Finslipning och formtoppning

Finslipning och formtoppning Spåren till Sotji 3/4, januari 2014

D et här är den sista publikationen inför de olympiska och paralympiska spelen i Sotji. De tre nätpublikationer som har getts ut sedan augusti har steg för steg ledsagat arrangörerna av Spåren till Sotji-evenemang mot höjdpunkten de olympiska och paralympiska spelen i Sotji 2014 och de glada vinteridrottsevenemang som arrangeras i skolor och daghem i samband med dessa. Nu är spelen snart här. Vi behöver den senaste informationen om tävlingsförhållandena och en konkret plan för själva tävlingsperioden. Spåren till Sotji-publikationerna 1 Målställning och grundträningsperiod / augusti 2013 2 Tävlingsförberedande period / november 2013 3 Finslipning och formtoppning / januari 2014 4 Medaljkaffe och slutsatser / april 2014 Temaåret Spåren till Sotji 2014 arrangeras av Finlands Olympiska Kommitté, Finlands Paralympiska Kommitté, Valo, Utbildnings styrelsen och programmet Skolan i rörelse. Ett stort tack till Finlands Idrottsmuseums bibliotek och Kirkonkylän koulu i Nastola som har bidragit med material också till den här publikationen. 2

Innehåll: Förord 4 Sista chansen att anmäla sig 5 Bygg upp stämningen 6 Tips i sista minuten 7 Diplom kan laddas ner på temasidan 10 Vinterspelens uppkomst 11 Värdstaden Sotji 12 Vintersportlandet Ryssland 14 Känn igen vintergrenarna! 15 Grunderna i ryska 18 Tips i sista minuten på Educa-mässan 19 Idrottarhälsningar 20 Motionsäventyret & Taisto 21 Skolan i rörelse-seminarier 22 Händelsekalender 23 3

Förebilder aktiverar Förord Roligt och svettigt, fartfyllt och svårt. Elitidrott är hårt arbete, men det är också en fantastisk resa i en värld där målet är att utveckla den egna prestationsförmågan. För idrottaren handlar det om att upprepa en stark vardagsrutin, söka och finna, lyckas och misslyckas som ett målinriktat liv i miniatyr. Under OS i Sotji har vi alla möjlighet att njuta av elitidrott när den är som bäst, antingen på plats i Ryssland eller hemma framför tv:n. OS är en drömresa som idrottarna har arbetat hårt för i många år. Det är ett äventyr, en fantastisk stämning som vi alla får ta del av. Finland representeras av mer än hundra idrottare. De har alla gjort sig förtjänta av sin plats i laget och av vår uppskattning. De är proffs i sin bransch. De hänger sig åt idrotten, koncentrerar sig, kämpar och ger allt. När vi följer med deras prestationer får vi ny energi för vårt eget dagliga arbete och spännande upplevelser i vardagslunken. De är förebilder, och förebilder aktiverar. Med hopp om oförglömliga OS-upplevelser, Mika Kojonkoski Ledare för Finlands olympiatrupp Spänningen stiger Spänningen stiger både på Paralympiska kommitténs kontor och bland idrottarna, som förbereder sig för det mål som de har ställt upp för många år sedan. Största delen av idrottarna har ännu många tävlingar kvar före de paralympiska spelen och tid att finslipa formen. Samtidigt måste de vara extra noga med att inte dra på sig onödiga skador eller sjukdomar. I början av november valdes åtta idrottare till Finlands trupp till de paralympiska spelen i Sotji. Truppen kompletteras i början av februari och kommer slutligen att bestå av ungefär 13 idrottare. Laget kommer alltså att vara nästan tre gånger större än i Vancouver. Rullstolscurling är en ny gren för Finland och bidrar med fem idrottare i truppen till Sotji. Ett långsiktigt arbete sedan den första grenpresentationen 2007 har gett resultat: 2013 deltog Finland för första gången i VM och nu är det dags för de paralympiska spelen. De här åren har inneburit många läger, turneringar, packade träningsväskor, misslyckanden, aha-upplevelser... Alltså hela skalan av känslor. Lagets förberedelser har förlöpt väl. Snowboardåkaren Matti Suur-Hamari som siktar på de paralympiska spelen tog en fin tredjeplats i säsongens första världscuptävling i slutet av november. Längdåkaren Ilkka Tuomisto startade sin världscupsäsong med en andraplats. En som valdes till laget i november är utförsåkaren Katja Saarinen. Hon deltar i sina fjärde paralympiska spel och har potential att ta medalj. Katja försöker dessutom bli medlem i Internationella Paralympiska Kommitténs idrottarkommission för att kunna påverka besluten om grenarna, idrottarna och de paralympiska spelen. Omröstningen äger rum under de paralympiska spelen och alla deltagande idrottare har rätt att rösta. Vi önskar Katja en lavin av röster! Gott paralympiskt år till er alla! Kimmo Mustonen Ledare för Finlands paralympiatrupp 4

Sista chansen att anmäla sig Har ni ännu inte anmält er till temaåret? Ni hinner göra det. Anmälningslänken finns på adressen www.olympiakomitea.fi/ suksiensotsiin. Vi erbjuder er följande Spåren till Sotji 2014-material avgiftsfritt: Idéer och tips för arrangemangen i fyra Spåren till Sotji-nätpublikationer Rent spel-diplom Deltagardiplom Skoldiplom Postkort från Sotji med hälsningar av OS-laget Postkort från Sotji med hälsningar av paralympialaget Största delen av materialet är tillgängligt för alla, men bara de som har anmält sig får postkorten med idrottarhälsningar från Sotji. 5

Kolla in Vääksyn koulus och Jyrängön koulus vinterevenemang i samband med vinterspelen i Vancouver 2010. Bygg upp stämningen Eller hitta den rätta stämningen inför vinterspelen genom att se Internationella Olympiska Kommitténs filmer. 6

Tips i sista minuten Två timmars program: Invigning Avslutning Hobby- och utrustningsmässa Rastaktiviteter: Pulkstafett Dragkamp Följ med spelen Vad händer i Sotji? Min favoritidrottare Motionskampanjer Skidkalender Motionsäventyret En timmes program: Frågesport i klasserna Grunderna i ryska OS-staden Sotji Det finns fler tävlingsgrenar i idébanken: http://www.sport.fi/olympiakomitea/olympia-akatemia/ suksien-sotsiin-2014/vinkkipankki I det här schemat kan du planera ett eget veckoprogram om ni vill ha olympisk fostran under flera dagar. Kom ihåg att varje grupp själv väljer hur mycket OS-relaterat program den vill ha. MÅNDAG Teman TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG 7

Gren + varianter Mål Genomförande Curling Precision Individ/ grupp Människocurling Saftkannecurling Strykjärnscurling Stafetter Skyttelstafett i pulka Tågstafett i pulka (lok + vagnar) Blindskidåkning Skyttelstafett med en skida Rullstolsskyttel Tandemskidåkning Samarbete, koordination, balans, rörelse Skidskytte + öga hand-koordination Precisionsåkning på skridsko eller skidor Backhoppning Slalom Precision, samarbete, uppskattning av tid och sträcka Balans, koordination Par/ grupp Individ/ grupp Individ/ grupp Individ/ par/ grupp Individ/ grupp Individ/ grupp Anvisningar En elev sitter på en åklapp och den andra knuffar honom eller henne mot boet eller över en mållinje Spela curling med Mehukatti-saftkannor Spela curling med gamla strykjärn En elev springer upp för backen och åker pulka ner. Sedan tar han eller hon med en kompis, båda springer upp och åker ner; därefter tre, fyra, fem elever. En skidar en bestämd rutt och den andra ger anvisningar. Skidåkning + skytte, t.ex. kast med boll, pil, snöboll; laservapen Beskriv rutten och idén Redskap curlingstenar 2 åklappar och målområde Fyllda Mehukatti-saftkannor och målområde Strykjärn och målområde En pulka per lag Stol med skidor under + korta stavar Tidtagning, banmarkeringar Miniskidor, egna skidor, domare, backe Skidor, miniskidor, rattkälke, pulka 8

Gren + varianter Mål Genomförande Uppvisningsgrenar t.ex. synkroniserad konståkning, snowboard Vinterbollspel Lacrosse, snöfotboll, snöinnebandy Snöbrottning Frågesport t.ex. problemlösning (OS-ringarnas ordningsföljd) Balans, styrka, smidighet Allmänbildning, gruppdynamik/ samarbete Individ/ grupp Individ/ grupp Lag Anvisningar Om någon av eleverna utövar en ovanlig gren kan han eller hon förevisa den Regler, domare; eleverna försöker få ut varandra ur ringen stående eller sittande med ryggarna mot varandra Svara på frågor eller gör uppgifter. Idrottsövning för fel svar. Redskap Markerad brottningsring KOMIHÅGLISTA Utse en arbetsgrupp, om ni inte redan har en. Arbetsgruppen kan bestå av elever, personal och extern hjälp. Bilda en egen pressgrupp i skolan. Kontakta köket om en temavecka om mat. Boka lokaler om något evenemang ska ordnas utanför skolan. Planera ett eventuellt idrottarbesök och kontakta idrottaren. Kontakta något grenförbund för en grenpresentation under OS-veckan. Bjud in representanter för lokala massmedier under temadagarna eller låt eleverna skriva en artikel till lokaltidningen. 9

Diplom kan laddas ner på nätet Spåren till Sotji-diplomen kan laddas ner på webbsidan. Det finns diplom för deltagare, för deltagande skolor och daghem och för rent spel-elever. DIPLOM Rent spel-elev Det här diplomet tilldelas för deltagande i evenemanget Spåren till Sotji 2014. Jag idrottar rent och jämlikt, gör mitt bästa och visar respekt för andra. DIPLOM Det här diplomet tilldelas för framgångsrikt arbete för den olympiska rörelsens pedagogiska mål. Helsingfors, våren 2014 Petri Haapanen ordförande Finlands Olympiska Akademi 10 Diplomen finns på adressen: http://www.sport.fi/olympiakomitea/olympia-akatemia/suksien-sotsiin-2014/julkaisut-ja-materiaalit

Vinterspelens uppkomst Tanken på olympiska vinterspel väcktes 1911 när IOK:s kongress behandlade frågan om grenprogrammet vid OS i Stockholm 1912. Den italienska greven Brunetta d Usseaux föreslog att de nordiska vinterspelen i Stockholm 1913 skulle ingå i OS-programmet. De svenska arrangörerna avvisade ändå förslaget. De nordiska länderna ville hålla vinteridrotten för sig själva och motarbetade införandet av olympiska vinterspel ända till 1920-talet. Vintergrenar hade ändå funnits på OS-programmet redan tidigare. Skridskoåkningen hade nämnts som en möjlig OS-gren redan när IOK bildades 1894, och konståkning fanns på programmet i London 1908. Också vid de olympiska spelen i Berlin 1916 skulle det ha funnits vintergrenar om inte första världskriget hade inhiberat hela spelen. Skridskoåkningen skulle arrangeras i Berlin och skidgrenarna i bergsområdet Schwarzwald. I Antwerpen 1920 tävlades det igen i konståkning och för första gången också i ishockey. Tävlingen hölls i april och paret Ludowika och Walter Jakobsson vann det självständiga Finlands första OS-guld. De olympiska spelen 1924 skulle avgöras i Paris och fransmännen meddelade att de också ville ordna olympiska spel i vinteridrottsgrenar. Eftersom de nordiska länderna fortsättningsvis motsatte sig olympiska vinterspel gjorde IOK en kompromiss: Frankrike fick ordna en särskild vinteridrottsvecka under IOK:s beskydd. Tävlingen hörde ändå inte till det officiella OS-programmet. Vinteridrottsveckan i Chamonix 1924 blev en så stor framgång att också de nordiska länderna gav med sig. IOK fattade beslut om särskilda olympiska vinterspel 1925. År 1926 utlystes tävlingarna i Chamonix i efterhand till de första olympiska vinterspelen. De första paralympiska vinterspelen ordnades i Örnsköldsvik i Sverige 1976 med längdskidåkning och alpin skidåkning på programmet. De paralympiska spelen i Sotji är de elfte i ordningen. På 1970- och 1980-talet nådde Finland stora framgångar i de paralympiska vinterspelen. Finland var känt framför allt som en stark skidnation. Nya länder tillkommer ständigt och i Sotji tävlar 45 nationer och ca 700 idrottare. Ryssland har ett starkt paralympialag på hemmaplan. Andra starka länder i vinterspelen är Tyskland och Kanada. Av de nordiska länderna har Norge den största paralympiatruppen i Sotji. 11

Värdstaden Sotji Sotji (på ryska Сочи) är en stad med 360 000 invånare. Den ligger i regionen Krasnodar i södra Ryssland, på strandremsan mellan västra Kaukasus och Svarta Havet. Tack vare det fuktiga subtropiska klimatet är Sotji främst känd som en solsemesterort. I augusti är medeltemperaturen +25,3 C, i februari +8,7 C vid kusten. De olympiska vinterspelen arrangeras inte i själva staden, utan i tätorten Adler (115 000 invånare) 30 km söderut. Adler var tidigare en självständig stad och inhyser också Sotjis internationella flygplats. Endast fem kilometer från de olympiska arenorna ligger gränsen till republiken Abchazien, som förklarat sig självständig från Georgien. Snögrenarna arrangeras i Krasnaja Poljana vid floden Mzymta, ca 40 kilometer från Adler, bakom ett smalt bergspass. De alpina backarna, kälkbanan och hoppbackarna har byggts intill berget Aibga (2300 meter) i södra ändan av dalen, medan skidspåren för längdåkning och skidskytte finns på andra sidan, längs bergskammen Psechako. Historia Fram till 1800-talet beboddes regionen av kaukasiska folkstammar som konverterat till islam: vid kusten sadzer och ubycher, i bergen tjerkesser (adygeer). Ryssland började erövra Svarta havets östkust i slutet av 1800-talet. Städerna Adler och Sotji byggdes upp kring de befästningar som ryssarna uppförde vid kusten 1837 och 1838. Tjerkesserna besegrades i ett långt krig som tog slut först 1864; det sista motståndsnästet fanns just i Krasnaja Poljana, där den olympiska skidarenan finns. Efter kriget fördrevs de flesta muslimerna till Turkiet. Istället bosattes området av kristna bönder från andra delar av det ryska riket. Byn intill OS-skidspåren heter Estosadok ( estbyn ). När kommunismen föll och Sovjetunionen splittrades 1991 var det också slut på lågpristurismen. Sotji blev ett gränsland när Georgien blev självständigt 1991. Abchazien frigjorde sig från Georgien 1993 med stöd av Ryssland. Sedan dess har läget i Abchazien varit lugnt, även om landets självständighet har erkänts bara av Ryssland. När halvön Krim numera hör till Ukraina är den kaukasiska rivieran Rysslands enda sydliga semesterkust. I och med att landets välstånd har ökat under 2000-talet har stora investeringar gjorts i regionen och turistmängderna har börjat öka igen. Vintersport i de kaukasiska bergen Krasnaja Poljana ( den vackra slätten ) är sedan länge ett bergsalternativ för strandturister i Sotji, men den besvärliga vägförbindelsen försvårade länge utvecklingen av vintersportcentret. Läget förändrades när Sovjetunionen splittrades och de ryska idrottarnas gamla lägercenter på hög höjd hamnade i andra länder, såsom Georgien, Armenien och Kazakstan. Det första stora slalomcentret i Krasnaja Poljana byggdes i början av 1990-talet när Sotji ansökte om vinter-os 2002. Ett mer seriöst försök gjordes när OS-projektet fick president Vladimir Putins och därigenom också de ledande oligarkernas fulla stöd. Putin reste själv till IOK:s kongress i Guatemala 2007 och lyckades få beslutsfattarna på sin sida. Sotji vann den avgörande omröstningen mot Pyeongchang med rösterna 51 47. Salzburg kom på tredje plats. Kurortsturismen i det här området, som är känt som den kaukasiska rivieran, kom i gång i början av 1900-talet. Efter ryska revolutionen (1917) och det därpå följande inbördeskriget fortsatte kurortsverksamheten på 1920-talet. Stalin semestrade gärna i regionen, liksom också senare sovjetledare. Under andra världskriget vårdades sårade soldater ur röda armén på sanatorier i Sotji. 12 Vid sidan av Krim var Sotji det populäraste semestermålet i Sovjetunionen. Dit reste årligen sex miljoner turister på billiga statssubventionerade resor. På 1980-talet blev staden känd också för finländska turister. Det blev lättare att resa till Sotji när flygplatsen i Adler öppnades för internationell trafik 1981.

De olympiska arenorna Nästan alla tävlingsarenor för de olympiska spelen i Sotji har byggts från grunden. Det enda motsvarande fallet i vinter-os historia var Squaw Valley 1960. Det gäller framför allt kustområdet i Adler. En fördel med det är att alla fem ishallar och invigningsstadion ligger intill varandra, för första gången i OS-historien. Invigningen och avslutningen hålls på Olympiastadion Fisjt, som har fått sitt namn efter det mest kända berget i regionen. Stadion rymmer 40 000 åskådare. År 2018 spelas en del av gruppspelsmatcherna i fotbolls-vm på den här stadion. Dessutom kommer den säkert att användas av ryska friidrottare, som också tidigare har hållit träningsläger i Adler. Under de paralympiska spelen avgörs isgrenarna nära den olympiska byn i kustområdet. Matcherna i kälkhockey spelas i Sjajba, medan rullstolscurlingen, som också har finskt deltagande, avgörs i Ledjanoi kub precis som OS-curlingen. Längdåkarna och skidskyttarna tävlar i Laura, precis som på OS. Den paralympiska alpina skidåkningen och snowboardåkningen avgörs i Roza Chutor. Huvudarenan för OS-ishockeyn, Bolsjoj-palatset ( stor ), som rymmer ca 12 000 åskådare, ska användas som idrotts- och konserthall efter OS. Konståknings- och short track-arenan Ajsberg ( isberget ) byggs antagligen om till velodrom, medan hastighetsåkningsbanan Adler Arena ska bli mässcentrum. Den andra ishockeyhallen Sjajba ( pucken ) och curlingarenan Ledjanoi kub ( isbiten ) flyttas till andra städer i Ryssland. Tävlingsarenorna i Krasnaja Poljana omtalas som spelens bergsområde. Längdåknings- och skidskyttestadion Laura ligger längs bergskammen Psechako, dit man tar sig med linbana. Stadion byggdes av energijätten Gazprom och har fått sitt namn av floden Laura nere i dalen. Tävlingarna i alpin skidåkning, freestyle och snowboard avgörs i Roza Chutor. Backhoppningsanläggningen Gorki och kälkbanan Sanki ska i fortsättningen vara nationella träningscenter för de ryska landslagen i de här grenarna. 13

Vintersportlandet Ryssland Snö och is råder det ingen brist på i Ryssland, så det är inget under att vintersporten alltid har varit viktig. Det första och enda OS-guldet under tsartidens Ryssland togs av konståkaren Nikolaj Panin i London 1908. Också i hastighetsåkning och bandy nådde ryssarna stora framgångar redan för hundra år sedan. När Sovjetunionen bildades efter ryska revolutionen 1917 drog sig landet undan från den övriga världen också inom idrotten. Den kommunistiska ideologin betonade motion för den stora massan, medan tävlingsidrott länge undveks. Läget förändrades först efter andra världskriget, när Sovjetunionen började utmana västvärlden på alla områden. I sommar-os deltog Sovjetunionen för första gången i Helsingfors 1952. Debut i vinterspelen gjorde landet först fyra år senare i Cortina d Ampezzo 1956. Sovjetunionen vann medaljstatistiken vid alla vinter-os under åren 1956 88 med undantag för Grenoble 1968, där Norge var bäst, och Sarajevo 1984, där DDR triumferade. Landets bästa grenar var längdåkning och hastighetsåkning på skridsko, där framför allt damerna länge var överlägsna. På 1960-talet blev också konståkning och ishockey starka sovjetgrenar. Efter Sovjetunionens fall 1991 tävlade landets idrottare (med undantag för de baltiska staterna) fortfarande i ett gemensamt lag under vinter-os i Albertville 1992 (i statistiken OSS, Oberoende staters samvälde). I vinter-os tävlade Ryssland för första gången under eget namn i Lillehammer 1994. de största framgångarna under sovjettiden. I paråkningen i konståkning har Ryssland vunnit guld i 12 OS i rad, 1964 2006. Ishockeyn har en särställning i den ryska idrottssjälen. Sovjetunionen vann alla OS-guld utom två under perioden 1956 1992. Ryssland har däremot ännu inget guld: örntröjorna har bara vunnit ett silver (1998) och ett brons (2002). Under de paralympiska spelen på hemmaplan kommer Ryssland att vara ytterst starkt. Vid spelen i Vancouver 2010 kom Ryssland tvåa i medaljtabellen med 38 medaljer. Medaljtabellen toppades av Tyskland som tog 24 medaljer, men som ändå tog förstaplatsen med ett guld mer än Ryssland. Särskilt starkt är Ryssland i längdåkning och skidskytte. Också i curling kommer landet att finnas i tätstriden. RYSSLAND Yta: 17 098 242 km² Folkmängd: 143,5 miljoner Bruttonationalprodukt: 23 501 $/invånare (Finland: 38 655 $) Valuta: Rubel (1 rubel = 0,023 euro) Officiellt språk: ryska President: Vladimir Putin Ryssland var det bästa landet i medaljstatistiken fram till 1994, men efter det har framgångarna minskat. Allra sämst gick det i Vancouver 2010, där Ryssland kom på elfte plats med bara tre guld. Sovjetunionen blev en stormakt inom längdåkningen redan under sitt första vinter-os 1956. Skidåkarna från Sovjetunionen (1992 OSS) och Ryssland har tagit sammanlagt 105 OS-medaljer, fler än statistikettan Norge (96). De ryska skidåkarna har aldrig tidigare fått tävla om mästerskapsmedaljer framför hemmapublik: VM har aldrig ordnats i landet, delvis för att landet har saknat anläggningar och traditioner inom backhoppning. I backhoppning har ryssarna bara en OS-medalj och i nordisk kombination tre. De ryska idrottarna har tagit OS-medaljer i alla vintergrenar utom curling. Flest medaljer har landet utöver längdåkning i skidskytte (totalt 45 medaljer), hastighetsåkning (70) och konståkning (51). I hastighetsåkning uppnåddes UPPGIFT: Sök svaren på internet! Hur många idrottare deltar i de olympiska spelen i Sotji och hur många i de paralympiska spelen? Hur många medierepresentanter kommer det att finnas i Sotji? Hur många frivilligarbetare behövs det för tävlingsarrangemangen? Hur många olympiska och paralympiska medaljer delas ut? 14

Känn igen vintergrenarna! Förena grenen med rätt piktogram, alltså bildtecken. Vet du också vad grenarna heter på svenska? 1 Den här grenen var med i OS för första gången i Garmisch-Partenkirchen 1936. Redan då fick både herrar och damer delta, och alla ändringar i tävlingsprogrammet har också gjorts samtidigt för herrar och damer. Den efterlängtade första finländska medaljen togs av Tanja Poutiainen, som kom tvåa i Turin 2006. På det paralympiska programmet har grenen funnits sedan 1976. Synskadade idrottare åker med ledsagare, medan idrottare med rörelsehinder använder särskilda kälkar eller proteser. I Sotji representeras Finland av Katja Saarinen. 2 Den här grenens förfader är militärpatrull, som skidades i fyramannalag och var uppvisningsgren på vinter-os 1924, 1928, 1936 och 1948. På engelska heter grenen biathlon och utrustningen är bland annat skidor och gevär. Skjutavståndet är 50 meter. I de paralympiska spelen indelas idrottarna i den här grenen i tre klasser: synskadade, rörelsehindrade som skidar stående och rörelsehindrade som skidar sittande. Synskadade idrottare siktar på måltavlan med hjälp av hörseln. Maija Löytynoja försvarar sitt paralympiska silver i den här grenen. 3 I Kanada finns fler utövare av den här grenen än i hela resten av världen sammanlagt. Grenen fanns på OS-programmet redan 1924, men har tidvis varit uppvisningsgren och tidvis inte funnits med över huvud taget. På de olympiska arenorna har Finland ett silver i den här grenen. I de paralympiska spelen är den här grenen avsedd för idrottare med benhandikapp. I motsats till olympierna använder paralympierna ingen borste när de spelar. Finland har för första gången ett lag i den här grenen i de paralympiska spelen. 4 Puckelpist blev den här idrottsformens första OS-gren. Janne Lahtela vann OS-guld i puckelpist i Salt Lake City 2002. Hopp och skicross har kommit med redan tidigare och i Sotji tävlas det för första gången också i halfpipe och slopestyle. 5 Såväl de finländska herrarna som de finländska damerna tog brons i den här isgrenen vid de senaste olympiska spelen i Vancouver. OS-guld har Finland aldrig vunnit i den här grenen, så i Sotji har båda lagen chans att skriva historia. Vid de paralympiska spelen använder spelarna en eller två klubbor med en dubb i skaftet. Klubban används både för att hantera pucken och för att ta fart. Finland har inget lag i den här grenen vid de paralympiska spelen. 6 Det här är en gren som i hög grad handlar om att ha roligt tillsammans. Många av de bästa halfpipeåkarna har fokuserat på fotograferingar och egna tävlingar, men också OS har fått högre prestige under årens lopp. Utöver halfpipe har man också tävlat i slalom och storslalom i den här grenen. Nu kompletteras OS-programmet med slopestyle, som är en stark finländsk gren. I de paralympiska spelen är den här grenen med för första gången i Sotji 2014. Det är en gren för idrottare med rörelsehinder och endast en åkare finns på banan åt gången. 7 Den här grenen har funnits på programmet för vinter-os ända från början, alltså sedan 1924. När den fria tekniken slog igenom säsongen 1984 85 förändrades hela grenprogrammet. Numera tävlar man på många distanser i både fri och klassisk teknik. Det har alltid varit en framgångsrik gren för Finland vid såväl olympiska som paralympiska spel. Grenen har funnits med på de paralympiska spelen sedan de första spelen 1976. I Sotji åker både paralympiska och olympiska idrottare i samma spår, även om de som åker sitski har en aning flackare banor. 15

8 I den här grenen tävlar man i normal backe, stor backe och lagtävling. Den finländska OS-hjälten Matti Nykänen är den enda som har vunnit guld i alla tre grenar vid samma OS. För Janne Ahonen är OS i Sotji redan hans sjätte olympiska spel. Damerna gör OS-debut i den här grenen i Sotji. 9 Liksom i alla kälkgrenar är starten avgörande också i den här grenen: åkarna drar i gång kälken med hjälp av starthandtagen, fortsätter ta fart med spikbeklädda handskar och lägger sig sedan på rygg. Man tävlar individuellt och dubbelt. I Sotji finns för första gången också stafett på programmet. Där åker först en damåkare, sedan en herråkare och slutligen en dubbel. Följande åkare får starta när föregående har vidrört en platta efter mållinjen. 12 Det här blev en egen idrottsgren på 1960-talet när ishallarna blev vanligare. Fall och protester är vanliga i grenen, som inte är särskilt vanlig på tävlingsnivå i Finland. Den ovala banan är 111,12 meter lång och markeras på isen med flyttbara märken i kurvorna. I stafett rundas banan av en av lagets fyra åkare åt gången, medan de tre andra väntar på sin tur innanför banan. Växlingarna sker i fri takt och med flygande start. 13 Den här grenen har sitt ursprung i St. Moritz i Schweiz, där brittiska turister redan 1885 började arrangera kälktävlingar på en brant isbana vid namn Cresta Run. De märkte fort att det gick snabbast med huvudet först. Grenens namn kommer från en ny kälke som togs i bruk 1892 och som enligt många liknade ett skelett. 10 Det här blev en inomhusgren på 1980-talet. Kampen om de olympiska medaljerna avgjordes för första gången inomhus i Calgary 1988 och för sista gången utomhus i Albertville 1992. Den här isgrenen blev OS-gren genast vid de första vinterspelen i Chamonix 1924. Ända från början har man tävlat på många distanser och med åren har allt färre åkare lyckats nå framgång på alla distanser. På de första olympiska isarna i den här grenen hette den finländska hjälten Clas Thunberg. Den enda finländska guldet efter Thunberg togs av Kaija Mustonen, som var Finlands enda guldmedaljör vid spelen i Grenoble 1968. 11 Den här grenen har funnits på programmet vid alla olympiska vinterspel förutom i Squaw Valley 1960, då Internationella Olympiska Kommittén gav arrangören lov att låta bli att bygga en bana. Två- och fyrmansbob för herrar har varit OS-grenar sedan 1932. Damerna fick komma med först vid OS i Salt Lake City 2002. 14 Det här är den äldsta vintergrenen i OS. Den fanns nämligen på programmet redan i London 1908 och i Antwerpen 1920, innan de egentliga vinterspelen började. I Antwerpen vann paret Ludowika och Walter Jakobsson det självständiga Finlands första OS-guld. Vid de första olympiska vinterspelen i Chamonix 1924 tog paret Jakobsson silver. I OS tävlas det för tillfället i singel för damer och herrar, paråkning och isdans och i Sotji för första gången också i en lagtävling. 15 Den här grenen som är en kombination av två olika grenar fanns med på OS-programmet redan vid de första vinterspelen 1924. Under årens lopp har grenen förändrats mycket. Till en början avgjordes de två delmomenten i motsatt ordning jämfört med i dag. Samppa Lajunen skrev OS-historia i Salt Lake City 2002 genom att vinna guld i alla tre grenar: två individuellt och ett i lagtävlingen. Svaren finns på adressen: http://www.sport.fi/olympiakomitea/olympia-akatemia/suksien-sotsiin-2014/julkaisut-ja-materiaalit 16

17

Grunderna i ryska Hej! Välkommen till Sotji! Godmorgon! Jag heter Goddag! Trevligt att träffas! Jag kommer från Finland. Jag är finländare. Ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nio, tio. Heja Finland! Grattis! Bra gjort! Tack! Var så god! Hejdå! Привет! - Privjet! Добро пожаловать в Сочи! - Dabro pazhaalavatj v Sochi! Доброе утро! - Dobraje utra! Меня зовут... - Minja zavut... Добрый день! - Dobryj dienj! Очень приятно! - Ochinj prijatno! Я из Финляндии. - Ja iz Finljandii. я - финн/ финка. - Ja finn/ finka. Один, два, три, четыре, пять, шесть, - Adin, dva, tri, chetyre, pjatj, shestj, семь, восемь, девять, десять. - semj, vosemj, djevitj, djesitj. Финны молодцы - Finny malacy! Молодец! - Maladjec! Молодец! - Maladjec! Спасибо!- Spasiba! Пожалуйста! - Pazhaalusta! До свидания! - Dasvidaanija! Se också en kort film med en lektion i ryska! 18

Tips i sista minuten på Educa-mässan Vill du ha en mer aktiv och trivsam skoldag? Ge eleverna större delaktighet? Delta i motionskampanjer som stöder skolarbetet? Lära ut olympisk fostran och det olympiska idealet? I monter 7e41 Skolan i rörelse för alla! finns programmet Skolan i rörelse, Finlands Olympiska Kommitté, Finlands Paralympiska Kommitté, Valo Finlands idrott rf och Kerko Sport Oy. Vår gemensamma monter bjuder på idéer och material för en mer aktiv och trivsam skoldag. Enligt de senaste undersökningarna har fysisk aktivitet under skoldagen samband med skolframgång och bättre inlärning. Aktivare skoldagar ger bättre skoltrivsel, gemenskap och arbetsro. Enligt lärarna har mer aktiva skoldagar också gett bättre samspel mellan elever och lärare, vilket har en enorm betydelse också för det dagliga skolarbetet. Hos Skolan i rörelse för alla! i monter 7e41 får du också testa din kastprecision. Bland alla deltagare utlottas väskor med idrottsredskap från Kerko Sport. Alla får dessutom ett litet pris med sig genast. Kom och bekanta dig med oss och få inspiration till en aktivare skoldag! LIIKKUVA KOULU KAIKILLE! LIIKKUVA KOULU KAI 19

Idrottarhälsningar Laget i rullstolscurling beger sig glatt i väg mot sin dröm, de paralympiska spelen i Sotji. Spelarna skickar också hälsningar till de skolor och daghem som deltar i temaåret. Se lagets tankar och hälsningar i filmen. Den unga ishockeyspelaren Emma Nuutinen och de andra damlejonen är redo för de kommande OS-matcherna. Nuutinen ser fram emot OS också som upplevelse och hon hoppas att OS inspirerar barnen att drömma. 20

Motionsäventyret & Taisto Du hinner ännu anmäla dig till det nya Motionsäventyret! Målet är mindre sittande, mer rörelse och god sammanhållning. Lågstadieskolornas Motionsäventyr sätter fart på skolbarnen och ger lärarna idéer för mer fysisk aktivitet under skoldagen. Nätäventyret, som kombinerar fysisk aktivitet och lärande, innehåller mångsidiga möjligheter för undervisningen i olika ämnen. Med finns alla välbekanta goda egenskaper och många efterlängtade nyheter! Info och anmälningar: www.sport.fi/koulu Bland alla som anmäler sig i januari lottar vi ut 15 paket med idrottsredskap värda 500 euro! Se också: Isac Elliot bjuder in alla skolelever till Motionsäventyret! http://www.youtube.com/watch?v=tsfpujrnbh0 Jag är med i Motionsäventyret, kom med du också! Motionsäventyrets påhejare, Isac Elliot Tävla i Taisto School Power! I högstadiekampanjen Taisto deltar över 78 000 elever. Träningsperioden har satt fart på eleverna och småningom är det dags att förbereda sig för vårens spännande tävlingar. Liperin koulu från Libelits har vunnit två år i rad, men vilken högstadieskola utses till den mest vältränade i Finland i Taisto-finalen den 9 maj? Ta del av tävlingsivern: www.yourmove.fi/taisto 21

Skolan i rörelse-seminarier Programmet Skolan i rörelse ordnar årligen nationella seminarier för att stödja verksamheten i de deltagande skolorna. Seminariematerialen är fritt tillgängliga på Skolan i rörelses webbplats: http://www.liikkuvakoulu.fi/liikkuva-koulu/seminaarit Dessutom ordnar regionförvaltningsverken och de regionala idrottsorganisationerna regionala seminarier på olika håll i Finland. Välkommen med på seminarierna för att nätverka och dela erfarenheter om aktivare skoldagar! Alla tillställningar är avgiftsfria. REGIONALT SKOLAN I RÖRELSE-seminarium 29.1.2014 i Tavastehus TEKEMÄLLÄ OPPII-seminarium 11.2.2014 i Vanda REGIONALT SKOLAN I RÖRELSE-seminarium 18.2.2014 i Jyväskylä NATIONELLT SKOLAN I RÖRELSE-seminarium 8 9.4.2014 i Seinäjoki Mer information: http://www.liikkuvakoulu.fi/liikkuva-koulu/seminaarit 22

Händelsekalender Educa-mässan 24 25.1 De olympiska spelen i Sotji 7 23.2.2014 De paralympiska spelen i Sotji 7 16.3.2014 Den sista Spåren till Sotji-publikationen utkommer i april Kom också ihåg att kontrollera viktiga datum för Taisto, Motionsäventyret och Skolan i rörelse-seminarierna på de föregående sidorna! 23

www.olympiakomitea.fi/suksiensotsiin Finlands Olympiska Akademi bedriver olympisk fostran i Finland I samarbete med