1/ Göteborgs Hamn AB/Ledarna (. Vid en central förhandling den 21 oktober 1996 kom parterna överens om att ge undertecknade Karl Erik Börjesson och Bengt Carlsson i uppdrag att analysera situationen för L~dare i hamnen samt komma med förslag till åtgärder. Efter genomgång avlämnc:tr vi härmed följande rapport: ~ - \ Företagsledning/Ledare - en fråga om förtroende. Förhållandena i Göteborgs Hamn vad ävser ledarna präglas i dagsläget av dåliga kommunikationer, höga arbetskraftskostnader och en djup och ömsesidig misstro mellaa företagsledning och Ledarna. Detta tar sig ibland smått absurda uttryck såsom skriftlig beordring av övertidsarbete.ideliga tvister om timmar.dispenser mm, istället för gemensamma. ansträngningar att förbättra produktivitet och lönsamhet. Det finns naturligtvis flera förklaringar till varför man har hamnat i denna situation varav vi vill peka på några. 1 Företagsledningens benägenhet att ge efter för utpressning från hamnarbetarna har vid många tillfällen inneburit att produktionsledarna blivit överkörda av ledningen inför sin underställda personal. Det har medfört att produktionsledarna har valt att ha en låg profil gentemot hamnarbetarna och man kan lite tillspetsat säga att man har abdikerat från sin roll som ledare och.chefer i bolaget. Genom sitt handlande har företagsledningen hjälpt till att "driva ledarna i famnen n på hamnarbetarna. 2 Ledarna framhåller ofta att man har en stark sammanhållning inom kåren.. Enligt vårt sätt att se är detta en felsyn. Sammanhållning och solidaritet förväxlas här med ett starkt inre grupptryck, vilket hindrar de progressiva krafter som finns inom gruppen att ta ansvar och utvecklas inom sitt yrke..
21 3/ En tredje orsak till förhållandena ligger i det vildvuxna inkomstsystemet. Genom att en stor del av arbetstiden utförs utanför den "ordinarie arbetstiden" och således betalas som övertidsarbete har arbetsledarna etablerat ett inkomstläge som vida överstiger betalningen för likvärdiga arbete_n inom industrin. Det är i det systemet inte självklart att det är de bästa arbetsledarna som.har de högsta inkemsterna.,systemet sätter på ett effektivt sätt intentionerna i det för några år sedan ingångna ledareavtalet ur spel. nkomsten b,estäms inte till följd av kunskap och kompetens.ej heller genom diskussioner mellan chef/underställd eller genom fackliga förhandling~r utan p.g.a. andra utanför parternas kontroll liggande faktorer. Ökat ansvarstagande-;personlig utveckling och möjligheterna till avancemang underordnas på så sätt inkomstsystemet. Att bygga upp ett förtroende är en lång och tålamodsprövande process som inte kan avtala~ fram. Det bygger inte bara på vad man säger utan i mycket större utsträ.ckning på vad man gör. Företrädare för företag ledningen och organisationen har brottats med denna fråga under lång tid utan att kunna finna någon lösning. Frågan är om man kan komma vidare utan att vissa personförändringar måste göras Produktionsledareavtalet. ett försök att komma till rätta med problemen infördes efter långa och ingående diskussioner 1991 det så kallade produktionsledareavtalet som byggde på följande förutsättnin9ar: * Starkare anknytning av hamnarbetare till respektive arbetsledareområde * Bättre personliga utvecklingsmöjligheter i jobbet för hamnarbetare och arbetsledare * Tydlig ch~fsroll för arbetsledare * Klart chefsansvar för medarbetarna kompetensutveckling * Ökat resultat och kundansvar
: :.::: 3/.. Avtalet om produktionsledare ledde till oändliga lokala och centrala förhandlingar med krav och motkrav på skadestånd och hot om stämning till arbetsdomstol.' Så _här i backspegeln kan man konstatera att varken företag eller salfgruppen var mogna att införacdetta avtal som egentligen inte innehåller några märkvärdigheter utan är. en på de flesta företag normal arbetsordning. dag kan det ifrågasättas om avtalet fyller någon funktion överhuvud taget, och om det inte därför bör awecklas helt. Otidsenliga avtalsförhållanden Hamn~ns Ledares avtal med tillhörande lokala överenskommelser har genom åren utformats med stark influens från hamnarbetarevillkoren. Som vi nämnt ovan har. hamnen i många fall givit efter för hamnarbetarnas oftå ultimativa krav för att sedan,. utan någon egentlig analys av följderna överföra dessa till arbetsledarekåren. Som exempel på detta kan nämnas matersättning,transportersättning,klädpoäng mm. dag finns en flora av gamla lokala överenskommelser som ingen har någon egentlig överb~ck över. och som i dagsläget inte fyller någon funktion. Dessa överenkommelser bör awecklas och ersättas av ett enkelt och modernt avtal. Arbetstiderna En normal planering av arbetstiderna i hamnen ter sig med hänsyn till den ojämna beläggningen.förseningar i fart}tgens ankomsttider samt uppkomsten av störningar under pågående produktion som synnerligen svår att göra. Härav följer att arbetstiderna --- endast i mindre omfattning går att schemalägga på normalt sätt.undersökningar har visat att den totala arbetstiden inte awiker på något onormalt sätt från den lagstadgade 40 timmars veckan.trots att stora övertidsuttag sker.detta är också.en av de stora tvistefrågorna i hamnen som binder mycket energi och ytterligare bygger på misstroendet mellan ledning och fack. Därför har ett nytt arbetstidsavtal högsta prioritet. Ett sådant bör utformas med syftet att Hamnen har arbetsledare på plats när produktinsförhållandena så kräver och med hänsyn taget till arbetsledarnas berättigade krav på en planerad fritid. Olika lösningar för olika hamndelar kan här förekomma.
Förslag till åtgärder :... -' 41 1 Hamnen säger upp samtliga lokala avtal att upphöra med angivna uppsägningstider En genomgång görs av vilka överenskommelser som parterna bedömer som viktiga för den fortsatta driften i.hamnen. övriga lokalavtal awecklas och ersätts kontant enligt följande: Ett genomsnittligt värde av respektive lokalavtal för de två senaste åren läggs till en pott att fördelas efter parternas överenskommelse.. _, ( /.. 2 En av de bärande tankarna bakom produktionsledareavtalet var att utveckla en tydligare chefsroll för arbetsledarna. Detta ansågs som avgörande för såväl det ekonomiska som personella ansvar som läggs på Ledarna. Mot den bakgrunden ter sig Skandiahamnens regler för uttag till övertidsarbete för hamnarbetare som omöjligt att _ ha kv~r om företagsledningen har en vilja a_tt förstärka arbetsledarerollen. Företaget bör därför omgående återgå till de gamla reglerna där arbetsledaren får ansvar för denna uttagning. Den närmare utformningen av dessa regler görs efter samråd mellan ledning och respektive produktionsledare. - 3 Det centrala arbetstidsavtalet kompletteras med följande överenskommelse: Den ordinarie arbetstiden utgör vid dagtidsarbete 400 timmar pr 10 veckorsperiod. För tvåskiftsarbete reduceras arbetstiden enligt centrala avtal. Som övertidsarbete räknas all tid överstigande 400 timmar. Arbetspass må ej understiga 5 timmar och ej- -. överstiga 14 timmar. Parterna är överens om att undantag från ovanstående regel kan göras när särskilda skäl föreligger. 1 O veckorsperioderna skall räknas från den vecka som börjar. närmast efter 1 december varje år. Arbete utanför ordinarie arbetstid ersätts som övertidsarbete med x _kr pr timma. Ersättning för arbete på obekväm arbetstid utgår med kollektivavtalets FA tidsersättning så vida annan överenskommelse ej träffas.,_ 4 Hamnen avstår från kravet att driftplanerare skall infogas i tjänstemannaavtalet och bekräftar att J_edarna är avtalsslutande part för denna grupp 5 Särskild uppmärksamhet ägnas åt arbetsmiljö och ansvarsfrågan En utredning görs beträffande ledarnas arbetsmiljö och arbetsgivareansvar Vid denna utredning skall jurist från Ledarnas fackförbund medverka. Göteborg den % 1997
Bilaga till remissyttrande. förslag n:r 95156 Anteckningar från genomgång av förslag n:r 95156, den 11 juni 1996. Närvarande : Hans Fransfeldt Ronald Klasson Rune Johansson Hans Wennerholm Vid mötet med ovanstående överenskoms att : 1. På grund av motstånd mot förslaget bland de anställda kommer företaget ej att genomföra detta. Hans Fransfeldt accepterade detta beslut. 2. Förslaget ägs fo.m. dagens datum enligt förslagsregelverket i 3 år av Hans Fransfeldt. 3. Tidigare utbetald belöning behålls av Hans Fransfeldt. 4. Om förslaget eller delar av det används eller genomföres kan Hans Fransfeldt enligt regelverket överklaga. 5. Hans Fransfeld erbjöds att vid arbetsplatsträff diskutera förslaget med sina arbetskamrater men avböjde detta och godtog beslutet enligt pkt. 1. 6. Hans Kindgren,Hamnarbetarförbundet informerades om ovanstående och hade inga invändningar eller synpunkter. 19960611 Rune Johansson