Våld mot äldre kvinnor - och män

Relevanta dokument
Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

Våld i nära relationer Riktlinjer

Våld mot äldre. Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan?

Riktlinjer för Våld i nära relation

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Rutin Handlingsplan för arbete med våld i nära relationer på vård- och omsorgsförvaltningen

Våld ett hot mot kvinnors hälsa

Arbetsområdet. Mäns våld mot kvinnor i nära relation. Nationellt centrum för kvinnofrid (Regeringens förordning SFS 2006:1072)

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer

Definition av våld och utsatthet

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR

Att ställa frågor om våld

Våld i nära relation. Agenda. Rättspsykiatriskt perspektiv. Förhållningssätt i praktiken. Utvecklingsarbete

HANDLINGSPLAN Arbete för kvinnofrid och mot våld i nära relationer

Våld i nära relationer

Kerstin Kristensen BLÅNADER OCH SILVERHÅR - våld mot äldre kvinnor

Du har rätt till ett liv fritt från våld!

Definition av våld och utsatthet

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

Våld i nära relationer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

Denise Cresso Furuboda 27 okt 2015

Mäns våld mot kvinnor

Efter detta pass. En webbkurs för alla - nationell och regional samverkan. 26 januari Samverkan samhällets ansvar.

Barn och ungas utsatthet för våld

Handlingsprogram. för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget

Våldets konsekvenser för hälsan

VIMMERBY KOMMUNS ARBETE MED VÅLD I NÄRA RELATIONER

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Det som inte märks, finns det?

Våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan Våld i nära relationer

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

Våld i nära relationer. Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Reda ut-häfte om våld

Rutiner för våld i nära relationer

Handlingsplan. Våld i nära relationer 2018/2019

Program Strategi Policy Riktlinje. Strategi mot våld i nära relation

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Lever du i en. destruktiv relation. eller känner du någon du vill hjälpa?

och Huddinge! Samordningsförbundet HBS

Våld i nära relation. Bild fotad ur boken Liten av Stina Wirsén. Jennie Malm Georgson Projekt- och processledare Samordningsförbunden i Skaraborg

24 maj Våld mot kvinnor ett allvarligt hälsoproblem. Våld - ett hot mot kvinnors mänskliga rättigheter. FN:s definition av våld

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten

Blånader och silverhår. Utbildningsmaterial om våld mot äldre kvinnor

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Vägledning för chefer, om våld i nära relation när den anställda berörs

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Handlingsplan - våld i nära relation Fastställd av socialnämnden

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Utredningsuppdrag 15/07 - Handlingsplan för landstingets arbete med att minska våld i nära relationer

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

RIKTLINJER FÖR ESLÖVS KOMMUNS ARBETE MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

Partille kommuns arbete mot. våld i nära relationer

otrygg, kränkt eller hotad

Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården

UPPSTARTSKONFERENS !

Kurslitteratur. Mäns våld mot kvinnor tvärprofessionell kurs för yrkesverksamma 15 hp, halvfart 1 (5)

VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen

Våld i nära relationer. En definition av våld. Våldets grundläggande orsak. Medlemsstaternas ansvar

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Handlingsplan för våld i nära relation och hedersrelaterat våld

Vägledning för arbetsgivare

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Handboken VÅLD socialtjänstens och hälsooch sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Ann Jönsson

HANDLINGSPLAN VÅLD I NÄRA RELATION

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Våld i nära relationer

Kommunövergripande plan mot Våld i nära relationer

Handlingsprogram. för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget

Fysioterapeuters ansvar för patienter utsatta för våld i nära relation

Våld i nära relationer

Transkript:

Våld mot äldre kvinnor - och män Utbildningsdag 18 september 2019 Anette Marklund Utbildare Nationellt Centrum för Kvinnofrid

Våld mot kvinnor en global fråga 1948 FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 3: Envar har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet 1979 Kvinnokonventionen, CEDAW (Convention on the Elimination of all Forms of Discrimination against Women) 1993 FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor 2011 Europarådets Istanbulkonvention

Sveriges arbete och ansvar 1993 Regeringen tillsätter en Kvinnovåldskommission 1998 Kvinnofridspropositionen och ändringar i lagstiftning 2007 Regeringens nationella handlingsplan 2014 Istanbulkonventionen träder i kraft 2018 Ny sexualbrottslagstiftning

Kunskap och verktyg Forskning och metoder Hjälp och stöd

NCK-utbildningar på olika nivåer Masterkurs Avancerad nivå (hp) Tvärprofessionella kurser Riktade kurser Strimmor, återkommande föreläsningar Grundnivå, (hp) Webbkurs Introduktionsdagar Basnivå (ej hp) Föreläsningsinsatser och utbildningsdagar

Nationellt webbstöd

Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 Nationell stödtelefon för kvinnor som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld Startades 2007 Även anhöriga och personal som möter våldsutsatta kvinnor välkomna att ringa 36 658 samtal 2018

Kvinnofridsmottagningen Akuta/planerade besök Kostnadsfritt Tidsbeställd mottagning läkare/sjuksköterska Telefonrådgivning Korta väntetider Samarbete

WHO en definition av våld Fysiskt, sexuellt, psykologiskt våld, försummelse (omsorgssvikt) Omedelbara / latenta Kan bestå under lång tid Viktigt att lyfta även det våld som inte nödvändigtvis leder till svår skada eller död.

Olika typer av våld Fysiskt våld - förövaren biter, river, drar i håret, bränner, skakar eller knuffar, örfilar, knytnävsslag, slag med tillhyggen, knivstick, sparkar och stryptag Psykiskt våld - hot, tvång, trakasserier, glåpord och förlöjliganden, kontroll och social isolering Sexuellt våld - olika former av sexuellt påtvingade handlingar såsom att tvinga den utsatte att ha samlag utan samtycke, utstå sexuella trakasserier Socialstyrelsen, Om våld mot äldre

Olika typer av våld Ekonomiskt våld - ta kontrollen över någons ekonomi och vägra ge personen insyn. Försummelse - inte få behövlig hjälp med mat, medicin eller hygien, förvägras hjälp med att komma ur sängen eller få för lite, för mycket eller felaktig medicin Funktionshinderrelaterat våld - utnyttjar själva funktionsnedsättningen och försvårar en redan utsatt situation, ex flytta undan rollatorn, ta ut batterierna ur hörapparaten Socialstyrelsen, Om våld mot äldre

Våld och hälsa - En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa

Utsatthet för allvarligt våld 46% av kvinnorna i livsperspektiv sexuellt 11% (vuxen) psykiskt 22% (vuxen) fysiskt 10% (vuxen) 38% av männen i livsperspektiv sexuellt 1% (vuxen) psykiskt 9% (vuxen) fysiskt 15% (vuxen) Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK (2014) Våld och hälsa. En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa.

Fysiskt våld eller hot om fysiskt våld Utsatt i vuxenlivet (från och med 18 år) Kvinnorna utsatts vanligtvis av en partner (14 procent), sällan av okända (3 procent). Tvärtom bland männen (5 respektive 16 procent). Cirka 20 procent av både de utsatta kvinnorna och männen hade polisanmält vid något tillfälle. Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK (2014) Våld och hälsa. En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa.

#INTEBÄTTREFÖRR

Torontodeklarationen en definition av våld en enstaka eller upprepad handling, eller frånvaro av önskvärd/lämplig handling, som utförs inom ett förhållande där det finns en förväntan på förtroende och som förorsakar skada eller smärta hos en äldre person WHO & INPEA (2002)

Våld och åldersnormer Myter/normer om äldre: -Snälla -Svaga -Saknar sexualliv Ålderism NCK-rapport, Våld mot äldre kvinnor, (2016)

Särskild sårbarhet - beroende Den särskilda sårbarheten/utsattheten är i stor grad grundad i olika former av beroende på grund av: Hög ålder Sjukdom Funktionsnedsättning Ensamhet Trovärdighet NCK-rapport, Våld mot äldre kvinnor, (2016) Ofrid? Våld mot äldre kvinnor och män- en omfångsundersökning i Umeå kommun, (2001)

Att mäta våldsutsatthet bland äldre Ålder används många gånger oreflekterat Ålder som maktordning tolkningsföreträde: -Vem avgör vilka som är äldre? -Vem avgör vilka gruppens karaktäristika är? Äldre inte en homogen grupp NCK-rapport, Våld mot äldre kvinnor, (2016)

Skillnader mellan studier Olika åldersgränser -Exempelvis vid 55, 60 och 65 år Olika former av våld och övergrepp inkluderas: -Försummelse? -Kränkning av rättigheter? -Krävs minst ett antal våldsepisoder för att det ska räknas som våld? Våldsutsattheten studeras inom ramen för olika relationer: Förtroenderelation inte i första hand främlingar. NCK-rapport, Våld mot äldre kvinnor, (2016)

Våld mot äldre I nära relationer, mellan två äldre personer Från anhörig som utnyttjar situationen Från anhörig som ger omvårdnad Från vårdpersonal Ofredad - om våld och övergrepp mot äldre personer, (2012) Ofrid? Våld mot äldre kvinnor och män- en omfångsundersökning i Umeå kommun, (2001)

Våld mot äldre kvinnor av partner Tre situationer: Partnern har under lång tid utsatt kvinnan för våld vilket fortsätter efter det att hon blivit äldre Partnern börjar utsätta kvinnan för våld först efter det att hon blivit äldre Kvinnan påbörjar en ny relation efter att hon blivit äldre i vilken hennes partner utsätter henne för våld NCK-rapport, Våld mot äldre kvinnor, (2016)

Det svenska forskningsläget Forskningen är begränsad 65-74 år Kvinnor % Män % Sexuellt våld 0,7 0,0 Psykiskt våld 1,4 0,9 Fysiskt våld 1 1 NCK-rapport, Våld och hälsa, (2014)

Ofrid? våld mot äldre kvinnor och män (2001) 16 % av kvinnorna och 13 % av männen var utsatta för någon form av våld eller övergrepp efter det att de fyllt 65 år. För kvinnorna ökade utsattheten med stigande ålder, liksom vid funktionsnedsättning och sjukdom. För männen var eget alkoholintag en riskfaktor för att bli utsatt. Ofrid? Våld mot äldre kvinnor och män- en omfångsundersökning i Umeå kommun, (2001)

OFREDAD om våld och övergrepp mot äldre personer (2012) 15 % varit utsatta för våld efter att de fyllt 65 år Kvinnor har större erfarenheter av våld än män inom alla våldsområden utom ekonomiskt våld Försummelse är det område som flest män har erfarenhet av Kvinnor störst utsatthet för upprepat våld i alla våldstyper

Skillnader mellan kvinnor och män Arten och graden av utsattheten är mer upprepad och av allvarligare slag för kvinnor Kvinnor uppvisar fler och tydligare symtom och konsekvenser av våldet Socialstyrelsen, Blånader och silverhår, (2014)

Konsekvenser av våld Försämrad hälsa Ökad konsumtion av värk- och sömnmediciner, samt lugnande och antidepressiva Kan påskynda åldrande (genom fysiska och psykiska skador) Ensamhet För tidig död Ofrid? Våld mot äldre kvinnor och män- en omfångsundersökning i Umeå kommun, (2001) Han var väl inte alltid så snäll- våld mot äldre kvinnor, Nationellt råd för Kvinnofrid, (2002) Overgrepp mot e ldre i Norge, Nasjonalt kunskapssenter om vold og traumatisk stress, (2012)

Tecken/signaler på våldsutsatthet Fysiska skador och tecken - blåmärken, frakturer, fallskador, brännskador... Psykiska reaktioner - undviker vissa platser/personer, ändrar personlighet, nedsatt förmåga Missbruk som indikation på våld och tvärtom - kvinnor med missbruk/beroende i högre grad utsatta - självmedicinering

Att söka hjälp och bryta upp Skam och skuld Generationsbetingade faktorer Ekonomiska hinder Ohälsa och funktionsnedsättning Stereotypa föreställningar och bristande kunskap bland yrkesverksamma Kräver tillgänglighet

anette.marklund@nck.uu.se www.nck.uu.se www.kvinnofridslinjen.se @KvinnofridNCK Kvinnofridslinjen 020-50 50 50