkterna togs om hand och arbetades in i ny och reviderad specifikation. 2015. IT-strategiska rådet vid NV beslutar om igångsättning av utveckling av det egentliga Stationsregistret. Förslaget om arkitektur och IT-lösning antages. (WFS tjänst i OpenGeo Suite, driftad som molntjänst i Microsoft Azure). HaV

5 (25) blir nu en formell partner vid utvecklingen av Stationsregistret och ingår i styrgrupp. 2016. Utveckling av nuvarande system startar. Applikationen får denna gång en egen kartvisare vilket resulterar i nuvarande (2019) lösning. Applikationen blir klar på 6 månader. 2018. Stationsregistret byter driftmiljö från Azure till CGI. 2018-2019. Den fortsatta utvecklingen går ner lite på sparlåga och projektet fokuserar mer på att modifiera registret utifrån det nya arbetssätt som kommer att krävas av framförallt datavärdar, utförare och beställare. Kraven som kommer från INSPIRE-direktivet är den svåraste utmaningen att hantera. 2 Syfte 2.1 Syfte 1: Att stödja ett snabbare dataflöde och säkra kvalitet Målet är att stationsregistret skall användas av samtliga beställare, utförare och datavärdar/ssm och syftar till att höja kvalitén i miljöövervakningsdata, förenkla den internationella rapporteringen och göra det möjligt att söka efter och kombinera information som förvaltas av olika datavärdar. Datavärdarna och SSM som idag förvaltar stationsinformationen i sina respektive databaser ska vara den primära innehållsförvaltaren av registret i en central tjänst som förvaltas av Naturvårdsverket. Datavärdarna/SSM är införstådda med denna förändring och deltar aktivt i att utveckla arbetssättet. 2.2 Syfte 2: Att utgöra en nod för Inspiretjänster inom tema EF Stationsregistret ska dessutom utgöra den centrala svenska noden som visar placering och användning av anläggningar och platser för miljöövervakning som INSPIREdirektivet kräver. Stationsregistret löser uppgiften med central tjänst för NV, HaV, Länsstyrelserna, SLU, SMHI, SGU samt SSM. Genom denna centrala tjänst slipper vi ordna/beställa INSPIRE-tjänster på flera ställen för våra data, dvs vi sparar pengar i statsapparaten genom att göra samma sak en gång och inte flera. Stationsregistret kommer dock endast innehålla en kärna av nyckel attribut enligt kraven i EF-modellen. Det är därför nödvändigt att datavärdarna/ssm kompletterar med ytterligare information i sina databaser när övervakningsstationerna ska användas för särskilda miljörapporteringar. 2.3 Syfte 3: Att utgöra en central ingång för all miljöövervakning Med dagens möjligheter att länka data via API:er kommer Stationsregistrets information kunna utgöra den centrala noden för all miljöövervakning som görs i Sverige på central, regional och lokal nivå. Även annan liknande övervakning kan omfattas som exempelvis övervakning inom samordnad recipientkontroll (SRK). Nyckeln i denna tekniska infrastruktur är övervakningsstationernas och provplatsernas unika ID som satts upp som en URI/URN och ett UUID. Se nedan.

6 (25) 3 Arkitektur 3.1 Informationsmodell OGC-standarden Observations and Measurements (O&M) studerades tidigt och implementerades i den första prototypen av Stationsregistret som utvecklades 2012. Standarden blev ISO-standard 2011 och heter sedan dess ISO 19156:2011 Geographic information -- Observations and measurements. På ISO-sekretariatets hemsida beskrivs standarden som följer: ISO 19156:2011 defines a conceptual schema for observations, and for features involved in sampling when making observations. These provide models for the exchange of information describing observation acts and their results, both within and between different scientific and technical communities. Observations commonly involve sampling of an ultimate feature-of-interest. ISO 19156:2011 defines a common set of sampling feature types classified primarily by topological dimension, as well as samples for ex-situ observations. The schema includes relationships between sampling features (sub-sampling, derived samples). Stationsregistret följer även INSPRIE-direktivets tekniska specifikation och modell för EF-temat i Annex 3. Environmental Monitoring Facilities, på svenska Platser och anläggningar för miljöövervakning. Även denna specifikation bygger på O&M-standarden varför Stationsregistret torde vara väl anpassat för såväl miljöövervakningens behov som de krav som följer av INSPIRE-direktivet. En bärande arkitektuell princip som tidigt lades fast var att göra Stationsregistret så litet som möjligt vilket innebär att de obligatoriska kraven/attributen inom EF-specifikationen införs fullt ut, medan en mer restriktiv hållning satts upp mot de attribut som i specifikationen angivits som optional eller valfria. Stationsregistret ska istället hantera önskade och tillkommande krav via API:er och skördning av metadata från andra källor såsom datavärdarna/ssm. Stationsregistrets informationsmodell/datamodell kommer finnas tillgänglig i UML-format. Observations and Measurements (OGC and ISO 19156:2011) Observations and Measurements (ISO 19156:2011) D2.8.II/III.7 INSPIRE Data Specification on Environmental Monitoring Facilities Technical Guidelines Stationsregistrets informationsmodell https://www.opengeospatial.org/standards/om https://www.iso.org/standard/32574.html https://inspire.ec.europa.eu/themes/120/2892 Under omarbetning Tabell 1. Informationsmodeller och specifikationer som Stationsregistret tillämpar. 3.2 Systemarkitektur Nuvarande systemlösning för Stationsregistret togs fram 2016 och är baserad på en öppen källkods programvara som heter OpenGeoSuite och tillhandahålls av Boundless. OpenGeoSuite bygger på bl a komponenterna GeoExplorer, GeoServer, PostGIS och Open Layers. Flera av komponenterna kommer i närtid att behöva uppgraderas.

7 (25) Stationsregistret kan nås dels via en webbapplikation och dels via API. Med webbapplikationen går det att titta på och redigera uppgifter om övervakningsstationer/provplatser. Med API:erna går det att läsa information och ställa filter-frågor till databasen. API:erna föjer OGC-standarderna WMS och WFS. Se kap 5. Arbete pågår (juni 2019) för att erbjuda ett skriv-api via REST. I bild x visas den övergripande systembilden för stationsregistret. Figur 1. Lösningsförslag baserat på OGC-standarden WFS 4 Koncept för ID-sättning 4.1 ID-sättning baserad på 10 Rules for Persistent URI:s Vid utvecklingen av Stationsregistret har frågan om unik identifierare varit central. När de första versionerna av Stationsregistret utvecklades 2012 och 2016 studerades därför olika koncept för ID-sättning. Exempel från England, Danmark Nya Zealand granskades liksom rekommendationer från EU-kommissionen: dels utifrån INSPIREdirektivets krav, dels från rekommendationer inom ISA-projektet (se nedan). Utmaningen inom alla granskade initiativ har varit att hitta lämpliga modeller för hur id-begrepp skall utformas för att tillgodose behov för mänsklig kommunikation såväl som kommunikation mellan datorer. Ett UUID (5183021a-8904-11e9-bc42-526af7764f64) genereras per automatik av de flesta IT-system och läses utan svårighet av datorer, men det är inte alls lämpligt för en människa att hantera. Rekommendationerna från EU:s ISA-projekt 2012 som avkastat rapporten D7.1.3 - Study on persistent URIs, with identification of best practices and recommendations on the topic for the MSs and the EC föreföll mest genomtänkt och detta kom att bli

8 (25) Stationsregistrets modell för identifierare i kombination med INSPIRE-direktivets Generic Conceptual Model. Förslaget om identifierare enligt ISA-konceptet ingick f ö i remissen som skickades ut 2014 inför utvecklingen av nuvarande version Stationsregister. Remissen skickades till datavärdarna, länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och några ytterligare intressenter. I juni 2018 publicerade Lantmäteriet och Riksarkivet en rekommendation om hur unika identifierare bör hanteras. Även de har utgått från samma ISA-rapport som NV och HaV följt dvs D7.1.3 - Study on persistent URIs och översatt valda delar till svenska. INSPIRE Data Specification on Environmental Monitoring Facilities Technical Guidelines INSPIRE Generic Conceptual Model D7.1.3 - Study on persistent URIs, with identification of best practices and recommendations on the topic for the MSs and the EC (Rapporten är från 2012 och innehåller bl a 10 Rules for Persistent URI:s Rekommendation från juni 2018 gällande beständiga länkar från Öppna data och PSI https://inspire.ec.europa.eu/id/document/tg/ef https://inspire.ec.europa.eu/documents/inspire-generic-conceptual-model https://joinup.ec.europa.eu/collection/semantic-interoperability-community-semic/document/10-rules-persistent-uris https://oppnadata.se/rekommendationgallande-bestandiga-lankar/ Tabell 2. Specifikationer för unika ID:n (URI:er) som Stationsregistret bygger på. Figur 2. Rekommendationer för URI:er. Fem som bör tillämpar och fem som bör undvikas. Bilden är hämtad från rapporten D7.1.3 - Study on persistent URIs, with identification of best practices and recommendations on the topic for the MSs and the EC (2012)

9 (25) Kriterium Kommentar BRA Undvik Follow the Pattern Re-Use existing identifiers Link Multiple representations Implement 3030 redirects för real-world objects Use a dedicated service Avoid stating ownership Avoid version numbers Avoid using Auto-increment Avoid query strings Avoid file extensions Följer mer eller mindre mönstret Type/concept/reference Det är samma identifierare både internt och externt. Ej aktuellt för URN, kan vara aktuellt i en URL då data skall nås och är då inget problem Ej aktuellt för URN, kan vara aktuellt i en URL då data skall nås och är då inget problem Ej aktuellt för URN, kan vara aktuellt i en URL då data skall nås och är då inget problem Förslaget anger inget ägarskap till data, enbart en referens till svensk myndighet Förslaget använder inget versionsnummer Förslaget använder ej löpnummer direkt. I implementation kan dock löpnummer komma att användas för enkelhets skull. Ej aktuellt för URN. Om URN görs om till URL är detta ej ett problem Ej aktuellt för URN. Om URN görs om till URL är detta ej ett problem Tabell 3. Översikt över I vilken grad Stationsregistrets URI följer rekommendationerna i D7.1.3 - Study on persistent URIs, with identification of best practices and recommendations on the topic for the MSs and the EC 4.2 Konstruktion av Namespace/Local-ID (InspireID) 4.2.1 Domännamn Stationsregistrets koncept för URI (Uniform Resource Identifier) följer både rekommendationerna i ISA-rapporten D7.1.3 - Study on persistent URIs, och INSPIRE Generic Conceptual Model. (Se källor ovan). Av rapporten framgår bl a att en URI är en identifierare av en resurs på Internet eller i ett datornätverk och kan klassificeras som en platshänvisning (URL) eller ett namn för resursen (URN) eller både och. Ett av de Avoid som nämns i ISA-rapporten är Avoid stating ownership. Av detta följer att organisationsnamn inte kan tillåtas i ID-strängen. År 2014 införskaffades därför ett domännamn: www.miljodatasamverkan.se som skulle kunna lösa uppgiften.

10 (25) Beslut om detta domännamn som även utgör kärnan i aktuella Namespace, togs av i oktober 2016 och av Naturvårdsverket i maj 2017. Samtidigt beslöts att domännamnet skulle förses med en subdomän beroende på aktuell IT-komponent. Detta koncept är infört för tre samverkande IT-komponenter: Stationsregistret: https://stationsregister.miljodatasamverkan.se/ Registret för miljödatakoder: https://kodlistor.miljodatasamverkan.se/ Valideringstjänsten: https://validering.miljodatasamverkan.se/ 4.2.2 Namespace Enligt de rekommendationer som Stationsregistret följt bör ett Namespace baserat på en URI utformas enligt modellen: http://{domain}/{informationstypkod}/{schemakod}/{objekttyp} Domain är en kombination av host (t.ex. europa.eu) och vilket ämnesområde eller vilken sektor som avses. Informationstypkod anger vad för typ av information som finns på denna resurs. Kan vara t.ex. so spatial object, eller doc documentation. Schemakod Här anges schemakoden för respektive Inspire tema. För Environmental Monitoring Facilities är koden ef. Objekttyp Är namnet på klassen som ett objekt är en instans av. För stationsregistret skulle detta vara EnvrionmentalMonitoringFacility. Av detta följer att Namespace för stationsregistret enligt denna modell blir: http://stationsregister.miljodatasamverkan.se/so/ef/environmentalmonitoringfacility/ Tilläggas bör att det finns en rad olika implementeringar av modellen ovan. Stationsregistret följer både ISA - och Inspire - koncepten. 4.2.3 LocalID Stationsregistrets Local-ID utgörs av 8 siffror eftersom detta är enklare att hantera för människor. Exempelvis är 00103513 det interna numret för en övervakningsstation/provplats i Stationsregistret. Detta är en godtycklig siffra, som är unik inom registret. Observera att detta Local-ID endast är globalt unikt i kombination med sitt Namespace. Frikopplat kan det lika gärna vara ett telefonnummer och är inte unikt. Utöver det 8-siffriga numret skapas alltid ett UUID för samma objekt. Detta är användbart för kommunikation mellan datorer samt för att underlätta hantering av gamla versioner av övervakningsstationer/provplatser. En UUID är ett unikt automatiskt skapat nummer, tex a905c6a0-fb48-45b5-9a11-0e6ddead0a1b. 4.2.4 Namespace/LocalID Stationsregistrets URI/URN består av ett Namespace + Local ID enligt exemplet nedan. Identifieraren är resolvable enligt rekommendationerna, så att den leder till en verklig plats och resurs dvs en URL och ett objekt med en unik identifierare. https://stationsregister.miljodatasamverkan.se/so/ef/environmentalmonitoringfacility/00103513

11 (25) 4.3 Referenssystem (koordinatsystem) som stöds Stationsregistrets webbapplikation stödjer koordinatsystemet SWEREF99 TM (EPSG:3006). Detta är stationsregistrets lagringsformat. SWEREF99 TM anges med heltal (North6600000/East670000) vilket ger en siffermässig meternoggrannhet. Dessutom stöds referenssystemet SWEREF99 i formerna decimalgrader samt grader med decimalminuter. Den underliggande WFS-tjänsten erbjuder samtliga tillgängliga referenssystem som det finns EPSG-koder för. Vid användning av GIS-program kan alltså provplatser och övervakningsstationer visas i önskat referenssystem. Nedan listas vanligt förekommande referenssystem/koordinatsystem. Nationella koordinatsystem SWEREF99 TM (EPSG:3006) SWEREF99 (EPSG:4619) WGS84 (Lat/Long) (EPSG:4326) Lokala koordinatsystem SWEREF99 12 00 (EPSG:3007) SWEREF99 13 30 (EPSG:3008) SWEREF99 14 15 (EPSG:3012) SWEREF99 15 00 (EPSG:3009) SWEREF99 15 45 (EPSG:3013) SWEREF99 16 30 (EPSG:3010) SWEREF99 17 15 (EPSG:3014) SWEREF99 18 00 (EPSG:3011) SWEREF99 18 45 (EPSG:3015) SWEREF99 20 15 (EPSG:3016) SWEREF99 21 45 (EPSG:3017) SWEREF99 23 15 (EPSG:3018)

12 (25) 5 Definitioner* 5.1 Övervakningsstation* Övervakningsstation (ÖS) består av en eller flera provplatser (PP). En övervakningsstation kan ha flera provplatser kopplade till sig. En provplats kan höra till endast en övervakningsstation. Finns i Stationsregistret. Har unik URI och UUID. Har position. Har ett antal attribut (se kap 6.2) En övervakningsstation (ÖS) består av minst en provplats men kan även bestå av flera provplatser. Övervakningsstationen kan omfatta provplatser där flera olika typer av undersökningar genomförts. Övervakningsstation är den primära visningsnivån för Stationsregistret (dvs webbplatsen) som också ska kunna redovisa tillhörande och kopplade provplatser. Övervakningsstation är även den officiella rapporterings-stationen vid nationell eller internationell rapportering. Övervakningsstation kommer vara den station som även datavärden i förekommande fall presenterar på sin websida, rapporterar vidare eller erbjuder andra att konsumera via Web Services. Övervakningsstation ska på sikt kunna användas vid API-anrop till stationsregistrets bakomliggande webbtjänst med koppling till datavärdarnas API:er när de tillgängliggör data via egna Web Services. 5.2 Provplats* Provplats (PP) är den plats/position dit utföraren/provtagaren ska åka och påbörja sin provtagning. Väl på plats kan viss avdrift vara tillåten som dock regleras inom de avtal och metodanvisningar denne har att följa. En provplats kan höra till endast en övervakningsstation. En övervakningsstation kan ha flera provplatser kopplade till sig. Finns i Stationsregistret. Har unik URI och UUID. Har position. Har ett antal attribut (se kap 6.2. Provplatser (PP) använder beställare för att ange för en utförare vid vilken plats som provtagning ska genomföras. Provplatsen används även av datavärden/ssm som ska kontrollera att den data som levereras är insamlad på rätt plats. Vissa brukar kalla detta för nominell position. En provplats kan höra till endast en station. (Om det finns undantag från denna regel får detta lyftas till referensgruppen). Stationsregistret omfattar alltså två nivåer.

13 (25) 5.3 Provpunkt* Provpunkt (PPT). Inom vissa undersökningar ska provtagaren utöver provplats även registrera de verkliga koordinaterna för var provet togs. Denna plats registreras endast av utföraren och lämnas vidare till datavärden/ssm. Koordinaterna registreras inte i StnReg. Provpunkten får heller inget eget ID inom Stationsregistret. Finns inte i Stationsregistret. Finns istället hos Datavärd/SSM. Det kan finnas flera provpunkter kring provplatsen. Är aldrig i förväg specificerad med koordinater. Har hos DV/SSM eget ID och position. Under nivån provplats finns ytterligare en nivå, Provpunkt (PPT). Här avses den korrekta positionen för var ett specifikt prov tagits. Provpunkten definieras inte innan provtagning påbörjas utan definieras av var provet togs. Vilka undersökningar som omfattas av denna tredje nivå beror på om kravet att registrera provpunktens exakta läge finns angivet i den insamlingsmetod som utförararen har att följa. Informationen om provpunkt lagras endast hos datavärden. 6 Datamodell information i Stationsregistret 6.1 Vilka uppgifter finns om varje mätplats? Stationsregistret innehåller primärt uppgifter om provplatsers och övervakningsstationers läge, identitet och namn samt information om kopplingen mellan provplats och övervakningsstation. Stationsregistret är ett smalt register med huvudsyfte att skapa och ajourhålla det unika begrepp som används för att identifiera en provplats eller en övervakningsstation. Det finns ingen information om själva mätningarna utöver vilket medium som provtagits. Information om medium är ett krav som ställs av Inspire-direktivet och gör att stationsregistret innehåller all grundinformation som krävs för att uppfylla krav som definierats inom Inspire-temat: Environmental Monitoring Facilities. 6.2 Datamodell minimalistisk Obs: Tabell 4 innehåller vissa felaktigheter som återstår att reda ut (2019-09-05) Datamodellen för stationsregistret följer Inspires datamodell för Environmental Monitoring Facilities. I Inspires modell finns möjlighet att skapa flera hierarkiska nivåer med provplatser och stationer. Stationsregistret omfattar två hierarkiska nivåer: Övervakningsstation och Provplats. När stationsregistret är helt utvecklat kommer varje övervakningsstation att vara kopplad till minst en provplats. I datamodellen kommer en övervakningsstation och en provplats att ha liknande uppsättning attribut. Övervakningsstationen ärver informationen från ingående provplats eller provplatser.

14 (25) Fet stil = Svensk beteckning i Excelmall för ajourhållning av registret. (Inom parentes) = Engelsk beteckning som används i databasen/wfs-tjänsten. * = obligatoriskt Attribut Förklaring Typ (active_site) (active_station) * ID (localid) * Unikt ID (Namespace/localid) * UUID UUID * Position N (position_n) * Position E (position_e) * Starttid för objektet (BeginLifeSpan) * Sluttid för objektet (EndLifeSpan) Hemlig (classified) Anger om objektet är en övervakningsstation eller en provplats. Genereras av DV/SSM som väljer typ. Utförligare förklaring längre ned. Attributet ID (Local ID) består av 8 siffror. Genereras av systemet. Stationsregistrets unika identifierare består av ett Namespace + Local ID. Identifieraren är uppbyggd enligt rekommendationer från EU och följer Inspire-standard. Utöver det 8-siffriga localid skapas alltid ett UUID för samma objekt. En UUID är ett unikt automatiskt skapat nummer, tex a905c6a0- fb48-45b5-9a11-0e6ddead0a1b. Genereras av systemet. Nordlig koordinat. Läge i form av en punktangivelse. Stationsregistrets referenssystem är SWEREF99 TM och utgör även lagringsformat. Koordinaterna håller meternoggrannhet. Via WFStjänsten kan stationsregistret erbjuda samtliga koordinatsystem som har EPSG-kod. Ostlig koordinat. Se ovan. Definierar från vilken tidpunkt denna version av övervakningsstations/provplats-objektet (databasobjektet) gäller. Detta utformas enligt den modell som rekommenderas i Inspire. Genereras av systemet. Definierar vid vilken tidpunkt denna version av övervakningsstations/provplats (databasobjektet) upphörde att gälla. Detta utformas enligt den modell som rekommenderas i Inspire. Genereras av systemet. En övervakningsstation/provplats kan anges som hemlig och då behöver/får inte läget anges. En hemlig övervakningsstation/provplats position hanteras av datavärden.

15 (25) En övervakningsstation/provplats måste markeras som hemlig för att den ska vara möjlig att registrera utan en lägesangivelse. I fältet Hemlig måste då värdet SANT anges. Ändringslogg Synlig endast för administratör Namn (PreferredName) Synonymer (synonyms) (datahost_name) ResponsibleParty? Innehåller uppgifter om samtliga förändringar som har gjorts av övervakningsstations/provplats-uppgifter. Officiellt namn på övervakningsstationen/provplatsen som inte behöver vara unikt. Utformat för att kunna användas i dagligt tal. Är inte en obligatorisk uppgift. Det kan finnas flera namn på en övervakningsstation/provplats: Populärnamn, etablerade felstavade namn, tidigare identiteter mm. Dessa kan förekomma i olika varianter för olika övervakningsprogram. För vissa övervakningsstationer/provplatser finns identiteter inlagda som finns hos andra organisationer eller IT-system. Dessa hanteras bäst under attribut Äldre- ProvplatsID. Se nedan. Genereras av DV/SSM. Anger det datavärdskap eller SSM som har ansvaret för övervakningsstationen/provplatsen och som har möjlighet att redigera innehållet. För Eftersom en övervakningsstation kan utgöras av flera provplatser flera datavärdskap ha rättighet att redigera innehållet. Det görs i samverkan med övriga ansvariga datavärdskap. Ansvarig organisation Ansvarig organisation e-post * Ansvarigt datavärdskap (datahost_organization_name) (datahost_organization_email) Användande datavärd (associated_datahosts) * Media (media_types) Läns-ID (county_id) Kolla med Hernan vad detta fält egentligen ska användas till. E-post adress till datavärd/ssm. Kommer troligen utgå Vilken mediatyp som provplatsen är associerad till. Det finns 7 olika mediatyper + Övrigt. http://inspire.ec.europa.eu/codelist/mediavalue/ Automatgenereras när en PP läggs in. Om någon manuellt skrivit in Läns-ID, då behålls detta och

16 (25) skrivs ej över. Provplatser i havet utanför länsgränserna saknar Läns-ID. Två-siffrig länskod enligt Statistiska centralbyrån https://www.scb.se/hitta-statistik/regionalstatistik-och-kartor/regionala-indelningar/lan-ochkommuner/lan-och-kommuner-ikodnummerordning/ ÄldreProvplatsID (older_site_id) EU_CD (eu_cd) Sjö-ID (sjoid_ri) Vattendrags-ID (vdrid_ri) SMHI:s sjöregister-id från SVAR sjoid_smhi_sjoregister Kommentar (comment) Kan innehålla äldre provplats-id som man av oika skäl vill synliggöra. Som exempel kan nämnas ID:n från ICES/OSPAR/HELCOM. I de fall där den internationella rapporteringen uppdaterats med ID från stationsregistret bevaras lämpligen tidigare ID under detta attribut. Stationsregistret kommer inte att utföra någon synkronisering mot något annat register. Genereras av DV/SSM. Detta ID är ett VISS-ID som kommer från Vatteninformationssystem Sverige (VISS). Detta fält är i nuläget (2019-06-26) oftast tomt. Kopplingen mellan StnReg och VISS kommer att göras maskinellt är tanken. Kommer troligen utgå när Stationsregistret är tvättat. Avser sjö-id som hanteras av SLU. Kommer troligen utgå när Stationsregistret är tvättat. Avser vattendrags-id som hanteras av SLU. Kommer troligen utgå när Stationsregistret är tvättat. Avser SMHI:s sjö-id som hanteras av SLU. Möjlighet för datavärdar/ssm att ge synpunkter på en övervakningsstation/provplats. Används även för att kvalitetsflagga PP/ÖS i samband med datavärdarnas kvalitetssäkring av innehållet. Hantering av status Status på en station/provplats Status på en station/provplats kopplar till attributet: ACTIVE. Här anges om detta är SANT eller FALSKT Observera att här avses om objektet är aktivt eller inte. Det har inget att göra med om det pågår mätningar på PP/ÖS eller inte.

17 (25) Tekniskt så är en provplats ACTIVE angivet med Boolean, dvs true/false. ACTIVE = SANT ACTIVE = FALSKT Visar att denna station/provplats är aktiv och att det är en officiell övervakningsstation/provplats som kan användas. Detta innebär att övervakningsstation/provplats inte kommer med i en vanlig förfrågan mot Stationsregistret. PP/ÖS är alltså dold, ej raderad. Detta innebär att EndLifeSpanVersion är satt till det datum den blev inaktiverad. Tabell 4. Förteckning över de attribut som Stationsregistret omfattar. Attributen gäller såväl övervakningsstation som provplats. Tabellen innehåller vissa felaktigheter som återstår att reda ut (2019-09-05) 6.3 Datamodell utökad Vid utveckling av såväl prototypen (2012) som nuvarande applikation (2016) har behovsanalysen visat att användare önskar en mer omfattande uppsättning metadata kring provplatser och övervakningsstationer. Detta för att täcka behov som registret inte ursprungligen hade som syfte, men där stationsregistret skulle kunna användas för detta ändamål och skapa stort mervärde. Utöver stationsregistrets minimalistiska uppsättning information är stationsregistret tänkt att kunna fungera som ett datalager för tabeller + en uppsättning metadata från själva mätningarna som utförts vid PP och ÖS. Detta förutsätter att informationen kan hämtas dynamiskt till datalagret från datavärdarnas egna databaser. Via provplatsernas och övervakningsstationers unika ID:n bör anrop kunna göras till datavärdarnas API:er som tillhandahåller viss information (metadata) kopplad till provplatsen/övervakningsstationen. Från Stationsregistrets datalager bör den sammansatta informationen från både Stationsregistret och skördad metadata kunna läsas ut genom nuvarande applikation eller helt via fristående applikationer. För att visa att detta är möjligt finns en proof-of-concept (POC) framtagen som en helt fristående applikation vid sidan om Stationsregistret. Det som återstår är att sätta upp API:er hos datavärdarna som ger önskad kringdata så att en mashup kan skapas som då kan bli en central ingång till all miljöövervakning i Sverige. Detta behöver göras i samverkan med bl.a. projektet AKVA som HaV driver. Beslut om detta får tas vid lämpligt tillfälle av behörig nivå. Länk till POC: https://stationsregister.miljodatasamverkan.se/undersok/ Med hjälp av denna mashup som skapas genom dataskördning via API-kopplingar till andra register blir det möjligt att automatiskt komplettera POC-vyn med annan information som t.ex. att visa vilka övervakningsstationer/provplatser som finns i vilken kommun eller vilket län eller att visa vilka övervakningsstationer/provplatser ett visst provtagningsprogram omfattar. 7 Stationsregistrets miljöer (URL:er) Stationsregistrets användargränssnitt är en webbapplikation och en webbtjänst med API:er i form av WMS och WFS-tjänster. Dessutom finns en POC framtagen. Följande miljöer finns tillgängliga för databas, webbapplikation och webbtjänst:

18 (25) 7.1 PROD: Produktionsmiljön. Den skarpa och publika miljön. URL: http://stationsregister.miljodatasamverkan.se 7.2 AT: Testmiljön. Här testar referensgruppen för stationsregistret eller kravställare funktioner innan de godkänns för installation på PROD miljön. Miljön är funktionsmässigt samma som PROD, och i den här miljön kan man prova funktioner eller dataset utan oro för att ha sönder något. URL: http://stationsregistertest.miljodatasamverkan.se 7.3 DEV: Utvecklingsmiljön. Här laborerar utvecklarna med nya funktioner tillsammans med kravställare. Miljön är opålitlig och funktioner kanske inte fungerar tillförlitligt eller inte alls. Referensgruppen är dock välkommen att använda den och komma med feedback på funktioner. URL: http://nv-gisweb02.northeurope.cloudapp.azure.com 8 Stationsregistrets API:er* API:erna följer OGC-standarder och bygger på Geoserver för tillhandahållande av data. Data kan hämtas i en rad olika format (json, csv, xml osv.) via http-anrop till servern, se kap 4.1. För beskrivning av olika dataset och objektens attribut, se beskrivning av respektive Feature type. Feature type: Provplats Feature type: Övervakningsstation https://stationsregister.miljodatasamverkan.se/geoserver/stationsregistret/wfs?version=1.0.0&request=describefeaturetype&typename=stationsregistretr:active_site https://stationsregister.miljodatasamverkan.se/geoserver/stationsregistret/wfs?version=1.0.0&request=describefeaturetype&typename=stationsregister:active_station Vid uppkoppling till en WFS-tjänst innebär det kort att man ber servern om ett capabilities-dokument som beskriver de funktioner och lager som är publicerade av servern. Sökvägen ser alltid likadan ut, oavsett miljö (PROD, AT, DEV): /geoserver/stationsregistret/ows Capabilities för PROD: http://stationsregister.miljodatasamverkan.se/geoserver/stationsregistret/ows Ett capabilities-dokument läses mest korrekt av ett GIS-program eller motsvarande. Med hjälp av capabilities-dokumentet kan sedan programmet du använder bl.a lista ut vilka lager som finns tillgängliga.

19 (25) 8.1 API:er WMS och WFS * Det finns nuläget två API:er för maskinell åtkomst till Stationsregistret. WMS och WFS. Ett REST-API är under utveckling. WMS (Web Map Service) kan användas om man vill ha en snabbare åtkomst till innehållet i form av en zoomingsbar kartbild men inte behöver vektordata. WMS ger en kartbildbild med alla provplatser/övervakningsstationer och det går att klicka på provplatserna och få upp en attributtabell, men några djupare analyser eller filtreringar går inte att göra. Hur man kopplar upp sig till WMS-tjänsten följer WFS uppkopplingen i stort och beskrivs inte närmare. Beskrivning/specifikation av WMS: https://docs.geoserver.org/2.7.0/user/services/wms/reference.html WFS (Web Feature Service) använder den som vill göra analyser eller filtreringar av Stationsregistret och kanske jämföra ett eget dataset med Stationsregistrets databas. Till WFS-tjänsten kan man koppla sitt GIS-program men det går också att ladda ned uppgifter. Beskrivning/specifikation av WMS: https://docs.geoserver.org/2.7.0/user/services/wfs/reference.html REST-API Datavärdarna/SSM som har behörighet att redigera registret kommer kunna använda ett REST-API för redigering genom att använda egen programvara som t ex FME. Detta beräknas vara klart i september 2019. 9 POC: Söktjänst för all miljöövervakning (Proof of Concept) Av nyttobeskrivningen för projektet framgår följande: Den övergripande nyttan som realiseras genom de nyttor som beskrivs i nedanstående tabell är att myndigheterna lever upp till både intentionerna och kraven från IN- SPIRE-direktivet. Genom att Inspire-tjänsten blir en del av det operativa systemet för miljöövervakning kommer vi inte behöva sätta upp och förvalta flera olika tjänster för EF. WMS-tjänsterna som Metria tillhandahåller för Miljödataportalen kan läggas ned. Detta projektet avser att ta fram API:er för både WMS/WFS enligt Inspire-krav men även enklare API:er som kan konsumeras av vanliga webb-klienter enligt W3C-standrad. Exakt vilka dessa API:er blir får utredas i samverkan med datavärdarna. För att visa på möjligheterna som Stationsregistret erbjuder har en Proof of Concept (POC) tagits fram i december 2018. Den visar på principerna för hur en API-koppling till datavärdarna skulle kunna se ut. Den grafiska utformningen har medvetet lagts på en mycket rå nivå. Framtagande av specar för API:er kommer ske i samverkan med VISS och datavärdrana i första hand. En utmaning som behöver hanteras är att dela in den samlade

20 (25) informationsmängden i rimliga delmängder. Här kommer nivån Undersökning vara vägledande, men det kan bli aktuellt med en grövre indelning. Se kap 5.8 Riskhantering, Risk 3. Figur 3. En prototyp togs fram inom projektet i december 2018 för att illustrera hur Stationsregistret kan göras användbart för vanliga användare och inte bara som en webbtjänst för att tillgodose kraven från Inspire-direktivet. 10 Handledningar, länkar till övriga dokument Följande handledningar och specifikationer finns framtagna eller är under utarbetning: Titel Status Datum Huvuddokument (Detta dokument) Klar Användarhandledning. Klar 2019-08-12 Tillämpade modeller för ÖS PP och PPT Arbetsmaterial 2019-08-12 Arbetsprocess för att tvätta skapa PP och ÖS Arbetsmaterial 2019-08-12 STNREG REST-API Arbetsmaterial 2019-08-12 Förslag på stationsbegrepp platser för datafångst inom miljöövervakning av vatten. 2010-09-07, rev 2011-05-06 (Ricklund). Klar 2011-05-06 Tabell 5. Ett urval av olika stöddokument och referensdokument som kompletterar beskrivningen av Stationsregistret

21 (25) 11 Förvaltningsorganisation Projektet är ett samverkansprojekt som leds av NV och HaV men kräver samarbete med en rad aktörer. Inte minst med de övriga myndigheter som har ett Inspire-ansvar enligt förordningen om geografisk miljöinformation. När det gäller att skapa den information som registret ska innehålla är datavärdarna nyckelaktörer men även de medarbetare på regional och lokal nivå som besitter lokalkännedom om provplatser och stationer. Figur 4. Projektorganisation för Stationsregistret. 11.1 Projektgrupp Projektet leds av Anders Foureaux, Lars Johan Hansson, Havs och vattenmyndigheten. Beställare är Naturvårdsverket. Stationsregistret ingår i en objektfamilj kallat Miljödataförsörjning (MDF). Rapportering sker till objektledningsgruppen vid Naturvårdsverket. Namn Roll Uppgift Anders Foureaux, NV Huvudprojektledare Projektleda arbetet. Ansvarig för NV:s datavärdar. Lars Johan Hansson, HaV Projektledare Bistå huvudprojektledaren i framdriften av projektet. Ansvarig för HaV:s datavärdar. Tabell 6. Projektgrupp.

22 (25) 11.2 Referensgrupp Referensgruppen sammanträder via Skype var 14:e dag. NV sammankallar. Vid mötena avhandlas relevanta frågor som rör projektet. Stor vikt läggs på harmonisering av termer, begrepp och att skapa samsyn kring Stationsregistrets mål och syfte och dess förvaltning. Kopplingen mellan Stationsregistret och datavärdarnas databaser ges allt större utrymme i arbetet. Namn Representerar/bidrar beträffande: Minna Severin, SGU Annika Dahlgren, SGU Frank Van Der Stelt, SMHI Johan Safont Genberg, NV Jakob Nisell, SGU Axel Herzog, SGU Lars Sonesten, SLU Pernilla Rönnback, SLU Örjan Back, SMHI Anders Kinnerbäck, SLU Bastian Berlin, SJV Tobias Haag, Länsstyrelsen Pål Andersson, SSM N.N HaV David Englund Lars Alstrin, Metria Hernán De Angelis, NV DV Miljögifter DV Miljögifter DV Luftkvalitet DV Luftkvalitet DV Grundvattenkemidata DV Grundvattenkemidata DV Kemiska och biologiska data i sjöar, vattendrag DV Kemiska och biologiska data i sjöar, vattendrag DV Oceanografi marinbiologiska data DV Fiskdata i sjöar, vattendrag och kust Jordbruksverket, Nitratdirektivet VISS SSM Strålningsmätningar DV Badvatten DV Jordbruksmark Valideringstjänsten INSPIRE-ansvarig Tabell 7. Referensgrupp. 11.3 Innehållsförvaltning Datavärdarna/SSM/SJV är förvaltare av innehållet i stationsregistret. Anvisningar finns i dokumentet StnReg5_Arbetsprocess för att tvätta skapa PP och ÖS 2019-08-12. 11.4 Administrativ förvaltning Efter att projektet är avslutat kommer Naturvårdsverket formellt vara huvudansvarig för Stationsregistret. Fortsatt samverkan med HaV är dock nödvändig för att vidmathålla systemet liksom samverkan med de övriga aktörer som nämnts ovan. Datavärdarna och motsvarande aktörer kommer fortsatt att ha en nyckelroll vad gäller förvaltning av innehållet i Stationsregistret.

23 (25) 11.5 Teknisk förvaltning Den tekniska förvaltningen av Stationsregistret svarar Naturvårdsverket för i samverkan med. Den löpande tekniska förvaltningen som att göra ändringar, utveckla nya funktioner, lägga upp nya användare mm utförs av utsedd konsult (f n Consid/Visma). Denne svarar även för support gentemot datavärdarna/ssm. 11.6 Drift För den tekniska driften ansvarar Naturvårdsverket. Det praktiska arbetet utförs av utsedd driftleverantör. (f n CGI). 11.7 Support För stationsregistret gäller att samtliga miljöer är tillgängliga dygnet runt, men att teknisk support till datavärdarna/ssm endast ges kontorstid. Teknisk support ges av Visma/Optiway medan verksamhetsrelaterad support lämnas av NV och HaV. 11.8 Beroenden till andra system I takt med att Stationstegistret börjar bli klart ökar intresset för att använda det. Kraven på registret varierar från att registret endast ska utgöra en masterdatakälla för provplats- och Övervakningsstations ID:n till att registret ska vara en central ingång för att kunna ställa API-frågor som skördar information från externa källor. Av nedan förtecknade berörda system är de som är märkta med * i skarp drift och redan beroende av att Stationsregistret är tillgängligt. De som inte är märkta med * beräknas ansluta när registret är klart och arbetssätt har anpassats. Den externa Valideringstjänsten har ett mycket starkt beroende av att Stationsregistret är tillgängligt. Utan Stationsregistret fallerar valideringen. Därför måste alla förändringar som exempelvis justering av URL:en till Stationsregistrets WFS eller WMS avisera i god tid till driftansvarig för Valideringstjänsten och dess beställare. Även de datavärdar som ligger on-line mot WFS-tjänsten (utan att nyttja valideringstjänsten) måste aviseras. POC:en är en webbapplikation under utveckling som också anropar Stationsregistrets WFS, WMS och Sverigekartan. För Sverigekartan och Satellitkartan är förhållandet det omvända. Stationsregistrets webbapplikation anropar dessa externa karttjänster. De som ansvarar för drift/utveckling av dessa tjänster måste avisera beställaren av Stationsregistret i god tid före förändring. Miljödataportalen kommer på sikt att koppla mot samtliga WMS-tjänster för de underökningar som Miljödataportalen omfattar. Dessa beräknas komma på plats i slutet av 2019. Hur VISS kommer att koppla till Stationsregistret är ännu ej utrett. Diskussioner pågår (2019). Faktablad som kommer tas fram inom ramen för HaV:s arbete med Havsmiljödirektivet kan komma att nyttja Stationsregistret för att generera kartbilder över efterfrågade datamängder i kombination med information från datavärdarna. Hur detta ska göras är ännu (2019) ej utrett.

24 (25) System/tjänst Sverigekartan * Satellitkartan * POC* Valideringstjänsten * Datavärdarna Miljödataportalen VISS Faktablad (eventuellt) URL Sverigekartan som WMS Satellitkartan som WMS https://stationsregister.miljodatasamverkan.se/undersok/ https://validering.miljodatasamverkan.se/ Flera olika. http://mdp.vic-metria.nu/miljodataportalen/ https://ext-geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=1589fd5a099a4e309035beb900d12399 Önskemål från HaV och Havsmiljödirektivet Tabell 8. Tabellen visar de system som har ett beroende till Stationsregistret och som påverkas ev driftstörningar eller förändringar i webbtjänsternas URL:er. System märkta med * är i skarp drift och redan beroende av att Stationsregistret är tillgängligt. 12 Användare och roller Här beskrivs användarna av Stationsregistret i deras olika roller. Användningen tydliggörs i nästa kapitel som beskriver arbetsprocesser. 12.1 Besökare Med besökare avses någon som via webbapplikationen https://stationsregister.miljodatasamverkan.se snabbt vill få en överblick över var miljöövervakning sker i Sverige och var data går att hitta. Webbapplikationen har sök-och filtreringsfunktioner som gör det möjligt att söka fram vissa basala uppgifter om en provplats eller övervakningsstation. Stationsregistret innehåller dock mycket begränsad information om en provplats då den fullständiga informationen finns hos datavärden/ssm, eller förväntas hamna där på sikt. Applikationen vänder sig främst till experter som på något sätt är involverad inom miljöövervakningens datahantering. 12.2 Beställare av miljöövervakningsuppdrag Med beställare avses handläggare på de organisationer som beställer olika undersökningar inom i första hand miljöövervakning. Utgörs av Havs- och vattenmyndigheten men även av länsstyrelser, luft- och vattenvårdsförbund, kommuner och andra myndigheter. Beställare av miljöövervakningsuppdrag använder stationsregistret för att planera och samordna miljöövervakningen samt för att formulera beställningar till utförarna. 12.3 Utförare Utförare är de konsultföretag och organisationer som utför den faktiska provtagningen. I idealfallet skall de få en lista från beställaren med ett uttag ur stationsregistret över vilka provplatser/övervakningsstationer som skall användas vid provtagning. När resultatet rapporteras till datavärd/ssm skall mätdata referera till rätt provplats och övervakningsstation med korrekta ID:n för provplatser/övervakningsstationer.

25 (25) 12.4 Datavärdar och SSM Datavärdarna och SSM ansvarar för att ajourhålla informationen i stationsregistret dvs lägga till, ändra och ta bort provplatser och övervakningsstationer med tillhörande attribut. Detta behöver ske i samråd med beställaren för respektive datamängd. Datavärdarna och SSM använder inom ramen för sina uppdrag Stationsregistret för att leveranskontrollera miljöövervakningsdata och se till att mätdata kan hänföras till en övervakningsstation/provplats i stationsregistret. En datavärd kan även ha ansvar för att utföra rapportering till internationella organisationer såsom EEA, EU-kommissionen, Eurostat m fl. Det är då av vikt att Stationsregistrets unika ID mappar mot de ID:s som tidigare rapporteras och på sikt helst ersätter dessa rapporterade ID:n. Datavärdar som förvaltar vattenrelaterad data har också i uppgift att samverka med förvaltarna av VISS så att ID:n kan kopplas mellan systemen. Även detta behöver ske i samråd med beställaren och informationsansvariga för respektive datamängd. 12.5 Andra användare Andra användare kan vara organisationer som förvaltar egna miljöövervakningsdata och som vill knyta de egna provtagningsprogrammen till det nationella Stationsregistret. 12.6 Valideringstjänsten (Tekniskt system) Den externa Valideringstjänsten som används av vissa datavärdar kontrollerar att de datafiler som laddas upp för validering innehåller korrekta ID:n, namn samt koordinater i de fall dessa har angetts för Provpunkt, att dessa ligger inom tillåten buffert. Valideringstjänsten gör dessa kontroller maskinellt via ett API och använder en egen vy i Stationsregistrets WFS-tjänst för detta. Inkomna filer till tjänsten kontrolleras avseende: Provplats-ID Namn Position För vissa datavärdar kontrolleras även att position för provpunkten (provets exakta läge) är rimlig. 12.7 Miljödataportalen (Tekniskt system) När datalagret enligt POC satts upp kommer Miljödataportalen att kunna koppla mot samtliga WMS-tjänster för de underökningar som Stationsregistret innehåller och som Miljödataportalen beskriver med metadata. Först måste dock skikten för undersökningarna skapas genom att provplatser/övervakningsstationer taggas med undersökningsnamn. 12.8 POC (Tekniskt system) POC:en är en webbapplikation under utveckling som anropar Stationsregistrets WFS, WMS och Sverigekartan. /Här tar dokumentet slut. Rubriker märkta med * innebär att samma information finns i annat dokument. (Internt behov för NV/HaV)