UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt

Relevanta dokument
UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt

AKTUELLT FRÅN KREMATORIEVERKSAMHETEN

NFKK-konferens i Köpenhamn Föredrag om NOx-utsläpp från krematorier förmiddagen / Torbjörn Samuelsson

Utsläpp av kväveoxider NOX från kremationsprocessen. Rapport oktober 2016

Nu ska sanningen fram om NOx

SRKL:s Vårkonferens Malmö,

ERFA Begravningsregion Dalarna Falun,

SRKL:s Höstkonferens Hässleholm,

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Seminarium OSLO 1 dec 2016

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Projektrapport för Analys av restprodukt från en kremeringsprocess

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar

Jan Olov Andersson SKKF

Supertech Sverige AB

FOKUS: KREMATIONSSATSNINGAR FRÅN NORD TILL SYD. Trots få kremationer: Sprillans nytt när Gällivare får bestämma

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

ANSÖKNINGSBLANKETT - KISTOR med kravspecifikationer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7

Luftkvalitet och människors hälsa

Diesel eller Bensin? Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

DOM Stockholm

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Luftföroreningssituationen I Landskrona

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna

Statoils nya Diesel. Tekniska fördelar och funktion

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Önskemål om ändring av 32 förordning (2013:253) om förbränning av avfall

Luften i Sundsvall Miljökontoret

Provbränning Råcksta krematorium

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

FoodTankers AB. Miljörapport

Nr Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

HUVUDFÖR- HANDLING VATTENFALL BOLÄNDERNA

LUFTKVALITETEN I OMGIVNINGEN AV SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014

Rapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Luften i Sundsvall 2012

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2015 samt luftmätningsdata för åren

LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI

Luftföroreningssituationen i Landskrona

Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13

Förbränning. En kort introduktion Christian Brackmann

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

REGION NORR Informationsdag Lycksele

DB Schenkers Emission Report


Sammanställning av bränsledata

Luften i Sundsvall 2011

JACOB GRAMENIUS Per Öhlund (Väg- och järnvägsavdelningen)

SSAB:s miljöinvestering konvertering från EO5 olja till naturgas Gasdagarna maj Thomas Melin SSAB

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR SOMMARHALVÅRET 2006

Viktigt att minska utsläppen

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen

DIREKTIVET OM MEDELSTORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR

Minskade NOx- utsläpp med nya tillämpningar i rökgasrening

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen

Energibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Kyrkogårdsutskottet (5)

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Alingsås Kyrkogårds- och fastighetsförvaltning Nolby krematorium Mätning av kvicksilver maj 2011

Varför modellering av luftkvalitet?

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Naturvårdsverkets författningssamling

BESLUT 1 (7) Ändring av villkor enligt 24 kap. 8 miljöbalken (MB) för Berthåga krematorium, Uppsala kommun.

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Tvätt biobränslepanna år 2015

Luften i Sundsvall 2010

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

Mikael Karlsson VD, Detox AB

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

MCP-direktivet Kommande regler för pannor 1-50 MW

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning?

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftföroreningssituationen i Norrköping

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj Var mäter vi? Luftföroreningar maj Samlad bedömning...

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni Var mäter vi? Luftföroreningar juni Samlad bedömning...

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009

WP2 INVERKAN AV PELLETSKVALITET OCH LAGRINGSADDITIV PÅ FÖRBRÄNNING

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet januari Var mäter vi?... 1

UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december Var mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Transkript:

UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt 2015-16 2016-10-14 Teknisk rådgivare Torbjörn Samuelsson Bakgrund krematorierna i Södermanland för höga NO X -utsläpp vilket i ett fall resulterat i ett åtal om miljöbrott, åtalet nedlagt. SKKF har under hösten 2014 två möten med Naturvårdsverket. Naturvårdsverket har i brev till SKKF redogjort för sin syn på NO X -utsläpp från krematorier. Naturvårdsverkets anser inte att NO X är ett prioriterat utsläpp i jämförelse med CO, Hg, partiklar och kolväten. 1

NV:s redogörelse gav branschen ett visst andrum Fråga: Vad kan kisttillverkarna göra och vad kan ugnstillverkarna göra? för att kunna agera krävs kunskap och kunskapsläget kring NO X -bildning i en krematorieugn var ytterst svagt, både vad gäller tillverkare och brukare. ca 20 krematorier har utsläppsvillkor för NO X i sina miljötillstånd. Utsläppskraven varierar då mellan 900 och 1200 gram/kremation. varför är NO X så besvärligt att hantera, klarar inte krematoriernas rökgasreningsutrustning sin uppgift? utrustning/teknik för NO X -reduktion i den typ av förbränningsprocess (satsvis) som sker vid ett krematorium finns inte på marknaden. 2

Syfte Utredningen syfte har varit att genom mätning och studier av förbränningsförloppet i en krematorieugn försöka få bättre klarhet i: hur NO X uppstår vilka parametrar som påverkar utsläppens storlek om utläppens storlek kan styras med nuvarande tekniska utrustning. Sandvikens Pastorat - Utredningsgruppen Utredningsgruppen har bestått av: Mats Eriksson och Magnus Eriksson, MITAB i Forsbacka AB Arne Elg, fd kyrkogårdschef Robert Hedström, tf kyrkogårdschef vid Sandvikens Pastorat Personalen vid Sandvikens krematorium har varit behjälplig med förbränningsproverna och utfört de analyserade kremationerna Torbjörn Samuelsson, SKKF, krematorieteknisk rådgivare. 3

Finansiering Utredning har finansierats genom medel från: Forskningsstiftelsen för krematorieteknik SKKF, Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund kisttillverkarna Nyarp AB och Fonus Träindustri Nyarp AB, Fonus Träindustri och Nilsson Trämanufaktur har bidragit med kistor Sandvikens Pastorat och MITAB i Forsbacka AB har bidragit med egen tid för utförande av prover mm. Kväveoxider NO X Kväveoxider är föreningar av syre och kväve eller en blandning av sådana föreningar. NOx är ett samlingsnamn för de oxider av kväve som uppstår vid förbränning vid höga temperaturer, särskilt i förbränningsmotorer/processer. Inom atmosfärkemi, luftföroreningar och besläktade områden avser kväveoxider NOx kvävemonoxid NO och kvävedioxid NO 2. Vid förbränning uppstår främst (NO), som oxideras i luft till (NO 2 ). Dessa reagerar sedan med vattenmolekyler (H 2 O) i luften och bildar salpetersyra (HNO 3 ). 4

NOx kan vid förbränning bildas på tre olika sätt: - sk bränsle-nox: när det kväve som finns bundet kemiskt i bränslet reagerar med förbränningsluftens syre. - sk prompt NOx: bildas genom att oförbrända kolväten från bränslet reagerar med kvävet i förbränningsluften under friställandet av en kväveradikal som sedan oxideras. - sk termisk NOx: bildas genom att förbränningsluftens syre och kväve reagerar med varandra. Reaktionen sker inte i någon större utsträckning vid temperaturer under 1200-1300 C, men ökar däröver exponentiellt med temperaturen. Förberedelser Följande förberedelsearbeten utfördes: installation av gasanalysator som registrerar NOx installation av gasflödesmätare modifiering av styrsystemet för att ta emot signaler mm från installerade instrument förse kisttrucken med vägningsfunktion. 5

Utförda prover Förbränning och analys har utförts av: provbränning av de vanligaste kisttyperna, 3 kistor av varje typ (Nyarp 3 st, Fonus 3 st, Nilsson 1 st). Totalt 21 kistor. helt vanliga kremationer i serier om 5, totalt 25 st. enbart brännare i drift, bränsle Eo1 enbart brännare i drift, bränsle RME Provbränning av tomma kistor 6

Provbränning av tomma kistor typ Spån o MDF Provbränning av tomma kistor typ Spån 7

Provbränning av tomma kistor typ Trä Observera skalan! Provbränning av tomma kistor typ Spån o MDF 8

Provbränning av tomma kistor typ Trä Provbränning av tomma kistor 9

Analyserade kremationer 10

11

12

13

14

Sammanställning NOX från utförda kremationer 15

16

17

Provkörning brännare 18

Dansk utredning 1999 Miljøvurdering af kister og undersøgelse av forbrændingstekniske egenskaber i forbindelse med kremation Teknologisk institut Medelvärde spån och MDF: ca 800 g NOX per kista Medelvärde rent trä: ca 70 g per kista 19

27 emissionsmätningar Emissionsmätningar utförda 2010-2016: 19 krematorier, 27 mätningar, 105 kremationer Medelvärde 759 g NOX per kremation Min-värde 270, max-värde 2690 g, näst högst 1820 g per kremation Medelvärdet något högre än i vår undersökning Båda undersökningarna ger medelvärden klart under 900 g per kremation NOX-utsläpp Sverige 2014 (Källa Naturvårdsverket kompl med beräknat utsläpp från krematorierna) 20

Sammanfattning NOX-utredningen Kista av spånskiva eller likn ger ca 430 g per kista Kista av rent trä mindre än 70 g per kista Medelvärde för utförda kremationer 722 g per kremation inkl kista, 388 exkl kista Värdena varierar kraftigt Liten påverkan av vikten, ingen av ålder eller antal dagar mellan dödsdag och kremation Utredningens resultat överensstämmer med andra utredningar och mätningar Mycket litet bidrag från brännare Sammanfattning NOX-utredningen Utsläppens storlek kan inte påverkas i krematoriet med dagens teknik NOX från krematorier mycket liten del av totala utsläppen i landet 21

Tack för att ni lyssnade! 22