Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Relevanta dokument
Rotbrandsangrepp. Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar. Forskningsprojekt vid SBU. "Odlingssystemets inverkan på svamp- och

Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden - försöksplatserna Ädelholm 2 och Skegrie 1 Inledning och bakgrund

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Vitsenap och oljerättika som fånggröda

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU

Reducerad jordbearbetning, L Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne

Mellangrödor, praktisk provning 2000

Betydelsen av mellangröda vid olika grundbearbetning. Djupbearbetning under betraden

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Etablering och snigelförsök

Demonstrationsförsök av sanerande grödor 2005

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Försök med nematodsanerande multiresistenta mellangrödor inför sockerbetor. Åsa Olsson Nyström

Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet

Effekt av senap och oljerättika som mellangrödor för sanering av rotröta i ärter, spenat och sockerbetor samt betcystnematoden

Tredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi;

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Smart Tillage. Marcus Willert. HIR Skåne. Alnarp

Försöket är utlagt för att skapa en förståelse

Mellangrödor före sockerbetor 2001, Lönnstorp Slutrapport

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Mellangrödor före sockerbetor 2000

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Mellangrödor som funkar och hur bygga mullhalt. Marcus Willert, HIR Skåne. ÖSF-konferens 29 november 2018

Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Slutrapport. Mellangrödor innan potatis - nyckelaktörer i bekämpningsåtgärder mot rostringar - projekt nr R

Ekologisk produktion lantbruk

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

Checklista för inventering av outnyttjad potential på Team 20/20-gårdarna

Sådd i höstetablerad kam

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Gröngödsling mot jordburna svampar

Nya betningsmedel mot skadesvampar i sockerbetor 2000

ett indikatorsystem för betodlingen. Vi hoppas få återkomma med mer resultat i kommande nummer. Figur 1 beskriver projektets struktur.

Boostra markkolen med vall och mellangrödor

Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport

anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.

Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling

Rapport 2010:28. Ersättningens storlek samt reglernas utformning och dess betydelse för jordbrukarens beslut om odling av fånggrödor understryks

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

Rapport från 20/20 projektet

Förfrukter till sockerbetor 2000

Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Etablering av höstraps för hög skörd. Johan Biärsjö, Svensk Raps

Redovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU

Etablering av höstraps för högst skörd Jordbrukaredagar 2010

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

Så påverkas mullhalten och daggmaskarna av odlingsåtgärderna. Vreta Kluster, , Jens Blomquist

Aktuella ogräsförsök 2015

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Plöjningsfritt och djupbearbetning på Ädelholm 2005

GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! kr per ha *

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

Skördepotential och kolinlagring av mellangrödor. Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Effekter av packning på avkastning

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Senap och rättika som fånggrödor

Fröbehandling - inverkan på etablering och skörd 2000

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000

Jordbearbetningsstrategier

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Styrkor och svagheter med strukturkalkning, Växjö möte 6 dec Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Sortförsök med normala betsorter Marknadssorter Sorter i provning

Mellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp

20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.

Högre skörder i ekologiska växtföljder Eko kurs, Linköping, 27 februar Margrethe Askegaard Specialkonsulent, Ph.D.

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna

Välkomna till årets växtskyddsoch växtodlingskonferens Antal deltagare Dag 2 Dag 1

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Utlakningsförsöken i Mellby

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Transkript:

1 Mellangrödor före sockerbetor Åsa Olsson Robert Olsson Frågeställningar - sockerbetor - Etablering - Biologisk sanering - Jordburna svampar - Betcystnematoder - Kväveeffekter - Skördeeffekt i kommande betgröda - Långtidseffekter Seminarium mellangrödor, Alnarp, 16 sep 2008 Etableringsförsök 2005 Anders Rydén A: Insådd i växande gröda med 12m rampspridare B: En överfart med Carrier utrustad med BioDrill C: Bredspridning av frö, myllning med Carrier D: Bredspridning av frö, myllning med kultivator : Direktsådd med Väderstad Rapid Utsädesmängd: 15 kg/ha Ett väletablerat bestånd med vitsenap 5 augusti (2 v efter insådd 21 juli) Insådden, 10 oktober Sådd 21 augusti Carrier Biodrill 10 oktober

2 Med och utan kvävegödsling Biomassa med och utan kvävegödsling 50 kg N/ha Gödslat Ogödslat Insådd 2500-5000 kg ts/ha Carrier biodrill 2500-5000 1000-2500 Carrier 2500-5000 1000-2500 Kultivator 2500-5000 1000-2500 Rapid 2000 300-1000 Ogödslad gav vitsenapen mellan 1000-2500 kg biomassa/ha 50 kg N/ha nästan fördubblade biomassan Sammanfattning - etablering Insådd i växande gröda är en tids- och kostnadseffektiv metod Vid myllning av frö fungerar redskap med roterande diskar, typ Carrier mycket väl. Skörderester gjorde Rapidsådden ojämn Kvävegödsling i detta försök gav omkring 1500-2000 kg mer biomassa Anpassa etableringsmetoden efter förutsättningar och väder Mellangröda bra direkt? vid konstaterade problem

3 Försök med mellangrödor mot jordburna svampar Sareptasenap Havre Nerbrukning 20 oktober 0-1 -2-3 % -4 Förändr. av -5 marksmittan -6-7 -8-9 -10 Biofumigation Preliminära resultat från 6 försök 2004-2006 B. Juncea Havre 1 2 3 4 5 Höstplöjning Vårplöjning 110 108 106 104 102 100 98 96 94 92 90 Sockerskörd efter mellangrödor Höstplöjning Medel över 7 försök Vårplöjning Sareptasenap Havre Sareptasenap Havre Ingen signifikant skillnad med/utan mellangröda Blåtal mg/100 g beta 90,0 89,0 88,0 87,0 86,0 85,0 Sockerbetor efter mellangrödor Sareptasenap Renhet, 7 försök 2004-2006 Prob 0,0503 Havre Sareptasenap Havre

4 Växtsätt (nackhöjd i mm) Efter höstplöjning Sammanfattning jordburna svampar 45,0 40,0 Marksmittan av jordburna svampar reduceras men räcker det till? Nackhöjd mm 35,0 30,0 Ingen sign ökning av sockerskörden året efter mellangrödan Aningen högre blåtal, både vid vår och höstplöjning av mellangrödorna jämfört med kontrollen 25,0 Tendens till bättre renhet efter vitsenap och havre 20,0 Sareptasenap Havre Prob=ns, LSD=6,4 mm Försök med sanering av nematoder med mellangrödor 0,0 3 försök med sanering av nematoder Saneringseffekt % -10,0-20,0-30,0-40,0 Colonel Cassius Achilles Maxi Colonel Cassius Achilles Maxi -50,0-60,0 Mellangröda

5 Mellangröda bra direkt? utan uppenbara problem 14,1 13,0 13,0 Mellangröda bra direkt? 14,1 13,0 13,0 ton socker/ha 13,0 12,9 12,9 14,1 14,2 Plöjning dec 14,0 14,0 13,8 13,8 18 aug Carrier plog Carrier Senap Carrier Carrier Senap Carrier Nyt projekt om jordbearbejdning og efterafgrøder (2008-2010) Nyt projekt om jordbearbejdning og efterafgrøder (2008-2010) Sen pløjning Tidlig pløjning Partiel bearbejdning Ingen dyb bearbejdning 15 cm dyb stubbearbejdning Efterafgrøde i halvdelen Overfladisk stubbearbejdning Efterafgrøde i halvdelen 15 cm dyb stubbearbejdning Efterafgrøde i halvdelen Efterårsvolde Overfladisk stubbearbejdning Efterafgrøde i halvdelen

6 Mellangröda långsiktiga effekter Mer kunskap behövs!

7 Nytt SLF projekt vid NBR och HS-M Led År 1 År 2 År 3 1 höstvete höstvete sockerbetor 2 höstraps höstvete sockerbetor 3 höstvete höstraps sockerbetor 4 höstvete vårkorn sockerbetor 5 höstvete oljerättika vårkorn oljerättika sockerbetor 1. Inverkan av för- och förförfrukt på skörd och kvalitet i sockerbetor 2. Uppföljning av utvecklingen i växtföljderna för skadegörare som har betydelse för sockerbetan 3. Inverkan på jordstruktur av för- och förförfrukt och höstrapsens placering i växtföljden i förhållande till betorna samt återkommande odling av oljerättika i växtföljden Slutsatser mellangröda sockerbetor - Etablering: sådd så tidigt som möjligt! -N: pågår, små N-min effekter på våren - BCN: pågår, varierande saneringsresultat - Aph: under avslutning, viss saneringseffekt tillräcklig? - Struktur/ pågår, små ettårseffekter Skörd - Mer långsiktiga effekter: påbörjade Su ugar ton/ha ha Sugar ton/h 17 16 15 14 13 12 17 16 15 14 13 12 Yield initial density Bramstorp 2008 0,39 2,03 0,55 0,80 3,70 0,30 3,68 0,03 0,15 0,00 Julietta Rasta Isie 2008 0,43 2,30 1,53 1,40 2,15 0,28 0,95 0,88 1,45 2,37 Pi

8 Isie+Bramstorp 2008 Växtföljdssjukdomar 20 18 y = -0,0604x + 14,22 R 2 = 0,0311 Sjukdom Värdväxter Klumprotsjuka Raps Resistent Mottaglig Sugar ton/ha 16 14 12 10 8 0 2 4 6 8 10 12 14 Pi Julietta Rasta Linear (Rasta) Linear (Julietta) y = -0,4578x + 15,752 2 R 2 = 0,4442 Frilevande nematoder Potatis, (Tobacco rattle virus) sockerbeta Kransmögel Betcystnematod Rhizoctonia solani Raps, sockerbeta, potatis, majs Raps, sockerbeta Sockerbeta, majs Beror av nem. art Beror av nem. art?? Resistent: klass 1 and 2 mottaglig: klass 3 9 Resistent Viss uppförökning Stjälknematod Raps, sockerbeta Resistent Mottaglig Val av mellangröda Mellangrödor - vad är bra? + Växtföljdssjukdomar + Rottillväxt på hösten 20 oktober S i BCN h Sanering av BCN och svamp N-läckage förhindras Motverkar jordflykt Jordstruktur bevaras

9 Mellangrödor - Problem? Kostnad för utsäde och etablering Merarbete under spannmålsskörd Ogräsproblem? Växtföljdssjukdomar Sanering av nematoder Colonel Cassius <1-34 22 1 5 >80 >80 >5 ca 60% ca 60% Achilles Maxi <1 (för få värde) (för få värde) 1 5-77 -67 >5 ca 50% ca 50% Slutsatser - mellangrödor? bättre ur sjukdomssynpunkt Effektiv sanering mot nematoder Minskar mängden marksmitta av jordburna svampar Utvintrar Inga ogräsproblem i betor i försöken

10 Hur påverkas skörd och kvalitet? 3 blockförsök 2005 Signifikant högre sockerhalt Ingen skillnad i blåtal, sockerskörd 4 blockförsök ök 2006 Signifikant lägre sockerhalt Signifikant högre blåtal Ingen skillnad i sockerskörd 2 storskaliga försök 2006 Signifikant lägre sockerhalt Signifikant högre blåtal Signifikant högre sockerskörd (4,5 %) 9 Etableringsförsök 2007 Inga signifikanta skillnader vid jämn uppkomst Efterafgrøder 100 og kg N vedhængende - jord (%) jord på sukkerroer 2007 12 10 M ed efterafgrøder 8 6 4 2 0 0 2 4 6 8 10 12 Uden efterafgrøder