Rapport 2006:27. Grundvatten i jord. Metodik för övervakning av vattenkvalitet samt undersökningsresultat från 25 kommunala grundvattentäkter

Rapport 26:27 Grundvatten i jord Metodik för övervakning av vattenkvalitet samt undersökningsresultat från 25 kommunala grundvattentäkter

Författare: Liselotte Tunemar Rapport 26:27 Grundvatten i jord Metodik för övervakning av vattenkvalitet samt undersökningsresultat från 25 kommunala grundvattentäkter

Omslag: Tallskog på Tullingeåsen Foto: Liselotte Tunemar Författare: Liselotte Tunemar Utgivningsår: 26 ISBN: 91-7281-237- Denna rapport kan beställas från Miljöinformationsenheten, Länsstyrelsen i Stockholms län, tel 8-785 52 94 Den finns också som pdf på vår webbplats www.ab.lst.se

Förord Länsstyrelsen i Stockholms län har under 25-26 samlat in och sammanställt vattenkemidata från 25 kommunala vattentäkter i länet. Projektet är ett av fyra delprojekt som genomförts inom ramen för Stockholms läns regionala miljöövervakningsprogram för grundvatten. Syftet har varit att utveckla en metodik för övervakning av grundvattnets kvalitet i jord samt att välja ut ett antal grundvattentäkter som är lämpliga att ingå länets regionala miljöövervakningsprogram. Grundvatten från jordlagren är en viktig resurs för länets nuvarande och framtida vattenförsörjning. Övervakningen av grundvattnet är därför angelägen för att för framtiden säkra denna resurs men den är även ett betydelsefullt redskap för att uppnå miljömålen och kraven på god vattenstatus enligt Ramdirektivet för vatten. Arbetet har utförts av Liselotte Tunemar på Länsstyrelsen i Stockholms län och Göran Hanson från Grundvattengruppen. Liselotte Tunemar har svarat för huvuddelen av datainsamlingen, utvärderingen och rapportsammanställningen. Karin Ek, Anna Dominković och Xiomara Holmbäck vid Länsstyrelsen i Stockholms län har granskat manuskriptet och bidragit med många värdefulla synpunkter. Vi vill tacka alla kommuner som levererat vattenkemidata och bidragit till viktig information till sammanställningen. Stockholm, december 26 Lars Nyberg Miljö- och planeringsdirektör

4

Innehållsförteckning Summary... 7 Sammanfattning... 8 Inledning... 9 Miljömålen och Vattendirektivet... 11 Grundvatten i jord i Stockholms län... 13 Metodik... 15 Dataunderlag och analysomfattning... 15 Bedömningsgrunder... 15 Val av vattentäkter... 15 Resultat - Länsöversikt... 18 Alkalinitet - Försurning... 18 Klorid... 19 Nitratkväve... 2 Länsöversikt sammanfattning... 22 Resultat Vattentäkter... 24 Botkyrka kommun... 24 Segersjö... 24 Tullinge... 25 Haninge kommun... 27 Muskö... 27 Pålamalm... 28 Sandemar... 3 Schweizerdalen... 31 Norrtälje kommun... 33 Bergby... 33 Blidö... 34 Edsbro... 35 Finsta-Kilen... 37 Hästängen... 38 Norrby... 4 Norrvattens reservvattentäkter... 41 Hammarby Upplands Väsby kommun... 42 Märsta Sigtuna kommun... 43 Rotsunda Sollentuna kommun... 45 Ulriksdal Solna kommun... 46 5

Nynäshamns kommun... 48 Gorran... 48 Älby... 5 Värmdö kommun... 52 Sandhamn... 52 Sandhamn Brunn A... 52 Sandhamn Brunn C... 53 Sandhamn Brunn E (Skogen)... 54 Ingarö... 55 Fladen (Ingarö)... 56 Kolugnarna (Ingarö)... 56 Stavsnäs... 57 Stavsnäs A-täkt... 58 Stavsnäs B-täkt... 58 Sammanfattande resultat... 6 Fortsatt arbete... 63 Referenser... 64 Bilagor... 67 6

Summary In 25 the County Administrative Board of Stockholm, Sweden gathered water quality data from 25 municipal groundwater wells in Stockholm County. The aim was to develop a method for monitoring groundwater quality in sand and gravel deposits (eskers) by the use of data from municipal wells, and to assess if the groundwater wells would be suitable for use in a regional program for monitoring groundwater. The project is a part of the regional environmental monitoring program, which is run by the County Administrative Board of Stockholm. The results show that the water in the wells generally is of good quality. In most wells only small adjustments are needed before delivery to the consumers. In general the wells have water with both high alkalinity and hardness. One reason for this is the calcium-rich soils in the northern part of Stockholm County. Concentrations of nitrates are low in most wells, but some wells in the municipality of Norrtälje periodically show moderate values. High chloride concentrations are common. Median values from recent years are higher than 5 mg/l and are assumed affected. In three of the wells, the concentration of chloride is high enough to risk corrosion of the water pipes. High concentrations of iron and manganese are common, but most wells have low concentrations. Fluoride concentrations are usually too low to give good protection against caries/tooth decay. All the water wells in the project, except two, are suitable for regional groundwater monitoring. With the completion of this project, all the groundwater projects in the regional program from 22-26 are now completed. The projects will contribute to a more comprehensive groundwater-monitoring program and will also improve the general knowledge of the groundwater situation in Stockholm County. Based on the results a new environmental monitoring program for groundwater will be developed. This program will be included in a revision of the regional monitoring program to be prepared in 27-28. The groundwater monitoring will be a part of the follow-up of the environmental goal Groundwater of Good Quality. It will also be coordinated with the European Union Framework Directive for Water, and with Sweden s national environmental monitoring program. 7

Sammanfattning Länsstyrelsen har under 25 sammanställt och utvärderat vattenkemidata från 25 kommunala vattentäkter i Stockholms län. Syftet har varit att utveckla en metodik för övervakning av grundvattnets kvalitet i jord (företrädesvis grusåsar) genom att utnyttja vattenkvalitetsdata från kommunala vattentäkter. Avsikten har också varit att föreslå ett antal grundvattentäkter som är lämpliga att ingå i det regionala övervakningsprogrammet. Projektet är ett delprojekt inom programområde Grundvatten i det regionala miljöövervakningsprogrammet för perioden 22-26 (Länsstyrelsen i Stockholms län 23). Sammanställningen visar att grundvattnets kvalitet i de undersökta vattentäkterna överlag har en god kvalitet. I de flesta fall krävs endast små justeringar av vattnets kvalitet i vattenverken innan vattnet distribueras. Gemensamt för flertalet av vattentäkterna är att de har vatten med hög alkalinitet och hög hårdhet. Detta beror bland annat på markens höga innehåll av kalkhaltiga mineral i norra delen av länet. Nivåerna av nitrat är vanligtvis mycket låga, men några vattentäkter i Norrtälje kommun har periodvis uppvisat måttliga halter. Det är inte ovanligt att vattnet har en förhöjd salthalt. Medianvärden från de senaste åren visar att kloridhalterna i 8 av de 25 vattentäkterna överstiger 5 mg/l, vilket innebär att de då anses vara påverkade. I tre av vattentäkterna är halterna så höga att det finns risk för korrosionsangrepp på ledningar med mera. Ett antal vattentäkter har höga järn- och manganhalter, men flertalet har låga halter. Fluoridhalten är i de flesta fall alltför låg för att ge ett fullgott skydd mot kariesangrepp på tänderna. Av de vattentäkter som redovisas i rapporten bedöms alla utom två som lämpliga att ingå i ett regionalt övervakningsprogram för grundvatten i jord. I och med att det här projektet slutförts har samtliga delprogram inom området Grundvatten i det regionala miljöövervakningsprogrammet för perioden 22-26, genomförts. Delprogrammen skapar tillsammans en mer heltäckande bild över grundvattnets kvalitet i länet. Med den kunskap som erhållits från de olika delprojekten kommer ett nytt regionalt miljöövervakningsprogram att tas fram för grundvatten. Detta program ska inordnas i den revidering av hela det regionala programmet som ska ske under år 27-28. Grundvattenövervakningen ska ingå som en del i uppföljningen av miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Övervakningen av grundvatten ska även koordineras med den övervakning som ska ske enligt Ramdirektivet för vatten och med den grundvattenövervakning som sker inom den nationella miljöövervakningen. 8

Inledning Projektet som redovisas i föreliggande rapport är ett av fyra projekt som genomförts inom ramen för Stockholms läns regionala miljöövervakningsprogram (Länsstyrelsen i Stockholms län 23). Syftet har varit att utveckla en metodik för övervakning av grundvattnets kvalitet i jord (företrädesvis grusåsar) genom att utnyttja befintliga vattenkvalitetsdata från kommunala vattentäkter samt att välja ut ett antal grundvattentäkter som är lämpliga att ingå i ett miljöövervakningsprogram för länet. Den regionala miljöövervakningen av grundvatten ska beskriva tillståndet och följa förändringar av grundvattnets kvalitet. Den är ett viktigt hjälpmedel för att uppnå miljömålet Grundvatten av god kvalitet och kraven på god vattenstatus i Ramdirektivet för vatten, samtidigt som den ger underlag för att bedöma hotbilder och förslag till miljöförbättrande åtgärder. De fyra projekten som slutförts sedan 22 är följande: 1. Källor i Stockholms län - Länsstyrelsen har gjort en inventering av länets källor och undersökt källornas vattenkvalitet. Ett flertal av källorna visade sig med fördel kunna ingå i ett regionalt övervakningsprogram för grundvatten. Provtagningsfrekvensen föreslås vara fem år. Se rapport 24:25 (Länsstyrelsen i Stockholms län 24 a). 2. Salt grundvatten i Stockholms läns kust- och skärgårdsområden. Länsstyrelsen utarbetade under 23 en metodik för övervakning av saltvattenpåverkan i bergborrade brunnar i länets kust- och skärgårdsområden. Under 26 anpassades metodiken till undersökningstypen Övervakning av saltvatteninträngning i brunnar (Naturvårdsverket 26). Övervakningen baseras på vattenprovtagning av brunnar i 8 utvalda områden. Provtagning föreslås ske vart tredje år. Första provtagningen genomfördes sommaren 23. Resultat från den senaste provtagningen 26 finns presenterat på Länsstyrelsens hemsida. Se även rapport 24:26 (Länsstyrelsen i Stockholms län 24 b). 3. Grundvatten i berg - Metodik för övervakning av vattenkvalitet samt undersökningsresultat 1981 och 24. Arbetet har omfattat inventering av enskilda bergborrade brunnar, vattenprovtagning och fysikalisk-kemisk analys av ett drygt 4-tal brunnar. Fortsatt provtagning föreslås eftersom berggrundvattnet är en viktig resurs för enskild vattenförsörjning och då det i dag saknas en helhetsbild av vattnets kvalitet i enskilda bergborrade brunnar. Se rapport 26:9 (Länsstyrelsen i Stockholms län 26 a). 9

4. Grundvatten i jord Metodik för övervakning av vattenkvalitet samt undersökningsresultat från 25 kommunala vattentäkter. Projektet redovisas i föreliggande rapport. Tillsammans med ett program för intensiv provtagning av grundvattnets kvalitet i en skoglig provyta, utgör de fyra projekten basen i ett övervakningsprogram för grundvatten i Stockholms län. Provpunkterna representerar olika geologiska förutsättningar för grundvattnet och spänner över olika problemområden. Övervakning av källor och kommunala grundvattentäkter ger information om grundvattnets kvalitet i jordlager såsom isälvavlagringar och morän, medan övervakningen av bergborrade brunnar ger information om vattenkvaliteten i berg i hela länet samt belyser problemet med salt grundvatten i kust- och skärgårdsområdenas enskilda brunnar. 1

Miljömålen och Vattendirektivet Den regionala miljöövervakningen är ett viktigt redskap för att uppnå miljömålen och kraven på god vattenstatus i Ramdirektivet för vatten (Vattendirektivet). Det finns 16 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen beslutat ska uppnås inom en generation (25 år). Ett av dessa är Grundvatten av god kvalitet, där målet är att grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Sveriges geologiska undersökning (SGU) ansvarar för miljömålet och är även ansvarig myndighet för den nationella övervakningen av grundvatten. Förutom de nationella miljökvalitetsmålen finns nationella delmål, regionala mål och lokala mål. Länsstyrelserna ansvarar för de regionala miljömålen. Under miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet finns följande fyra regionala miljömål för Stockholms län (Länsstyrelsen i Stockholms län 26 b): 1. Skydd av geologiska formationer Grundvattenförande geologiska formationer i Stockholms län av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska senast år 21 ha ett långsiktigt skydd mot markanvändning och verksamheter som begränsar användningen av vattnet. 2. Hållbart grundvattenuttag I skärgården och andra vattenbristområden är uttagen av grundvatten senast år 21 reglerade så att de inte överstiger tillgången på grundvatten. 3. Rent dricksvatten Dricksvatten från grundvattentäkter som ger mer än 1 m 3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 5 personer per år ska senast år 21 uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet. 4. Skydd för kommunala grundvattentäkter Alla kommunala grundvattentäkter ska ha fastställda vattenskyddsområden enligt Miljöbalken senast år 21. År 24 införlivades EG:s ramdirektiv för vatten Vattendirektivet i svensk lagstiftning (Miljöbalkens 5:e kapitel, Vattenförvaltningsförordningen och Länsstyrelseinstruktionen). En av Vattendirektivets huvudprinciper är att inget vatten hädanefter får försämras, och målet är att allt vatten senast år 215 ska ha uppnått god ekologisk status. Som en följd av införandet av Vattendirektivet har Sverige delats in i fem vattendistrikt med en länsstyrelse som vattenmyndighet i varje distrikt. Vattenmyndigheterna samordnar arbetet i respektive vattendistrikt genom 11

att bland annat fastställa miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram. Vid varje länsstyrelse har även utsetts ett beredningssekretariat som består av en eller flera personer. Sekretariaten ska ta fram kunskapsunderlag och lämna förslag till kvalitetskrav, övervakningsprogram och åtgärdsprogram för olika avrinningsområden. Arbetet ska ske i dialog med kommuner, vattenvårdsförbund och andra lokala vattenintressenter, där en stor del av de faktiska vattenvårdsåtgärderna utförs. 12

Grundvatten i jord i Stockholms län Grundvatten är det vatten som sjunkit ner genom markytan och som fyller porer och sprickor i jord- och berggrund. Marklagren fungerar som ett naturligt filter för vattnet som transporteras ner till grundvattnet. Grundvattnet kan vanligtvis nyttjas som dricksvatten utan behandling. Tillgången på grundvatten i marken varierar, men det förekommer i de flesta jordlager och i berggrunden. Dess mängd och kemiska sammansättning har stor betydelse både för människan och för naturen. I stråken med isälvsavlagringar kan stora mängder grundvatten transporteras och lagras. Dessa har stor betydelse för den kommunala vattenförsörjningen. Grundvattnets kvalitet påverkas av flertalet verksamheter i samhället. Vanliga påverkanskällor är till exempel vägar, jordbruk, bebyggelse, skogsbruk och industrier. På senare år har en ökad medvetenhet gjort att större hänsyn tas till grundvattnet, men påverkan är fortfarande stor, inte minst från tidigare verksamheter som fortfarande förorenar vattnet. Grundvattnets kvalitet varierar även naturligt. Olika rumsliga faktorer som vittringsbenägenhet i berggrund och jordartsmaterial, typ av grundvattenförekomst samt djup under markytan har stor betydelse. I en och samma punkt varierar också grundvattnets sammansättning med tiden beroende på årstidsväxlingar, förändringar i nederbördens sammansättning, markanvändning med mera. I Stockholms län finns två geografiska regioner som ger olika förutsättningar för grundvattnets kvalitet. De är Mellansvenska sänkan och Upplands kalkpåverkade område (Naturvårdsverket 1999). Mellansvenska sänkan Den mellansvenska sänkan består av urbergsområden med relativt svårvittrade berg- och jordarter under högsta kustlinjen (HK) runt de stora mellansvenska sjöarna. På grund av att området ligger under HK, med förekomst av leror och andra finkorniga jordar, ökar motståndskraften mot försurning. Höga naturliga kloridhalter förekommer i kustnära områden samt från kvarvarande relikt havsvatten i berggrund och jordlager. Upplands kalkpåverkade område Upplands berggrund utgörs av urberg, men jordarna är kalkhaltiga genom sitt bergartsinnehåll som delvis har sitt ursprung från sedimentära bergarter i Bottenhavet. Motståndskraften mot försurningen är därför högre, vilket förstärks av läget under HK med förekomst av leror och andra finkorniga jordar. Höga naturliga kloridhalter förekommer i kustnära områden samt från kvarvarande relikt havsvatten i berggrund och jordlager. 13

Inom de geografiska regionerna finns olika typer av grundvattenmiljöer. I föreliggande undersökning finns två av dessa representerade, grundvattenmiljö 4 Isälvsavlagringar och grundvattenmiljö 5 Slutna akviferer. Se figur 1 och 2 nedan. Figur 1. Isälvsavlagringar - Dessa utgör ofta de största grundvattenmagasinen. Grovkorniga jordarter leder effektivt undan nybildat grundvatten; grundvattenytan kan därför ligga långt under markytan (efter Naturvårdsverket 1999 och 26). Figur 2. Slutna akviferer - Grundvattenmagasin i exempelvis morän eller isälvsavlagringar som är belägna under lager av lera eller andra täta jordarter. De återfinns i dalgångar och andra låglänta områden, medan grundvattenbildningen äger rum i omgivande höjdområden (efter Naturvårdsverket 1999 och 26). 14

Metodik Målsättningen med projektet har varit att sammanställa befintliga vattenkvalitetsdata från ett antal kommunala grundvattentäkter och beskriva tillståndet i dessa, samt bedöma vilka som skulle kunna vara lämpliga att ingå i ett regionalt miljöövervakningsprogram. Dataunderlag och analysomfattning Dataunderlaget består av vattenkvalitetsdata från 25 kommunala grundvattentäkter. De vattenanalysdata som redovisas har levererats från Norrtälje kommun, Norrvatten, Botkyrka kommun, Haninge kommun, Värmdö kommun och Roslagsvatten. Leveranserna omfattar fysikalisk-kemiska parametrar, alltifrån 1943 till 24. Provtagningarna som ligger till grund för mätvärdena har utförts av laboratorier som finns hos, eller har anlitats av, kommunerna, Norrvatten och Roslagsvatten. Mestadels har analyserna utförts av ackrediterade laboratorier. Det har varit svårt att fastställa vilka analysmetoder som använts vid de tidiga provtagningarna. Antal analyser och tidpunkten på året vid vilken proverna är tagna varierar mycket. Detta gör att det ibland är svårt att dra slutsatser om trender etc. Det är i flera fall oklart exakt ur vilken brunn vattenproverna är hämtade. Data från sammanställningen kommer att lagras i Länsstyrelsens grundvattendatabas och förutsatt att programmet ingår i fortsatt regional miljöövervakning kommer informationen fortlöpande att uppdateras. Övervakningen för grundvatten i jord kommer att baseras på den information som finns tillgänglig i DGV, en Databas för Grundvattenförekomster och Vattentäkter, som finns hos Sveriges geologiska undersökning (SGU). Bedömningsgrunder I bedömningen av grundvattnets kvalitetstillstånd har Naturvårdsverkets bedömningsgrunder och Livsmedelsverkets föreskrifter använts (Naturvårdsverket 1999 respektive Livsmedelsverket 21). Klassindelning och bedömning av parametrarna alkalinitet, nitratkväve och klorid har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Övriga parametrar har bedömts med hjälp av bland annat Livsmedelsverkets föreskrifter. Val av vattentäkter Till redovisningen har främst de vattentäkter valts ut där ett tillräckligt dataunderlag av råvattenanalyser levererats från kommunerna. 15

Tabell 1. Vattentäkter som redovisas i rapporten. Redovisade vattentäkter Botkyrka kommun 1 Segersjö 2 Tullinge Haninge kommun 3 Muskö 4 Pålamalm 5 Sandemar 6 Schweizerdalen Norrtälje kommun 7 Bergby 8 Blidö 9 Edsbro 1 Finsta-Kilen 11 Hästängen 12 Norrby Norrvatten 13 Hammarby Upplands Väsby kommun 14 Märsta Sigtuna kommun 15 Rotsunda Sollentuna kommun 16 Ulriksdal Solna stad Nynäshamns kommun 17 Gorran 18 Älby Värmdö kommun 19 Fladen 2 Kolugnarna 21 Sandhamn Brunn A 22 Sandhamn Brunn C 23 Sandhamn Brunn E 24 Stavsnäs A-täkt 25 Stavsnäs B-täkt I bedömningen av vilka av de redovisade grundvattentäkterna (se tabell 1) som är lämpliga att ha med i ett regionalt övervakningsprogram har följande beaktats: Kommunernas planer för vattentäkten det ska vara sannolikt att täkten kommer att användas under lång tid. Även reservvattentäkter som regelbundet provkörs och testas bedöms som lämpliga. Vattentäkten ska finnas registrerad i SGU:s databas DGV, och datainsamling till Länsstyrelsen ska kunna ske med hjälp av databasen. Vattentäkterna ska ha en god geografisk spridning och (helst) representera olika grundvattenmiljöer. 16

Figur 3. Vattentäkternas läge i länet (blå prickar). Isälvsavlagringar (grusåsar) är markerade med grönt. För underlagskartan gäller: Lantmäteriet, 24. Ur Geografiska Sverigedata, 16-24/188-AB. 17

Resultat - Länsöversikt Resultaten redovisas i två delar. Den första delen är en länsöversikt där en tillstånds- och påverkansbedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har gjorts för alla vattentäkter. Bedömningen avser alkalinitet/försurning, nitratkväve och klorid. I länsöversikten jämförs även de vattentäkter som är lokaliserade i Upplands kalkpåverkade område med de i Mellansvenska sänkan. Den andra delen, Resultat - vattentäkter, beskriver varje vattentäkt mer detaljerat. Mer information om redovisade parametrar finns i bilaga 2. Alkalinitet - Försurning Samtliga vattentäkter utom två har hög eller mycket hög alkalinitet, se figur 4. Det innebär att vattnet i de allra flesta vattentäkterna har en god förmåga att neutralisera försurande ämnen. Förklaringen till den goda buffringsförmågan är markegenskaperna i länet, med mycket kalkhaltiga jordar i den norra delen och finkorniga jordar i den södra delen. En jämförelse mellan vattenanalyserna från grundvattentäkterna i Upplands kalkpåverkade område (norra delen) och Mellansvenska sänkan (södra delen), visar att grundvattnet i Upplands kalkpåverkade område har hårdare vatten med högre alkalinitet, se tabell 9. Tillstånd alkalinitet Försurningspåverkan Klass 3 4% Klass 4 % Klass 5 4% Klass 3 4% Klass 4 % Klass 5 4% Klass 1 48% Klass 2 33% Klass 2 44% Klass 1 59% Figur 4. Andel vattentäkter i varje tillstånds- respektive påverkansklass för alkalinitet enligt klassindelningen i tabell 2 och 3. Diagrammen baseras på medianvärden från råvattenanalyser mellan åren 2-24 (25 grundvattentäkter). 18

Tabell 2. Klasser för grundvattnets tillstånd med avseende på alkalinitet, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). Tillståndsklass HCO 3 (mg/l) 1 Mycket hög halt 18 2 Hög halt 6-18 3 Måttlig halt 3-6 4 Låg halt 1-3 5 Mycket låg halt <1 Tabell 3. Graden av försurningspåverkan har bestämts genom att jämföra alkaliniteten och försurningsbelastningen i form av svaveldepositionen. Värden för den regionala sulfathalten i infiltrationsvattnet har hämtats från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Påverkansklass HCO 3 /beräknad SO 4 i infiltrationsvattnet (mekv/l) 1 Ingen eller obetydlig påverkan 1 2 Måttlig påverkan 1-5 3 Påtaglig påverkan 5-2 4 Stark påverkan 2-1 5 Mycket stark påverkan <1 Klorid Drygt en tredjedel av vattentäkterna är påverkade av förhöjda kloridhalter. Ingen av de undersökta grundvattentäkterna har låga halter, se figur 5. Tre täkter har halter på över 1 mg/l, vilket innebär ökad risk för korrosionsangrepp på ledningar. Inga värden överskrider smakgränsen på cirka 3 mg/l. Kloridhalten för samtliga undersökta vattentäkter överstiger Naturvårdsverkets jämförvärde, som i Svealand är satt till 5 mg/l. I både Mellansvenska sänkan och Upplands kalkpåverkade område förekommer naturligt höga kloridhalter, dels i kustnära områden, dels från kvarvarande relikt havsvatten i berggrund och jordlager. Data visar att kloridhalten är något högre i Upplands kalkpåverkade område, se tabell 9. 19

Tillstånd klorid Avvikelse klorid Klass 4 11% Klass 1 % Klass 5 % Klass 4 11% Klass 1 % Klass 5 % Klass 3 22% Klass 2 67% Klass 3 22% Klass 2 67% Figur 5. Andel vattentäkter i varje tillstånds- respektive avvikelsesklass för klorid enligt klassindelningen i tabell 4 och 5. Diagrammen baseras på medianvärden från råvattenanalyser mellan åren 2-24 (25 grundvattentäkter). Tabell 4. Grundvattnets tillstånd med avseende på klorid, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). Tillståndsklass Cl (mg/l) Beskrivning 1 Låg halt 2 2 Måttlig halt 2-5 3 Relativt hög halt 5-1 4 Hög halt 1-3 Risk för korrosionsangrepp på ledningar. 5 Mycket hög halt >3 Risk för smakförändringar. Tabell 5. Påverkan av klorid på grundvattnet bedöms genom att jämföra medianvärden från länets vattentäkter med det jämförvärde, 5 mg/l, som tagits fram för Svealand. Avvikelseklass Cl (mg/l) 1 Ingen eller obetydlig avvikelse 5 2 Måttlig avvikelse 5-5 3 Påtaglig avvikelse 5-1 4 Stark avvikelse 1-3 5 Mycket stark avvikelse >3 Nitratkväve Nitratkvävehalterna är mestadels mycket låga till måttliga i de undersökta vattentäkterna, se figur 6. Inte i någon av vattentäkterna överskrids miljökvalitetsnormen för nitrat på motsvarande 11,4 mg/l nitratkväve. Påverkan av nitratkväve på grundvattnet bedöms genom att jämföra värden från länets vattentäkter med det jämförvärde som tagits fram för Svealand i 2

Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Jämförvärdet är i Svealand satt till,5 mg/l, vilket är relativt högt. Det motiveras av att halter över,5 mg/l med stor sannolikhet härrör från läckage från jordbruksmark, punktkällor eller kvävemättad skogsmark. Nitratkvävehalterna i 21 av vattentäkterna avviker obetydligt eller måttligt från jämförvärdet. Övriga fyra vattentäkter avviker påtagligt från jämförvärdet. Två av dessa är lokaliserade i jordbruksområden (Finsta-Kilen och Norrby i Norrtälje kommun). Tillstånd nitratkväve Avvikelse nitratkväve Klass 4 % Klass 5 % Klass 3 15% Klass 4 % Klass 5 % Klass 3 29% Klass 1 53% Klass 2 26% Klass 1 59% Klass 2 18% Figur 6. Andel vattentäkter i varje tillstånds- respektive avvikelsesklass för nitratkväve enligt klassindelningen i tabell 6 och 7. Diagrammen baseras på medianvärden från råvattenanalyser mellan åren 2-24 (25 grundvattentäkter). Tabell 6. Grundvattnets tillstånd med avseende på nitratkväve, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). Tillståndsklass NO 3 -N (mg/l) Beskrivning 1 Mycket låg halt,5 Vanlig halt i skogsmark 2 Låg halt,5-1 3 Måttlig halt 1-5 4 Hög halt 5-1 Ej ovanlig halt i jordbruksbygd 5 Mycket hög halt >1 Tabell 7. Påverkan av nitratkväve på grundvattnet bedöms genom att jämföra värden från länets grundvattentäkter med det jämförvärde,,5 mg/l, som tagits fram för Svealand i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Avvikelseklass NO 3 -N (mg/l) 1 Ingen eller obetydlig avvikelse,5 2 Måttlig avvikelse,5-2 3 Påtaglig avvikelse 2-5 4 Stark avvikelse 5-1 5 Mycket stark avvikelse > 1 21

Länsöversikt sammanfattning I tabell 8 klassas sammanfattade medianvärden från de 25 grundvattentäkterna med avseende på alkalinitet, nitratkväve och klorid. Tabell 8. Sammanfattande tabell för alkalinitet, nitratkväve och klorid. Klassningen är gjord enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999, Rapport 4915). Värdena är medianvärden beräknat på tillgängliga data mellan år 2-24. Vattentäkt Alkalinitet, HCO 3 (mg/l) Klorid, Cl Nitratkväve, NO 3 -N Värde (mg/l) Tillstånd (halt) Påverkan Värde Tillstånd (mg/l) (halt) Avvikelse Värde (mg/l) Tillstånd (halt) Avvikelse 1 Segersjö 73,6 Hög Måttlig 11,1 Hög Stark,64 Mkt låg Ingen/obet. 2 Tullinge 76,4 Hög Måttlig 3, Måttlig Måttlig,311 Mkt låg Ingen/obet. 3 Muskö 9,8 Mkt låg Mkt stark 5,9 Måttlig Måttlig,189 Mkt låg Ingen/obet. 4 Pålamalm 77,6 Hög Måttlig 16,6 Måttlig Måttlig,321 Mkt låg Ingen/obet. 5 Sandemar 2,3 Mkt hög Ingen/obet. 69,2 Relativt Påtaglig,131 Mkt låg Ingen/obet. hög 6 Schwiezerdalen 21, Mkt hög Ingen/obet. 88,5 Relativt hög Påtaglig,62 Mkt låg Ingen/obet. 7 Bergby 37,5 Mkt hög Ingen/obet. 154,8 Hög Stark 1,225 Måttlig Måttlig 8 Blidö 316, Mkt hög Ingen/obet. 46,9 Måttlig Måttlig,5 Mkt låg Ingen/obet. 9 Edsbro 325, Mkt hög Ingen/obet. 58,8 Relativt hög Påtaglig 1,33 Måttlig Måttlig 1 Finsta-Kilen 25, Mkt hög Ingen/obet. 46, Måttlig Måttlig 3,35 Måttlig Påtaglig 11 Hästängen 328,8 Mkt hög Ingen/obet. 57,8 Relativt hög Påtaglig,767 Låg Måttlig 12 Norrby 224,9 Mkt hög Ingen/obet. 55,3 Relativt hög Påtaglig 2,75 Måttlig Påtaglig 13 Hammarby 27, Mkt hög Ingen/obet. 12,6 Hög Stark 2,3 Måttlig Påtaglig 14 Märsta 191, Mkt hög Ingen/obet. 39, Måttlig Måttlig 2,2 Måttlig Påtaglig 15 Rotsunda 37, Mkt hög Ingen/obet. 18,6 Måttlig Måttlig,92 Låg Måttlig 16 Ulriksdal 82, Hög Måttlig 18,9 Måttlig Måttlig,75 Låg Måttlig 17 Gorran 35, Måttlig Påtaglig 3,5 Måttlig Måttlig,229 Mkt låg Ingen/obet. 18 Älby 96,4 Hög Måttlig 12,8 Måttlig Måttlig,65 Mkt låg Ingen/obet. 19 Fladen 12,9 Hög Måttlig 36,5 Måttlig Måttlig,21 Mkt låg Ingen/obet. 2 Kolugnarna 154,4 Hög Ingen/obet. 25,1 Måttlig Måttlig,578 Låg Måttlig 21 Sandhamn - Brunn A 13, Hög Ingen/obet. 1,7 Måttlig Måttlig,126 Mkt låg Ingen/obet. 22 Sandhamn - Brunn C 113,9 Hög Måttlig 13,2 Måttlig Måttlig,31 Mkt låg Ingen/obet. 23 Sandhamn - Brunn E 148, Hög Ingen/obet. 11,2 Måttlig Måttlig,5 Mkt låg Ingen/obet. 24 Stavsnäs 215,6 Mkt hög Ingen/obet. 33,9 Måttlig Måttlig,115 Mkt låg Ingen/obet. A-täkt 25 Stavsnäs B-täkt 291, Mkt hög Ingen/obet. 35,5 Måttlig Måttlig,45 Mkt låg Ingen/obet. 22

Tabell 8 visar att samtliga vattentäkter utom två har hög eller mycket hög alkalinitet. Sju vattentäkter klassas som måttligt påverkade, en som påtagligt påverkad och en som mycket starkt påverkad. Nitratkvävehalten är låg eller mycket låg i 19 vattentäkter, resten visar på måttliga halter. Fyra vattentäkter avviker påtagligt från jämförvärdet. Kloridhalten är hög eller relativt hög i åtta vattentäkter, resten har måttliga halter. Tre vattentäkter visar en stark avvikelse från jämförvärdet för klorid. I tabell 9 jämförs medianvärden för samtliga 25 vattentäkter med vattentäkterna i Upplands kalkpåverkade område (här UK) och Mellansvenska sänkan (här MS). Jämförelsen visar att alkaliniteten är betydligt högre i UK än i MS men ph-värdet är dock detsamma. Kloridhalten är högre i UK än i MS. En högre konduktivitet i UK visar att vattnet har ett högre totalt innehåll av salter. Järnhalten är lägre i UK än i MS. Hårdheten i UK är som förväntat betydligt högre än i MS. Fluoridhalten är ungefär densamma i de båda områdena. Tabell 9. Jämförelse av vattenkvaliteten mellan Upplands kalkpåverkade område, Mellansvenska sänkan och hela länet. Värdena är medianvärden på råvattenanalyser från år 2-24. Analyserade parametrar Hela länet Upplands kalkpåverkade område Alkalinitet, HCO 3 (mg/l) 191 31 13 ph 7, 7,3 7, Nitratkväve, NO 3 -N (mg/l),3 1,,2 Nitrat NO 3 (mg/l),9 -,9 Nitrit NO 2 (mg/l),6 -,6 Ammoniumkväve, NH 4 -N (mg/l),1,1,1 Klorid, Cl (mg/l) 34 46 31 Natrium, Na (mg/l) 19 41 16 Kalium, K (mg/l) 5,1 7,7 3,5 Konduktivitet 25 C (ms/m) 6 76 4 Järn, Fe (mg/l),6,6,7 Mangan, Mn (mg/l),2,2,2 Sulfat, SO 4 (mg/l) 45 52 38 Hårdhet tyska grader, ( dh) 12 17 9,9 Kalcium, Ca (mg/l) 71 16 59 Magnesium, Mg (mg/l) 8, 8,2 7, Kemisk syreförbrukn, COD Mn (mg/l) 1, 2,,8 Fluorid, F (mg/l),3,32,3 Aluminium, Al (mg/l),1,2,1 Mellansvenska sänkan 23

Resultat Vattentäkter I detta avsnitt redovisas grundvattentäkterna var för sig med en beskrivning av vattenkvaliteten och en bedömning av lämpligheten för vattentäkterna att ingå i ett miljöövervakningsprogram. I texten kommenteras tidsserierna över vattenkvaliteten som finns i bilaga 1. Analysresultat finns även sammanställt i tabeller för varje vattentäkt. I tabellerna redovisas statistik beräknad på analysdata från år 2-24. Värdena i tabellerna kan antas motsvara förhållandena i vattentäkterna idag. I bilaga 2 finns mer utförlig information om vad som kan påverka de redovisade halterna, till exempel i form av naturlig variation eller mänsklig påverkan, samt i förekommande fall gällande gränsvärden. Botkyrka kommun Grundvattentillgångarna i Botkyrka kommun har ett stort värde för den kommunala vattenförsörjningen. Isälvslagringarna i kommunen kan dessutom användas för större vattenproduktion genom konstgjord grundvattenbildning. Det gör isälvsavlagringarna viktiga även som reservvattentillgång för större delar av regionen. För Botkyrka kommun redovisas vattenkemidata från grundvattentäkterna Segersjö och Tullinge. Segersjö Segersjö grundvattentäkt är en reservvattentäkt som ligger i förlängningen av Uppsalaåsen. Vatten tas ur en brunn och analyseras regelbundet. Ett vattenskyddsområde fastställdes av Länsstyrelsen 1997. Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Vattnets alkalinitet har ökat från måttliga halter till höga. ph-värdet ligger mestadels över 6,5. Vattnet är vanligtvis hårt men klassas ibland som medelhårt. Kloridhalten är hög till relativt hög. Det är troligt att de höga kloridhalterna beror på ett vägsaltupplag som varit lokaliserat i en grustäkt i närheten av vattentäkten. Nitratkvävehalten är mycket låg och utgör inga problem. I tidsserien kan man se att järnhalten ökat mycket kraftigt från år 2 till 24. Även manganhalten har ökat. Fluoridhalten är mycket låg och ger ett begränsat skydd mot karies. Vattentäkten bedöms som lämplig att ingå i ett regionalt miljöövervakningsprogram, då det är sannolikt att den kommer att vara i drift en längre tid framöver och att vattenanalysdata kommer att lagras i DGV. 24

Tabell 1. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Segersjö vattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2 till 24, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 1p betyder att 1 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet). Parameter N Medel Median Min Max 1p 25p 75p 9p Alkalinitet, HCO 3 mg/l 16 74 69 47 13 53 62 76 12 ph 25 C 17 6,8 6,6 6,3 8,3 6,4 6,5 6,7 8,1 Nitratkväve, NO 3 -N mg/l 7,1,1,1,1,1,1,1,1 Nitrat NO 3 mg/l - - - - - - - - Nitritkväve, NO 2 -N mg/l 17,1,1,1,3,1,1,2,3 Nitrit NO 2 mg/l 1,3,3,3,3,3,3,3,3 Ammoniumkväve, NH 4 -N mg/l 17,2,1,5,8,1,1,3,4 Klorid, Cl mg/l 17 11 11 28 13 28 97 12 13 Natrium, Na mg/l 7 43 42 37 62 37 39 42 62 Kalium, K mg/l 6 5,3 5,1 5, 6, 5, 5, 5,6 6, Konduktivitet 25 C ms/m 17 6 62 32 69 32 6 67 69 Järn, Fe mg/l 17 1,33,2,3 7,6,25,15 1,1 5,8 Mangan, Mn mg/l 16,19,2,1,43,1,2,25,39 Sulfat, SO 4 mg/l 7 59 59 55 65 55 57 63 65 Hårdhet tyska grader dh 16 11 11 8 12 8 1 12 12 Kalcium, Ca mg/l 14 6 61 56 65 56 57 62 63 Magnesium, Mg mg/l 14 11,9 12, 11, 13, 11, 11, 12, 13, Kem. syreförbr., COD Mn mg/l 17,8,5,5 1,8,5,5 1, 1,2 Fluorid, F Mg/l 7,21,23,5,4,5,1,25,4 Aluminium, Al mg/l 12,15,1,5,7,5,8,15,2 Tabell 11. Information om Segersjö grundvattentäkt. Vattentäkt: Segersjö Kommun: Botkyrka Antal abonnenter: Reservvattentäkt sedan år 2. Provtagningsbrunn: Brunn 91 Brunnsdjup: 28 m Provtagningsdjup: - Uttagskapacitet: 4 3 m 3 /dygn Medeluttag: - Geografisk region: Mellansvenska sänkan Grundvattenmiljö: Isälvsavlagring Akvifertyp: Öppen Lagerföljd vid brunnen: Sand -15 m, grus 15-4 m, berg vid 53 m. Markanvändning: Bostäder och skogsbruk. Påverkansfaktorer: I närområdet finns grustäkt, mycket bostäder, vägar. Möjlig inducerad infiltration från Segersjön och Utterkalven. Norr om vattentäkten, inom skyddsområdet pågår skogsbruk. Tullinge Tullinge grundvattentäkt ligger i Tullingeåsen, strax söder om Tullingesjön, intill Hamra grus- och bergtäkt. Vid låga grundvattennivåer kan, så kallad inducerad infiltration ske från sjön till grundvattenmagasinet. Råvattnet ph-justeras och behandlas mot höga järn- och manganhalter. Ett vattenskyddsområde fastställdes av Botkyrka kommun år 23. Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattnets alkalinitet är hög och överstiger 6 mg/l under hela perioden. Samtliga kloridhalter ligger under 5 mg/l men tidsserierna visar en svagt ökande trend ungefär från 196-talet 25

fram till år 2. Nitratkvävehalten är konstant under,5 mg/l, med undantag från ett par år i slutet av 9-talet där man kan se en topp med måttliga värden på 1-2 mg/l. Järn- och manganhalterna är mestadels låga men visar på toppar i mitten av 7-talet. Fluoridhalten är låg. Vattentäkten bedöms som lämplig att ingå i ett regionalt miljöövervakningsprogram, då det är sannolikt att den kommer att vara i drift en längre tid framöver och att vattenanalysdata kommer att lagras i DGV. Tabell 12. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Tullinge grundvattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2 till 24, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 1p betyder att 1 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet). Parameter N Medel Median Min Max 1p 25p 75p 9p Alkalinitet, HCO 3 mg/l 49 76 75 63 99 68 7 79 89 ph 25 C 6 6,8 6,8 6,6 7,6 6,7 6,7 6,9 7, Nitratkväve, NO 3 -N mg/l 9,3,3,1,4,1,3,4,4 Nitrat NO 3 mg/l 1 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 Nitritkväve, NO 2 -N mg/l 5,1,1,1,5,1,1,2,3 Nitrit NO 2 mg/l 1,3,3,3,3,3,3,3,3 Ammoniumkväve, NH 4 -N mg/l 6,1,5,5,17,5,5,1,1 Klorid, Cl mg/l 57 3 29 18 45 25 27 31 43 Natrium, Na mg/l 2 9 9 9 1 9 9 1 1 Kalium, K mg/l 2 2, 2, 2, 2, 2, 2, 2, 2, Konduktivitet 25 C ms/m 6 32 32 26 4 29 3 33 38 Järn, Fe mg/l 6,85,7,3,32,3,5,1,18 Mangan, Mn mg/l 59,9,1,5,1,5,1,1,1 Sulfat, SO 4 mg/l 9 37 38 34 41 34 35 39 41 Hårdhet tyska grader dh 5 7 7 6 9 7 7 8 8 Kalcium, Ca mg/l 18 44 45 37 5 38 41 47 49 Magnesium, Mg mg/l 18 6,9 7, 5,9 8,1 6,1 6,4 7,4 7,6 Kem. syreförb., COD Mn mg/l 5,6,5,5 2,1,5,5,5 1, Fluorid, F Mg/l 9,184,19,5,3,5,14,27,3 Aluminium, Al mg/l 26,23,1,5,36,5,5,1,2 Tabell 13. Information om Tullinge grundvattentäkt. Vattentäkt: Tullinge Kommun: Botkyrka Koordinater: Finns i DGV Antal abonnenter: 14 261 personer (24) Provtagningsbrunn: 4 filterbrunnar Brunnsdjup: -11,5 m till -25,5 m Uttagskapacitet: 75m 3 /dygn som månadsmedel (enl. vattendom från 1962) Medeluttag: 91 237 m 3 /mån (24) Geografisk region: Mellansvenska sänkan Grundvattenmiljö: Isälvsavlagringar Tillrinningsområdets storlek: Skyddsområdet är ca 9,5 km 2 Markanvändning: - Påverkansfaktorer: Spill och dagvattenledningar, enskilda avloppsanläggningar, flygfält (nedlagt), oljetankar och dieseltankar, gamla deponier, Hamra grustäkt, transporter inom området, Grödingebanan (AIB Anläggningsteknik AB, 1991) (Vyredox-metoden används för avskiljning av järn och mangan, filter på -5 till -25,5 meter) 26

Figur 8. På bilden syns Hamra grus- och bergtäkt som ligger intill Tullinge vattentäkt i Tullingeåsen. Foto: Liselotte Tunemar. Haninge kommun Haninge kommun använder både grundvatten inom kommunen och ytvatten från Stockholm Vatten till sin dricksvattenförsörjning. Här redovisas vattentäkterna Muskö, Pålamalm, Sandemar och Schweizerdalen. Muskö Muskö vattentäkt (Vilakällan) består av två grusfilterbrunnar inom försvarets vattenskyddsområde för ytvattentäkten Valinge träsk. Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Råvattnet från grundvattentäkten har en mycket låg alkalinitet och ett mycket lågt ph-värde, under ph 6. På grund av det ph-justeras vattnet i vattenverket innan distribution. Råvattnet är mycket mjukt och det finns risk för korrosion av ledningar. Klorid- och sulfathalterna är låga och utgör inte något problem. Nitratkvävehalten har legat på en låg nivå under hela perioden. I täkten finns inga problem med järn eller mangan. Fluoridhalten är låg och ger ett begränsat skydd mot kariesangrepp. Vattentäkten bedöms som lämplig att ingå i ett regionalt miljöövervakningsprogram, då det är sannolikt att den kommer att vara i drift en längre tid framöver och att vattenanalysdata kommer att lagras i DGV. Den skiljer sig dock avsevärt från övriga grundvattentäkter i undersökningen genom sitt extremt mjuka och sura vatten. Detta tyder på att vattnet har en kort uppehållstid i marken. 27

Tabell 14. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Muskö grundvattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2 till 24, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 1p betyder att 1 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet). Parameter N Medel Median Min Max 1p 25p 75p 9p Alkalinitet, HCO 3 mg/l 9 1 1 8 12 8 9 1 12 ph 25 C 9 5,7 5,7 5,4 6,1 5,4 5,6 5,8 6,1 Nitratkväve, NO 3 -N mg/l 9,2,1,1,5,1,1,2,5 Nitrat NO 3 mg/l 1,9,9,9,9,9,9,9,9 Nitritkväve, NO 2 -N mg/l 9,1,1,1,4,1,1,2,4 Nitrit NO 2 mg/l 1,1,1,1,1,1,1,1,1 Ammoniumkväve, NH 4 -N mg/l 9,8,5,5,2,5,5,1,2 Klorid, Cl mg/l 9 6 6 5 8 5 5 6 8 Natrium, Na mg/l 9 6 5 5 7 5 5 6 7 Kalium, K mg/l 9,9 1,,5 1,,5 1, 1, 1, Konduktivitet 25 C ms/m 9 11 11 1 13 1 11 11 13 Järn, Fe mg/l 9,29,25,3,7,3,3,6,7 Mangan, Mn mg/l 9,18,2,1,3,1,1,2,3 Sulfat, SO 4 mg/l 9 27 27 24 32 24 26 28 32 Hårdhet tyska grader dh 8 2 2 2 2 2 2 2 2 Kalcium, Ca mg/l 9 1 1 9 12 9 9 11 12 Magnesium, Mg mg/l 9 2,8 2,7 2,5 3,4 2,5 2,6 2,8 3,4 Kem. syreförbr., COD Mn mg/l 9,5,5,5,5,5,5,5,5 Fluorid, F Mg/l 9,98,5,5,26,5,5,12,26 Aluminium, Al mg/l 9,166,14,11,24,11,13,19,24 Tabell 15. Information om Muskö vattentäkt. Vattentäkt: Muskö Kommun: Haninge Koordinater: Finns i DGV Höjd över havet: 8 och 19 m Antal abonnenter: Ca 25 personer Provtagningsbrunn: Två grusfilterbrunnar Brunnsdjup: - Provtagningsdjup: - Uttagskapacitet: - Medeluttag: 38 m 3 /dygn Geografisk region: Mellansvenska sänkan Grundvattenmiljö: Isälvsavlagring Akvifertyp: Sluten Lagerföljd vid brunnen: Uttag sker i grus under lerlager Tillrinningsområdets storlek: - Markanvändning: Jordbruk, skogsbruk Påverkansfaktorer: Jordbruk, skogsbruk, militärverksamhet Pålamalm Grundvattentäkten Pålamalm ligger i en 3 km lång och 1,5 km bred isälvsavlagring i en del av Tullingeåsen. Eftersom flera bergryggar går in i avlagringen har tre olika grundvattenmagasin bildats; det södra, mellersta och norra. Ett vattenskyddsområde fastställdes av Vattendomstolen 1968. Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattnets alkalinitet är genomgående mycket hög i vattentäkten. ph-värdet har ökat från slutet av 8-talet till mitten av 9-talet, för att sedan minska igen. Vattnets hårdhet har ökat 28

från mjukt i mitten av 9-talet till medelhårt. Kloridvärdena visar på en något ökande trend, men halten är fortfarande låg. Nitratkvävehalten är låg men visar en ökning i slutet av 9-talet. Järn- och manganhalterna har ökat sedan mitten av 9-talet. Järnhalten är idag hög. En bidragande orsak till det kan vara att magasinet delvis består av finsediment och organogena jordarter. Detta kan ge hög total salthalt och bidra till höga järn- och manganhalter. Fluoridhalten är låg vilket ger ett begränsat skydd mot kariesangrepp. Vattentäkten bedöms som lämplig att ingå i ett regionalt miljöövervakningsprogram, då det är sannolikt att den kommer att vara i drift en längre tid framöver och att vattenanalysdata kommer att lagras i DGV. Tabell 16. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Pålamalm grundvattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2 till 24, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 1p betyder att 1 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet). Parameter N Medel Median Min Max 1p 25p 75p 9p Alkalinitet, HCO 3 mg/l 14 78 82 12 87 75 81 85 85 ph 25 C 14 7,1 7,1 6,7 7,4 6,9 7, 7,2 7,2 Nitratkväve, NO 3 -N mg/l 14,3,3,2,5,2,3,4,5 Nitrat NO 3 mg/l - - - - - - - - Nitritkväve, NO 2 -N mg/l 14,1,1,1,3,1,1,1,2 Nitrit NO 2 mg/l - - - - - - - - Ammoniumkväve, NH 4 -N mg/l 14,53,5,4,7,47,5,6,6 Klorid, Cl mg/l 14 17 17 11 18 16 16 18 18 Natrium, Na mg/l 14 7 7 6 8 6 7 8 8 Kalium, K mg/l 14 1,1 1,,5 2, 1, 1, 1, 1,7 Konduktivitet 25 C ms/m 14 26 26 23 28 26 26 27 27 Järn, Fe mg/l 14 1,21 1,3,66 1,5,82 1,1 1,4 1,5 Mangan, Mn mg/l 14,214,225,19,23,19,2,23,23 Sulfat, SO 4 mg/l 14 27 27 22 31 26 26 27 29 Hårdhet tyska grader dh 14 6 6 6 7 6 6 7 7 Kalcium, Ca mg/l 14 38 38 32 42 34 34 4 41 Magnesium, Mg mg/l 14 5,2 5,2 4,4 5,8 4,7 5, 5,4 5,6 Kem. syreförbr., COD Mn mg/l 14,6,5,5 1,1,5,5,5 1,1 Fluorid, F Mg/l 14,322,3,21,5,22,29,34,48 Aluminium, Al mg/l 14,11,1,1,2,1,1,1,2 Tabell 17. Information om Pålamalm vattentäkt. Vattentäkt: Pålamalm Kommun: Haninge Koordinater: Finns i DGV Höjd över havet: Brunnar 52 m, vattenverk ca 8 m Antal abonnenter: Ca 13 personer tillsammans med Hanveden vattentäkt. Provtagningsbrunn: - Brunnsdjup: - Uttagskapacitet: 191 m 3 /dygn Medeluttag: Geografisk region: Mellansvenska sänkan Grundvattenmiljö: Isälvsavlagring Akvifertyp: Öppen Tillrinningsområdets storlek: - Markanvändning: Skogsbruk, bergtäkt Påverkansfaktorer: Skogsbruk, bergtäkt, vägar Övrigt: Uttag kommer om möjligt ökas i framtiden. 29

Sandemar Grundvattentäkten Sandemar ligger i en isälvsavlagring vid Dalarö och levererar tillsammans med Schweizerdalens vattentäkt vatten till Dalarö vattenverk. Vattentäkten består av fyra brunnar. Ytterligare en brunn har nyligen anlagts men den visar alltför höga halter av fluorid för att användas till dricksvattenförsörjning. Om den ska kunna användas är det nödvändigt att behandla eller späda vattnet. Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattnets alkalinitet visar en ökande trend från mitten av 9-talet och är idag mycket hög. ph-värdet har legat inom intervallet, 7,5-9, nästan hela perioden, men har från 1993 sjunkit från över 8 till strax över 7. Vattnet är hårt och har på senare tid överstigit 15 dh. Kloridhalten är relativt hög och ökande, men överstiger ännu inte 1 mg/l. En trolig förklaring till den ökande kloridhalten är påverkan av vägsalt och förekomst av relikt saltvatten. Nitratkvävehalten är mycket låg och utgör inte något problem. Järnhalten sjönk kraftigt från mitten av 9-talet, men ökar igen från 2. Den är åter uppe på en så hög nivå att det finns risk för utfällningar, missfärgningar och smak. Även manganhalten är hög och det finns risk för utfällningar och missfärgningar. Fluoridhalten ligger inom det för tänderna ideala intervallet,8-1,2 mg/l. Ogräsbekämpningsmedlet Bentazon har påvisats i en av brunnarna. Källan till föroreningen är osäker. Vattentäkten bedöms som lämplig att ingå i ett regionalt miljöövervakningsprogram, då det är sannolikt att den kommer att vara i drift en längre tid framöver och att vattenanalysdata kommer att lagras i DGV. Tabell 18. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Sandemar grundvattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2 till 24, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 1p betyder att 1 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet). Parameter N Medel Median Min Max 1p 25p 75p 9p Alkalinitet, HCO 3 mg/l 18 2 2 17 23 18 19 21 22 ph 25 C 18 7,4 7,3 7,2 8,1 7,2 7,3 7,5 7,7 Nitratkväve, NO 3 -N mg/l 18,1,1,1,5,1,1,2,3 Nitrat NO 3 mg/l 2,25,25,25,25,25,25,25,25 Nitritkväve, NO 2 -N mg/l 18,4,2,1,24,1,1,4,11 Nitrit NO 2 mg/l 2,6,6,3,1,3,3,1,1 Ammoniumkväve, NH 4 -N mg/l 18,19,1,5,16,5,5,2,2 Klorid, Cl mg/l 18 69 7 27 13 43 48 74 12 Natrium, Na mg/l 18 41 43 16 75 16 31 48 74 Kalium, K mg/l 18 6,1 6, 5, 9, 5, 5, 6, 7, Konduktivitet 25 C ms/m 18 68 66 49 92 59 61 68 91 Järn, Fe mg/l 18,963,42,3 4,,25,11 1,9 3,6 Mangan, Mn mg/l 18,236,24,6,48,16,2,26,27 Sulfat, SO 4 mg/l 18 59 59 5 67 55 57 61 62 Hårdhet tyska grader dh 18 14 14 11 18 12 13 14 16 Kalcium, Ca mg/l 18 84 84 65 99 75 8 89 93 Magnesium, Mg mg/l 18 9,2 8,4 7,3 17, 7,8 8,2 8,9 15, Kem. syreförbr., COD Mn mg/l 18,8,5,5 3,3,5,5,5 2,4 Fluorid, F Mg/l 18,929,94,63 1,3,72,85 1, 1,1 Aluminium, Al mg/l 18,64,1,5,99,1,1,1,1 3

Tabell 19. Information om Sandemar grundvattentäkt. Vattentäkt: Dalarö/Sandemar Kommun: Haninge Koordinater: Finns i DGV Höjd över havet: 5-8 m Antal abonnenter: Drygt 1 personer permanent (inkl Schweizerdalstäkten) Provtagningsbrunn: Brunn 31 Brunnsdjup: - Provtagningsdjup: - Uttagskapacitet: 346 m 3 /dygn Medeluttag: 199 m 3 /dygn Geografisk region: Mellansvenska sänkan Grundvattenmiljö: Isälvsavlagring Akvifertyp: Öppen Lagerföljd vid brunnen: - Tillrinningsområdets storlek: - Markanvändning: Grustäkt, skogbruk, jordbruk Påverkansfaktorer: Grustäkt, skogbruk, jordbruk, länsväg, hav Övrigt: Provpumpning pågår av täkten med 5 brunnar i drift (våren -6). Schweizerdalen Grundvattentäkten Schweizerdalen ligger i isälvsmaterial vid Dalarö och levererar tillsammans med Sandemar vatten till Dalarö vattenverk. Vattentäkten ligger i samma ås som grundvattentäkten Sandemar men tar vatten från ett annat grundvattenmagasin några kilometer bort. Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattnets alkalinitet är genomgående mycket hög. ph-värdet ligger mestadels inom det ideala intervallet 7,5-9,, men det har tydligt minskat sedan mitten av 9-talet. Vattnet är hårt och hårdheten har ökat de senaste åren. Den överstiger nu 15 dh, då risken för utfällningar ökar. Kloridhalten har ökat kraftigt de senaste åren och överstiger nu 1 mg/l. En trolig orsak är påverkan av havsvatten och/eller vägsalt. Nitratkvävehalten är mycket låg och synes minska. Vattentäkten har mycket höga halter av järn och mangan. Fluoridhalten ligger mestadels på en för tänderna ideal nivå, cirka,8 mg/l. Vattentäkten bedöms som lämplig att ingå i ett regionalt miljöövervakningsprogram, då det är sannolikt att den kommer att vara i drift en längre tid framöver och att vattenanalysdata kommer att lagras i DGV. 31

Tabell 2. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Schweizerdalen grundvattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2 till 24, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 1p betyder att 1 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet Parameter N Medel Median Min Max 1p 25p 75p 9p Alkalinitet, HCO 3 mg/l 13 21 22 13 23 19 21 22 23 ph 25 C 13 7,5 7,5 6,8 8, 7,2 7,4 7,5 8, Nitratkväve, NO 3 -N mg/l 13,1,1,1,1,1,1,1,1 Nitrat NO 3 mg/l 1,25,25,25,25,25,25,25,25 Nitritkväve, NO 2 -N mg/l 13,1,1,1,3,1,1,1,2 Nitrit NO 2 mg/l 1,3,3,3,3,3,3,3,3 Ammoniumkväve, NH 4 -N mg/l 13,98,13,5,16,5,6,14,16 Klorid, Cl mg/l 13 88 82 24 17 44 53 12 15 Natrium, Na mg/l 13 49 53 13 91 16 21 67 85 Kalium, K mg/l 13 6,9 7, 2, 9, 3,8 7, 9, 9, Konduktivitet 25 C ms/m 13 75 74 35 13 57 63 87 99 Järn, Fe mg/l 13 2,628 3,3,24 3,8,35 1,8 3,5 3,6 Mangan, Mn mg/l 13,418,45,1,97,2,39,48,49 Sulfat, SO 4 mg/l 13 62 63 2 78 52 59 75 77 Hårdhet tyska grader dh 12 15 15 7 18 13 15 17 17 Kalcium, Ca mg/l 13 87 89 41 1 8 88 96 99 Magnesium, Mg mg/l 13 12,8 13, 6,6 18, 7,1 11, 16, 18, Kem. syreförbr., COD Mn mg/l 13 3, 3,2 1,4 4,1 1,7 2,5 3,6 3,7 Fluorid, F Mg/l 13,841,86,65,98,76,78,9,92 Aluminium, Al mg/l 13,9,1,5,1,5,1,1,1 Tabell 21. Information om Schweizerdalen grundvattentäkt. Vattentäkt: Dalarö/Schweizerdalen Kommun: Koordinater: Höjd över havet: Antal abonnenter: Provtagningsbrunn: - Brunnsdjup: - Provtagningsdjup: - Uttagskapacitet: - Medeluttag: - Haninge Finns i DGV 7 m Drygt 1 personer permanent (inkl. Sandemartäkten). Stor ökning sommartid. Geografisk region: Mellansvenska sänkan Grundvattenmiljö: Isälvsavlagring Akvifertyp: Öppen Lagerföljd vid brunnen: - Tillrinningsområdets storlek: - Markanvändning: - Påverkansfaktorer: Bostadsbebyggelse, väg, hav 32

Norrtälje kommun Norrtälje kommun försörjs till 25 procent av grundvatten och har flest grundvattentäkter i Stockholms län. Problem med grundvattenkvaliteten i kommunen är nitratläckage från jordbruk och avloppsvatten samt förhöjda kloridhalter i kust- och skärgårdsområdena. För Norrtälje kommun redovisas vattentäkterna Bergby, Blidö, Edsbro, Finsta-Kilen, Hästängen och Norrby. Bergby Grundvattentäkten Bergby försörjde förr tillsammans med Finsta-Kilen samhället Rimbo med dricksvatten. Nu försörjs Rimbo med ytvatten från sjön Erken genom Nånö vattenverk. Vattentäkterna Bergby och Finsta-Kilen fungerar som reservvattentäkter för Nånö vattenverk. Bergbytäkten består av en borrad och en grävd brunn. Den har ett sårbart läge på en åker mellan Långsjön och Kundbysjön. Ett vattenskyddsområde fastställdes med vattendom 197. Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattnet har mycket hög alkalinitet och är hårt. Kloridhalten är huvudsakligen måttlig, men den har ökat betydligt under senare år. Detta trots att det är en reservvattentäkt och inga stora uttag görs. En trolig orsak är vägsalt. Nitratkvävehalten är måttlig. Järnhalten är låg, medan manganhalten är hög till mycket hög. Fluoridhalterna är låga. Det är sannolikt att vattentäkten kommer att vara i drift en längre tid framöver och att vattenanalysdata kommer att lagras i DGV. Trots det bedöms täkten inte som lämplig att ingå i ett övervakningsprogram för grundvatten i jord eftersom vattenprover tas efter inblandning av berggrundvatten. Tabell 22. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Bergby grundvattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2 till 24, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 1p betyder att 1 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet). Parameter N Medel Median Min Max 1p 25p 75p 9p Alkalinitet, HCO 3 mg/l 4 37 31 3 31 3 35 31 31 ph 25 C 4 7,5 7,5 7,4 7,7 7,4 7,4 7,6 7,7 Nitratkväve, NO 3 -N mg/l 4 1,225 1,3,7 1,6,7,95 1,5 1,6 Nitrat NO 3 mg/l - - - - - - - - Nitritkväve, NO 2 -N mg/l 4,6,6,4,7,,5,7,7 Nitrit NO 2 mg/l - - - - - - - - Ammoniumkväve, NH 4 -N mg/l 4,7,55,2,15,2,35,15,15 Klorid, Cl mg/l 4 155 16 99 2 99 125 185 2 Natrium, Na mg/l 4 67 72 48 76 48 59 75 76 Kalium, K mg/l 4 2 2 19 22 19 19 21 22 Konduktivitet 25 C ms/m 4 18 18 91 124 91 99 117 124 Järn, Fe mg/l 4,21,25,1,25,1,18,25,25 Sulfat, SO 4 mg/l 4 43,8 44,5 38, 48, 38, 4, 47,5 48, Hårdhet tyska grader dh 4 2, 2,5 18, 21, 18, 19, 21, 21, Kalcium, Ca mg/l 4 123 125 11 13 11 115 13 13 Magnesium, Mg mg/l 4 13 13 12 14 12 13 14 14 Kem. syreförbr., COD Mn mg/l 4 2,125 2,1 1,9 2,4 1,9 1,9 2,35 2,4 Fluorid, F Mg/l 4,243,24,22,27,22,22,265,27 Aluminium, Al mg/l 4,13,1,1,2,1,1,15,2 33

Tabell 23. Information om Bergby grundvattentäkt. Vattentäkt: Bergby Kommun: Norrtälje Koordinater: Finns i DGV Antal abonnenter: Reservvattentäkt för Norrtälje och Rimbo Provtagningsbrunn: 1 brunn, brunnen lutar Brunnsdjup: 11 m Provtagningsdjup: 9 m Uttagskapacitet: 8 m 3 /dygn Medeluttag: 48 m 3 /dygn Geografisk region: Upplands kalkpåverkade område Grundvattenmiljö: Isälvsavlagring Akvifertyp: Öppen/sluten Grus, öppen Lagerföljd vid brunnen: Grus Tillrinningsområdets storlek: - Markanvändning: Jordbruk, ängsmark Påverkansfaktorer: Odlad mark, djurhållning Blidö Grundvattentäkten Blidö utgörs av två grävda brunnar. Vattnet ur brunnarna går till Blidö vattenverk där det luftas, filtreras, avhärdas och desinficeras. Ett vattenskyddsområde fastställdes av Länsstyrelsen 1994. Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattentäkten har hög alkalinitet, nästan konstant över 3 mg/l. ph-värdet ligger högt, mestadels inom det ideala intervallet 7,5-9,. Vattnet är mycket hårt och det finns risk för utfällningar. Kloridhalterna är för det mesta måttliga. Nitratkväve-, järn- och manganhalterna är låga och utgör inga problem. Fluoridhalten är låg och ger endast ett begränsat skydd mot kariesangrepp. Vattentäkten bedöms som lämplig att ingå i ett regionalt miljöövervakningsprogram, då det är sannolikt att den kommer att vara i drift en längre tid framöver och att vattenanalysdata kommer att lagras i DGV. 34

Tabell 24. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Blidö grundvattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2 till 24, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 1p betyder att 1 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet). Parameter N Medel Median Min Max 1p 25p 75p 9p Alkalinitet, HCO 3 mg/l 1 316 32 28 35 285 3 33 34 ph 25 C 1 7,5 7,5 7,2 7,8 7,3 7,4 7,6 7,8 Nitratkväve, NO 3 -N mg/l 3,1,1,1,1,1,1,1,1 Nitrat NO 3 mg/l - - - - - - - - Nitritkväve, NO 2 -N mg/l 1,1,1,1,1,1,1,1,1 Nitrit NO 2 mg/l - - - - - - - - Ammoniumkväve, NH 4 -N mg/l 8,9,95,3,13,3,7,115,13 Klorid, Cl mg/l 9 47 31 11 95 11 14 84 95 Natrium, Na mg/l 4 64 72 3 83 3 47 81 83 Kalium, K mg/l 4 5,9 6, 3,4 8, 3,4 4,2 7,5 8, Konduktivitet 25 C ms/m 1 74 72 59 93 6 62 88 91 Järn, Fe mg/l 1,84,93,12 1,1,215,84 1, 1,5 Mangan, Mn mg/l 1,18,1,7,22,75,8,11,17 Sulfat, SO 4 mg/l 4 56 52 51 68 51 51 6 68 Hårdhet tyska grader dh 1 16 17 14 18 14 15 17 18 Kalcium, Ca mg/l 4 89 9 81 97 81 85 94 97 Magnesium, Mg mg/l 4 13,7 14,5 8,8 17, 8,8 11,4 16, 17, Kem. syreförbr., COD Mn mg/l 1 5,2 5,2 4,8 5,6 4,9 4,9 5,4 5,5 Fluorid, F Mg/l 4,7,725,52,83,52,61,79,83 Aluminium, Al mg/l 6,22,2,1,5,1,1,2,5 Tabell 25. Information om Blidö grundvattentäkt. Vattentäkt: Kommun: Koordinater: Antal abonnenter: Provtagningsbrunn: Brunnsdjup: Provtagningsdjup: Uttagskapacitet: Medeluttag: Geografisk region: Grundvattenmiljö: Akvifertyp: Lagerföljd vid brunnen: Markanvändning: Påverkansfaktorer: Blidö Norrtälje Finns i DGV 33 personer 2 brunnar, samlingsprov 7 respektive 1 m 6 respektive 9 m 3 m 3 /dygn 4-6 m 3 /d vintertid, 1-11 m 3 /d sommartid Upplands kalkpåverkade område, skärgårdsö Sluten ev. Siltig morän/sandig morän Ängs- och skogsmark Gles bebyggelse i området Edsbro Vid Edsbro finns tre grundvattentäkter. Två av dessa försörjer samhället Edsbro med dricksvatten och en fungerar som reservvattentäkt. Vattentäkterna som är i drift ligger vid vattenverket (två brunnar) respektive vid bygdegården. Reservvattentäkten ligger vid en skola. Vid vattenverket avhärdas och desinficeras vattnet. Ett vattenskyddsområde fastställdes av Länsstyrelsen år 1982. 35

Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattnets alkalinitet är mycket hög, nästan konstant över 3 mg/l. ph-värdena ligger stadigt över sju och ofta inom det ideala intervallet 7,5-9,. Vattnet är hårt, 17 dh. Kloridhalterna ligger på en relativt hög nivå, vilket kan indikera inverkan från salt grundvatten eller vägdagvatten. Sulfathalterna visar ingen ökande eller avtagande trend. Nitratkvävehalterna ökade från mycket låga till måttliga i slutet av 9-talet, men har nu minskat igen och ligger på en låg nivå. Järnoch manganhalterna har varierat på låga nivåer. Fluoridhalterna har varit mycket låga under hela perioden. Vattentäkten bedöms som lämplig att ingå i ett regionalt miljöövervakningsprogram, då det är sannolikt att vattentäkten kommer att vara i drift en längre tid framöver alternativt fungera som reservvattentäkt, samt att vattenanalysdata kommer att lagras i DGV. Tabell 26. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Edsbro grundvattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2 till 24, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 1p betyder att 1 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet). Parameter N Medel Median Min Max 1p 25p 75p 9p Alkalinitet, HCO 3 (mg/l) 8 325 325 28 4 28 295 34 4 ph 8 7,6 7,6 7,3 7,9 7,3 7,5 7,8 7,9 Nitratkväve, NO 3 -N (mg/l) 3 1, 1,,7 1,4,7,7 1,4 1,4 Nitrat, NO 3 (mg/l) - - - - - - - - Nitritkväve, NO 2 -N (mg/l) 8,1,1,1,2,1,1,1,2 Nitrit, NO 2 (mg/l) - - - - - - - - Ammoniumkväve, NH 4 -N (mg/l) 6,22,25,1,3,1,1,3,3 Klorid, Cl (mg/l) 4 59 56 48 76 48 5 68 76 Natrium, Na (mg/l) 4 42 41 32 53 32 32 52 53 Kalium, K (mg/l) 4 7,7 7,7 5,4 1, 5,4 5,9 9,5 1, Konduktivitet (ms/m) 8 8 79 77 84 77 78 8 84 Järn, Fe (mg/l) 8,36,25,1,1,1,18,45,1 Mangan, Mn (mg/l) 8,2,2,5,4,5,8,3,4 Sulfat, SO 4 (mg/l) 4 37 38 33 39 33 35 39 39 Hårdhet ( dh) 8 17 17 16 19 16 17 18 19 Kalcium, Ca (mg/l) 4 17 16 1 116 1 1 114 116 Magnesium, Mg (mg/l) 4 9,2 9,4 6,9 11, 6,9 7,4 11, 11, Kem. syreförbr., COD Mn (mg/l) 8 1,9 2, 1,3 2,4 1,3 1,7 2,2 2,4 Fluorid, F (Mg/l) 4,27,25,2,38,2,21,33,38 Aluminium, Al (mg/l) 6,27,2,1,5,1,1,5,5 36

Tabell 27. Information om Edsbro grundvattentäkt. Vattentäkt: Edsbro Kommun: Norrtälje Koordinater: Finns i DGV Antal abonnenter: 53 personer Provtagningsbrunn: 3 brunnar, samlingsprov Brunnsdjup: 9 m Provtagningsdjup: 6-7 m Uttagskapacitet: 15 m 3 /dygn Medeluttag: 85 m 3 /dygn Geografisk region: Upplands kalkpåverkade område Grundvattenmiljö: Isävsavlagring Akvifertyp: Grus/sand överlagrat av siltig morän och siltig lera, sluten Lagerföljd vid brunnen: Silt, lera/silt, grus, morän/grus, sand, morän/silt, grus, morän Tillrinningsområdets storlek: - Markanvändning: Bygdegård, intill vattenverket, jordbruksmark Påverkansfaktorer: Ett par brunnar relativt centralt i samhället med sågverk i närheten, jordbruksmark omkring samhället. Finsta-Kilen Grundvattentäkterna Finsta-Kilen och Bergby försörjde förr samhället Rimbo med dricksvatten. I dagsläget är de båda viktiga reservvattentäkter till Nånö vattenverk som levererar vatten till Norrtäljeregionen från sjön Erken. Finsta-Kilen består av tre brunnar som är lokaliserade i Finstaåsen intill vattenverket. Ett vattenskyddsområde fastställdes av Vattendomstolen 1963. Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Värdena för ph och alkalinitet är mycket höga. Kloridhalterna är mestadels måttliga, men visar på en kraftig topp i slutet av 9-talet, med värden mellan 15-2 mg/l. Sulfathalterna visar på en nedåtgående trend från början av 8-talet. Nitratkvävehalterna har minskat från höga på 7- och 8-talen, till måttliga nivåer. Halterna av järn och mangan är genomgående låga. Fluoridhalterna är mycket låga. Vattentäkten bedöms som lämplig att ingå i ett regionalt miljöövervakningsprogram eftersom den är en reservvattentäkt som underhålls och provtas regelbundet och vattenanalysdata från vattentäkten kommer att lagras i DGV. 37

Tabell 26. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Finsta-Kilen grundvattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2 till 24, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 1p betyder att 1 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet). Parameter N Medel Median Min Max 1p 25p 75p 9p Alkalinitet, HCO 3 mg/l 2 25 25 25 25 25 25 25 25 ph 2 7,8 7,8 7,5 8,1 7,5 7,5 8,1 8,1 Nitratkväve, NO 3 -N mg/l 2 3,4 3,4 2,9 3,8 2,9 2,9 3,8 3,8 Nitrat NO 3 mg/l - - - - - - - - Nitritkväve, NO 2 -N mg/l 2,1,1,1,1,1,1,1,1 Nitrit NO 2 mg/l - - - - - - - - Ammoniumkväve, NH 4 -N mg/l 2,5,5,5,5,5,5,5,5 Klorid, Cl mg/l 2 46 46 4 52 4 4 52 52 Natrium, Na mg/l 2 3 3 26 33 26 26 33 33 Kalium, K mg/l 2 6, 6, 6, 6, 6, 6, 6, 6, Konduktivitet ms/m 2 63 63 63 63 63 63 63 63 Järn, Fe mg/l 2,25,25,25,25,25,25,25,25 Mangan, Mn mg/l 2,1,1,1,1,1,1,1,1 Sulfat, SO4 mg/l 2 31 31 27 35 27 27 35 35 Hårdhet tyska grader dh 2 16 16 16 16 16 16 16 16 Kalcium, Ca mg/l 2 1 1 1 1 1 1 1 1 Magnesium, Mg mg/l 2 8,3 8,3 8,1 8,4 8,1 8,1 8,4 8,4 Kem. syreförbr., COD Mn mg/l 2 1, 1, 1, 1, 1, 1, 1, 1, Fluorid, F Mg/l 2,41,41,36,46,36,36,46,46 Aluminium, Al mg/l 2,1,1,1,1,1,1,1,1 Tabell 27. Information om Finsta-Kilen grundvattentäkt. Vattentäkt: Kommun: Koordinater: Antal abonnenter: Provtagningsbrunn: Brunnsdjup: Provtagningsdjup: Uttagskapacitet: Medeluttag: Geografisk region: Grundvattenmiljö: Akvifertyp: Lagerföljd vid brunnen: Markanvändning: Påverkansfaktorer: Finsta-Kilen Norrtälje Finns i DGV Reservvattentäkt för Norrtälje och Rimbo 3 brunnar intill vattenverket, samlingsprov 11-14 m 7 m 22 m 3 /dygn Endast underhållsspolning och provtagning Upplands kalkpåverkade område Isälvsavlagring Öppen Sand, grus Åkermark Gödselspridning från svinproduktion Hästängen Grundvattentäkten Hästängen försörjer tillsammans med grundvattentäkten Utanbro samhället Bergshamra med vatten. Till vattenverket i Hästängen tas vatten ur tre brunnar. I vattenverket minskas vattnets järnhalt, avhärdas och desinficeras innan distribution. Ett vattenskyddsområde fastställdes av Länsstyrelsen 1998. Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattentäkten har en mycket hög alkalinitet. ph-värdet ligger över 7 under hela perioden. Vattnet är hårt, 38

vilket ger ökad risk för utfällningar. Vattentäkten uppmäter relativt höga kloridhalter, men de överstiger inte 1 mg/l då vattnet kan bli ledningsangripande. Sulfathalten har minskat kraftigt från slutet av 9-talet till idag. Nitratkvävehalterna visar på en ökande trend som går från mycket låga nivåer i mitten av 9-talet till måttliga halter 23. Järn och mangan har minskat under 9-talet och analyserna visar nu på mycket låga halter. Fluroidhalterna är låga och ger därmed ett begränsat skydd mot karies. Vattentäkten bedöms som lämplig att ingå i ett regionalt miljöövervakningsprogram, då det är sannolikt att den kommer att vara i drift en längre tid framöver och att vattenanalysdata kommer att lagras i DGV. Tabell 28. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Hästängen grundvattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2 till 24, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 1p betyder att 1 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet). Parameter N Medel Median Min Max 1p 25p 75p 9p Alkalinitet, HCO 3 (mg/l) 8 329 33 28 36 28 325 34 36 ph 12 7,4 7,3 7, 7,8 7,1 7,2 7,6 7,8 Nitratkväve, NO 3 -N (mg/l) 3,8,6,5 1,2,5,5 1,2 1,2 Nitrat, NO 3 (mg/l) - - - - - - - - Nitritkväve, NO 2 -N (mg/l) 8,1,1,1,2,1,1,1,2 Nitrit, NO 2 (mg/l) - - - - - - - - Ammoniumkväve, NH 4 -N (mg/l) 6,17,5,5,5,5,5,3,5 Klorid, Cl (mg/l) 6 58 62 31 67 31 59 66 67 Natrium, Na (mg/l) 4 55 42 26 11 26 34 77 11 Kalium, K (mg/l) 4 4,75 3,85 3,6 5, 3,6 3,65 4,5 5, Konduktivitet (ms/m) 8 82 83 67 89 67 78 87 89 Järn, Fe (mg/l) 8,251,163,25,59,25,25,51,59 Mangan, Mn (mg/l) 8,59,55,1,11,1,1,11,11 Sulfat, SO 4 (mg/l) 4 49 52 28 64 28 38 6 64 Hårdhet ( dh) 8 17 18 11 2 11 17 19 2 Kalcium, Ca (mg/l) 4 14 115 67 12 67 89 12 12 Magnesium, Mg (mg/l) 4 7,2 7,5 5,5 8,1 5,5 6,3 8, 8,1 Kem. syreförbr., COD Mn (mg/l) 8 2,3 2,3 2, 3,2 2, 2,1 2,5 3,2 Fluorid, F (Mg/l) 4,3,315,16,41,16,215,385,41 Aluminium, Al (mg/l) 6,37,35,1,7,1,1,6,7 Tabell 29. Information om Hästängen grundvattentäkt. Vattentäkt: Hästängen Kommun: Norrtälje Koordinater: Finns i DGV Antal abonnenter: 339 personer Provtagningsbrunn: 3 brunnar, samlingsprov Brunnsdjup: 4 m, 12 m, 12 m Provtagningsdjup: 4 m, 6,5 m, 1,5 m Uttagskapacitet: 75 m 3 /dygn Medeluttag: 39 m 3 /dygn Geografisk region: Upplands kalkpåverkade område Grundvattenmiljö: Isälvsavlagring Akvifertyp: Sluten Lagerföljd vid brunnen: Lerig/grusig silt, sandig/grusig silt, morän Tillrinningsområdets storlek: - Markanvändning: Odlad åkermark Påverkansfaktorer: Jordbruk, bebyggelse 39

Norrby Grundvattentäkten Norrby försörjer samhället Söderby Karl med vatten från en grävd och en borrad brunn. På grund av höga nitrathalter i jordlagren har vattenverket försetts med utrustning för kväverening. Vattnet avhärdas och desinficeras innan distribution. Ett vattenskyddsområde fastställdes av Länsstyrelsen år 2. Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Vattenanalyserna från Norrby vattentäkt visar att grundvattnets alkalinitet är mycket hög med ph-värden över 7. Vattnet är hårt. Kloridhalten ökade under 9-talet från måttliga till relativt höga eller höga halter, men har sen återgått till måttliga nivåer. Sulfathalterna visar på en ökning från slutet av 8-talet, men ser ut att minska igen från slutet av 9-talet. Nitratkvävehalten ökade kraftigt från låg till hög halt i slutet av 9-talet, sannolikt på grund av jordbrukspåverkan. Under senare år har den återgått till en låg nivå, troligtvis på grund av utspädning med vatten från den borrade brunnen. Järnhalterna är mestadels låga men visar på toppar över,5 mg/l, en i början av 9-talet och en i början av 2-talet. Fluoridhalterna har sjunkit från början av 9-talet och är nu låga. Det är sannolikt att vattentäkten kommer att vara i drift en längre tid framöver och att vattenanalysdata kommer att lagras i DGV. Trots det bedöms täkten inte som lämplig att ingå i ett övervakningsprogram för grundvatten i jord eftersom vattenprover tas efter inblandning av berggrundvatten. Tabell 3. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Norrby grundvattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2 till 24, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 1p betyder att 1 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet). Parameter N Medel Median Min Max 1p 25p 75p 9p Alkalinitet, HCO 3 (mg/l) 8 225 23 89 3 89 21 265 3 ph 12 7,5 7,5 7, 7,9 7,3 7,3 7,6 7,8 Nitratkväve, NO 3 -N (mg/l) 8 2,1 1,,7 5,6,7,9 3,3 5,6 Nitrat, NO 3 (mg/l) - - - - - - - - Nitritkväve, NO 2 -N (mg/l) 8,2,1,1,1,1,1,3,1 Nitrit, NO 2 (mg/l) - - - - - - - - Ammoniumkväve, NH 4 -N (mg/l) 6,12,1,1,2,1,1,1,2 Klorid, Cl (mg/l) 4 55 46 31 98 31 38 73 98 Natrium, Na (mg/l) 4 36 31 22 61 22 23 5 61 Kalium, K (mg/l) 4 4,975 5,15 3,6 6, 3,6 4,3 5,65 6, Konduktivitet (ms/m) 8 65 61 55 84 55 58 71 84 Järn, Fe (mg/l) 8,588,25,1 4,56,1,15,25 4,56 Mangan, Mn (mg/l) 8,13,1,5,3,5,1,15,3 Sulfat, SO 4 (mg/l) 4 27 35 1 37 1 18 36 37 Hårdhet ( dh) 8 13 13 11 14 11 12 14 14 Kalcium, Ca (mg/l) 4 89 88 86 94 86 87 91 94 Magnesium, Mg (mg/l) 4 6, 5,6 5,3 7,4 5,3 5,4 6,6 7,4 Kem. syreförbr., COD Mn (mg/l) 8 1, 1, 1, 1,3 1, 1, 1, 1,3 Fluorid, F (Mg/l) 4,435,435,41,46,41,42,45,46 Aluminium, Al (mg/l) 6,25,2,1,7,1,1,2,7 4

Tabell 31. Information om Norrby grundvattentäkt. Vattentäkt: Kommun: Koordinater: Antal abonnenter: Provtagningsbrunn: Brunnsdjup: Provtagningsdjup: Uttagskapacitet: Medeluttag: Geografisk region: Grundvattenmiljö: Akvifertyp: Lagerföljd vid brunnen: Markanvändning: Påverkansfaktorer: Norrby (Söderby Karl) Norrtälje Finns i DGV 19 personer 2 brunnar, samlingsprov 6 m, 2 m 5 m, 18-19 m 13 m 3 /dygn för den grävda brunnen vid Bastubacken, 15 m 3 /dygn för den bergborrade 43 m 3 /dygn Upplands kalkpåverkade område Isälvsavlagring och kristallint berg Grus, öppen samt berg under lera/morän (sluten) Sand/grus respektive lera/morän på berg I grusgropen endast ängsmark/slyskog. Kring bergborrad brunn villatomt i närheten av jordbruksmark. Odlad åkermark, höga nitrathalter har uppmätts, därav inblandning med berggrundvatten. Figur 9. Norrby vattentäkt i Norrtälje kommun. På fältet syns två brunnsöverbyggnader till två bergborrade brunnar. Till vänster om granen ligger vattenverket. Foto: Göran Hanson Norrvattens reservvattentäkter Norrvatten är ett kommunalförbund som förser delar av norra Storstockholm med dricksvatten. Det sker genom ytvattenverket Görväln vid Mälaren. Utöver denna ytvattentäkt har Norrvatten fyra grundvattentäkter i fyra kommuner. Vattentäkterna är Hammarby (Upplands Väsby), Märsta (Sigtuna), Rotsunda (Sollentuna) och Ulriksdal (Solna). Samtliga ligger i 41

Stockholmsåsen och tillsammans har de en potentiell kapacitet på 9 m 3 /dygn. Något uttag sker inte från vattentäkterna förutom regelbundna funktionskontroller. Grundvattentäkterna står i förbindelse med ytvattnet i Brunnsviken, Norrviken och Fysingen. Hammarby Upplands Väsby kommun Hammarby grundvattentäkt ligger i Stockholmsåsen vid sjön Fysingens sydspets. Vattentäkten består av tre brunnar som hämtar vatten ur grusåsen. Brunnarna ligger placerade i samma vattenmagasin, 3-5 meter från varandra. Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattnet har mycket höga värden på alkalinitet och hårdhet. ph-värdet ligger stadigt över 7. Vattentäkten har stora problem med höga kloridhalter. Mellan 1982 och 199 har halterna nästan fördubblats. En trolig förklaring är att vägsalt från E4:an läckt ner i grundvattnet. Även ett saltupplag kan ha bidragit till de höga halterna. Om en vattentäkt har höga kloridhalter på grund av påverkan från vägsalt finns risk för att även andra föroreningar följer med vägdagvattnet ner i grundvattnet. Därför har det på senare tid gjorts ansträngningar för att skydda grundvattnet genom att leda bort vägdagvatten. Från år 2 syns också en svag minskning av kloridhalten. Sulfathalterna är relativt höga men följer den minskande trenden som kan kopplas till minskade svavelutsläpp till luften. Järn- och manganhalterna är genomgående låga, liksom fluoridhalten. Vattentäkten bedöms som lämplig att ingå i ett regionalt miljöövervakningsprogram eftersom den är en reservvattentäkt som underhålls och provtas regelbundet och vattenanalysdata från vattentäkten kommer att lagras i DGV. Tabell 32. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Hammarby grundvattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2 till 24, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 1p betyder att 1 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet). Parameter N Medel Median Min Max 1p 25p 75p 9p Alkalinitet, HCO 3 mg/l 1 27 27 27 27 27 27 27 27 ph 25 C 26 7,3 7,3 7,2 7,4 7,2 7,2 7,3 7,4 Nitratkväve, NO 3 -N mg/l 1 2,3 2,3 2,3 2,3 2,3 2,3 2,3 2,3 Nitrat NO 3 mg/l - - - - - - - - Nitritkväve, NO 2 -N mg/l 1,1,1,1,1,1,1,1,1 Nitrit NO 2 mg/l - - - - - - - - Ammoniumkväve, NH 4 -N mg/l 1,5,5,5,5,5,5,5,5 Klorid, Cl mg/l 26 13 13 95 114 96 96 17 18 Natrium, Na mg/l 1 58 58 58 58 58 58 58 58 Kalium, K mg/l 1 8, 8, 8, 8, 8, 8, 8, 8, Konduktivitet 25 C ms/m 1 92 92 92 92 92 92 92 92 Järn, Fe mg/l 1,6,6,6,6,6,6,6,6 Mangan, Mn mg/l 1,5,5,5,5,5,5,5,5 Sulfat, SO 4 mg/l 1 58 58 58 58 58 58 58 58 Hårdhet tyska grader dh 26 18 18 17 19 18 18 19 19 Kalcium, Ca mg/l 1 119 119 119 119 119 119 119 119 Magnesium, Mg mg/l 1 1, 1, 1, 1, 1, 1, 1, 1, Kem. syreförbr, COD Mn mg/l 1 1, 1, 1, 1, 1, 1, 1, 1, Fluorid, F Mg/l 1,5,5,5,5,5,5,5,5 42

Tabell 33. Information om Hammarby grundvattentäkt. Vattentäkt: Hammarby Kommun: Upplands-Väsby Koordinater: Finns i DGV Antal abonnenter: Reservvattentäkt Provtagningsbrunn: 3 brunnar Brunnsdjup: Ca 16 m Provtagningsdjup: - Uttagskapacitet: 26 m 3 /dygn, 1 m 3 /månad och 4 m 3 /år Medeluttag: Reservvattentäkt Geografisk region: Upplands kalkpåverkade område Grundvattenmiljö: Isälvsavlagring Akvifertyp: - Lagerföljd vid brunnen: - Tillrinningsområdet Ca 7,5 km 2 Markanvändning: - Påverkansfaktorer: Vägar, bensinstationer, industrier, dagvatten, jordbruk, bostäder, fritidshus, bergtäkter, motorcrossbana. Märsta Sigtuna kommun Grundvattentäkten Märsta, som även kallas Ströms gård, ligger i Stockholmsåsen vid sjön Fysingens nordvästra strand. Vattentäkten utgör reservvattentäkt till Märsta vattenverk. Vattenuttaget sker ur fyra brunnar på en radie av 7-8 meter. Prov tas omväxlande mellan brunnarna men vattnet kan antas komma från samma magasin. Ett vattenskyddsområde fastställdes av Länsstyrelsen 1979. Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattnet är hårt och värden på alkalinitet och ph är höga. Kloridhalterna är måttliga och utgör inga problem. Sulfathalterna är måttliga till höga, men har nästan halverats och följer en nedåtgående trend som kan kopplas till de minskade utsläppen av svavelföreningar till luften. Nitratkvävehalterna visar på en topp i slutet av 6-talet men uppvisar i övrigt måttliga halter. Järn- och manganhalterna är låga. Fluoridhalten är mycket låg. Vattentäkten bedöms som lämplig att ingå i ett regionalt miljöövervakningsprogram eftersom den är en reservvattentäkt som underhålls och provtas regelbundet och vattenanalysdata från vattentäkten kommer att lagras i DGV. 43

Tabell 34. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Märsta grundvattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2 till 24, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 1p betyder att 1 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet). Parameter N Medel Median Min Max 1p 25p 75p 9p Alkalinitet, HCO 3 mg/l 1 191 191 191 191 191 191 191 191 ph 25 C 35 7,1 7,1 7, 7,2 7, 7, 7,1 7,2 Nitratkväve, NO 3 -N mg/l 1 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2 Nitrat NO 3 mg/l - - - - - - - - Nitritkväve, NO 2 -N mg/l 1,3,3,3,3,3,3,3,3 Nitrit NO 2 mg/l - - - - - - - - Ammoniumkväve, NH 4 -N mg/l 1,5,5,5,5,5,5,5,5 Klorid, Cl mg/l 34 39 39 36 47 37 38 39 42 Natrium, Na mg/l 1 19 19 19 19 19 19 19 19 Kalium, K mg/l 1 8, 8, 8, 8, 8, 8, 8, 8, Konduktivitet 25 C ms/m 1 6 6 6 6 6 6 6 6 Järn, Fe mg/l 1,25,25,25,25,25,25,25,25 Mangan, Mn mg/l 1,12,12,12,12,12,12,12,12 Sulfat, SO 4 mg/l 1 74 74 74 74 74 74 74 74 Hårdhet tyska grader dh 34 14 13 13 15 13 13 14 14 Kalcium, Ca mg/l 1 86 86 86 86 86 86 86 86 Magnesium, Mg mg/l 1 8, 8, 8, 8, 8, 8, 8, 8, Kem. syreförbr, COD Mn mg/l - - - - - - - - - Fluorid, F Mg/l 1,2,2,2,2,2,2,2,2 Aluminium, mg/l - - - - - - - - Tabell 35. Information om Märsta grundvattentäkt. Vattentäkt: Märsta / Ströms gård Kommun: Sigtuna Koordinater Finns i DGV Antal abonnenter: Reservvattentäkt Provtagningsbrunn: Fyra brunnar Brunnsdjup: - Provtagningsdjup: - Uttagskapacitet: 26 m 3 /dygn Medeluttag: - Geografisk region: Upplands kalkpåverkade område Grundvattenmiljö: Isälvsavlagring Tillrinningsområdets storlek: - Lagerföljd vid brunnen: - Markanvändning: (Delvis naturreservat) Påverkansfaktorer: Gles bebyggelse, väg 44

Figur 1. Bild från Stockholmsåsen. Den vita överbyggnaden är en av brunnarna vid Märsta grundvattentäkt. I bakgrunden syns sjön Fysingen. Foto: Liselotte Tunemar Rotsunda Sollentuna kommun Grundvattentäkten Rotsunda ligger i Stockholmsåsen och består av tre grävda brunnar. Reservvattentäkten är upprustad med nya pumpar och kapaciteten är nu 26 m 3 /dygn. Ett vattenskyddsområde fastställdes av Länsstyrelsen 1974. Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattnet är hårt, med hög alkalinitet och högt ph. Kloridhalterna är måttliga och utgör inte något problem. Nitratkvävehalterna har varit måttliga under hela perioden, dock lite högre runt 8-talet. Järn- och manganhalterna har ökat på 9-talet. Järnhalterna varierar från mycket låga till mycket höga under perioden. Sulfathalterna har varit höga men visar på en tydligt nedåtgående trend från 8-talet. Fluoridhalten är låg. Vattentäkten bedöms som lämplig att ingå i ett regionalt miljöövervakningsprogram eftersom den är en reservvattentäkt som underhålls och provtas regelbundet och vattenanalysdata från vattentäkten kommer att lagras i DGV. 45

Tabell 36. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Rotsunda grundvattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2 till 24, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 1p betyder att 1 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet). Parameter N Medel Median Min Max 1p 25p 75p 9p Alkalinitet, HCO 3 mg/l 1 37 37 37 37 37 37 37 37 ph 25 C 32 7,3 7,3 7,2 7,4 7,2 7,2 7,3 7,3 Nitratkväve, NO 3 -N mg/l 1,9,9,9,9,9,9,9,9 Nitrat NO 3 mg/l - - - - - - - - Nitritkväve, NO 2 -N mg/l 1,23,23,23,23,23,23,23,23 Nitrit NO 2 mg/l - - - - - - - - Ammoniumkväve, NH 4 -N mg/l 1,5,5,5,5,5,5,5,5 Klorid, Cl mg/l 32 19 19 15 23 17 17 19 21 Natrium, Na mg/l 1 11 11 11 11 11 11 11 11 Kalium, K mg/l 1 8, 8, 8, 8, 8, 8, 8, 8, Konduktivitet 25 C ms/m 1 71 71 71 71 71 71 71 71 Järn, Fe mg/l 1,6,6,6,6,6,6,6,6 Mangan, Mn mg/l 1,19,19,19,19,19,19,19,19 Sulfat, SO 4 mg/l 1 84 84 84 84 84 84 84 84 Hårdhet tyska grader dh 32 18 18 17 2 18 18 19 19 Kalcium, Ca mg/l 1 121 121 121 121 121 121 121 121 Magnesium, Mg mg/l 1 5, 5, 5, 5, 5, 5, 5, 5, Kem. syreförbr., COD Mn mg/l 1 1, 1, 1, 1, 1, 1, 1, 1, Fluorid, F Mg/l 1,9,9,9,9,9,9,9,9 Aluminium, Al mg/l - - - - - - - - - Tabell 37. Information om Rotsunda grundvattentäkt. Vattentäkt: Rotsunda Kommun: Sollentuna Koordinater: Finns i DGV Antal abonnenter: Reservvattentäkt Provtagningsbrunn: 3 grusfilterbrunnar Brunnsdjup: 15-17 m Provtagningsdjup: - Uttagskapacitet: 26 m 3 /dygn, 1 m 3 /månad, högst 2 m 3 /år Medeluttag: - Geografisk region: Upplands kalkpåverkade område Grundvattenmiljö: Isälvsavlagring Bergart: Medelkornig yngre granit och gnejsgranit Lagerföljd vid brunnen: - Markanvändning: Se nedan + jordbruk/djurhållning, kolonilotter Påverkansfaktorer: Vägar, järnvägar, energianläggningar, bebyggelse Ulriksdal Solna kommun Ulriksdals grundvattentäkt ligger, liksom Norrvattens övriga reservvattentäkter, i Stockholmsåsen. Den är belägen i ett större grundvattenmagasin, mellan Brunnsviken och Edsviken. Det råder god hydraulisk förbindelse mellan grundvattenmagasinets olika delar och med Edsviken och Brunnsviken. Brunnsviken reglerar grundvattenytans nivå i grusåsen. Vattentäkten består av en sänkbrunn som är anlagd i början av 19-talet. Det finns en infiltrationsanläggning söder om vattentäkten som gör det möjligt att infiltrera vatten. Förr använde Pripps AB mycket av vattnet i området som de tog ur en egen brunn till sin produktion av öl och läsk. 46

Detta kunde ibland orsaka grundvattensänkningar. Närheten till vägarna E4:an och E18 ger ökad risk för infiltration av till exempel vägdagvatten och oljeutsläpp vid olyckor. Påverkan kan även ske från Brunnsviken med infiltration av bräckt vatten. Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattnets alkalinitet är genomgående hög, men har minskat kraftigt sedan 6-talet. Även hårdheten har minskat från 6-talet; idag klassas det som medelhårt. ph-värdet pendlar runt sju. Kloridhalten har minskat från 6-talet och efter dataglappet mellan 1975 och 1991 syns tydligt en fortsatt nedåtgående trend. Sulfathalten visar en svagt ökande trend samt två kraftiga toppar 1979 och 1993. Järn- och manganhalterna är relativt låga men med en kraftig topp runt 1975. Fluoridhalten är låg och ser ut att minska ytterligare. Under flera år har det uppmätts höga radonvärden i vattentäkten. Detta är dock inte något stort problem eftersom radon i vatten går att lufta bort. Vattentäkten bedöms som lämplig att ingå i ett regionalt miljöövervakningsprogram eftersom den är en reservvattentäkt som underhålls och provtas regelbundet och vattenanalysdata från vattentäkten kommer att lagras i DGV. Tabell 38. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Ulriksdal grundvattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2 till 24, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 1p betyder att 1 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet). Parameter N Medel Median Min Max 1p 25p 75p 9p Alkalinitet, HCO 3 mg/l 2 82 82 8 84 8 8 84 84 ph 25 C 17 7,2 7,3 6,8 7,4 7, 7,2 7,3 7,4 Nitratkväve, NO 3 -N mg/l 1,7,7,7,7,7,7,7,7 Nitrat NO 3 mg/l - - - - - - - - Nitritkväve, NO 2 -N mg/l 1,1,1,1,1,1,1,1,1 Nitrit NO 2 mg/l - - - - - - - - Ammoniumkväve, NH 4 -N mg/l 1,5,5,5,5,5,5,5,5 Klorid, Cl mg/l 15 19 17 14 37 14 16 21 25 Natrium, Na mg/l 1 16 16 16 16 16 16 16 16 Kalium, K mg/l 1 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 4, Konduktivitet 25 C ms/m 1 34 34 34 34 34 34 34 34 Järn, Fe mg/l 4,97,8,66,16,66,68,125,16 Mangan, Mn mg/l 1,5,5,5,5,5,5,5,5 Sulfat, SO 4 mg/l 1 54 54 54 54 54 54 54 54 Hårdhet tyska grader dh 15 7 7 6 7 6 6 7 7 Kalcium, Ca mg/l 1 4 4 4 4 4 4 4 4 Magnesium, Mg mg/l 1 6, 6, 6, 6, 6, 6, 6, 6, Kem. syreförbr., COD Mn mg/l 1 2, 2, 2, 2, 2, 2, 2, 2, Fluorid, F Mg/l 1,3,3,3,3,3,3,3,3 Aluminium, Al mg/l - - - - - - - - 47

Tabell 39. Information om Ulriksdals grundvattentäkt. Vattentäkt: Ulriksdal Kommun: Solna Koordinater: Finns i DGV Antal abonnenter: Reservvattentäkt Provtagningsbrunn: 1 grävd brunn Brunnsdjup: - Provtagningsdjup: - Uttagskapacitet: 12 m 3 /dygn Medeluttag: - Geografisk region: Upplands kalkpåverkade område Grundvattenmiljö: Isälvsmaterial Akvifertyp: Huvudsakligen sandigt grus med lerlager över (slutna), men även öppen i vissa delar av åsen. Tillrinningsområdets storlek: - Lagerföljd vid brunnen: - Markanvändning: - Påverkansfaktorer: Vägar (ex. vägdagvatten, oljeutsläpp vid olyckor), infiltration av bräckt vatten från Brunnsviken Nynäshamns kommun I kommunen används både ytvatten och grundvatten som dricksvatten. Här redovisas analyser från grundvattentäkterna Gorran och Älby. Gorran Ur grundvattentäkten Gorran pumpas vatten från två grusfilterbrunnar till Sunnerby vattenverk. Från vattenverket distribueras dricksvatten till Sunnerby, Grödby, Ristomta och Marsta. Råvattnet håller mycket hög kvalitet och den enda behandling som krävs är ph-justering. Vattnet kräver normalt ingen desinfektion, men möjlighet till klorering finns. Det finns förutsättningar att förstärka grundvattentillgången med konstgjord grundvattenbildning från sjön Muskan, sannolikt med mer än 1 l/s. Ett vattenskyddsområde fastställdes av Länsstyrelsen 197. Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattnets alkalinitet är låg till måttlig, möjligen svagt ökande. ph varierar men pendlar mestadels runt 7 enheter. Vattnet är mjukt, under 5 dh. Kloridhalten är måttlig och sulfathalten låg. Nitratkvävehalten ligger mestadels på en mycket låg nivå, liksom järn- och manganhalterna. Fluoridhalten är också låg och ger därför endast ett begränsat skydd mot karies. Vattentäkten bedöms som lämplig att ingå i ett regionalt miljöövervakningsprogram, då det är sannolikt att den kommer att vara i drift en längre tid framöver och att vattenanalysdata kommer att lagras i DGV. 48

Tabell 4. Sammanställning av data för vattenkvaliteten i Gorran grundvattentäkt. Värdena är beräknade på vattenanalyser från år 2 till 24, N är antal värden i beräkningarna, p står för percentil (t.ex. 1p betyder att 1 % av alla värden är lika med eller lägre än det angivna värdet). Parameter N Medel Median Min Max 1p 25p 75p 9p Alkalinitet, HCO 3 mg/l 2 35 35 32 38 32 32 38 38 ph 25 C 2 7, 7, 6,9 7,1 6,9 6,9 7,1 7,1 Nitratkväve, NO 3 -N mg/l 2,2,2,2,3,2,2,3,3 Nitrat NO 3 mg/l 2 1, 1,,7 1,3,7,7 1,3 1,3 Nitritkväve, NO 2 -N mg/l 2,,,,1,,,1,1 Nitrit NO 2 mg/l 2,5,5,1,1,1,1,1,1 Ammoniumkväve, NH 4 -N mg/l 2,5,5,4,5,4,4,5,5 Klorid, Cl mg/l 2 31 31 24 37 24 24 37 37 Natrium, Na mg/l 1 16 16 16 16 16 16 16 16 Kalium, K mg/l 1 1, 1, 1, 1, 1, 1, 1, 1, Konduktivitet 25 C ms/m 2 22 22 18 25 18 18 25 25 Järn, Fe mg/l 2,3,3,3,3,3,3,3,3 Mangan, Mn mg/l 2,1,1,1,1,1,1,1,1 Sulfat, SO 4 mg/l 2 16 16 14 17 14 14 17 17 Hårdhet tyska grader dh 2 4 4 4 4 4 4 4 4 Kalcium, Ca mg/l 2 22 22 2 23 2 2 23 23 Magnesium, Mg mg/l 2 5, 5, 4,6 5,4 4,6 4,6 5,4 5,4 Kem. syreförbr., COD Mn mg/l 2,5,5,5,5,5,5,5,5 Fluorid, F Mg/l 2,5,5,5,5,5,5,5,5 Aluminium, Al mg/l 2,1,1,1,1,1,1,1,1 Tabell 41. Information om Gorran grundvattentäkt. Vattentäkt: Gorran Kommun: Nynäshamn Vattenverk: Sunnerby Antal abonnenter: 2281 personer (från juli-6) Provtagningsbrunn: 11 Norra (fd brunn 2) Brunnsdjup: Ca 15 m Provtagningsdjup: Ca 1 m Uttagskapacitet: - Medeluttag: 511 m 3 /dygn (från juli-6) Geografisk region: Mellansvenska sänkan Grundvattenmiljö: Isälvsmaterial Akvifertyp: - Lagerföljd vid brunnen: - Tillrinningsområdets storlek - 2 Markanvändning: - Påverkansfaktorer: - 49

Gorrankällan Cirka 5 meter norr om vattentäkten Gorran finns Gorrankällan eller Gorrkällan. Den är idag den största kända källan i länet, med ett källflöde på över 3 l/s. Vattnet strömmar till källan från grus- och sandlager i åsen. Kanalen med den kraftigt flödande källbäcken är full av röd järnockra som fällts ut från källvattnet. Figur 11. Gorrankällan bildar normalt en mindre vattensamling med sanka stränder och har en vattenspegel på cirka 1 meter i diameter. Foto: Göran Hanson Älby Älby grundvattentäkt ligger i isälvssediment i en åsformation mellan Ösmo och Nynäshamn. Täkten är reservvattentäkt till Berga vattenverk. Den naturliga, kontinuerligt uttagbara grundvattentillgången i Älby- Bergaområdet torde totalt vara något mindre än 2 l/s. I och med att Nynäshamns kommun börjat köpa vatten från Stockholm Vatten kommer Älby att bli reservvattentäkt. Ett vattenskyddsområde fastställdes av Vattendomstolen 1973. Kommentar till tidsserier i bilaga 1: Grundvattnets alkalinitet är hög. ph-värdena har varierat mellan 6,3 och 7,4 och medianvärdet ligger strax under 7. Vattnet har måttlig hårdhet, men en topp syns i mitten av 9-talet. Toppen stämmer överens med de något högre ph-värdena under samma period. Kloridhalten är mestadels låg och utgör inte något problem. Nitratkvävehalterna är låga men har varierat under perioden och från mitten av 9-talet stigit något. Järn-, mangan- och fluoridhalterna är mycket låga. 5